Skogsgläntans förskola

Transkript

1 REVIDERAT UNDERLAG /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson REVIDERAD

2 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. 3 Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan och fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.

3 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Vi är en förskola med två avdelningar, med barn i åldrarna 1-6 år. Stubben har 18 barn och Tuvan har 16 barn. Vi har mottagningskök, där en person kommer och tar emot, serverar och diskar efter lunchen och frukost. Mellanmål hämtar vi själv i köket. Vi har 6,0 procents tjänst. Förskolan har öppet På morgonen mellan och på eftermiddagarna mellan kommer fritidsbarn till oss. Vi serverar fritidsbarnen frukost. 2. Rutiner och underlag för kvalitetsarbetet Varje höst startar vi verksamheten med en planeringsdag där vi grovplanerar vår verksamhet. Där utöver har vi tre planerings- och utvärderingsdagar till per läsår. Personalen på respektive avdelning har 1,5 tim i veckan avsatt för gemensam planeringstid. Då planerar, dokumenterar och följer vi upp verksamheten på respektive avdelning. Vi har avsatt ca 30 min av våra personalmöten till att utvärdera de olika områdena av kvalitetsredovisningen. Vi ska varje vår intervjua varje barn om hur de trivs och upplever förskolan. Vi gör ett gemensamt frågeformulär på förskolan.

4 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. Vi ska arbeta mycket med hur relationer och känslor. Vi låter barnen vara med och bestämma vilka teman vi ska arbeta med. Vi ska låta alla barn delta i arbetet med sopsortering. Vi uppmuntrar föräldrarna att komma med synpunkter och förslag på vår verksamhets innehåll. Vi fortsätter att arbeta med inskolningen till förskoleklassen. Vi ska erbjuda alla barn möjlighet att vara i sporthallen vid flera tillfällen. Vi ska erbjuda fler former av skapande aktivitet. 4. Utvecklingsområden 2010/2011 Språket, matematiken och naturvetenskap.

5 Områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) Grunden för kvalitetsredovisningen är ett kontinuerligt uppföljnings- och utvärderingsarbete. De nationella läroplanerna och dess mål styr ytterst kvalitetsredovisningens upplägg och innehåll. Förskolans mål och riktlinjer finns sammanfattade under fem rubriker/områden i förskolans läroplan (Lpfö 98) dessa områden finns därför angivna under nedanstående rubriker. Kommunfullmäktige (KF) har utifrån de nationella läroplanerna prioriterat vissa områden i skolplanen i form av inriktningsmål. Barn och utbildningsnämnden (BoUN) beslutar om kvalitetskrav varje år. Inriktningsmålen och kvalitetskraven är således prioriteringar utifrån de nationella målen som gjorts för Östersunds kommun. Dessa prioriteringar ska verksamheten förhålla sig till men de är ej heltäckande utifrån de nationella målen. Nedan anges, under lämplig läroplansrubrik, både inriktningsmålen och kvalitetskraven som finns i kommunen. Syftet med detta är ett försök till att synliggöra en helhet mellan det nationella och kommunala uppdraget. Inriktning smål (KF) Förskolans läroplan (Lpfö 98) Förskolans mål Kvalitets krav (BoUN) Illustrativ bild av förhållandet mellan det nationella uppdraget, det kommunala uppdraget och förskolans mål.

6 5.1. Normer och värden -har alla barnen utvecklat sin förmåga att visa respekt och känna empati för varandra och andra människor. -vi kommer arbeta ännu mer kring relationer och känslor. -vi kommer att försöka att få med föräldrarna i detta arbete. Insatser för att nå målet: Personalen -ska bemöta alla barn och föräldrar på ett bra sätt -ska ta tillvara på vardagliga händelser och prata med barnen om hur andra känner sig i olika situationer. -ska arbeta mycket med relationer och känslor i barngruppen -ska observera varandra och diskutera olika situationer. -regelbundna samtal och återkoppling med föräldrarna. Resultat: Delvis uppnått Analys lärdomar: Vi kan se att vårt arbete i den vardagliga verksamheten, där vi utgått från vardagliga händelser, ger resultat. Vi behöver arbeta ännu mera med känslor och då inte bara när något har hänt. Kan vara svårt att få förståelse från föräldrar när vi alla har olika erfarenheter i ryggsäcken. Vi startar upp hösten med tema: känslor. Fortsätta samarbeta med hemmen Utveckling och lärande Våren 2011: - är barnen mer självständiga och litar mer på sin egen förmåga. - känner barnen nyfikenhet samt lust att leka och lära. - har alla barn utvecklat sin språkliga förmåga. - har alla barn utvecklat sin matematiska förmåga. - är barnen mer medvetna om miljön. - vi ska tillsammans med föräldrarna utveckla och färdigställa vår gård på bästa sätt. - vi fortsätter att arbeta tematiskt.

7 Insatser för att nå målet: Förskolan ska erbjuda en stimulerande och innehållsrik miljö. Barnen ska välja själva ibland vad de vill göra och personalen ska stötta och uppmuntra till egna initiativ. Vi ska fortsätta arbeta tematiskt, och barnen ska få vara med och bestämma mer vilka teman vi ska arbeta med. Personalen ska läsa böcker för barnen och samtala kring dem. Vi ska följa upp alla barns utveckling och lärande genom TRAS, portfolio samt utvecklingssamtal. Vi ska använda fler samlingar för att arbeta med matematik. Vi ska låta alla barn delta i arbetet med sopsortering. Resultat: Delvis uppnått. Analys lärdomar: Vi känner att tema inriktat arbetssätt är väldigt bra. Barnen tycker att det är roligt och inspirerar varandra till lärande. Detta arbetssätt stimulerar barnen till att komma med många egna idéer. Vi har bokat in en utefixar dag den 19 juni med föräldrar. Sophanteringen har inte fungerat bra. Vi gör om vår källsortering på baksidan för att lättare kunna lära barnen sortera Barns inflytande Våren 2011: - har barnen inflytande över sin vardag på förskolan. - har barnen utvecklat sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar.

8 Insatser för att nå målet: Personalen ska göra barnen delaktiga i förskolans vardag. - barnen ska plocka undan efter sig vid måltid och lek. - barnen ska välja aktiviteter flera gånger i veckan. - barnen ska ta av och på sina kläder efter förmåga - personalen ska lyssna på barnens idéer och åsikter. - personalen ska stärka barnens idéer och åsikter. - personalen ska stärka barnens självkänsla genom att bekräfta känslor och visa att de är betydelsefulla som de är. - personalen ska samtala med barnen om eget ansvar. Resultat: Delvis uppnått Analys lärdomar: Vi lyssnar på barnen och deras önskemål, men det är inte alltid det går att genomföra. Att få barnen att ta ansvar för sina handlingar är viktigt. Även om barnen har utvecklat denna förmåga är det något som vi ständigt måste arbeta med. Vi kommer att arbeta ännu mer med att få barnen att ta ansvar och se konsekvenser av sitt handlande. Vi planerar en önskevecka där barnen själva får bestämma mer Förskola och hem -känner föräldrarna förtroende för förskolans personal och tycker sig bli bemötta på ett bra sätt. -har föräldrarna inflytande över sina barns utveckling och lärande. Insatser för att nå målet: Barn och föräldrar ska få en bra inskolning i förskolan. Föräldrar och personal ska samtala kontinuerligt kring barnets utveckling, lärande och trivsel. Förskolan ska ha föräldrarådsmöten minst 2 gånger per termin. Föräldrarna ska bli erbjudna minst ett utvecklingssamtal per läsår kring sitt barn. Förskolan ska bjuda in föräldrarna till minst ett föräldramöte per läsår. Personalen i förskolan ska arbeta med portfoliopärmar för varje barn. Personalen ska ta tillvara föräldrars kompetens och ge dem möjlighet att komma med synpunkter och förslag på verksamhetens innehåll.

9 Resultat Uppnått Analys lärdomar: När föräldrarna lämnar sina barn på morgonen är det viktig att det är lugnt och att de har möjlighet att ostört samtala med personalen. För att få till en lugn miljö på morgonen plockar vi fram olika stationer där de kan sitta och arbeta/leka så att personal kan möta föräldrar och barn på ett bra sätt. 5.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet -känner sig barnen trygga inför övergången till förskoleklass/skola. Insatser för att nå målet: Barnen ska kontinuerligt, under sitt sista förskoleår, träffa många av sina blivande klasskamrater. Under våren ska barnen några gånger besöka förskoleklassens lokaler och träffa blivande personal och övriga klasskamrater. Resultat: Uppnått Analys lärdomar: Under våren 2011 har föräldrarna deltagit i inskolningen till förskoleklass och fritidshem. Vi ska utvärdera vår inskolningsplan tillsammans med förskoleklassens personal. 6. Hälsa och livsstil -känner barnen glädje inför utevistelse och fysisk aktivitet. -känner barnen trygghet i sin grupp. -ska alla barn ha haft möjlighet att prova på olika former av skapande. - ska vi påbörja arbete med en handlingsplan kring allergier. -ska barnen känna till att kosten har stor betydelse för hälsan.

10 Insatser för att nå målet: Vi är ute varje dag. Vi erbjuder barn från fyra års ålder att åka skidor och skridskor vintertid. Vi ska erbjuda alla barn möjlighet att vara i sporthallen vid fler tillfällen. Alla barn ska få en stunds vila varje dag. Vi ska erbjuda barnen att arbeta med olika skapande verksamheter varje vecka. Personalen ska lära barnen att säga ifrån till andra och sätta gränser för sig själva. Vi ska prata mycket om känslor. Allergirond förekommer varje år. Vi ska påbörja arbetet med handlingsplanen kring allergier. Vi använder måltiderna för att prata med barnen om kostens betydelse. Resultat: Uppnått Analys Lärdomar: Vi har åkt både skidor och skridskor under vintern och barnen har gjort stora framsteg. Alla barn har fått vara i sporthallen. De tycker mycket om det. Barnen tycker om när vi gör utflykter i närområdet. Vi fortsätter att arbeta som vi gjort kring hälsa och livsstil. Vi låter barnen pröva på olika material och tekniker. 7. Uppföljning av arbetet utifrån likabehandlingsplanen Likabehandlingsplan finns och delas ut till föräldrarna. Revidering sker en gång per år. Den är ett levande dokument i vår verksamhet.

11 8. Redovisa situationen för barn och elever i behov av särskilt stöd Vid funderingar kring ett barn kontaktar vi specialpedagogen. Därefter går ärendet till berörd instans. Vi har kontinuerlig kontakt med specialpedagogen tillsammans utarbetar vi en handlingsplan som uppföljs kontinuerligt. Elevvårdsplan finns. 9. Redovisning av verksamheten Öppen förskola 10. Rektors ansvar Ser till att det finns behörig personal på samtliga tjänster. Ser till att tid finns för personalmöten och planeringar. Vid medarbetarsamtalen utarbetas en kompetensutveckling/fortbildningsplan. EHT-teamet (BVC/skolsköterska, psykolog, specialpedagog, kurator, talpedagog) erbjuder handledning och konsultation kring elevärenden. EHT-teamet besöker förskolan 3 gånger/år eller vid behov. Även BUP och HAB finns tillgängliga. Östersund den 1 / Britt-Marie Eliasson