Inledning. De övergripande frågeställningarna är:

Transkript

1 Hässleholms kommun Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och tekni,( vd Vena förskola, Hässleholms kommun

2 BeshY1 1(12) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska att förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Den kommunala förskolan Vena i Hässleholms kommun, ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: granskning/kvalitetsgranskning/skolinspektionen-grartskar-kvaliteten/forskolans-arbete-med-matematik-naturvetenskap-och-tekrtik/. Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte avdelningen Ankan, Vena förskola, den november Besöket genomfördes av Jenny Bergman och Ulrika Foss Rudbeck. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Ankan.

3 Beslut 2(12) 3ash.rt I detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik visar att personalen på avdelningen Ankan till viss del stimulerar och utmanar barnen i deras matematiska utveckling och i deras intresse för naturvetenskap och teknik. Under de två dagar Skolinspektionen besöker verksamheten förekommer matematik framförallt i lärarledda planerade aktiviteter och vid ett fåtal tillfällen förekommer inslag som kan kopplas till naturvetenskap. När det gäller teknik förekommer det främst genom att personalen erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker. Som framgår av nedanstående resultatredovisning finns en viss osäkerhet bland personalen kring vad som utgör naturvetenskap och vad som utgör teknik. I detta sammanhang är det är viktigt att förskolechefen skapar förutsättningar för personalen att inhämta kunskap kring vad som avses med naturvetenskap och teknik och hur dessa lärområden kan gestaltas i verksamheten. Den innehållsrika och inbjudande miljön är utformad på ett medvetet sätt dock använder inte personalen miljö och material på ett sådant sätt att barnen fullt ut stimuleras och utmanas i sin utveckling och i sitt lärande inom de granskade områdena. Förskolläraren tar inte sitt ansvar fullt ut för att barnen får den stimulans och de utmaningar de enlig läroplanen ska erbjudas inom de granskade områdena. Förskolechefen har inte heller tydliggjort vad förskollärarens ansvar innebär.

4 Beslut 3(12) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande områden: Personalen behöver utveckla arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik så att det omfattar alla läroplanens strävansmål. I detta ingår även hur miljö och material används för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Förskolläraren behöver ta ansvar för att arbetet i barngrupp genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling och i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Förskolechefen behöver säkerställa att personalen ges kompetensutveckling/fortbildning för att kunna stödja barnens utveckling och lärande framförallt när det gäller naturvetenskap och teknik Uppföljning Huvudmannen ska senast den 31 mars 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 31 oktober 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer. Redogörelsen skickas via e-post, till skolinspektionern.goteborg@skolinspektionen.se, eller per post till, Skolinspektionen, Box Göteborg. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :211) i de handlingar som sänds in.

5 4(12) I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredaren Ulrika Foss Rudbeck deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist Enhetschef enny Bergman Föredragande

6 5(12) Bakgrundsuppgifter om Vena förskola Vena förskola ligger centralt i Hässleholms kommun. Förskolan består av två avdelningar, Grodan och Ankan. Sammanlagt är 31 barn i åldrarna 1-5 år inskrivna i förskolan och varje barngrupp består av 15 respektive 16 barn. Skolinspektionen har besökt avdelningen Ankan med 16 barn i åldrarna 3-5 år. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola samt en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för ytterligare fyra förskolor. Förskolan arbetar med projektinriktat arbetssätt och vid Skolinspektionens besök har avdelningen Ankan arbetat med projektet I havets djup hajar en längre tid. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stinnuieras och utmanas i sin matematiska utveckling samt j sitt intresse f -r naturvetenskap och teknik Matematik Under de två dagar Skolinspektionen besöker verksamheten noteras att det framförallt är vid planerade aktiviteter samt i rutinsituationer som inslag av matematik förekommer. Bland annat i form av att personal och barn räknar antal och att personal benämner former. Att räkna antal förekommer till exempel vid matsituation och vid samling. Vid en samling som observeras tar personalen tillsammans med barnen reda på hur många barn det är på Ankan den aktuella dagen. För att illustrera detta får varje barn var sin sten som sedan läggs i olika staplar. En diskussion förs kring vilken stapel som är längst och ett barn pekar på den längsta stapel och den vuxne undrar varför hen pekade på just den. Barnet svarar: den sista stenen där gjorde att det blev fler, den [stapeln] är lång men inte som den. Och den vuxne svarar: Ja, den är längre.

7 Beslut 6(12) Vid en utevistelse observeras att barnen slår en tärning och sedan får olika uppdrag utifrån antalet prickar, såsom att klappa händerna sex gånger, eller hämta fem löv och så vidare. Under observationer ses även en vuxen, vid ett flertal tillfällen, bygga raketer tillsammans med några barn med hjälp av materialet "Klick-Klick". Under dessa tillfällen samtalar den vuxne med barnen om vilka olika former materialet har. Exempelvis pratar de om hur trianglar och kvadrater ser ut, hur ser en triangel ut? Den ska ha tre sidor, en, två, tre. Och såna här behöver vi också, kvadrater, en sån som har fyra sidor. Under dessa tillfällen pratar de också om storlek, ska vi jämföra, vi kan mäta vilken som är störst och minst! Vid ett annat tillfälle observeras att en vuxen tillsammans med två barn delar frukt. Då nämns begrepp så som halv och fjärdedel. Personalen berättar i intervju att de arbetar med vardagsmatematiken, vi får in det i vardagen, hela tiden. Bland annat får de in matematiken genom att uppmärksamma barnen på olika former, till exempel tallrikar och logiska block. De får även in matematiken när de delar frukt, pärlar och vid samling. När det gäller samling berättar personalen vidare att matematiken kan bli lite övertydlig och att de under samling ser möjligheter för barnen att bekräfta sina kunskaper, genom att exempelvis ett visst material introduceras då och att barnen efteråt själva kan undersöka detta. Personalen berättar också att de, i det pågående hajprojektet, pratat med barnen om den största hajen i Sverige, brugden. Då ritade vi upp hur lång den var på golvet och pratade om hur många barn det går på en haj. Förskolläraren som intervjuas enskilt berättar att hon tycker att de jobbar på bra med matematiken. Som exempel nämns att de förra julen gjorde granar av sugrör tillsammans med barnen, de fick själva mäta och räkna ut hur de skulle göra för att göra grenarna större eller mindre. Under intervjun med förskolechefen berättar hon att personalen på Ankan arbetar mycket med matematik. Hon tycker det är viktigt att ha undervisning, att använda rätt begrepp samt att matematiken ska finnas i det vardagliga och att personal och barn ska upptäcka den tillsammans.

8 Egs]lj:: 7(12) Naturvetenskap Vid Skolinspektionens besök förekommer få inslag som kan kopplas till naturvetenskap. Vid de ovan beskrivna tillfällen där barnen bygger rymdraketer förekommer dock samtal om bland annat jorden, månen och stjärnor. Vid ett annat tillfälle observeras en samling där en vuxen frågar barnen vilken årstid det är, ett barn svarar; höst och ett annat; vinter. Den vuxne svarar då; man kan tro att det är vinter men hela november är en höstmånad. Därefter upphör samtalet. Ett kort samtal observeras även vid en matsituation när en vuxen och några barn pratar om vad de gjort ute, den vuxne frågar; har du plockat is? Vad är is? och barnet svarar; det är fruset vatten. Dessa situationer leder inte till samtal och resonemang med barnen om exempelvis fysikaliska fenomen (fasomvandling) eller samband i naturen såsom vatten/is/snö och årstidsväxlingar. När det gäller naturvetenskap beskriver personalen att de bland annat arbetat med naturfenomen, när det haglar och regnar och naturens skiftningar. De berättar också att de arbetat med olika projekt där de studerat djur, tidigare var det uggla och ekorre, nu har vi haj. Under Skolinspektionens besök observerades dock inga aktiviteter kopplade till naturvetenskap utifrån det pågående hajtemat. Personalen berättar också att de ofta är ute i naturen där det finns mycket som barnen kan upptäcka själva, exempelvis sniglar och svampar och på vintern när det är snö ser vi spår av hjortar. Vi jobbar mycket med djur och naturens olika skiftningar. Inför besöket har personalen på avdelningen Ankan skickat in dokumentation som bland annat beskriver deras arbete med naturvetenskap. De har exempelvis arbetat med fågelprojekt tillsammans med Hässleholms kommun, vi har satt upp fem fågelholkar runtom på gården och väntar på inflyttning. I dokumentationen beskrivs även att de arbetat med den kompost som finns på förskolans gård, barnen är delaktiga i processen och vad som händer med komposten. Teknik Under de två dagar Skolinspektionen besöker avdelningen Ankan observeras tillfällen där personalen erbjuder barnen möjligheter att utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker. Såsom vid det ovan nämnda exemplet där en vuxen och några barn vid ett flertal tillfällen

9 Bes]ul: 8(12) bygger rymdraketer. Dock tas inte dessa tillfällen tillvara för att samtala och resonera om exempelvis hållfasthet och stabilitet. Under observationer noteras situationer som skulle kunna tas tillvara för att utveckla barnens förmåga att urskilja teknik i vardagen, exempelvis genom att samtala och resonera om att använda föremål för ett bestämt syfte. Undantag finns dock, vid ett tillfälle observeras exempelvis en matsituation där en vuxen samtalar med ett barn om bestick. Den vuxne säger: det är dina verktyg när du ska äta, kniven och gaffeln varpå barnet svarar, jag delar med kniven! och den vuxne bekräftar: ja, du använder kniven när du ska dela maten. I intervjun uttrycker personalen att det är mycket i vardagen som är teknik men de uttrycker också en osäkerhet kring vad som är teknik, teknik och teknik, vad är det? Är det här med lövtrycken teknik? Personalen berättar också att de använder läsplattor och att de efter maten brukar koppla upp sig och visa bilder. Eftersom barnen är uppdelade i två olika grupper på förmiddagarna är detta ett tillfälle då grupperna kan dela med sig av vad dom har gjort. Personalen ger exempel på hur de arbetar med barnens intresse för teknik, bland annat berättar de all de arbetat med experiment. Ett experiment de genomfört gjordes med hjälp av en plasthandske, vatten och bakpulver, där de pratade om vad bakpulvret har för verkan i bulldegen, att handsken växer, det är teknik i vardagen. Ett annat experiment de genomfört är att de har skapat egen vind, vi blåste med munnen och en fläkt och luften fick löven att röra sig. De berättar även att de arbetar med trädgårdsland och kompost som de har på förskolans gård och att de källsorterar, ihop med kommunen, vi har sopsamlarmonster, ett monster för varje sopa och en saga där barnen får hjälpa till att sortera sopor. Dessa aktiviteter får dock mer anses vara exempel på att man arbetar med naturvetenskap än med teknik. Förskolläraren beskriver i intervjun att de skulle behöva mer inspiration, till exempel en föreläsning, för att veta vad teknik är. Hon berättar också att teknik kanske är ett bortglömt arbete och att de arbetat med andra saker, vi har jobbat jättemycket med hur man ska bete sig mot varandra och då kanske andra bitar har fått stå tillbaka.

10 5.1.9s: :II 9(12) Miljö och material Förskolan är en fristående byggnad med två avdelningar, gemensamma personalutrymmen samt ett tillagningskök. Avdelningen Ankan har tillgång till tre rum i varierande storlek. Det större rummet används vid fri lek, samling och måltider. Det ena av de mindre rummen används bland annat till måltider och skapande aktiviteter och det andra av de mindre rummen används även det -till bland annat måltider samt bygg- och konstruktionsaktiviteter. På avdelningen Ankan finns det ett stort utbud av material som tillsynes stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande i matematik, naturvetenskap och teknik. Inomhus finns det bland annat många olika typer av bygg- och konstruktionsmaterial, material att sortera och kategorisera, ljusbord och en våg. På förskolans gård finns bland annat sandlådor, odlingslådor samt gungor, klätterställning och rutschkana. I direkt anslutning till gården finns även källsorteringskärl markerade med de sopsamlarmonster som förskolan arbetar med. Den närliggande naturen är även den en stor del av förskolans utemiljö. När det kommer till utformandet av miljön på Ankan berättar personalen att det är en liten förskola och vi har försökt göra små miljöer i avdelningens största rum. Även förskolläraren poängterar i intervjun att de tänkt till vid utformandet av avdelningens miljö, vi har så liten yta så man måste verkligen tänka till. De ger även exempel på vad materialet kan användas till. Bland annat har de byggmaterial, spel och ljusbord där barnen kan skapa mönster, vi har också mycket material, olika fordon, flygplan och knappar som kan kategoriseras på olika sätt. När det gäller materialet utomhus ger de exempel på hur de kan prata om tunga och lätta hinkar i sandlådan samt att de kan göra hinderbanor som barnen är med och konstruerar. Förskolechefen berättar i intervju om förskolans utemiljöer som både utvecklats och används av personalen, de har fantastiska utemiljöer. Inomhusmiljön beskriver hon som svårarbetad, det inte är helt lättarbetade lokaler men de [personalen] gör allt som går. När det kommer till material berättar förskolechefen även att personalen tänker på ett annat sätt nu jämfört med tidigare, mer pedagogiskt och som exempel nämns att personalen försöker hitta material som utmanar barnen på olika sätt.

11 .7.5es]u:: 10 (12) Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Vid besöket på avdelningen Ankan tar Skolinspektionen del av dokumentation över det pedagogiska året 2016/2017 som bland annat beskriver att observationerna och dokumentationerna skall utmynna i en temainriktad terminsplanering med syfte, mål och metoder. Denna planering lämnas sedan till förskolechefen. Vid Skolinspektionens besök observeras olika fotodokumentationer på avdelningen som bland annat beskriver arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat noteras en som beskriver det tidigare omnämnda arbetet med källsortering, Vi källsorterar på vår förskola. I intervjun beskriver personalen att utgångspunkten för deras planering av verksamheten är att utmana barnen och att de tar hjälp av observationer för att kunna göra det. Personalen skickar inte någon planering till förskolechefen men det finns dokumenterat så hon kan ta del av det. De berättar också att förskolechefen inte är med på deras planeringar, hon är inte med på våra arbetslagsträffar, det hinner hon inte. Vid faktagranskning förtydligar förskolechefen hennes närvaro vid personalens planering, jag är inte med på alla men jag är med då och då. Vidare berättar personalen också att de dokumenterar arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik vid deras planering, vi har också en blogg där vi lägger ut bilder och text kopplat till läroplanen. De reflekterar även varje vecka kring veckan som varit och sen planerar vi kommande vecka. Förskolläraren berättar i intervjun att de pratar om läroplansmålen både vid planering och vid dokumentation, man har boken framför sig hela tiden, om man haft ett mål som man vill uppnå. Personalen skickar deras uppföljning, utvärdering och analys av arbetet till förskolechefen och efter det gör hon en sammanställning och personalen får feedback. När det gäller uppföljning utifrån dokumentationen berättar förskolläraren att det inte riktigt finns tid till detta, vi hinner inte med detta, dom förutsättningarna finns inte, schemat är tight. När det gäller stöd från förskolechefen för att kunna ta ansvar för det samma berättar förskolläraren att hon inte har möjlighet att få det då hon, inte bara kan gå ifrån [barngruppen] och sätta mig med henne.

12 Essjui: 11(12) Förskollärare och förskolechef tar sitt respektjve ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och Utmanas j sin matematiska utveckling samt j sjtt jntresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar I intervjun berättar förskolläraren att det är hennes ansvar att leda verksamheten, att föra den framåt. Gällande vilket ansvar hon tar för att barnen ska kunna utveckla sitt kunnande om matematik, naturvetenskap och teknik beskriver förskolläraren att hon får komma med idéer. Efter det diskuteras detta ihop med övriga arbetslaget, om det är något som är bra som vi kan genomföra. Förskolechefen berättar i intervju att hon inte tydliggjort förskollärarens ansvar specifikt men det är en sak vi diskuterar, vi pratar mycket läroplan. Hon beskriver också att hon vänder sig till förskollärarna när det gäller exempelvis kvalitetsarbetet och påpekar även att vi vill att det ska tillsättas fler förskollärare. Förskolechefen ger också exempel på vilket stöd hon ger till förskolläraren, jag tror att mitt största stöd är att jag är en närvarande förskolechef, jag finns här. Förskolläraren säger att hon får stöd från förskolechefen när hon träffar henne i de olika grupperna de ingår i, då kommer [förskolechefens namn] med tips, vår chef har fem förskolor, det finns olika grupper där vi träffas. Förskolechefs ansvar I intervjun berättar förskolechefen hur hon organiserat för att personalen ska kunna uppfylla de uppdrag de har gällande matematik, naturvetenskap och teknik. Bland annat beskriver hon planeringstiden och säger att hon tycker att de har hyfsat bra med planeringstid. När det gäller hur förskolechefen följer upp att arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik följer läroplanens intentioner berättar hon att detta görs genom att hon ofta besöker förskolan. Hon beskriver också att personalen många gånger inte vill att hon ska vara med på deras planering men att hon tar del av hur ett tema växer fram genom att det rent pedagogiska sätts in i barnens pärmar och där ser jag hur de utmanar barnen. Förskolechefen beskriver i verksamhetsredogörelsen som skickats in inför besöket att hon även följer upp arbetet genom att återkoppla hennes reflektioner kring deras kvalitetsredovisning och att hon

13 Beslut 12 (12) diskuterar med pedagogerna kring de dokument som finns. I intervjun beskriver förskolläraren att hon tror att förskolechefen förlitar sig på att de följer upp och utvärderar men att hon inte vet hur förskolechefen följer upp hur vi gör med dokumentation och så. Vad gäller förskolans miljö och material berättar personalen att de inte tycker att förskolechefen är så delaktig, vi får tilldelat en viss summa pengar, då diskuterar vi med alla pedagoger i huset och sen beställer vi själva, bara stora saker som ska köpas in går via förskolechefen. Förskolechefen beskriver att hon tar ansvar för förskolans miljö och material genom att vara med i diskussionerna, personalen utformar miljön men jag tar ansvar för att det inte blir "fel". Hon beskriver även att hon känner sig delaktig i vad som händer på avdelningen. Vid faktagranskning förklarar förskolechefen närmare att den del av budget som personalen själv ansvarar för till stor del är ämnad för förbrukningsmaterial och att hon tar ansvar för alla större inköp, jag låter inte alla vind för våg handla hur som helst. I intervjun berättar förskolechefen att det är vid medarbetarsamtal som hon fångar upp vilken typ av kompetensutveckling personalen vill ha. Även förskolläraren berättar att det är i medarbetarsamtal som hon kan lyfta vad hon behöver mer av. Förskolechefen berättar att personalen inom hennes område kommer delta i matematiklyftet. Gällande varför de inte planerat någon kompetensutveckling inom teknik tror förskolechefen det kan handla om allas osäkerhet kring teknik, men jag tror ändå att vi har börjat prata om det, fast skulle vi identifiera ett område som vi ska utveckla vore det tekniken. Hon berättar även att det inom kommunen finns teknikutvecklare, de håller i halvdagsutbildningar som personalen erbjudits, men ingen nappat på det, det har varit fokus på annat.