Beslut. Skolinspektionen

Transkript

1 rn B Skolinspektionen Nykvarns kommun kommun@nykvarn.se efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Sandtorps förskola, Nykvarns kommun

2 1 (14) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den kommunala förskolan Sandtorp i Nykvarns kommun, ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte Sandtorps förskola och avdelningen Björnidet, den 7 och 8 februari Besöket genomfördes av utredare Lotta Andersson Damberg och Sebastian Thimfors. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Björnidet.

3 2 (14) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik visar att personalen på avdelningen Björnidet till viss del stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom de granskade områdena. Detta sker framförallt i lärarledda, planerade och strukturerade aktiviteter. Barnens egen lek tas inte alltid tillvara för ett lärande. I sin matematiska utveckling stimuleras barnen framförallt när det gäller antal, tid, ordning och mätning. Däremot erbjuds barnen inte att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika problemlösningar. Arbetet med naturvetenskap är i stor utsträckning fokuserat på natur, djur och växter och behöver därför breddas. Inom området teknik erbjuds barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med olika tekniker och material. Däremot utmanas inte barnen att utveckla sitt intresse för teknik genom att tillsammans utforska hur enkel teknik fungerar. Personalen använder miljö och material framförallt i lärarledda strukturerade aktiviteter för att stimulera barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Personalen dokumenterar, följer upp och reflekterar över aktiviteter och lärtill.- fällen inom de granskade områdena. Dock saknas en tydlig analys och utvärdering av verksamheten för att kunna följa barnens förändrade kunnande inom områdena matematik, naturvetenskap och teknik. Förskolläraren tar ansvar för att organisera verksamheten så att barnen stimuleras och utmanas i sitt lärande inom de granskade områdena. Detta sker framförallt i lärarledda, planerade och strukturerade aktiviteter.

4 3(14) Förskolechefen har kännedom om och följer upp den pedagogiska verksamheten. Däremot följer inte förskolechefen upp hur personalens kompetensutveckling används i den pedagogiska verksamheten för att stimulera och utmana barnens lärande inom de granskade områdena. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande områden. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik behöver utvecklas så att det omfattar läroplanens samtliga strävansmål. Arbetet behöver särskilt utvecklas för att ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Personalen behöver särskilt ta vara på barnens lek för att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Arbetet behöver särskilt utvecklas för att ge barnen möjlighet att undersöka och resonera kring kemiska processer och fysikaliska fenomen samt tillsammans utforska hur enkel teknik fungerar. Förskolechefen och förskolläraren behöver ta ansvar för att dokumentation, analys och utvärdering utformas så att det är möjligt att följa barns förändrade kunnande inom områdena matematik, naturvetenskap och teknik. I detta ingår att förskolechefen följer upp hur personalens kompetensutveckling används i den pedagogiska verksamheten för att stimulera och utmana barnens lärande inom de granskade områdena.

5 4 (14) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 25 maj 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 25 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen i Stockholm, Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredaren Sebastian Thimfors deltagit. På Skolinspektionens vägnar Gabriel Brandström Enhetschef D4_14-r-1, Lotta Andersson Damber Utredare

6 5 (14) Bakgrundsuppgifter om Sandtorps förskola Sandtorps förskola är en kommunal förskola belägen i tätorten Nykvarn i Nykvarns kommun. Förskolan har fyra avdelningar med sammanlagt 70 inskrivna barn, två avdelningar med barn 1-3 år och två avdelningar med barn 3-5 år. Skolinspektionen har besökt avdelningen Björnidet med 20 barn i åldern 3-5 år. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare och en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som förutom Sandtorps förskola ansvarar för ytterligare en förskola. Resultat Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Arbetslaget uppger i intervjun att de väver in matematiken i den dagliga verksamheten i olika situationer, exempelvis vid samlingen och när de tillsammans med barnen dukar matborden. Personalen beskriver att de ger barnen möjlighet att räkna antal barn som är med på samlingen samt hur många barn som saknas. När barnen dukar borden får de räkna ut vad som behövs för att alla ska kunna äta. Vid måltiderna får barnen uppskatta hur mängden mat ska räcka till alla och de skickar maten runt i klockans varv. Under vilan har barnen en kudde med en siffra på som de placerar som siffror på en urtavla, där får vi in klockslag, siffror och talordning. Vidare beskriver personalen att de i samlingen arbetar med rytm och takt, musik och dans kopplat till matematik. De beskriver vidare att barnen vid andra tillfällen får använda konkreta material som pinnar och stenar för att utveckla sin förståelse för antal och mängd, barnen får också berätta hur de tänker. De berättar vidare att de under gemensam reflektion har kommit fram till att de behöver fokusera på att medvetet utveckla barnens förståelse för rum, läge och riktning. Antal har vi redan med oss i vardagen men det andra behöver vi smalna av för att få med.

7 6 (14) Förskolechefen beskriver i intervjun att arbetet med matematik kan utvecklas genom att öka medvetenheten hos personalen kring vad som är matematik, när och hur man arbetar med matematik och vad det ska leda till. Vidare uppger förskolechefen att personalen behöver resonera mer med barnen om matematik och låta barnen komma fram till egna lösningar på olika problem. Skolinspektionen har under besöket genomfört observationer av såväl lärarledda strukturerade aktiviteter, barnens lek och rutinsituationer som måltid och i tambur. Observationerna visar ett flertal tillfällen där personalen stimulerar och utmanar barnen i deras matematiska utveckling bland annat genom att räkna antal samt benämna och resonera med barnen om olika matematiska begrepp. Vid en samling sitter barnen två och två i en rörelsesång och personalen frågar, hur många är man om man är dubbelt så många som två? Barnen vet att det är fyra och placerar sig fyra och fyra och fortsätter sången. När barnen ska fördela sig åtta och åtta så utmanas barnen dock inte vidare med att fundera över vad som blir dubbelt så många som fyra. Under en måltid noteras hur personalen resonerar med barnen om geometriska former när de delar maten i mindre delar. Kan ni dela blodpuddingen i trianglar? Undra om trianglar är godare än kvadrater? Vid måltiden samtalar barnen även om hur många bitar de har ätit, det här är min tredje bit. Personalen fångar upp och utvecklar samtalet och förklarar hur man säger, trettonde och fjortonde och så vidare. Vid en fruktstund noteras hur barn och personal samtalar om fruktens olika delar i procent, 100, 50 och 25 procent. Personalen frågar, om man delar en halv frukt, vad blir det? Barnen svarar att det blir 25 procent av en hel frukt. Vid en lärarledd aktivitet färgar barnen ris i olika färger med hjälp av karamellfärg. Personalen förklarar vad barnen ska göra men inte varför eller vad de sedan ska använda riset till. Personalen häller upp ris i påsar och låter barnen få känna efter och jämföra om det är lika mycket ris i båda påsarna, om de väger lika mycket. Personalen ger inte barnen möjlighet att först resonera om vilken påse de tror väger mest. Aktiviteten fortsätter med att barnen blandar färg i riset i olika nyanser och avslutas genom att riset läggs på tork. Barnen deltar i ak-

8 7(14) tiviteten genom att utföra olika moment men personalen ger inte barnen möjlighet att resonera, ställa hypoteser och förutsägelser eller dra slutsatser kring det som sker. Vid observationer av lek noteras att det sällan förekommer tillfällen då personal tar tillvara på barnens lek för att reflektera tillsammans eller utveckla leken vidare i ett lärande inom matematiken. Vid ett tillfälle leker några barn med en kassaapparat och handlar och tar betalt av varandra i den uppbyggda affären, som finns på avdelningen. Ingen personal tar tillvara tillfället för att stimulera barnens förståelse för matematik i samband med exempelvis problemlösning kring pengar och kostnader. Vid ett annat observerat tillfälle bygger och konstruerar en grupp barn, ett barn säger flera gånger att, jag ska bygga det längsta tornet i världen och visar att hen ska bygga uppåt. Personalen i närheten uppmärksammar inte vad barnet vill berätta och går miste om tillfället att resonera med barnet om skillnaden mellan ett långt och ett högt torn. Naturvetenskap Arbetslaget beskriver i intervjun att de ofta använder den intilliggande skogen för att stimulera och utmana barnen i deras intresse för naturvetenskap. I skogen uppmärksammar de årstidsskiftningar och plockar bär och svamp som de tillagar. Personalen berättar att de samtalar med barnen om nedskräpning, allemansrätten och att de har grävt ned olika material i jorden för att undersöka hur de bryts ned. Barnen har fått rita hur materialet såg ut innan och efter det har legat i jorden. Vidare berättar personalen att de har arbetat med olika teman för att undersöka vind och vatten genom olika experiment som exempelvis, att fånga vinden i en påse. Personalen beskriver att det kan vara svårt att avgöra om man ska vara här och nu i barnens intresse eller om de ska lägga till något för att leken eller aktiviteten ska leda vidare. De uttrycker att det krävs tid och möjlighet att lyssna för att föra arbetet framåt, där kan vi bli mer medvetna. Arbetslaget berättar att de har utbildningar inom NTA1 luft, ljud och vatten med 1 NTA står för naturvetenskap och teknik för alla. Det är ett koncept för skolutveckling som bland annat Kungliga vetenskapsakademin står bakom. NTA-teman för förskolan är ljus, ljud, luft och vatten.

9 8(14) tillhörande NTA-lådor. Däremot används inte NTA-lådorna i verksamheten, jag tar fram lådan och sen känns det som ett stort företag. De försöker istället att koppla aktiviteter med ljud, luft och ljus så att det kommer in naturligt i olika projekt. Förskolechefen uppger i intervjun att arbetet med naturvetenskap kan utvecklas genom att öka medvetenheten hos personalen kring vad som ingår i naturvetenskap. Enligt förskolechefen behöver personalen arbeta mer med att exempelvis undersöka kraft och friktion. Vid observationerna noteras tillfällen då personalen uppmärksammar barnen på väder och årstid, till exempel vid samling och vid påklädning. Vid ett tillfälle i tamburen resonerar en personal med barnen om skillnaden på vattnet i pölarna på gården jämfört med förra veckan. Barnen beskriver att vattenpölama har frusit till is och att det beror på att det är kallare ute. Personalen frågar om vad barnen kan behöva för andra kläder jämfört med förra veckan och barnen svarar att de nu inte behöver galonbyxor. Vid en måltid noteras samtal om att vattnet i tillbringaren är genomskinligt. Personalen utmanar barnen genom att fråga om vattnet alltid är genomskinligt. Hur är vattnet i havet? Barnen svarar att havet är blått och grönt men personalen följer inte upp barnens svar utan frågar istället vidare om vilken färg himlen har. Ett barn svarar att ibland är himlen rosa. Personalen frågar om när och varför det blir så och barnet svarar, det blir mörkare, men där stannar samtalet och personalen utvecklar inte resonemanget vidare till ett lärande om orsaken till att himlen kan ha olika färger. Teknik Arbetslaget uppger i intervjun att de inte använder begreppet teknik tillsammans med barnen, vi sätter inte ord på det vilket vi skulle kunna eftersom vi använder mycket teknik. Arbetslaget fortsätter med att beskriva hur de arbetar med att stimulera och utmana barnen i deras intresse för teknik. Till exempel erbjuds barnen att bygga och konstruera med lego, klossar, kaplastavar och ett magnetiskt material, Geomag. Personalen berättar att de utmanar och inspirerar barnen genom att ställa frågor och genom att fotografera olika byggen, barnen inspireras

10 9(14) också och lär av varandra genom att bygga tillsammans. Personalen beskriver ett tillfälle när de gav input i en aktivitet där barnen rullade snö. Då lade jag in begrepp som hållfasthet och stabilitet, vilket ledde till att barnen tillverkade bord och stolar av snön där de sedan kunde sitta och äta mellanmål. Vidare beskriver personalen att barnen får möjlighet att använda olika tekniska hjälpmedel som kopiator, limpistol och lärplatta. Personalen beskriver att barnen får använda den digitala tekniken genom att använda lärplattan för att fotografera och lägga ut bilder på förskolans blogg. Vidare beskriver personalen att barnen får träna teknik i vardagen genom att uppmuntras att själva knäppa knappar och dra upp dragkedjor när de klär på och av sina kläder. Samt att barnen i skapande verksamhet får möjlighet att prova på olika tekniker, exempelvis att klippa, måla och skapa mönster. Förskolechefen uppger i intervjun att medvetenheten hos personalen behöver utvecklas kring vad som är teknik och vad arbetet ska leda till. Förskolechefen uppger att han har resonerat med personalen om att ta vara på vardagstekniken. Vidare uppger förskolechefen att all personal inte har intresse för teknik och att han inte vet hur personalen pratar med barnen om teknik. Under observationerna noteras att det varierar i olika situationer huruvida personalen tar tillvara tillfällen för att stimulera och utmana barnen i deras intresse för teknik. Skolinspektionen observerar exempel på hur personalen kopplar teknik till en påklädningssituation. Ett barn vill ha hjälp att knäppa sin jacka och personalen uppmärksammar då att jackan inte har några knappar, din jacka har en dragkedja och då får vi använda en annan teknik när vi ska stänga den. Personalen förklarar och visar barnet att det går att använda olika tekniker för att öppna och stänga kläder genom att visa hur man knäpper knappar och hur man drar för att stänga och öppna en dragkedja. Vid ett annat tillfälle bygger några barn höga torn av Kaplastavar. Tornen har våningar med golv där barnen placerar små plastdjur. Barnen bygger högt men tornen rasar så barnen får börja om på nytt. Vid den observerade aktiviteten tar ingen personal tillvara tillfället att resonera med barnen kring hållfasthet, stabilitet och jämvikt för att kunna bygga stadigt.

11 10 (14) Miljö och material Sandtorps förskola består av en fristående byggnad med fyra avdelningar, gemensamma personalutrymmen och ett tillagningskök. Förskolans avdelningar har ett gemensamt rum med ribbstolar, balansbänkar och madrass som används för rörelse. Avdelningen Björnidet har en entre med kapprum och flera rum i olika storlekar. Rummen används för olika aktiviteter och måltider, vissa rum delas med avdelningen bredvid som har barn i samma åldrar som Björnidet. Lokalerna är utrustade med material för musik och rytmik, bygg och konstruktion, skapande och rollek, samt lärplattor och en smartboard. Bland materialet finns även kulram, linjal, pärlor, pussel och spel. På väggarna firms matematiska symboler som siffror och antal. På hyllor finns böcker för att läsa och förstå mängd, mönster, sortera och mäta. Förskolan har en gemensam kuperad gård med skog, stenhällar och lekutrustning. Arbetslaget berättar i intervjun att de använder pussel och spel, klossar, lego, ett ljusbord och geometriska figurer för att stimulera barnens matematiska utveckling. För att stimulera barnens intresse för naturvetenskap används faktaböcker, luppar och material från Skogsmulle2. På avdelningen finns även NTAlådor för luft, ljud och vatten men som enligt personalen inte används i verksamheten. Vidare berättar personalen att de använder lärplattan för att stimulera barnens intresse för teknik, däremot saknar de kunskap för att använda smartboarden tillsammans med barnen. Förskolechefen uppger i intervjun att förskolan skulle kunna ha mer material för att undersöka kraft och friktion. Vid observationerna noteras att det finns olika material för bygg och konstruktion samt ett ljusbord med geometriska former och siffor av plexiglas som är tillgängligt och används av barnen vid lek. Under observationerna noteras att personalen tar tillvara på tillfällen att använda miljö och material för att fånga och stimulera barnens intresse för matematik, naturvetenskap och teknik. Vid en 2 Skogsmulle är en friluftsverksamhet för barn genom Friluftsfrämjandet. Barnen får på ett lekfullt sätt upptäcka naturen och lära sig om skogens vanligaste växter och djur.

12 11(14) observation av samling noteras att barnen ges möjlighet att utforska ljud genom att själva skapa ljud med mun och händer i olika ljudnivåer och genom att trumma på deras egentillverkade trummor. Vid en observation, då ett barn och en personal dukar borden, säger barnet att tallrikarna är väldigt tunga. Personalen frågar barnet varför tror du att tallrikarna är tunga? Barnet tittar på högen med tallrikar och säger, det är för att jag har så många tallrikar. Personalen frågar vidare hur barnet kan lösa problemet och barnet kommer fram till att hen kan bära några tallrikar åt gången. Vid ett annat tillfälle utmanar personalen barnen genom att låta dem samarbeta för att gömma ett antal av sammanlagt 10 stenar i en ask och låta ett annat barn räkna de stenar som syns och därefter räkna ut hur många stenar som är gömda. Det finns dock tillfällen som inte tas tillvara, där personalen inte stödjer och vägleder barnen så att de stimuleras och utmanas till ett lärande. I ett rum finns en affär med kassaapparat och leksakspengar som flitigt används av barnen i gemensam lek, i ett exempel som beskrivs ovan. Under Skolinspektionens besök noteras inga tillfällen då personalen utmanar barnen i den leken för att stimulera deras intresse för matematik. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Av den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av i samband med granskningen framgår att personalen dokumenterar olika aktiviteter och lärtillfällen inom de granskade områdena med text och bild. Dokumentationerna synliggör aktiviteter och lärtillfällen som barnen är delaktiga i. Dock saknar dokumentationerna en uppföljning, analys och utvärdering som gör det möjligt att följa hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena, i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med. Förskolechefen uppger i intervjun att han har tagit fram en mall för att personalen lättare ska kunna dokumentera och följa varje barns utveckling och lärande inom bland annat matematik, naturvetenskap och teknik. Enligt förskolechefen är det inte helt enkelt för personalen att dokumentera barnens utveckling. Arbetslaget uppger i intervjun att de sedan två år arbetat med självskattning där de diskuterar hur de arbetar med bland annat matematik, naturvetenskap

13 12 (14) och teknik utifrån läroplanen. De gör självskattningen enskilt, i arbetslaget och hela förskolan tillsammans. Efter självskattningen görs en motivering för vilka mål som väljs ut för att arbeta vidare med. Vidare berättar arbetslaget att de följer upp i vardagen, vi ser om barnen förstår, barn är olika och vi känner av om vi behöver backa och upprepa så att alla hänger med. När de har planeringstid och gemensam reflektion knyter de ihop hur arbetet utvecklas i olika grupper. De reflekterar över vad de har gjort och vad de ska göra framåt. De diskuterar hur de ska utmana barnen vidare och att ge mer tid till barn som behöver det. Arbetslaget dokumenterar förskolans verksamhet regelbundet i förskolans blogg som är till för föräldrarna. De dokumenterar enskilda barns utveckling och lärande i Unikum3, där varje barn har sin egen lärlogg som föräldrarna kan ta del av. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Förskolläraren beskriver i intervjun att en av förskolans arbetsmetoder är att dela in barnen i mindre grupper vilket gör det möjligt att vägleda barn som har ett större behov av stöd för sitt lärande. Förskolläraren uttrycker att, i mindre grupper blir det möjligt att se barnets relation med andra barn och med miljö och material. Förskolläraren uppger att hon som förskollärare har det yttersta ansvaret för den pedagogiska verksamheten men att förskolan inte har någon uttalad roll- och ansvarsfördelning utifrån styrdokumentens riktlinjer. Enlig förskolläraren har personalen diskuterat yrkesrollernas ansvar för de granskade områdena men, det finns ingen vilja att vi ska särskilja uppdraget bland oss. Förskolan har en utvecklingsgrupp där endast förskollärare ingår. Utvecklingsgruppen träffas en gång i månaden och ansvarar bland annat för att formulera mål utifrån arbetslagens självskattningar, ta ställning till fortbildningsinsatser och föra 3 Unikum är ett pedagogiskt webbverktyg för dokumentation.

14 13(14) ut frågor i arbetslagen inför nästa möte. Förskolans arbetslag samverkar i vissa aktiviteter som exempelvis Skogsmulleverksamheten. Enligt förskolläraren kan samverkan och förankring mellan arbetslagen utvecklas för att skapa samsyn kring verksamheten. Förskolechefs ansvar Förskolechefen uppger i intervjun att han följer upp förskolans arbete inom de granskade områdena på olika möten och genom Unikum där han tar del av personalens dokumentationer av temaarbeten. Han träffar personalen dagligen på förskolan och mer organiserat varje månad på arbetsplatsträffar. Vidare berättar förskolechefen att en representant från varje avdelning träffas i en utvecklingsgrupp där de delger varandra hur de arbetar och bland annat tar fram samtalsmallar inför utvecklingssamtal. Förskolechefen berättar att förskolecheferna i kommunen samarbetar kring fortbildningar i en strävan att hålla samma nivå på förskolorna. Enligt förskolechefen kan det behövas fortbildningsinsatser framförallt kring personalens medvetenhet kring undervisningen och samtalet i mötet med barnet. Arbetslaget beskriver i intervjun att de har fått olika kurser som kompetensutveckling inom matematik, frågan är vad man gör med det sedan? Nu behöver vi använda det vi har lärt oss. Personalen har även fått utbildning i NTA luft, ljud och vatten. Som en form av kompetensutveckling har förskolans personal erfarenhetsutbyte genom nätverksgrupper inom NTA, IKT och matematik. Vidare uppger arbetslaget att de har fått utbildning i att använda lärplattan till att sätta ihop dokumentationer med foton, då kände vi att lärplattan fick en funktion och blev meningsfull. Arbetslaget har däremot inte fått någon utbildning i att använda förskolans smartboard, där skulle vi behöva utbildning. Personalen på Sandtorps förskola har gemensam arbetsplatsträff varje månad. Varje arbetslag har gemensam planerings- och reflektionstid varje vecka. Vid arbetslagsreflektion diskuteras förutom den pedagogiska verksamheten även struktur och organisation. Personalen har även individuell planeringstid, Enligt förskolechefen får personalen själva lösa det för att gå ifrån för egen planering. Det är inget organiserat och systematiskt, de löser det själva om det är lugnt så kan de gå ifrån. Det skulle man kunna se över, det kan bli bättre.

15 14 (14) I intervjun beskriver förskolläraren att förskolechefen följer upp verksamheten genom att läsa föräldrabloggen och arbetslagets dokumentationer. Förskolechefen kommer ofta in på avdelningen, han är intresserad av och vill att vi arbeta med teknik. Dock uppger förskolläraren att, vi pratar inte med förskolechefen om de specifika ämnesområdena utan mer på övergripande nivå. Det har inte skett någon uppföljning av hur NTA-utbildningarna används i verksamheten och heller inte hur personalen använder den smartboard som köpts in till förskolan.