Beslut. Skolinspektionen

Transkript

1 2931r5. Personalkooperativet Spunken efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Spunkens förskola, belägen i Gävle kommun med Personalkooperativet Spunken ekonomisk förening som huvudman

2 1(12) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Förskolan Spunken belägen i Gävle kommun med personalkooperativet Spunken ekonomisk förening som huvudman ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: ektionen-granskar-kvaliteten/forskolans-arbete-med-matematik-naturvetenskap-och-teknik/. Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte avdelningen Storsidan i förskolan Spunken den 10 och 11 januari Besöket genomfördes av Lotta Andersson Damberg och Sebastian Thimfors. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Storsidan.

3 2(12) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik visar att personalen på avdelningen Storsidan på ett medvetet sätt arbetar med att aktivt stimulera och utmana barnens utveckling och lärande inom de granskade områdena. Verksamheten präglas i stor utsträckning av barnens delaktighet och inflytande. Det finns en röd tråd i det pedagogiska arbetet med olika teman som inspireras från innehållet i en bok och digitala verktyg används i barnens lärande. Den innehållsrika miljön är utformad utifrån tidigare och pågående temaarbeten och används av barnen i den fria leken. Personalen använder miljö och material på ett mycket medvetet sätt för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. Personalen dokumenterar, följer upp, analyserar och utvecklar kontinuerligt arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Kunskapen om barnens förutsättningar och intressen används sedan för att stödja och utmana dem i deras lärande. Förskollärarna tar ansvar för att verksamheten på avdelningen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas inom de granskade områdena samt att läroplanens mål integreras och bildar en helhet i det pedagogiska arbetet. Förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling och sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Förskolechefen ger förskollärarna förutsättningar att ta ansvar enligt läroplanens riktlinjer samt följer upp och utvecklar verksamheten tillsammans med personalen.

4 3(12) Sammantaget erbjuds barnen på avdelningen Storsidan en verksamhet av hög kvalitet utifrån de områden som Skolinspektionen har granskat. Då inga utvecklingsområden identifierats inom de områden som granskats avslutar Skolinspektionen härmed kvalitetsgranskningen vid förskolan Spunken i Gävle kommun med personalkooperativet Spunken ekonomisk förening som huvudman. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredaren Sebastian Thimfors deltagit. På Skolinspektionens vägnar Gabrie 1 randström Enhetschef Lotta Andersson Damberg Föredragande

5 4(12) Bakgrundsuppgifter om förskolan Spunken Förskolan Spunken är en fristående förskola belägen i Gävle kommun. Förskolan drivs av personalkooperativet Spunken ekonomisk förening. Förskolan har två avdelningar med sammanlagt 47 barn inskrivna, en avdelning för barn 1-3 år och en avdelning för barn 3-5 år. Skolinspektionen har besökt avdelningen Storsidan med 29 barn i åldrarna 3-5 år. På avdelningen arbetar tre legitimerade förskollärare och en bildpedagog. Förskolan leds av en förskolechef som även arbetar som förskollärare i arbetslaget. Vid Skolinspektionens besök inspireras den pedagogiska verksamheten på avdelningen Storsidan utifrån boken, Vad har hänt här? skriven av Julia Neuhaus och Till Penzek. Personalkooperativet Spunken ekonomisk förening bedriver endast verksamhet vid förskolan Spunken. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Vid Skolinspektionens besök observeras att barnen stimuleras i sin matematiska utveckling genom olika aktiviteter. Personalen fångar även upp spontana situationer under dagen där de utmanar och resonerar kring barnens tankar om matematik. Exempelvis noteras att barnen ges möjlighet att utveckla sin förståelse för mätning, tid och förändring. Under en observerad aktivitet noteras hur barnen använder digital teknik för att dokumentera smältningsprocessen hos is och snö var tionde minut under natten. Personal och barn ställer in lärplattans kamera på att fotografera med intervaller under natten. Följande dag tittar personal och barn tillsammans på de dokumenterade bilderna i olika hastigheter

6 5(12) för att jämföra och resonera om smältningsprocessen och vad det beror på att snön smälte snabbare än isen. Under fri lek observeras hur två barn mäter varandra vid ett måttband som är fasttejpat på golvet. Det ena barnet säger, du är 12 och 0 lång. Personal i närheten bekräftar att, det stämmer. Han är 120 centimeter lång, det är en meter och 20 centimeter. Fler barn lockas av att mäta sig, personalen finns med och synliggör skillnaden mellan meter och centimeter. Under observationerna noteras flera liknande situationer, bland annat när barn och personal resonerar kring klockan och hur den används för att mäta tid, att barn och personal använder begrepp som första och andra ostskivan samt hel, halv, fjärdedel och åttondel av en frukt. Under en aktivitet noteras hur personalen ger barnen i uppgift att sortera och jämföra storlek på klot av is och hur personalen resonerar med barnen om symmetri och olika former på snöflingor. Barnen skjuter iväg isbitar på golvet och använder måttband för att mäta hur långt de glider. Vidare noteras ett tillfälle då ett barn förklarar, om man tar två trekantskuddar så blir det en kvadratkudde. En personal i närheten bekräftar barnet, det har du rätt i, vilken bra lösning. Arbetslaget beskriver i intervjun att matematiken medvetet genomsyrar verksamheten i olika undervisningssituationer och i det vardagliga lärandet, där det vävs ihop i lek och rutiner. Arbetslaget berättar att de under flera år diskuterat vikten av att använda de rätta matematiska begreppen med barnen, det gör det långsiktigt svårare för barnen om vi förenklar allt för dem. De beskriver att de brukar utmana barnen att tänka och fundera kring hur matematik kan användas för att lösa olika problem. Exempelvis får barnen olika matematiska uppdrag utomhus, att mäta, jämföra tyngre och lättare, lägga en mindre bredvid den stora och räknat antalet varv när de åker skridskor. Arbetslaget berättar vidare om hur de brukar bygga staplar av exempelvis Duplo eller knappar för att dela upp exempelvis talet 12 i olika högar och att barnen får laborera och jämföra höjden på staplarna. De arbetar även med former, geometri och mönster, till exempel har barnen sorterat knivar, gafflar och skedar i lekhallen för att lägga olika mönster. Arbetslaget berättar att de hör på barnens frågor att de förstår matematik och de ser att barnen spontant använder matematiken i lek och vardagliga sammanhang, exempelvis för att mäta något.

7 6(12) Naturvetenskap Arbetslaget ger under intervjun många olika exempel på hur de arbetar med att stimulera och utmana barnens intresse för naturvetenskap. De beskriver bland annat att de tillsammans med barnen hämtar inspiration från innehållet i en bok för att skapa en röd tråd i verksamheten. De har till exempel arbetat med temaarbeten om rymden, vattnets kretslopp och hållbar utveckling. Personalen beskriver hur de bygger olika miljöer och arbetar med upplevelsebaserade stationer där barnen får prova på att utforska olika moment. De beskriver exempelvis att barnen får koka vatten för att skapa ånga och fånga det på plexiglas, skapa en maskkompost, göra upp eld och odla grönsaker. De miljöer som skapats under temaarbetena lever kvar när temat avslutats, så att barnen kan komma tillbaka till det och påminnas om det. Arbetslaget beskriver att naturvetenskap också handlar om att väcka frågor, skapa nyfikenhet och intresse för djur och natur så att, barnen får en positiv upplevelse av omvärlden omkring oss. Vidare beskriver arbetslaget att de försöker få in olika begrepp som gravitation, tyngdkraft, friktion, densitet samt olika vetenskapsmän som Newton. Under observationerna noteras att personalen erbjuder barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för naturvetenskap i många olika sammanhang, både vid strukturerade aktiviteter och i spontant uppkomna tillfällen under dagen. Exempelvis skapar personalen tillfällen där barnen får experimentera och utforska naturens olika kretslopp och enkla fysikaliska fenomen. Vid observationerna noteras att personalen låter barnen ställa hypoteser och dra slutsatser kring det som utforskas. Till exempel undersöker barnen is, snö och vatten på flera olika sätt. Vid ett observationstillfälle används projektorn för att titta på bilder av olika snöflingor och personalen resonerar med barnen om vad som krävs för att en snöflinga ska bildas. Vid flera observerade tillfällen ges barnen möjlighet att undersöka olika egenskaper hos is. Barnen använder förstoringsglas för att observera isens struktur. De undersöker vad som händer när de häller salt eller socker på isen och resonerar om orsak och verkan. Vidare undersöker barnen friktion och om isen glider snabbast på golvet eller på en spegelskiva. De undersöker också om isen flyter eller sjunker i vatten. Personalen resonerar med barnen om olika former av vatten, till exempel vatten som är flytande, vatten

8 7(12) som är fast och vatten som inte syns. Barnen får upptäcka vattenånga genom att andas på en spegel. Observationerna visar att personalen kopplar ihop barnens utforskande till vardagliga samband, till exempel varför hala vägar saltas, isens hållfasthet vid skridskoåkning och att flyta på vatten med hjälp av armkuddar. Teknik Skolinspektionen noterar vid observationerna att teknik förekommer i många olika sammanhang vid strukturerade aktiviteter samt vid spontana tillfällen under dagen. Exempelvis noteras att personalen uppmärksammar barnen på hur olika tekniska hjälpmedel som häftpistol, sax och tändstickor fungerar och vad de används till. Personalen kopplar detta till olika uppfinningar och beskriver att människor har uppfunnit olika tekniska hjälpmedel för att underlätta i vardagen. Observationerna visar även att personalen erbjuder barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker. Barnen får bland annat använda en pipett för kunna suga upp flytande färg. De tillverkar olika ritningar för lego och bygger efter egna och andras ritningar. I byggrummet är väggarna fulla av barnens egna konstruerade ritningar. Personalen erbjuder barnen att utforska den digitala tekniken bland annat genom att använda stop motion-teknikl på lärplattan för att skapa en film av smältningsprocessen hos snö och is. Vid ett tillfälle beskriver ett barn för Skolinspektionen hur QR-koder fungerar, vad de används till och visar hur de arbetat med att skapa egna QR-koder. Arbetslaget beskriver i intervjun att, det handlar om att sätta barnen i en miljö där intresset för teknik skapas och det blir konkret. De ger som exempel ett besök i en båthamn där barnen fick titta på propellrar och skrov i samband med att de på förskolan arbetade med fenomenet flyta och sjunka. När det gäller den digitala tekniken berättar personalen att de arbetar för att barnen ska vara, producenter 1 Stop motion är en teknik där en kamera används för att fotografera med intervaller som kan visas i snabb följd för att skapa illusionen av rörelse.

9 8(12) istället för konsumenter av digital teknik. Arbetslaget berättar vidare att de medvetet använder måltiden som ett tillfälle att resonera med barnen kring olika tekniska problem och vardagliga tekniska hjälpmedel och verktyg, varför vi använder dem och varför vi tror att de har kommit till. Personalen följer i samtalen upp vad barnen har utforskat under dagen och får ideer som leder vidare till att prova och testa något nytt, det blir mycket återkoppling, analys och bearbetning i samtalen. Miljö och material Förskolan är en fristående byggnad med två avdelningar, ett stort samlingsrum med ribbstolar, gemensamma personalutrymmen och ett tillagningskök. Avdelningen Storsidan har ett flertal rum i olika storlekar och barnen är indelade i två grupper med varsin entre och tambur. Rummen används för olika aktiviteter och måltider, bland annat finns en ateljé med ett snickarrum, ett rum med material för bygg- och konstruktion och ett våtrum. Avdelningens miljöer är uppbyggda utifrån olika temaarbeten, till exempel är ett av de mindre rummen inrett med material för att illustrera vattnets kretslopp, med bland annat en skog, en bäck och regnmoln. I ett annat rum är solsystemet med planeter uppbyggt. Under observationerna noteras att barnen använder dessa miljöer i den fria leken, till exempel iscensätter några barn vattnets kretslopp. Några barn fantiserar om vilken planet de ska bo på och hur det är på olika planeter. Vidare noteras hur några barn isklättrar på ribbstolen med film om isklättring som inspiration. Personalen finns hela tiden i närheten och stödjer barnen i att använda miljö och material i den fria leken. När barnen bygger snögrottor och istunnlar med hjälp av kuddar föreslår personalen att de kan använda olika tyger i vitt och blått som snö och is. Då barnen vill göra upp eld i grottan erbjuder personalen en nödlampa som barnen använder som eldstad. Barnen kan justera lampan så att den lyser i olika takt beroende på hur de vill att den ska lysa. På avdelningen finns ett stort utbud av material som till synes stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande i matematik, naturvetenskap och teknik. Det finns bland annat pussel och spel samt material för att undersöka tryckluft, jämvikt, mäta och sortera. Det finns också tillgång till förstoringsglas,

10 9(12) geometriska former och ett ljusbord. På en vägg finns en strömkrets med sladdar och tillhörande kontakter och bilder som hör ihop vilket används av barnen för att undersöka hur de med rätt koppling kan få en lampa att lysa. Allt material är tillgängligt och exponerat för barnen och på väggarna finns siffror, diagram, mönster och former att inspireras av. På väggarna finns även barnens egna dokumentationer som inspirerar och synliggör olika områden i läroplanen som de nyligen arbetat med. På förskolans gård har en konstnär skapat en vattenbäck med strömmar, sluss och pump. På gården finns balansbanor och lutande plan samt redskap för att klättra och gräva. Det finns även odlingslådor och utekök med redskap som barnen använder för att ösa, hälla, mäta och vispa snö, is, sand och vatten. Arbetslaget beskriver i intervjun att de, förändrar miljöerna utifrån vad vi arbetar med och det hänger kvar ett tag. De uttrycker att miljön ska vara inbjudande, föränderlig, inspirerande och tillgänglig. Vidare berättar personalen att de strävar efter att barnen ska utvecklas i kreativt skapande och lek utifrån sina intressen. Barnen ska kunna vara delaktiga och förändra i miljön men allt material har sin plats dit det ställs tillbaka när det har använts. Personalen berättar att de har som målsättning att barnen ska sprida sig i de olika rummen och om vissa rum inte används, så frågar vi oss varför de är tomma. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering I den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av inför granskningen och i samtliga intervjuer framgår att det pedagogiska arbetet utgår ifrån av en gemensam bok för att få en röd tråd i verksamheten på hela förskolan. Personalen kom fram till arbetssättet genom diskussioner och utvärderingar vid möten och utvecklingsdagar. Utvärderingarna visade att personalen styrde för mycket och därför diskuterades barns delaktighet och demokrati på den kollegiala reflektionen, vilket resulterade i att prioritera barns inflytande och digitala verktyg. Läroplanens mål vävs in i de olika teman som uppkommer utifrån den gemensamma boken. Förskolechefen berättar i intervjun att resultatet av detta arbetssätt är, att barnen vågar vara sig själva, stå för sina tankar och funderingar och vara intresserade.

11 10 (12) Arbetet med uppföljning, utvärdering och planering följer en struktur i ett årshjul. Personalen har kollegial reflektionstid varje vecka då de diskuterar olika pedagogiska frågor, delger varandra om verksamheten och hur de kan gå vidare i arbetet. Arbetslaget följer upp, analyserar och planerar avdelningens verksamhet varannan vecka. Hela förskolan har personalmöte var tredje vecka och under året har förskolan tre planeringsdagar och en utbildningsdag. På planeringsdagarna läggs grurtden för verksamheten med en flexibel grovplanering för en period framåt. Arbetslaget berättar i intervjun att dokumentationer av aktiviteter i verksamheten sätts samman i pärmar som finns i hallen, så att barnen kan reflektera med varandra och tillsammans med föräldrarna. Pämtarna för varje år och dokumentationer från väggarna sparas tillsammans med avdelningarnas uppföljning och planering, för att arbetslagen ska kunna se tillbaka på vad de har arbetat med och hur det har gått. Vid höstens planeringsdag görs en utvärdering av hela verksamheten som dokumenteras. Förskolläraren uttrycker i intervjun att, utvärderingen är viktig för att vi ska veta vad som har fungerat och inte. Arbetslaget fortsätter att arbeta vidare om det är något som de inte är nöjda med inom ett område och följer upp det igen vid nästa planeringsdag. I samtliga intervjuer framkommer att varje personal ansvarar för utvecklingssamtal och dokumentation av utveckling och lärande för sex barn var. I intervjuerna framkommer även att förskolechef och personal letar efter en struktur och systematik för att säkerställa att de följer barnens utveckling och lärande, vi kämpar med att räcka till för att dokumentera och analysera mer, det är där vi inte räcker till. Förskolechefen uppger att det är svårt att säkerställa att personalen följer upp barnens förändrade kunnande eftersom det inte går att mäta. Vi undrar hur Skolverket menar, hur det ska ske i praktiken med att följa upp varje barns utveckling. Förskolechefen beskriver att de har provat olika modeller för dokumentation men att det, har blivit mer av en bilderbok eller en avcheckningslista. Hon beskriver vidare att de medvetet skapar olika grupper i verksamheten för att barn ska kunna ta till sig kunskaper utifrån sina förutsättningar. De diskuterar ständigt hur de kan anpassa grupperna utifrån varje barns behov, inom matematik, naturvetenskap och teknik är det lätt att följa upp om barnet förstår eller inte.

12 11(12) Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Arbetslaget beskriver i intervjun att de tar ett gemensamt förskolläraransvar eftersom alla är utbildade lärare och alla utom en är legitimerad förskollärare. De har dock olika styrkor och ansvarar för olika ämnesområden utifrån intresse. Förskolläraren berättar i intervjun att de arbetar i par med barnen i mindre grupper, den ene leder aktiviteten och den andre ansvarar för att dokumentera, för att inte störa aktiviteten med barnen för mycket. Efter en aktivitet görs en kort reflektion, vi har blivit bättre på att säga till varandra vad som har gått bra och vad som kan bli bättre. Dokumentationen tas med till reflektionsmöten och avdelningsplanering, vi delger varandra hur det går, vad barnen tyckte var spännande och intressant och vad vi behöver arbeta vidare med. Enligt förskolläraren så har de stor möjlighet att uppmärksamma, om barnet förstår eller behöver stöd, eftersom de genomför aktiviteter i mindre grupper av barn. Förskolechefen berättar i intervjun att hon fördelar ansvar hos personalen utifrån personalens olika förutsättningar. Hon ser till att olika kompetenser tas tillvara i olika arbetsområden. Förskolechefen framhåller vikten av att det finns tid och förutsättningar för planering och diskussioner. Den kollegiala reflektionen används bland annat till att personalen får möjlighet att prata ihop sig för att bli förberedda inför planerade diskussioner på personalmöten. Förskolechefs ansvar Arbetslaget beskriver i intervjun att flera i personalen ingår i förskolans styrelse eftersom det drivs som ett personalkooperativ. Styrelsen tar ansvar för olika arbetsuppgifter men förskolechefen har det pedagogiska ansvaret utifrån skollag och läroplan, och hon tar ansvar gentemot styrelsen. Eftersom förskolechefen arbetar på avdelningen är hon väl förtrogen med hur det pedagogiska arbetet bedrivs och arbetslagets kvalitetsarbete med uppföljning, utvärdering och analys av verksamheten.

13 12 (12) Förskolechefen säkerställer att läroplanens olika delar finns med i de arbetsområden som uppstår under året. Hon följer upp verksamheten så att det pedagogiska arbetet bedrivs likvärdigt på hela förskolan och rapporterar vidare till styrelsen. Arbetslaget beskriver i intervjun att det finns möjlighet att gå kurser utifrån intresse och behov. De upplever däremot att många kurser inte alltid så bra. De läser böcker och artiklar i pedagogiska tidskrifter som de diskuterar med varandra. Förskolechefen berättar att de till exempel har läst artiklar om att arbeta med teknik för små barn och att arbeta med miljö i ett naturvetenskapligt perspektiv. En gång per termin försöker de göra något gemensamt, vi försöker göra studiebesök då och då för att få inspiration.