Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Krabat, Stockholms kommun

2 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Krabat, i Stockholms kommun ingår i detta urval. Förskolan Krabat besöktes den november Ansvariga inspektörer har varit Jesper Thiborg och Sebastian Thimfors. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställning och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa

3 2(12) verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Krabat Förskolan Krabat är belägen i Farsta Strand, Stockholms kommun. Förskolan har två avdelningar som heter Hemvist 1 och Hemvist 2. På respektive avdelning finns 13 barn i åldrarna 1-5 år. Sammanlagt har förskolan 26 barn och sex personal. Förskolans personal är organiserade som ett storarbetslag som arbetar tillsammans med alla barnen i samma lokaler. När barnen delas in i grupper har personalen på Hemvist 1 hand om de yngre barnen medan personal på Hemvist 2 har hand om de äldre. Skolinspektionen har besökt avdelningen Hemvist 1. Intervjuer har genomförts med personal på Hemvist 1 och observationer av verksamheten har i största möjliga mån fokuserats till personal och barn tillhörande aktuell hemvist. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola och två barnskötare. Samtliga tre har en tjänstgöringsgrad på 100 procent. I en av barnskötarnas tjänst ingår det studier till förskollärare om 20 procent, en dag i veckan. Under den dagen för studier ersätt bamskötaren med en vikarie. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för ytterligare fem förskolor i samma stadsdel. Det är förskolläraren som har det övergripande ansvaret för att se till att arbetet genomförs utifrån läroplanen. Däremot delar personalen på ansvaret i genomförandet av arbetet. Förskolan Krabat startades upp i april 2014 och inryms i en lokal som tidigare varit kontor och som ligger på bottenvåningen i ett flerbostadshus. Det framgår av inskickat material till Skolinspektionen att ledningsgruppen för Farsta Strands förskolor har tagit fram en plan för den pedagogiska miljön i syfte att vägleda förskolor hur de ska utforma miljön för att leva upp till intentionerna i läroplanen. Det framgår av miljöplanen att ledningen i området vill skapa miljöer som för barnen är lockande och som inbjuder till lek, lärande, utforskande och utveckling. Inomhusmiljön i förskolan Krabat består av mindre rum med olika aktivitetshörnor för bland annat bygg, skapande, samling och sagoberät- 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 Verksam hetsrapport 3(12) tande. Utomhusmiljön är begränsad till ytan, inhägnad och sluttande. Den innehåller bland annat en sandlåda, rutschkana och några bänkar. Förskolan har tillgång till ett naturområde i närheten, som nyttjas i verksamheten. Förskolechef och personal uppger att personalens vidareutbildning och kompetensutveckling prioriteras och uppmuntras av förskolechefen. Förskolan har även utbyte med de andra förskolorna i området i syfte att skapa ett gemensamt lärande hos personalen. De har gemensamma aktiviteter tillsammans med barnen och de delar kunskaper och erfarenhet sinsemellan. Undervisning i förskolan Förskolechefen berättar att begreppet undervisning kan upplevas obekvämt och obekant för personalen, men kopplar själv begreppet till förskolan som en del i utbildningsväsendet och att förskolan är en egen skolform. Arbetslaget upplever att undervisning i förskola sker när personalen lär tillsammans med barnen. Vidare lyfter arbetslaget upp att undervisning i förskolan handlar om ett lärande som en process och som sker tillsammans med barnen. Förskolechef och personal upplever att undervisning och lärande sker hela tiden i förskolans verksamhet i olika situationer. Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet.

5 4 (12) Lyhördhet och uppmärksamhet Förskolechefen upplever att personalen är lyhörda och uppmärksamma men att det kan skilja sig från personal till personal. Till exempel lyfter förskolechefen upp att det ibland kan finnas skillnader i hur de exempelvis förhåller sig till om barnen måste äta upp eller inte och vad de säger till barnen i matsituationen. Personalen berättar att det är viktigt att se barnen, lyssna på deras frågor och uppmärksamma kroppsspråk och icke-verbala signaler. Personalen berättar att när barnen t.ex. tar dem i handen, så gäller det att vara lyhörd och följsam genom att följa med barnet och samtidigt ställa frågor. Detta för att förstå vad barnen vill och vad deras behov i den aktuella situationen kan vara. Detta är extra viktigt i relation till de yngre barnen, anser personalen. Under Skolinspektionens observationer noteras flera tillfällen i olika situationer där personalen är lyhörda för barnen och uppmärksammar deras signaler. Till exempel noteras det i strukturerade aktiviteter som samling och skapande att personalen ger respons när barnen söker vuxenkontakt och inväntar barnens signaler, verbala som icke-verbala. Det sker även organiserat på samlingen då personalen återkopplar till vad barnen gjort på förmiddagen. Barnen berättar en och en vad de gjorde. Personalen gör det tydligt att barnen inte behöver säga vad man gjort verbalt utan att de även kan visa det med kroppsspråk. Ett barn visar fötterna och då frågar personalen om barnet har sprungit. Barnet nickar. Under observationen av skapande verksamhet noteras att personalen ställer frågor som "vad gör du?", "vill du ha mer färg?", "vill du ha glasspinnar?" och "är du färdig?" för att uppmärksamma och fånga vad barnen vill. Det noteras även, under observationer i mat- och tambursituationer, att personalen vid ett flertal tillfällen är lyhörda och uppmärksammar barnen. Ett barn äter med god aptit och ser glad ut, vilket uppmärksammas av personalen som frågar "var det gott med mat?". Barnet svarar "mmm jaaa", varpå personalen säger "ja, jag både ser och hör att du tyckte om maten idag". Ett annat exempel som noteras under matsituationen är när personalen uppmärksammar icke-verbala signaler då ett barn sitter bakvänt på sin stol. Personalen frågar om barnet är trött och barnet nickar. Då frågar personalen om barnet "vill du gå och tvätta dig och gå till vilan?". Detta vill barnet och personalen följer med barnet ut mot skötrummet. Vid ett tillfälle när en personal hjälper ett barn på med kläderna så nyser barnet varpå personalen säger ojdå. Barnet säger "det var en rejäl" och personalen svarar "vi går och snyter oss". Ett liknande exempel är när ett barn säger att vantarna är blöta. Det uppmärksammas av personalen som lägger dessa i torkskåpet och ger barnet nya vantar. Under Skolinspektionens observationer av barnens fria lek noteras också tillfällen när personalen inte är lyhörda och uppmärksammar barnens signaler.

6 . 5(12) Till exempel vid ett tillfälle då barn, i den fria leken, mestadels springer omkring utan att delta aktivt i någon lek eller aktivitet. Personalen varken uppmärksammar eller fångar upp dessa barn. Ett annat tillfälle som noteras är när ett barn stänger in ett annat barn i rolleksrummet. Det instängda barnet får inte upp dörren trots flera försök. Personalen uppmärksammar inte situationen och det tar ett tag innan dörren öppnas för barnet. Ytterligare ett tillfälle som noteras är när ett barn står och spolar vatten ur vattenkranen och spolar flera gånger på toaletten utan att det uppmärksammas av personalen. Det noteras även att personalen under den fria leken missar barnens icke-verbala signaler när några barn står vid dörren in till vilorummet under en längre stund. När en personal uppmärksammar situationen följs barnen in på toaletten, varefter ett av barnen går tillbaka och ställer sig vid dörren till vilorummet igen och håller i dörrhandtaget. Efter ett tag kommer en annan personal och säger "kom nu så läser vi en bok". Barnet och personalen går till en sagohörna. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolechefen uppger att personalen tar tillvara barnens intresse för att lära genom att prata med barnen och utgå från det. Till exempel lyfter förskolechefen upp att personalen skapat ett projekt om Bockarna Bruse utifrån barnens intresse. I detta projekt upplever förskolechefen att barnen utmanas i sitt lärande genom olika aktiviteter. I intervju med personalen uttrycks och ges flera exempel på hur de stärker barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter. Personalen exemplifierar att de inom det aktuella projektet med Bockarna Bruse expanderar och utmanar barnen i deras intresse att lära genom att läsa, sjunga, skapa, benämna, räkna och använda nytt material i aktiviteter med barnen. Personalen anger att de förutom vid specifika tillfällen då de har reflektion med barnen, försöker samtala med barnen om deras lärande under alla dagens situationer. Under Skolinspektionens observationer noteras att personalen vid flera tillfällen tar tillvara barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Det noteras att personalen utgår från det innehåll som barnen initierar, expanderar barnens intresseområden, tar tillvara deras tankar och ideer samt utmanar barnen utifrån deras tidigare kunnande. Till exempel, vid ett tillfälle av flera, introducerar personal boken om "Bockarna Bruse på semester" för en grupp barn och börjar läsa och ställa kortare frågor utifrån innehållet. Efter ett tag märker personalen att barnen inte är så intresserade av boken och frågar barnen "vill ni läsa den andra boken om Bockarna Bruse?" Ett barn går iväg till samlingsrummet och försöker öppna dörren. Personalen konstaterar "jaha, du vill ha den Bockarna Bruse som är på samlingen" Personalen frågar barnen om de vill läsa Bockarna Bruse på flanotavlan i samlingsrummet

7 6(12) och barnen utbrister "Jaaa". De samlas och personalen börjar berätta sagan, använda tillhörande bilder och ställa följdfrågor till barnen. Barnen är med och sätter upp och tar ner bilderna från tavlan. Ett annat exempel på när personalen tar tillvara och stärker barnens intresse för att lära, noteras under observation i tamburen. Personalen ger där instruktioner, hjälper och låter barnen pröva själva. När ett yngre barn (1-2 år) ska ta på sig kläderna berättar personalen om vad som ska göras och samspelar hela tiden med barnet. Personalen säger "nu provar vi" och sätter ner barnets skor. Barnet försöker sätta ner fötterna och lyckas tillsammans med hjälp av personalen att sätta på sig skorna. Därefter när jackan ska tas på så sätter personalen i dragkedjan och säger "nu släpper jag dragkedjan så får du dra upp den". Barnet gör det och personalen uppmärksammar och bekräftar barnet genom att säga "jättebra, du kan ju". Dock noteras, under Skolinspektionens observationer, tillfällen när personalen inte bekräftar barnens lärande. Ett exempel noteras vid en matsituation när ett barn vill fråga ett annat om att få morötter skickade till sig. Barnet säger namnet på det andra barnet och "morötter, morötter" varpå personalen berättar att barnet får vänta och be om morötter. Barnet följer personalens vägledning genom att fråga "kan du skicka morötterna?" och sen säga "tack" när morötterna skickas. Ett annat exempel är när en vuxen säger till ett barn "prova med skeden" och visar samtidigt. Barnet provar och äter med skeden. I båda matsituationerna återgår personalen till att äta utan att bekräfta barnens lärande. Under Skolinspektionens observationer av den fria leken noteras tillfällen när personalen inte stimulerar och utmanar barnen i deras lärande genom att ta tillvara och stärka barnens intresse. Under utomhuslek noteras att personal intar en passiv och övervakande roll och vid flera tillfällen pratar med varandra istället för att interagera med barnen. Till exempel noteras att ett barn säger till en vuxen "du är i vägen" och då frågar personalen "vad tycker du jag ska göra då?". Barnet säger 'flytta på dig" varpå personalen säger "då får jag göra det". Barnens vetgirighet och nyfikenhet Förskolechefen upplever att personalen i verksamheten lämnar utrymme för barnen att välja utifrån deras nyfikenhet och vetgirighet. Det sker bland annat genom att barnen får välja böcker, leksaker och vad de vill göra i skapande aktiviteter, berättar förskolechefen. Personalen lyfter upp flera exempel när de tar vara på barnens nyfikenhet och vetgirighet genom att "gå efter barnens intresse". Som ett exempel lyfter personalen upp att om ett barn vill göra ett pärlhalsband, då sätter de sig ner med barnet och visar hur det går till. Ett annat exempel som arbetslaget lyfter upp är när de observerade att barnen sorterat stenar

8 7 (12) på gården och då gjorde personalen en sorteringsutmaning inomhus med stenar, utifrån det barnet visat nyfikenhet för. Vid Skolinspektionens observationer noteras tillfällen när personalen lyssnar aktivt på barnen, för dialog och stimulerar deras tänkande och till ökad nyfikenhet. Till exempel sker det under en samling när personalen använder sig av Kims lek. Leken startar med att personalen frågar och visar barnen vilka figurer de har för dagen och färgerna dessa har. Det blir ett spänrtingsmoment när personalen lägger en filt över figurerna samtidigt som barnen blundar. Under tiden tar personalen bort en av figurerna och säger sen tillsammans ramsan "abrakadabra simsalabim" innan de öppnar ögonen och tittar efter vilken figur som fattas på mattan. Personalen frågar ett barn "vad saknas?" och inväntar svar och visar sedan figuren och frågar "vilken färg har figuren?". Leken börjar om så att alla barn får gissa vilken figur som tas bort. Under Skolinspektionens observationer av barnens fria lek noteras att personalen inte i lika hög utsträckning tar tillvara på barnens nyfikenhet och vetgirighet. Det noteras vid inomhuslek att personalen är uppdelade och stationerade på ett sådant sätt att de varken är "närvarande" eller deltar aktivt i flera barns upptäckande. Under observation utomhus noteras även att flera barn sköter sig i stort sett själva även om korta dialoger förs mellan personal och barn. Till exempel frågar en personal ett barn "titta här, är det en myra?" varpå barnet säger "ja" och nickar. Personalen säger då "kom så går vi iväg och kollar om vi hittar något roligt att leka med". Situationen avslutas med att personalen tar barnet i handen och går vidare mot förrådet. Personalen berättar i efterhand att de upplevde att de tillsammans med barnet studerade myran ett tag tills barnets intresse svalnade och att de tänker att det kan bli ett framtida ämna för vidare utforskning. Enligt personalen är det viktigt att lyssna och försöka förstå vad barnen vill för att kunna ta tillvara barnens nyfikenhet i ett lärande. De poängterar att de behöver testa sig fram och presentera olika saker för att förstå vad de yngre barnen är nyfikna på. Personalen anger att de använder sin egen kunskap, kolla på Google eller i en bok i syfte att ta vara på barnens nyfikenhet. Dessutom berättar personalen att de tar barnens nyfikenhet vidare i syfte att skapa ett lärande hos barnen genom att göra praktiska experiment som att exempelvis göra is av vatten.

9 8(12) Barnets lek som verktyg för lärande Förskolechefen upplever att personalen använder barnens lek för att stimulera och utmana lärandet genom både styrda och fria lekar. Vidare upplever förskolechefen att personalen hjälper till att lösa konflikter i barnens lek men att de nog kan bli bättre på att nyttja och vara mer delaktiga i barnens lek. Förskolechefen säger att barnen genom leken och i samspel med andra kan lära sig mycket. Personalen anser också att leken är viktig i barns lärande och berättar att de intar en mer observerande roll i syfte att fånga barnens intresse och att sedan kunna utmana dem i strukturerade och planerade aktiviteter. Personalen anger att de har ett liknande förhållningssätt och att de tar en aktiv roll i barnens lek när konflikter uppstår eller när barnen önskar att personalen är med. Under Skolinspektionens observationer noteras att personalen vid få tillfällen deltar aktivt i barnens lek för att använda den som ett verktyg för lärande. Det noteras vid ett tillfälle under en samling att ett barn säger att denne vill leka "hunden och benet". Efter att personalen tillsammans med barnen genomfört en planerad aktivitet under samlingen så frågar personalen barnen "ska vi leka hunden och benet nu då?" varpå barnen svarar "jaaa" Barnen sitter i en ring och en person ska lägga sig i mitten och låtsas vara en hund som ska leta upp sitt ben. Personalen ger ett barn som sitter i ringen benet och när hunden vaknar så ska den leta upp vem som har benet. Personalen utvecklar leken och skapar ett lärande genom att låta barnen välja vilket djur de vill vara, hur djuret ska röra sig och låta. Under denna barninitierade lek är personalen närvarande och delaktig genom att själva lägga sig i mitten och välja ett djur. Barnen skrattar tillsammans med personalen. Det noteras tillfällen när personalen inte stödjer, vägleder eller använder barnens lek för att stimulera och utmana barnen i deras lärande och utveckling. Detta noteras främst under den fria leken. Barnen får, som tidigare omnämnts, i hög utsträckning klara sig själva. Personalen ser till att barnen är aktiverade och att allt fungerar. Det är dock få tillfällen som de vuxna samtalar med barnen och när de väl gör det så handlar det om just att se till att leken fungerar. Till exempel är det ett antal barn som är vid rutschkanan och den vuxne går in och säger saker som "vänta, låt [barnets namn] åka en gång", "vad hände nu?", "gick det bra?". Vid inomhuslek noteras att två personal befinner sig på ett ställe med ett fåtal barn, en personal läser och försöker få med så många barn som möjligt i aktiviteten och en tredje spelar spel. Personalen är vid inomhusleken stationerade på specifika platser vilket gör att flera barn får leka själva. Vid observationer noteras att personalen vid flera tillfällen uppmuntrar barnens initiativ till lek. Till exempel vid en matsituation börjar barnen leka att de

10 Verksam hetsran:1:_,,[i _ 9(12) har gjort strutar. Något barn säger att denne har gjort glass. Efter ett tag kommer de in på att de grillar. "jag ska grilla", säger ett barn. Personalen frågar "på altanen hemma?" varpå barnet säger "nej nu. grill, grilla" och samtidigt snurrar på en potatis. Ett annat barn säger "jag ska grilla". Personalen frågar barnet "ska du grilla också?" och barnet svarar "ja". Ett annat exempel när personalen uppmuntrar barnens lek är då två barn låtsas att de styr en båt. Personalen frågar om barnet är kapten. Sen lyfter personalen även in och berättar om en tidigare situation när barnen hade ett skepp tillsammans "kommer ni ihåg?". Barnen "mmm". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen stimulerar och utmanar barnens utveckling på flera olika sätt genom språklig och kommunikativ interaktion. Personalen är lyhörd för barnen och uppmärksammar deras verbala och icke-verbala signaler. De tar tillvara barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Personalen tar också tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet genom att lyssna aktivt, föra dialog och stimulera barnens tänkande. Det sker främst i de planerade och strukturerade aktiviteterna såsom samling men även i matsituationer. Däremot sker det inte i samma omfattning i barnens fria lek. Personalen använder delvis leken som ett verktyg för utveckling och lärande i verksamheten. De uppmuntrar barnens initiativ till lek men deltar inte aktivt i samma omfattning genom att stödja, vägleda och utveckla barnens egeninitierade lek i syfte att stimulera till lärande. 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och kurande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Förskolechefen anser att inomhusmiljön är ändamålsenlig och att förskolan har fått till miljön bra, utifrån förutsättningen att det tidigare varit kontorslokaler

11 10(12) och att de har barn i åldrarna 1-5 år. Förskolechefen har en önskan om större lokaler och uppger att det skulle vara möjligt att få det om en av två toaletter för vuxna togs bort. Personalen berättar att de förändrar miljön utifrån barnens intresse och vad som stimulerar till lek. De exemplifierar med att de tidigare hade ett stort "bilrum" med mycket material, men att innehållet i rummet ändrades när barnens intresse för bilar "dog ut" och de blev mer intresserade av djur. Inomhusmiljön består av flera mindre rum för olika aktiviteter som skapande, samling, rollek, bygg och lek. Samtidigt finns det "rum i rummen" där det bland annat finns en så kallad sinneshörna och sagohörna. Samlingsrummet används för vila och det finns även soffor och en läshörna för lugna aktiviteter. Inomhusmiljön är variationsrik, inbjudande och är utformad för att möta barngruppens behov. Den är anpassad för olika slags aktiviteter och är ombonad och trygg. Personalen upplever att inomhusmiljön är ändamålsenlig. Utomhusmiljön är begränsad både till ytan och till innehåll. Det finns en grässluttning, sandlåda, rutschkana, bänkar, trädstubbar, däck och en bod med material. Miljön är inte lika tillgänglig för de yngre barnen då det finns sluttningar som kan vara svåra att ta sig upp- och nerför. I utomhusmiljön finns möjlighet till olika aktiviteter även om ytan och variationen är begränsad. Till exempel berättar personalen att de saknar en stuga för rollspel, där barnen kan leka vidare med sina rollekar från inomhusmiljön. Dessutom hade personalen önskat att de kunde sätta upp rör vid staketet, i utforskande syfte för barnen. Förskolechefen beskriver utomhusmiljön med att "vi har en gård nu i alla fall" i relation till att den från början hade en inhägnad yta till att fyllas med ett innehåll allt eftersom. Det har kommit en sandlåda och en rutschkana sedan i somras, berättar förskolechefen som upplever att utomhusmiljön är tillfredställande. Material för utveckling och lärande Förskolechefen berättar att förskolan i val av material utgår från läroplanen och det kompetenta barnet. Ledningen i Farsta strands område har tagit fram en plan för den pedagogiska miljön som bland annat beskriver vilket material som bör finnas på respektive förskola i området. Personalen får en viss summa årligen till inköp av pedagogiskt material till barnen och behöver de något material utöver det så får de ge förslag, berättar förskolechefen. Förskolechefens uppfattning är att materialet är ändamålsenligt. Materialet inomhus är rikligt, inbjudande, tillgängligt och anpassat för åldersgruppen. På väggarna finns pedagogiskt material i form av bland annat barnens språklådor, hemspråksträd, veckoaktivitetstavla och bokstäver. Förskolans inomhusmaterial är medvetet utvalt för att möta barnens behov. Dessutom är materialet exponerat på ett sådant sätt att det är lättillgängligt för barnen.

12 hi J 11(12) Personalen berättar att vid val av material utgår de från barnens intresse, men även vad de själva tror kan vara kul, stimulerande och utmanande för barnen. Utomhusmaterialet är tillgängligt för barnen i en bod som står öppen och visst material har även tagits fram och är ute på gården när Skolinspektionen påbörjar sin observation. Material som finns tillgängligt är bland annat sandleksaker, dockor, borstar, krattor, styltor och vagnar. Materialet utomhus är i lägre utsträckning än materialet inomhus varierat och anpassat till barngruppens ålder. Personalen uppger att det som är speciellt med en 1-5 års avdelning är vilket material som kan vara tillgängligt utifrån säkerheten. Material som inte kan vara framme inomhus är till exempel pärlor som kan stoppas i munnen, berättar personalen. Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Personalen ger flera exempel på hur de använder miljö och material för att stimulera barnens utveckling och lärande. Till exempel säger de att de använder skapandematerial för att barnen ska få flera erfarenheter genom att barnen får måla med olika färger och skapa med lera och annat naturmaterial. Ett annat exempel som personalen uppger, är att de vid samlingar använder och introducerar material i syfte att skapa spänning och stimulera till lärande. Under Skolinspektionens observationer noteras flera tillfällen när personalen använder material som lockar till lek, spänning och lärande. Till exempel vid en samling när personalen använder fotografier på barnen som sätts upp på en tavla för att prata om vilka som är på förskolan denna dag. Ett annat exempel från en samling är när personalen läser en berättelse om Bockarna Bruse och använder sig av leksaksfigurer för att förstärka berättelsen. Det noteras även att personalen använder miljöerna i interaktion med barnen. Till exempel under fri lek inomhus samlar personalen flera barn i sagohörnan och barnen får välja böcker ur bokhyllan som de sedan ska läsa tillsammans. Vid utomhusvistelse noteras dock att personalen i lägre omfattning använder miljö och material på ett medvetet sätt för att stimulera barnens utveckling och lärande. Till exempel har personalen tagit fram sandlådeleksaker men dessa går inte att använda då sanden är frusen. Förskolechefen uppger att det utomhus går att utveckla arbetet genom att använda sig av stationer och ta med inomhusverksamheten ut. Personalen nyttjar närliggande skog och parker där det finns gungor och klätterställningar, berättar förskolechefen.

13 12 (12) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är innehållsrik, inbjudande och utformad på ett sådant sätt att den stimulerar barnens utveckling och lärande. Även om inomhusmiljön är begränsad gällande antal rum och yta är den variationsrik. Materialet inomhus är stimulerande, variationsrikt, exponerat och inbjudande. Utomhusmiljön är begränsad både till ytan och till innehåll. Materialet utomhus är exponerat men har en begränsad variation. Personalen använder miljö och material inomhus på ett medvetet sätt, för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, dock sker det i lägre utsträckning utomhus. Syfte och frågeställning Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.