Beslut. Skolinspektionen

Transkript

1 Nordanstigs kommun efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Ilsbo förskola, Nordanstigs kommun

2 1(13) Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik under vintern 2016/17. Syftet är att granska att förskolan ger barnen möjlighet att utveckla sina förmågor, sitt kunnande, sitt intresse och sin förståelse för matematik, naturvetenskap och teknik. Granskningen genomförs i 22 förskolor med både enskilda och kommunala huvudmän. Ilsbo förskola som är en kommunal förskola belägen i Nordans tigs kommun, ingår i denna granskning. De övergripande frågeställningarna är: 1. Hur arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnens lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik? 2. Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad ger förutsättningar för barnen att utvecklas och lära inom matematik, naturvetenskap och teknik? För mer information om granskningen, se Skolinspektionens webbplats: Här hittar du de underlag som använts i granskningen i form av författning och riktlinjer inom området. Skolinspektionen besökte avdelningen Ugglebo i Ilsbo förskola den 29 och 30 november Besöket genomfördes av Lotta Andersson Damberg och Sebastian Thimfors. Intervjuer med arbetslag, förskollärare samt observationer har genomförts. Skolinspektionen har också intervjuat ansvarig förskolechef. Bedömningen i beslutet grundar sig på den empiri som inhämtats från besöket på avdelningen Ugglebo.

3 2(13) detta beslut ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av eventuella utvecklingsområden. Skolinspektionens bedömning och beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat i sin helhet följer nedan. Skolinspektionens bedömning Granskningen av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik visar att personalen på avdelningen Ugglebo på ett medvetet sätt stimulerar och ulinanar barnens utveckling och lärande inom de granskade områdena. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik sker framförallt i lärarledda strukturerade situationer och ofta i utegruppens verksamhet i skogen. Den fria leken och måltider tas inte alltid tillvara för ett lärande. Personalen använder miljö och material för att stimulera barnens utveckling och lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik. De utnyttjar även naturen samt skolans idrotts- och träslöjdsalar för barnens lärande. Personalen dokumenterar, följer upp och reflekterar över aktiviteter och lärtillfällen inom de granskade områdena. Det saknas dock en tydlig analys och utvärdering av verksamheten. Förskolläraren tar ansvar för att barnen får den stimulans och de utmaningar som de enligt läroplanen ska erbjudas inom de granskade områdena. Förskolechefen har dock inte tydliggjort och förankrat förskollärarens ansvar. Detta innebär att det saknas förutsättningar för förskolläraren att fullt ut ta ansvar i enlighet med läroplanens riktlinjer.

4 3(13) Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område/områden. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik behöver utvecklas så att även den fria leken och rutinsituationer tas tillvara för att stimulera och utmana barnens lärande. Detta så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet i den pedagogiska verksamheten. o o Förskolechefen och förskolläraren behöver ansvara för att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys leder till att arbetet med matematik, naturvenskap och teknik utvecklas. Förskolechefen behöver tydliggöra och förankra förskollärarens ansvar samt ge förutsättningar för förskolläraren att fullt ut kunna ta sitt ansvar i enlighet med läroplanens riktlinjer. Uppföljning Huvudmannen ska senast den 17 mars 2017, inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Dokumentet syftar dels till att kunna användas för huvudmannens egen uppföljning av vidtagna åtgärder, men fungerar även som dokumentation vilken Skolinspektionen kan referera till i dialogen med huvudmannen när det gäller uppföljningen av vidtagna åtgärder efter 9 månader. Huvudmannen ska därefter senast den 17 oktober 2017, redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter 9 månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Observera att det är huvudmannen som ska svara och att detta behöver framgå av det svar som inkommer.

5 4(13) Redogörelsen skickas via e-post, till eller per post till Skolinspektionen i Stockholm, Box 23069, Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr :211) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har juristen Magnus Jonasson och utredaren Sebastian Thimfors deltagit. På Skolinspektionens väg Gabriel Brandström Enhetschef,141/ JL- Lotta Andersson Damberg Föredragande

6 5(13) Bakgrundsuppgifter om Ilsbo förskola Ilsbo förskola är en kommunal förskola i tätorten Ilsbo i Nordanstigs kommun. Förskolan har tre avdelningar med sammanlagt 46 barn, två avdelningar med barn 1-3 år och en avdelning med barn 4-5 år. Ilsbo förskola arbetar med hållbar utveckling genom Grön Flagg' och är certifierad. Skolinspektionen har besökt avdelningen Ugglebo med 21 barn i åldern 4-5 år. På avdelningen arbetar fyra personal, två legitimerade förskollärare och två barnskötare varav en är utbildad i utomhuspedagogik. Förskolan leds av en rektor tillika förskolechef med stöd av en biträdande förskolechef. Förskolechefen ansvarar för fyra förskolor och två grundskolor. Resultat Här redovisas uppgifter från dokumentation, intervjuer samt observationer. Verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Matematik Förskolechefen uppger i intervjun att förskolan under de senaste åren har utvecklat arbetet med matematik. Arbetet med matematik sker ofta i skogen, där barnen räknar, väger och mäter i vardagliga situationer. Förskolechefen uppger vidare att det är viktigt att benänu-ta matematiska begrepp med rätt ord och enligt förskolechefen har det betydelse för undervisningen att förskolan har utbildade förskollärare. Arbetslaget beskriver i intervjun att matematik inte bara är att räkna. Det är även viktigt att jobba med olika matematiska begrepp som till exempel kortare och längre, lättare och tyngre och olika prepositioner. Arbetslaget beskriver vidare att de alltid tänker matematik i det vardagliga arbetet. Enligt arbetslaget arbetar de mer med matematik utomhus än inomhus. Till exempel uppmärksammar de barnen på olika mönster, former, symboler och siff- Grön Flagg är ett pedagogiskt verktyg för skolor och förskolor. Grön Flagg drivs av Håll Sverige Rent.

7 Besi tvi 6(13) ror på husen som de ser när de är ute. De beskriver också att de har "uppdragskort" med olika instruktioner, till exempel hämta en pinne som är lika lång som din arm. När de samtalar med barnen om uppdragen får de naturligt in olika matematiska begrepp och jämförelser. Arbetslaget berättar att de varje vecka har tillgång till skolans träslöjdsal, där de använder matematik när de räknar spikar och mäter. Arbetslaget berättar vidare att de har arbetat med statistik exempelvis genom att de vid ett tillfälle räknade antalet bilar och bilarnas färger i 15 minuter. De utgick från fem färger och lade en sten på ett färgat papper för varje bil med samma färg som passerade. Därefter gjorde de ett stapeldiagram av resultatet. Arbetslaget uppger att de skulle kunna utveckla arbetet med matematik genom att låta barnen duka vid måltider och räkna ut hur många glas och tallrikar som behövs. Arbetslaget uttrycker, vi säger nog inte att vi arbetar med matematik för det låter som att det hör till skolan. Vi behöver nog sätta ord på att vi faktiskt arbetar med matematik. Skolinspektionen har under besöket genomfört observationer av lärarledda strukturerade aktiviteter, fri lek utomhus och inomhus samt vid rutinsituationer som måltid och i tamburen. Observationerna visar ett flertal tillfällen där personalen stimulerar och utmanar barnen i deras matematiska utveckling. Till exempel observeras hur barnen får i uppgift att ställa sig på plats i ledet till matsalen, på andra plats, bakom, framför, mittemellan, först och sist. I idrottssalen får de i uppgift att krypa under bommen, ställa sig mittemot och gå baklänges. På promenad till förskolans samlingsplats i skogen2 noteras hur barnen räknar trappsteg och uppmärksammar olika symboler som vägskyltar och gatunummer. Personalen använder olika begrepp som att se till höger och vänster, över vägen och uppför backen. Barnen jämför olika storlekar, större eller mindre än, när de hittar kottar och fotspår i snön. Personalen uppmärksammar olika geometriska former på en vattenpöl där isen kraschat. Ett barn upptäcker en spets i den söndriga isen. Personalen bekräftar och utvidgar begreppet till, 2 Förskolan har en samlingsplats i skogen med eldstad och förvaringslådor för material.

8 III h 7(13) en istriangel, det kan man även kalla för en kil. Vid observationerna noteras att personalen stimulerar och utmanar barnen i deras matematiska utveckling framförallt vid strukturerade lärarledda situationer. Den fria leken och måltider tas inte alltid tillvara för ett lärande. Naturvetenskap Förskolechefen uppger i intervjun att förskolan arbetar med återvinning, hållbarhet och Grön Flagg i ett naturligt sammanhang i uteverksainheten. Enligt förskolechefen finns det ett stort engagemang bland både barn och personal i arbetet med dessa områden. Arbetslaget beskriver att arbetet med Grön Flagg bland annat har handlat om att återvinna material genom skapande och att kompostera eget fruktavfall. De har sedan använt kompostjorden att sätta frön i odlingslådor. Arbetslaget beskriver vidare att arbetet med naturvetenskap framförallt sker utomhus. I skogen arbetar de med allemansrätten, kretslopp och de följer årstidernas växlingar i naturen. De observerar och diskuterar varför maskarna kryper upp ur jorden när det regnar och varför det kommer rök från elden, barnen får också komma med sina tankar och hypoteser. Arbetslaget uppger att mycket sker i vardagliga situationer men att de även planerar vissa lärtillfällen. Arbetslaget berättar om ett tillfälle då de arbetade med friktion. De gjorde två olika backar i en snökulle och körde med en båt och en val i plast. Barnen fick först gissa vilken de trodde skulle åka fortast och sedan provade de. De sandade sedan banan för att se hur friktionen påverkade hastigheten och provade glidförmågan med flera olika material. Arbetslaget berättar att, barnen hade en massa teorier från början men under tiden de provade olika material, så började de att tänka om. Barnen har fortsatt att prata mycket om hur olika saker glider. Arbetslaget berättar vidare om när barnen tillverkade kol över öppen eld, då uppstod ett nytt begrepp - kolsvart. Barnen plockade kvistar som de fick mäta och bryta så att de passade i en konservburk som de ställde upp och ned i elden. Kvistarna blev till kolpinnar som de sedan använde för att måla med. Arbetslaget uttrycker, vi kan bli bättre på att använda mer begrepp inom området naturvetenskap och teknik, så att barnen och vi vet vad vi gör och varför.

9 8(13) Observationerna visar flera tillfällen där personalen stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap. På promenad till den ovan nämnda samlingsplatsen i skogen noteras hur personalen uppmärksammar ett barn som utropar, det brinner. Barnet har upptäckt att det ryker från ett hustak och personalen resonerar med barnen om varför det kan ryka från taket. De kommer tillsammans fram till att det ryker ur skorstenen för att de som bor i huset eldar för att få värme. Under observationer av utevistelsen noteras hur personalen tar tillvara på barnens nyfikenhet och resonerar om olika fenomen och företeelser, bland annat orsaken till att vattnet i bäcken inte har frusit till is. Vid samlingsplatsen i skogen är barnen delaktiga i att göra upp eld och de viftar in luft i elden så att den får syre. Vid elden gräddar barnen pinnbröd av deg som de blandar ihop och snurrar runt en pinne som de har hämtat i skogen. Vid observationerna noteras att personalen stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap framförallt vid strukturerade lärarledda situationer. Den fria leken och måltider tas inte alltid tillvara för ett lärande. Teknik Förskolechefen beskriver i intervjun att arbetet med teknik framförallt sker i träslöjdsalen, där barnen bygger med olika material och provar sig fram vad som fungerar och inte. Arbetslaget uppger i intervjun att de arbetar med teknik genom att bygga och konstruera med olika material och framförallt i träslöjdsalen. Utomhus använder de hammare och spik när de bygger kojor och inomhus bygger de kojor med tyg. Arbetslaget uttrycker att, även vävramar är teknik. Enligt arbetslaget använder de dock inte begreppet teknik med barnen. Under observationerna noteras olika tillfällen där barnen ges möjlighet att utforska teknik. Vid samlingsplatsen i skogen leker barnen vid en koja som de själva har byggt av trädstammar. Några barn balanserar på rep som är fastspända mellan trädstammarna. Andra barn använder en såg för att korta av en pinne som de behöver. Vid samlingsplatsen utforskar ett barn jämvikt genom en enkel våg gjort av en bräda, ett snöre och två hinkar. Personalen berättar att barnet är väldigt intresserad av vågen och ofta utforskar jämvikt genom att lägga olika saker i vågen. Vid det observerade tillfället sker dock inget resone-

10 9(13) mang mellan personal och barn om jämvikt eller vågens funktion. Vid samlingsplatsen har barn och personal tillsammans konstruerat en ute-toalett av en träpall som de har sågat ett hål i och monterat ett lock på. Under observationerna noteras att barnen använder toaletten vid behov. Under den fria leken inomhus noteras hur barnen bygger och konstruerar av Kaplastavar men ingen vuxen tar då tillvara tillfället för att resonera med barnen om hur de kan bygga för att det ska bli stabilt. Miljö och material Ilsbo förskola är uppdelad med två avdelningar för de yngsta barnen i en fristående byggnad bredvid grundskolan. Den tredje avdelningen Ugglebo, som Skolinspektionen besöker, ligger i samma byggnad som grundskolan. Avdelningen har ett större och två mindre rum som är utrustade med material för bygg- och konstruktion, skapande och rollek. Det finns spel, pussel och olika material för att utforska matematik, naturvetenskap och teknik, bland annat pärlplattor, timglas och tärningar. Avdelning Ugglebo kan regelbundet utnyttja skolans idrottssal och träslöjdsal. Avdelningen delar utemiljö med skolan, det är en öppen gård med lekutrustning och en skridskobana. Avdelningen utnyttjar dagligen den närliggande naturen med en samlingsplats i skogen för sin uteverksamhet. Vid samlingsplatsen finns en eldstad, rep för att klättra och balansera, en enkel våg och en koja som barnen har byggt. Den närliggande naturen är en stor del av förskolans utemiljö. Arbetslaget beskriver i intervjun att miljö och material förändras beroende på vad barnen leker och är intresserade av. Enligt arbetslaget har de det material som de behöver för arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik, och de använder mycket återvunnet material. De har nyligen köpt in nya böcker och de kommer att få NTA3 lådor nästa år. Arbetslaget uppger att förskolechefen inte själv är så irtvolverad i förskolans miljö och material men har tilltro till personalens kompetens att utforma miljön. 3 NIA står för naturvetenskap och teknik för alla och ger pedagoger möjlighet att arbeta laborativt med naturvetenskap och teknik.

11 10(13) Skolinspektionen noterar under observationerna att förskolans varierande miljöer till synes stimulerar och utmanar barnens matematiska utveckling och deras intresse för naturvetenskap och teknik. Observationerna visar att personalen använder naturen som lärmiljö i interaktion med barnen i lek och aktivitet. Personalen använder förändringar i naturen för att stimulera barnens förståelse för olika fenomen. Ett exempel är ett resonemang med barnen om orsaker om att vattenpölarna har frusit till is när barnen upptäcker att det är vatten under isen och att isen kraschar när de trampar på den. I förskolans inomhusmiljö finns plastbackar för återvinning och under observationerna noteras att barnen är medvetna om var olika material ska sorteras. I ett fönster står en genomskinlig kompost där olika material lagts i jord för att synliggöra förmultningsprocessen. På en vägg sitter ett stapeldiagram som är resultatet av en aktivitet med statistik. Vid samlingsplatsen i skogen hänger en våg som barnen själva har tillverkat av en bräda, rep och två hinkar. Dokumentation, uppföljning, analys och utvärdering Skolinspektionen har inför granskningen tagit del av dokument som förskolechefen har skickat in. Av den dokumentation som inkommit framgår att personalen följer upp aktiviteter och lärtillfällen inom de granskade områdena. Av dokumentationen framgår att personalen reflekterar över barnens förändrade kunnande kopplade till läroplansmålen samt hur arbetet gentemot dessa kan utvecklas vidare. Av dokument för självskattning genom BRUK' framgår att endast vissa områden ingår i självskattningen. Dessa områden är, läs- och skrivutveckling, övergångar mellan avdelningar och olika skolformer samt pedagogisk dokumentation. Förskolechefen uppger i intervjun att övriga delar av läroplanen kommer att ingå i självskattningen under kommande år. 4 BRUK är ett verktyg frän Skolverket som används rör självskattning av kvalitén och är ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet.

12 13eslut 11(13) Arbetslaget beskriver att de dokumenterar verksamheten, bland annat arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik, i en mall för spaltdokumentation5. I dokumentationsmallen skriver de vilken aktivitet som genomförts, vad barnen sagt och en reflektion över barnens intresse med en koppling till läroplanen. De dokumenterar även genom foto och film, vilket gör det tydligt att se vilka barn som är aktiva i en aktivitet och vilka barn som mer observerar. Arbetslaget beskriver vidare att de varje fredag tittar på varandras dokumentationer och ger varandra feedback. De ser då vad de behöver arbeta vidare med och vad barnen behöver, vi kan koppla barnens intresse till hur läroplanen kan komma in i nästa steg. Enligt arbetslaget använder de även dokumentationerna för reflektion tillsammans med barnen för att följa upp om de kommer ihåg vad som hände. Vi ställer följdfrågor och fångar upp nya frågor från barnen. Arbetslaget beskriver att de även dokumenterar för varje enskilt barn, till exempel vad barnet har gjort och sagt samt något om barnets framsteg och olika reflektioner. Dokumentationerna visar barnens lärande inom bland annat de granskade områdena och används vid utvecklingssamtalen. Enligt arbetslaget har de inte fått någon återkoppling från förskolechefen för arbetet inom områdena matematik, naturvetenskap och teknik. Arbetslaget beskriver vidare att dokumentationerna även används som underlag för personalens självskattning genom BRUK, då de sätter upp mål för det fortsatta arbetet. Både arbetslaget och förskolechefen uppger i intervjuer att de kan utveckla dokumentationen så att de blir bättre på att följa upp och analysera verksamheten. Spaltdokumentation är en dokumentationsmall med olika spalter där personalen skriver till exempel vad barnen gör, vad barnen säger och pedagogens reflektioner.

13 111 12(13) Förskollärare och förskolechef tar sitt respektive ansvar för att verksamheten genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling samt i sitt intresse för naturvetenskap och teknik Förskollärares ansvar Det framkommer i samtliga intervjuer att det finns en medvetenhet om förskollärarens ansvar. Förskolläraren uppger i intervju att hon har ett tydligt uppdrag från ledningen som pedagogisk ledare för avdelningen. Som pedagogisk ledare ingår förskolläraren i en pedagogisk utvecklingsgrupp med pedagogiska ledare från andra förskolor samt kommunens utvecklingspedagoger och förskolechefer. Förskolläraren uppger vidare att hon fick ett direkt uppdrag när hon anställdes, att utveckla arbetet med den pedagogiska dokumentationen. I övrigt är ansvaret som förskollärare inte så tydligt förankrat, det har inte förskolechefen pratat om. Det skulle behöva komma uppifrån kommunen och att samma ansvar ska gälla för alla förskollärare i kommunen. I intervjun uppger förskolläraren att hon och hela arbetslaget tar tillvara på alla tillfällen i vardagen att arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik, vi ser till att alla barn är med. Förskolläraren beskriver att den pedagogiska dokumentationen synliggör hur barnen stimuleras både enskilt och i grupp och att hon dokumenterar tillsammans med den andra förskolläraren. Enligt förskolläraren får arbetslaget stöd av förskolechefen för att det pedagogiska arbetet genomförs i enlighet med läroplanen. Däremot har de inte fått något riktat stöd eller kompetensutveckling för arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik, vilket de uppger att de behöver. Avslutningsvis beskriver förskolläraren att arbetslaget tycker att det är roligt att arbeta med matematik, naturvetenskap och teknik och att barnen är intresserade. Förskolechefen uppger i intervjun att tanken är att förskollärarna ska säkerställa att verksamheten utgår från läroplanen och dess mål men att det inte är någon större skillnad på ansvarsfördelningen inom arbetslaget. Enligt förskolechefen ska förskollärarens uppdrag vara förankrat, men det viktigaste är att målen uppfylls. Förskolechefen uppger vidare att det bara är förskollärare som ingår i

14 13(13) den pedagogiska ledningsgruppen och de pedagogiska ledarnas roll i verksamheten har förankrats på arbetsplatsträffar. Enligt förskolechefen är det på gång att lyfta alla förskollärare, det är inte bara de pedagogiska ledarna som ska vara med på tåget. Förskolechefs ansvar Förskolechefen uppger att Nordanstigs kommun kommer att ha matematik, naturvetenskap och teknik som prioriterade områden under nästa läsår. Det planeras för fortbildning och inköp av NTA-lådor. Förskolechefen uppger vidare att kommunen har tagit ett beslut att dela upp läroplanens delar och utvärdera dem i en fyraårsperiod genom självskattningar i BRUK. Arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik kommer därmed att utvärderas nästa läsår. Enligt förskolechefen följs arbetet med hela läroplanen upp kontinuerligt genom personalens pedagogiska dokumentation, där han tar del av personalens analyser. Enligt förskolechefen är pedagogisk dokumentation ett utvecklingsområde. Det är särskilt analysen som är svår och som de behöver arbeta vidare med. Personalen har haft föreläsningar om pedagogisk dokumentation och de har fått mallar för spaltdokumentation. Förskolechefen berättar att kommunens utvecklingspedagoger har funnits som ett stöd, men vi märker att det är en process som tar tid. Vi försöker få personalen att förstå att det krävs träning för att arbeta med pedagogisk dokumentation. Förskolechefen uppger att personalen har två heldagar och två halvdagar per år för uppföljning och utvärdering. Arbetslaget har upp till tre timmar gemensam tid för planering varje vecka och utöver det några timmar individuell tid varje vecka, all personal har lika mycket tid för planering. Förskolechefen uppger i intervjun att förskolan har en budget som ger personalen goda ekonomiska förutsättningar för att utforma miljö och material. Förskolechefen uttrycker att det är viktigt att förskolans miljö är öppen och kreativ och tillgänglig för barnen. Förskolans miljö och material har de senaste åren utvecklats utifrån barnens intressen. Enligt förskolechefen är arbetslagets indelning i innegrupp och utegrupp samt arbetet med Grön Flagg, förskolans framgångsfaktorer för arbetet med matematik, naturvetenskap och teknik. Utmaningen framåt är att få ihop inne- och utegruppens verksamheter till en helhet.