Beslut. Skolinspektionen

Transkript

1 Personalkooperativet Mumintrollet efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Mumintrollets förskola, belägen i Gävle kommun med Personalkooperativet Mumintrollet ekonomisk förening som huvudman

2 1(12) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska hur förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Mumintrollets förskola i Gävle kommun med Personalkooperativet Mumintrollet ekonomisk förening som huvudman ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte Mumintrollets förskola, avdelningen Blå/Grön, januari Besöket genomfördes av utredare Sebastian Thirnfors och Lotta Andersson Damberg. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Blå/Grön.

3 2(12) I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik visar att personalen på avdelningen Blå/Grön stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande inom framförallt matematik och naturvetenskap. Förskolan har material och övriga förutsättningar i miljön för att kunna arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik. Personalen använder förskolans miljö och material för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande inom de granskade områdena. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik dokumenteras, följs upp och analyseras. Personalen använder sin kunskap om barnens erfarenheter och intresse för att stödja och utiiiana dem i deras lärande. Förskollärarna tar ansvar för att barnen får den stimulans och de utmaningar de enligt läroplanen ska erbjudas samt tar ansvar för att de granskade läroplansmålen bildar en helhet i det pedagogiska arbetet vid avdelningen. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och riktlinjer samt planerar, följer upp och utvecklar verksamheten tillsammans med personalen. Förskolechefen har även tydliggjort förskollärarens ansvar enligt riktlinjerna i läroplanen och ger förskollärarna förutsättningar att ta detta ansvar.

4 3(12) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område. Förskolechefen och personalen behöver tydliggöra och utveckla arbetet med teknik så att det omfattar läroplanens strävansmål rörande detta område.

5 4(12) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 23 april 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 23 november 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen, Stockholmsavdelruingen, Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredare Lotta Andersson Damberg deltagit. På Skolinspektionens vägnar abriel Brandström Enhetschef Sebastian TS Utredare

6 5(12) Bakgrundsuppgifter om Mumintrollets förskola Förskolan Mumintrollet är en fristående förskola belägen i Gävle kommun. Förskolan drivs av personalkooperativet Mumintrollet ekonomisk förening. Förskolan har två avdelningar med sammanlagt 37 barn inskrivna, en avdelning för barn 1-2 år och en avdelning för barn 3-5 år. Mumintrollets förskola är även certifierad inom Grön Flagg'. Skolinspektionen har besökt avdelningen Blå/Grön med 25 barn i åldern 3-5 år. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare, två legitimerade grundskollärare samt en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som även arbetar som förskollärare i arbetslaget, vilket gör att Skolinspektionen valt att intervjua förskolläraren från förskolans andra avdelning. I personalkooperativet Mumintrollet ekonomisk förening ingår endast Mumintrollets förskola. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Arbetslaget beskriver i intervjun att matematiken genomsyrar verksamheten genom förskolans så kallade spårarbete. Arbetslaget uppger att arbetet och dokumenten kring spårarbetena berör olika områden utifrån läroplanen och där områdena matematik, naturvetenskap och teknik finns tydliggjorda. Under Inatematikspåret beskrivs det hur och vad förskolans barn ska få möjlighet att ut- 1 Grön Flagg är ett pedagogiskt verktyg för skolor och förskolor. Grön Flagg drivs av Håll Sverige Rent.

7 6(12) veckla inom ramen för förskolans arbete med matematik. Arbetslaget ger i intervjun också flera praktiska exempel på hur de i den pedagogiska verksamheten arbetar med matematik. Till exempel arbetar de i verksamheten med aktiviteter som mattepyssel, konstruera mönster, jämföra storleksordningar, räkna, mäta olika saker och använder olika måttenheter. Vidare berättar arbetslaget att de ute i skogen får in matematik genom att de ger barnen olika matematikuppgifter. Utöver detta beskriver arbetslaget att de vid rutinsituationer som fruktstund är nog att benämna när de delar frukter i exempelvis hel, halv, fjärdedel, åttondel och sambanden mellan dessa delar. Arbetslaget framhåller också vikten av att de som vuxna använder rätta matematiska begrepp i dialog med barnen, så att barnen får lära sig rätta benämningar och begrepp från början. Vid Skolinspektionens besök observeras att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling i den dagliga verksamheten. Detta genom att personalen i de olika aktiviteterna erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin förståelse för bland annat mängd, antal, mått, siffror, ordning, prepositioner, lägesord samt problemlösning. Personalen tar även tillvara spontant uppkomna situationer under besöksdagarna, där de utmanar och resonerar kring barnens tankar om matematik och samband mellan orsak och verkan. Under de samlingar som observeras så räknar de och samtalar om exempelvis antal, siffor och lägesord som högre, lägre, mittemellan, nära och längre bort. Ett annat tillfälle som observeras är en planerad aktivitet där personalen uppmärksammar barnen i gruppen på gatuskyltarna som de satt upp på väggen, som visar var barnen bor. De resonerar om gatornas namn och observerar skillnader och olikheter på skyltarnas utseende och åt vilket håll skyltarna visar, åt höger eller åt vänster. Personalen och barnen använder även en karta där de tillsammans lokaliserar var förskolan ligger och markerar den med en nål. Personalen informerar barnen att de vid nästa tillfälle ska markera ut på kartan var alla barn bor, för att sedan kunna se var barnen bor i förhållande till varandra och förskolan. Under barnens lek vid exempelvis bygg och- konstruktionsrummet är personalen närvarande och använder tillfällena till att komma in på matematik. Detta genom att tillsammans med barnen undersöka och pröva olika lösningar på problemställningar som uppkommer under konstruktionsmomenten. Till

8 7(12) exempel ställer personalen utmanade frågor som varför tror du att det blev så här, hur tror du vi kan lösa detta och vad kan vi behöva för att fixa det här? Vid rutinsituationer som lunch, fruktstund och i tamburen noteras det att personal och barn räknar, benämner matematiska begrepp som hel/halv/fjärdedel, första/andra/tredje och olika lägesord. Naturvetenskap Arbetslaget ger under intervjun flera exempel på hur de arbetar med att stimulera och utmana barnens intresse för naturvetenskap, som även det ingår som ett område i förskolans spårarbete. De beskriver bland annat att de i det pedagogiska arbetet utgår från förskolans boktema, där de valt att följa boken "Ett Tryntroll flyttar in". I arbetet med boktemat följer de tillsammans med barnen bokens handling, för att sedan knyta det till olika aktiviteter i den pedagogiska verksamheten. Detta för att skapa en röd tråd och gemensam utgångspunkt i förskolans pedagogiska arbete. Till exempel berättar arbetslaget att de med hjälp av bokens handling arbetat kring väder, moln, regn, åska och odling samt hur dessa processer hänger ihop. De framhåller att bokens handling även berört områdena matematik och teknik. Vidare beskriver arbetslaget att de inom arbetet med Grön Flagg arbetar med olika kretslopp som exempelvis sopsortering och återvinning. Arbetslaget beskriver också hur de arbetat och samtalat kring experiment kopplade till naturvetenskap. De nämner exempel som att baka med och utan bakpulver, tillverka en vulkan med saltdeg och bakpulver samt undersökt densitet med vatten, olja och andra material. Skolinspektionens observationer visar att personalen stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap genom att uppmuntra och stödja barnen att utforska och reflektera om naturvetenskapliga processer. Till exempel noteras en samling då personalen plockar ner en bricka med små glasvaser, där ekollon ligger på vattenytan. De observerar tillsammans vad som har hänt med ekollonen sedan de tittade sist. De jämför ett ekollon som legat i vatten med ett som inte legat i blöt. Barnen upptäcker att det har kommit ut något och personalen förklara att det har kommit en grodd, som är som ekollonets rötter. Barnen och personalen resonerar om var ekollonet kommer ifrån. Ett barn vet att det kommer från ett träd, en ek. De pratar vidare om att ekollonet kommer att

9 8(12) slå rot, få rötter och sedan växa upp till ett träd. Ett annat exempel är när barnen och personal i tamburen samtalar om vädret ute och med hjälp av en termometer kommer fram till att det är minus 5 grader ute, men att det kan kännas varmare då solen värmer. Ett barn berättar då att hen har gjort isexperiment hemma och tillverkat egen is i frysen. Personalen tar vara på tillfället och frågar nyfiket hur de gick tillväga, och barnet får förklara. Personalen vidareutvecklar samtalet och tar fram en lärplatta för att visa ett annat experiment med en vattenballong, som de sedan diskuterar och jämför utifrån barnets egna erfarenheter från sitt isexperiment. Under en matsituation noteras hur personal och barn bland annat resonerar och diskuterar kring vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. De pratar då till exempel om varför man äter mat samt vilken funktion maten har för kroppen och kommer fram till att det fungerar som bränsle och energi för kroppen. I barnens lek noteras att personalen tar vara på tillfällen för att diskutera varför exempelvis barnens egentillverkade drakar kan flyga när barnen springer med dem i hallen. Men också varför drakarna flyger på olika sätt beroende på hur fort barnen springer och att det har med luft och tyngdkraften att göra. Teknik Arbetslaget uppger i intervjun att de kan bli bättre på att benämna vad som faktiskt är teknik i den dagliga verksamheten, då säkert mycket görs men att de inte alltid är medvetna om det. Arbetslaget berättar vidare att det kan vara svårt att veta vad som är teknik och enkel teknik i vardagen. Arbetslaget ger dock exempel på hur de i den dagliga verksamheten utforskar hur enkel teknik fungerar. Bland annat beskriver de hur de utforskat kopplingen mellan att tända och släcka lampor, spolningsfunktionen på toaletten, olika konstruktion och målartekniker samt hur de plockar isär och lagar saker. När det kommer till den digitala tekniken uppger arbetslaget att barnen brukar få ta egna bilder med lärplattan för att sedan berätta om bilderna. På avdelningen har de också gjort filmer tillsammans med barnen och har då till exempel med hjälp av digital teknik spelat sina röster för att undersöka hur olika röstlägen låter. Under Skolinspektionens observationer förekommer få inslag då personalen stimulerar och ~anar barnens intresse för teknik i verksamheten, under såväl

10 9(12) strukturerade som icke strukturerade aktiviteter. Ett exempel som noteras är när personalen under barnens egen lek erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin förmåga att skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker och material. Detta då barnen i situationen vill göra egna drakar, som kan flyga. Situationen tas dock inte tillvara för att resonera med barnen om de olika konstruktionerna eller tekniska begrepp kopplade till aktiviteten, samt hur drakarnas konstruktion påverkar hur de kommer att fungera. Ett annat tillfälle är när en personal under en aktivitet kort förklarar vad en karbinhake är, hur den fungerar och vilken funktion den har när barnen ska tillverka en linbana för sina egentillverkade korgar. Dock utvecklas inte dialogen för att resonera, sätta ord på, utforska eller medvetandegöra barnen kring sambandet mellan den enklare teknik som används och momentet med karbinhakama, korgarna och linbanan. Under andra tillfällen som Skolinspektionen observerar som tambur och matsituation, sker få samtal kopplat till att utveckla barnens förmågor inom teknik och enklare teknik i vardagen. Miljö och material Mumintrollets förskola består av en fristående byggnad med en stor och öppen gård som är gemensam för hela förskolan. På gården finns bland annat sandlåda, rutschkana, gungor, klätterställningar, odlingslådor, snickarbod och uppsatta plaströr. Det finns också en stor vattendunk som ger möjlighet att arbeta med vatten när vädret tillåter. Inomhus har avdelning Blå/Grön tillgång till ett flertal rum i varierande storlekar och i anslutning till dessa finns toaletter och tambur. Rummen i förskolan har utformats och används för olika aktiviteter som skapande, bygg- och konstruktion, rollek, spel, pussel, bokläsning och samling. Några av rummen används också vid matsituation. Samtliga intervjugrupper är överens om att de på förskolan har påbörjat ett arbete med att utveckla förskolans miljöer och material. Arbetslaget beskriver att de hittills har utformat ett bygg/konstruktionsrum och ett sagorum. De berättar vidare att de nu arbetar för att skapa ett matematikrum. Arbetslaget uppger att de insett att de behöver ha fokus på ett rum i taget under en tid för att det ska bli så bra som möjligt. Under de senaste året har de blivit mer medvetna kring vikten av att använda och utnyttja förskolans miljö och material. Till exempel

11 10 (12) framhåller arbetslaget att det är viktigt att som vuxen vara medforskare och utmana barnen i miljön och med materialet, så att det inte blir stående oanvänt. Men för att miljön och materialet ska få ett värde måste det introduceras på rätt sätt och här behöver de arbetar vidare. Dock är samtliga intervjugrupper överens om att det finns material tillgängligt som stimulerar och utmanar barnen inom de granskade områdena och då framförallt inom matematik och naturvetenskap. De ger exempel som bygg och- konstruktionsmaterial, skapande material, tärningsspel, pussel, lärplattor med matematik-appar, ljusbord och bord med olika mått för att ösa, väga och jämföra ris och sand. Under kartläggande observationer noteras att miljö och material inomhus och utomhus ger möjligheter att stimulera och utmana barngruppen inom de granskade områdena. Skolinspektionen noterar att det finns material som stimulerar matematik, naturvetenskap och till viss del teknik. Inomhus syns bland annat siffror, former, spel, relevant litteratur, ljusbord, bygg- och konstruktionsmaterial samt olika mått och naturmaterial som sand och ris vid olika bord. Utomhus finns det bland annat däck, sandleksaker, balansbana, vattenbord, vattentunna, snöskyfflar och en våg av trä. Under observationerna noteras att både barn och personal under aktiviteter använder sig mycket av miljön och materialet. Personalen samtalar och resonerar med barnen till viss del kring de olika materialen som används, dess funktioner och deras kopplingar till framförallt matematik och naturvetenskap. Dock sker detta framförallt i de planerade och strukturerade aktiviteterna, exempelvis kring kartan och ekollonen. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Skolinspektionen har inför granskningen tagit del av dokument som förskolechefen har skickat in. Av dokumentationen framgår att både personal och förskolechef utgår från ett gemensamt årshjul, en verksamhetsplan, utvärderingar av verksamheten och olika mattar i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet inom de granskade områdena. I årshjulet för läsåret 2016/2017 beskrivs under vilka perioder arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik planeras, utvärderas och följs upp. Efter varje termin utvärderas förskolans arbete inom bland annat matematik, naturvetenskap och teknik och utmymtar sedan i

12 11(12) ett dokument. Detta dokument beskriver förskolans resultat, måluppfyllelse och analyser inom de granskade områdena, samt vilka insatser och åtgärder förskolan kommer att vidta för att utveckla verksamheten. I intervjuer bekräftar samtliga intervjugrupper hur de enligt ovan arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet inom de granskade områdena. De berättar också att förskolan lyft arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik under detta läsår. Detta efter att förskolans personal i analysarbetet sett att arbetet kunde utvecklas vidare inom dessa områden. Enligt förskolechef och arbetslaget sker aystämningar löpande under året, bland annat genom en daglig öppen dialog men framförallt vid pedagogiska möten som personalmöten, reflektionsmöten, planeringsdagar och under planeringstider. Det är under dessa forum som förskolechef och personal träffas för att planera och följa upp sin verksamhet inom de granskade områdena. När det gäller arbetet med att följa upp och utvärdera barnens förändrade kunnande inom målområdena matematik, naturvetenskap och teknik berättar arbetslaget att de fotograferar och filmar för att dokumentera det pedagogiska arbetet. Varje barn har en individuell mapp där dokumentationer kontinuerligt läggs in. Dokumentationerna används sedan tillsammans med en mall för utvecklingssamtal, utifrån läroplansområdena, för att följa barnens utveckling och lärande under exempelvis utvecklingssamtalen. Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Samtliga intervjugrupper uppger samstämmigt att de är medvetna om att det är förskollärarna som, enligt styrdokumenten har det pedagogiska ansvaret för undervisningen inom matematik, naturvetenskap och teknik. De har också gått en kurs kring förskollärarens utökade ansvar. Intervjugrupperna uttrycker dock att de i det praktiska arbetet är jämbördiga och att alla ansvarar för att arbeta på samma sätt i verksamheten. Intervjugrupperna framhåller även att det är förskollärarens ansvar att säkerställa att arbetet genomförs inom de granskade områdena.

13 12 (12) Arbetslaget och den intervjuade förskolläraren uppger att förskolechefen är ambitiös, tar ansvar och driver på verksamhetens utveckling. Detta sker bland annat under förskolans pedagogiska möten och genom att förskolechefen exempelvis har tagit initiativet till att arbeta med det gemensamma spårarbetet inom de granskade områdena. De är även överens om att de har fått stöd av förskolechefen i att följa upp verksamheten inom de granskade områdena. Arbetslaget och den intervjuade förskolläraren berättar att möjligheten till kompetensutveckling finns, men att det inte har varit så mycket som har passat in under den sista tiden inom de granskade områdena. De berättar att de istället fått tips på forskning och ideer inom de granskade områdena från förskolechefen och att de också tar del av stödmaterial från Skolverket och olika forum på nätet. Förskolechefens ansvar Samtliga intervjugrupper beskriver att personalkooperativets styrelse tar ansvar för olika arbetsuppgifter men att förskolechefen har det pedagogiska ansvaret utifrån skollag och läroplan. Samtliga intervjuade uppger att då förskolechefen arbetar på den besökta avdelningen är hon väl förtrogen med hur det pedagogiska arbetet bedrivs och hur arbetslagets kvalitetsarbete med uppföljning, utvärdering och analys av verksamheten bedrivs. Förskolechefen säkerställer att läroplanens olika delar finns med i de arbetsområden som uppstår under året. Hon följer upp verksamheten så att det pedagogiska arbetet bedrivs likvärdigt på hela förskolan och ansvarar för att rapportera vidare till styrelsen. Förskolechefen bekräftar arbetslagets och den intervjuade förskollärarens beskrivning angående möjligheter till kompetensutveckling och på vilka sätt de i nuläget tar till sig aktuell kunskap inom de granskade områdena. Förskolechefen berättar också att hon tar det yttersta ansvaret för utformningen av miljön och inköp av material. Men att detta är något som ständigt diskuteras med personalgruppen så att det finns ett syfte med miljön och det material som köps in samt att det ska ha en koppling till förskolans uppdrag.