Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Färgaregatan 7, Göteborgs kommun

2 Verksarnhetsr2pp.crl 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Färgaregatan 7 i Göteborgs kommun, ingår i detta urval. Förskolan Färgaregatan 7 besöktes den 6-7 oktober Ansvariga inspektörer har varit Jenny Bergman och Marie Sjöberg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa

3 2(10) verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Färgaregatan 7 Färgaregatans förskola ligger centralt i Göteborgs kommun. Förskolan har två avdelningar med 17 respektive 16 barn i åldrarna 1 till 4 år. Varje avdelning har tre heltidstjänster. Skolinspektionen har besökt avdelningen Humlan som har 17 barn. Inget barn har ännu fyllt 4 år. På avdelningen arbetar en lärare och två barnskötare. Läraren har legitimation och är behörig att undervisa i förskoleklass till och med årskurs 6. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare tre förskolor i samma stadsdel. Personalen genomför arbetet tillsammans och delar ansvaret. Det är förskolläraren som har det övergripande ansvaret och ska se till att arbetet genomförs utifrån läroplanen. Förskolechefen har tydliggjort att förskolläraren har detta uppdrag. Förskolan är inrymd i bottenvåningen i ett flerbostadshus. Avdelningen som besöks har 4 rum varav ett kallas "köket" som, förutom en köksdel, inretts till lek och aktiviteter. Avdelningen har separat matsal, ett rum för vila och ett för skapande verksamhet. Det finns "rum i rummen", som exempelvis affärshörna, docklek och bygglek, och en korridor som finns mellan rummen är också inredd med aktivitetshörnor och en läshörna. Tamburen är trång vilket gör att den inte används till annat än av- och påklädning av ytterkläder. Förskolans gård är begränsad till ytan men erbjuder ändå bland annat sandlåda, mindre klätterställning, ruschkana och några cyklar. Förskolan använder också bostadshusets innegård som förskolans gård är inrymd i. Förskolans arbetssätt bygger på att barnen delas in i små grupper med en personal i varje grupp. Några är inne och några är ute under samma tid vilket ger förutsättningar till att det oftast är en lugn och harmonisk atmosfär. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 3(10) Undervisning i förskolan I Färgaregatans förskola används inte begreppet undervisning. Enligt personalen sker det ett lärande hela tiden genom lek och interaktion med barnen och begreppet undervisning passar inte alltid in. Förskollärarens uppfattning är att undervisning sker ständigt genom att vara med barnen och prata, berätta och utmana. Även förskolechefen beskriver att undervisning sker i lek och lärandemiljöer även om ordet undervisning inte används. Förskolechefen menar att när personalen gör det lustfyllt och barnen har roligt så sker också ett lärande. Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Under de två dagar som verksamheten observeras noteras vid flera tillfällen att personalen är lyhörda för barnens behov och uppmärksammar deras intentioner. Vid samling, som genomförs i små grupper, kan de minsta barnen gå omkring som de vill utan att samlingen störs, enligt personalen, "vissa barn orkar inte och då får de gå", "alla barn är med på sitt sätt". Personalen poängterar vikten av att hela tiden vara lyhörd för barnens behov och försöka förstå vad barnens beteende beror på. "Något barn behöver kanske till exempel sova en liten stund på förmiddagen".

5 VerksamhetsrappoK 4(10) Personalen har uppsikt över vad barnen gör och vet var barnen befinner sig. Barnen kommer ofta fram till de vuxna och visar vad de har och de vuxna ger varje barn respons. I den fria leken ser personalen att barnen gör olika saker och ger dem stöd och stimulans i sina aktiviteter. Ett exempel är när två barn klär ut sig till djur och får hjälp med detta samtidigt som den vuxne också uppmärksammar att ett litet barn står och känner på en så kallad känseltavla på väggen strax bredvid. Den vuxne frågar hur det känns och vägleder barnet att känna på de andra fyrkanterna samtidigt som barnen som klätt ut sig blir uppmärksammade. Personalen uppger att de "ser barnens signaler och vad de försöker uttrycka". Ett annat exempel är ett barn som vid matbordet sträcker på sig och tittar ut över bordet utan att säga något. En vuxen uppmärksammar detta och frågar "Vill du ha något mer? Vill du ha mer fisk"? Det finns dock tillfällen då personalen inte uppmärksammar barnens initiativ till samtal. Vid matsituationer förekommer att något barn börjar prata om något för barnet intressant men blir då uppmanad av den vuxne vid bordet att äta färdigt. Det finns också tillfällen då frågor ställs till barnen men utan att den vuxne väntar in något svar från barnen. Vid en skapande aktivitet kommenterar den vuxne en bild som ett barn nyss målat och frågar vad det är; "en hund kanske? eller en groda"? Barnet tittar på sin bild men hinner inte svara förrän den vuxne säger att "det blev en fin bild" I avdelningens verksamhetsplan uttrycks att pedagogerna kontinuerligt ska observera och ta reda på barnens behov, intressen och deras intentioner. Förskolechefen har uppfattningen att personalen är uppmärksam på barnens behov och ser att "personalen är här för barnens skull". "Jag tycker de är fantastiska". Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Vid observationerna noteras att personalen ofta utmanar barnen utifrån deras tidigare kunnande. "Pröva" är ett ord som ofta används på ett uppmuntrande sätt. Ett barn sitter med en plockbox och får inte i den kloss som ska igenom ett visst hål. Personalen uppmuntrar barnet att försöka en gång till och till slut går det. Barnet får uppmuntran och beröm; "titta vad du kan". Vid ett annat tillfälle försöker ett barn ta av regnbyxorna. Den vuxne visar och sätter ord på hur man öppnar spännet i hängslena. Det ena knäpps upp och barnet uppmuntras att försöka med det andra själv. Det går fint och barnet uppvisar glädje när den vuxne bekräftar att barnet kan själv. Det är viktigt, menar personalen, att "utmana barnen att våga prova också, du kan själv. Hela tiden utmana och stötta". Ett annat exempel är när ett barn ska stänga locket på en låda, vilket visar sig svårt för barnet. Den vuxne vägleder och undrar om det går att stänga om man

6 5(10) vänder på locket? Barnet försöker och då går det. Några saker som ska vara i lådan är kvar på golvet och de öppnar locket igen. Barnet prövar att stänga igen men lyckas inte. Den vuxne vägleder genom att fråga om barnet kommer ihåg hur det gjorde förra gången. I ett annat sammanhang sitter en vuxen och ett barn med en bok. Barnet pekar och säger "titta". Den vuxne sätter ord på vad de ser. "Mycket fiskar, och mycket sjögräs", "stora och små fiskar". Barnet pekar och säger "städar". "Ja, han städar. Sopar på däck, som det heter på båtar". Flera liknande tillfällen observeras och barnen får ofta bekräftelse på att de kan och har lärt sig något och både barn och vuxna visar glädje över det nya kunnandet. Personalen uppger att de bemöter varje enskilt barn på sin nivå "Vi ska utmana barnen där de är". I den fria leken och i samlingar är personalen noga med att använda nya begrepp för att vidga barnens perspektiv och ordförråd. I en bok som läses i en samling är det tydligt att det är prepositioner som den vuxne vill poängtera. Det finns dock tillfällen då barnen visar intresse för något men som personalen inte tar vara på. Företrädesvis sker detta vid matsituationer och till viss del i samlingar. Vid de matsituationer som observerades pratade ingen vuxen om vilken mat som serverades mer än när det ingick i de uppmaningar som förekom som exempelvis "Ät potatisen", "Vill någon ha ärtor"? "Drick lite vatten". Ett barn tittar i en skål med blandade varma grönsaker i olika färg. Barnet petar med skeden i skålen, väljer och säger; "jag tar ett ägg". Den vuxne säger då att det inte finns något ägg i skålen, "det är grönsaker". Lite senare hjälper ett barn till med att duka av skålarna med mat. Den vuxne pekar på olika skålar och ber barnet ta "den" och "den" och "den". Personalen uppger att de ibland kan sitta och prata om maten men tycker att det är ganska skönt att bara försöka var lugna. Under de matsituationer som observerades noteras att det ofta är mycket tyst under måltiden. Det förekommer mest uppmaningar, och ja- och nejfrågor. Barnens vetgirighet och nyfikenhet Personalen sitter mest på golvet tillsammans med barnen och tar vara på det som barnen kommer med. De yngsta barnen hämtar saker och visar för personalen som sätter ord på vad det är och vad man kan göra och visar till exempel hur man kan bygga räls om ett barn kommer med en sådan bit. Ett litet barn kommer med en boll och den vuxne benämner "boll" och "den kan rulla" och visar samtidigt att bollen rullar. Det finns en låda med djur som ett barn leker med. Barnet tar upp ett djur i taget och säger "ååå" varpå den vuxne talar om vilket djur det är och hur det låter. Därefter frågar den vuxne efter de olika djuren och barnet plockar upp ett och ett och tittar på den vuxne som vid ögonkontakten bekräftar att det är "rätt" djur.

7 VerksamhetsrppOrj: 6(10) Vid samlingar agerar personalen så att de skapar nyfikenhet inför aktiviteten. Den vuxne har till exempel en påse och undrar viskande vad det kan finnas i den. Det blir spännande och barnen blir nyfikna. Likaså skapas nyfikenhet i en samling där saker trollas fram ur en hatt. Vidare läser personalen böcker på ett sådant sätt att barnen blir nyfikna på nästa sida i boken. I avdelningens verksamhetsplan har personalen angett att ett av de utvalda strävansmålen är att varje barn ska utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt sin förmåga att leka och lära. Personalen uppger att barnen är nyfikna hela tiden men att det också är viktigt att de själva visar att de är intresserade av något och kan uppmärksamma barnen på detta. "Vi får ju väcka nyfikenheten också". Förskolechefen har noterat att personalen sitter med barnen på golvet och att de försöker fånga lusten och nyfikenheten. Vi behöver dock prata mer om hur vi arbetar utifrån riktlinjerna i läroplanens, uppger förskolechefen. Barnets lek som verktyg för lärande Barnen leker mycket korta stunder med samma material eftersom de är små. Vid observationer noteras flera tillfällen då personalen tar tillvara småstunder av lek för att stimulera ett lärande. Vid ett bord sitter ett barn och bygger med duplo. En vuxen kommer fram och undrar hur det går. Barnet visar en duplobit och den vuxne säger att den är blå. Barnet säger "bååå" och den vuxne upprepar "blå, ja". Därefter frågar den vuxne om andra färger och barnet, som ännu inte kan uttrycka sig verbalt, pekar på olika färger. Samma barn bygger ett torn och den vuxne hjälper barnet att trycka till så bitarna fastnar i varandra. Barnet håller upp en bit duplo och tittar på den vuxne. "Vill du ha hjälp"? Den vuxne tar barnets hand under sin och tillsammans trycker de på biten på tornet. Den vuxne visar och betonar att tornet är högt samtidigt som barnet får beröm för byggandet. Vid en amian lek steker barnen pannkakor. En vuxen frågar vad det är för mat och barnen säger "pannkaka". Den vuxne ställer frågor som utvecklar leken som exempelvis "kan du vända pannkakan"? "är den varm"? "vilken kan jag ta"? den vuxne bekräftar också att pannkakan var god. Personalen följer barnens snabba byten av aktiviteter men stimulerar inte alltid barnen att fortsätta med eller fullfölja något som är påbörjat. Vid observationer noteras att personalen förhåller sig på ett lekfullt sätt i samlingar som exempelvis att alla ska smyga som små möss eller att barnen ska hjälpa de små plastfigurerna att hoppa in i påsen. Vid matsituationer förekommer sällan ett lekfullt förhållningssätt. Endast ett tillfälle observeras när en vuxen, säger "kanon" till ett barn som, efter en uppmaning, vänt sig åt rätt håll. Barnet härmar och ordet kanon uttalas på ett lekfullt, överdrivet och skrattande sätt av flera barn.

8 7(10) Personalen uppger att de deltar i barnens lek dels för att skapa en trygghetskänsla och dels för att leken också ska bli en lärandesituation. Det sker, menar personalen ett lärande i leken. Som exempel nämns att barnen kan lära sig antal och siffror genom att fråga vad saker kostar när de leker affär och vad olika saker heter som till exempel tomat. Eftersom gruppen är ny håller personalen på att kartlägga vad barnen är intresserade av. Förskolechefen bekräftar detta och har uppfattningen att personalen skapar ett lustfyllt lärande och att de deltar i barnens lekar. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen använder språklig och kommunikativ interaktion på olika sätt för att stimulera och utmana barnen. Det sker företrädesvis i den fria leken och vid samlingar. Personalen behöver dock utveckla arbetet med att stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Detta i syfte att barnen utmanas och stimuleras i alla aktiviteter som förekommer under dagen som exempelvis matsituationer. Barnens lek används som verktyg för lärande men personalen behöver utveckla arbetet med att stödja, utveckla och expandera leken i syfte att stimulera utveckling och lärande. 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Den fysiska miljön inomhus präglas av små "rum i rummen" och aktivitetshörnor av olika slag. Den är innehållsrik och inbjudande. Lampor med svagt sken, tunna tyger och mattor avskärmar och ger ett tryggt och ombonat intryck. Det finns en variation av utbud för de minsta såväl som för de lite större barnen. En korridor som barnen, enligt personalen, tidigare bara sprang i har delats upp i aktivitetshörnor och material som gör att barnen stannar upp. Det finns möjlighet till vila och lugna aktiviteter. Personalen uppger att den fysiska miljön alltid

9 8(10) varit viktigt liksom att hitta nya sätt och förändra. "Vi är inte rädda för att ändra om lite". Barnen ska vara trygga i miljön därför finns det olika hörnor så alla kan hitta "sitt eget lilla ställe". Vid måltiden äter några barn i målarrummet. Där finns bilder och annat som kan ge upphov till samtalsämnen under måltiden. I matsalen sitter barnen vid två bord. I samma matsal äter även barnen från förskolans andra avdelning. Vid besöket konstateras att det finns ett A4-blad på väggen bakom respektive bord som visar barnens placering vid borden och en bild på bestick i mitten. För övrigt är det tomt på väggarna som är i anslutning till matborden. I skötrummet, där blöjbyten sker är det i det närmaste tomt på väggarna. Förskolans gård är inte stor till ytan vilket begränsar för aktiviteter som kräver utrymme som exempelvis att cykla. "Vi får jobba med det vi har, den är ju som den är", uppger personalen. De berättar också att de ibland tar med de äldre barnen på utflykt för att det ska bli en variation. Förskolechefen menar att det är en utmaning i sig att gården är liten men kan också se det som en fördel då inte alla barn kan vara ute samtidigt. Därför blir det nödvändigt att jobba i mindre grupper. Men för de äldsta barnen är gården inte särskilt inbjudande, uppger förskolechefen. "Man kan göra den mer attraktiv". Material för utveckling och lärande Materialet som finns är exponerat på ett sådant sätt att barnen ser vad som finns och placerat så att alla barn kan nå det. Även böcker är placerade så att det syns vad som finns och barnen kan själva ta dessa. Material som kan äventyra säkerheten för små barn är placerat högre upp men ändå synligt så att barnen kan efterfråga det. Ett sådant exempel är små legobitar som inte är lämpliga för de minsta barnen. Det finns en variation av material, anpassat till åldersgruppen och till olika aktiviteter. Rollek, bygglek, konstruktion och upptäckande samt för skapande aktiviteter är några exempel. Utomhus finns traditionella sandleksaker, cyklar och bollar. För att variera utbudet tar personalen ibland ut sådant som vanligtvis hör till innemiljön. Personalen uppger att de är noga med att ställa tillbaka saker så att det ser inbjudande ut när barnen kommer. Det ska inte vara för mycket saker utan materialet byts ut efter hand. Om personalen vill köpa in nytt material efterfrågar förskolechefen syfte med detta och om materialet är utvecklande för barnen.

10 VevIlzsamhetsrapport 9(10) Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Vid besöket iakttas att materialet i de små "rummen i rummen" är genomtänkta för att stimulera ett lärande. Exempelvis finns en trafikhörna med en matta med vägar, bilar, garage, enkla vägmärken och båtar. I en hörna finns djur av olika slag, fotografiska bilder på väggen med djur och bondgårdar. Under en observation leker ett barn med djuren och en vuxen namnger vilket det är. Under en skapande aktivitet används färger och stämplar. Personalen frågar barnen om olika färger och benämner också själv vilken färg det är i respektive flaska. Vid ett annat tillfälle plockar ett litet barn ut och i klossar i en låda. Den vuxne benämner "plocka ur" och "plocka i" och betonar ur och i. Under samlingar använder personalen material på ett medvetet sätt. Små plastfigurer (babblarna) används för att prata om färg och också för att stimulera språket genom figurernas namn. Under observationer noteras att böcker används flitigt både i samling och i fri lek. Personalen läser med inlevelse och betonar begrepp och känslor och pratar mycket om bilderna och låter också barnen beskriva vad de ser. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är öppen, innehållsrik och inbjudande och är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande, företrädesvis i lekrummen. Miljön i matsalen behöver dock utvecklas så att den blir mer innehållsrik och inbjudande i syfte att stimulera till utveckling och lärande. Utemiljön är begränsad till ytan men inbjuder till lek och aktiviteter. Utemiljön måste dock utvecklas så att den tillgodoser även de äldre barnens behov av stimulans och utmaningar för utveckling och lärande. Förskolans material är stimulerande och exponerat så det inbjuder till lek och andra aktiviteter och det är nåbart för alla barn. Personalen använder såväl miljöerna som materialet för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande.

11 `u7sr-zsamhetsrapport 10(10) Syfte och frågeställningar Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.