Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Lillhagsparken 14, Göteborgs kommun

2 Verksamhetsrapport 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Lillhagsparken 14 i Göteborgs kommun ingår i detta urval. Förskolan Lillhagsparken 14 besöktes den 5 och 6 november Ansvariga inspektörer har varit Sven-Olof Lundin och Jenny Bergman. Vid besöket deltog även Lotta Bank. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför

3 Verksa m S'IS -C.) 2(10) viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Lillhagsparken 14 Lillhagsparkens förskola ligger av Tuve på Hisingen norr om Göteborg. Förskolan har en avdelning med 24 inskrivna barn i åldrarna 1 5 år. Barnen på förskolan brukar delas in två grupper. Gruppen Kottarna utgörs av de yngre barnen mellan 1 och 3 år medan de äldre barnen utgör Naturgruppen. Förskolan har 3,8 heltidstjänster av vilka 1,8 är besatta med legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskola. Förskolan leds av en förskolechef som utöver Lillhagsp arken 14 har ansvar för ytterligare två förskolor. Personalen uppger i intervju att de ständigt arbetar med att utveckla sin kompetens inom de olika ämnesområden som anges i läroplanen. Personalen har börjat med en kvalitetssäkring av verksamheten som ska säkerställa att alla delar i förskolans läroplan arbetas med i verksamheten. Däremot uppger förskolläraren att det finns ett behov att diskutera vad som förväntas av den som är legitimerad förskollärare i förhållande till övrig personal i barngruppen. Hittills har detta inte diskuterats "så ofta" annat än att den som är legitimerad förskollärare har ett utökat ansvar. Vad ett utökat ansvar betyder och innebär diskuteras emellertid "inte så mycket". Förskolläraren säger att det skulle behöva diskuteras mer. Förskolechefen utgår dock ifrån personalens olika formella kompetenser, till exempel vid bemanning på de olika enheterna och avdelningar. Förskolechefen förväntar sig också av förskollärarna att de tar ansvar för planeringen av verksamheten, dokumentation, utvecklingssamtal och utvärderingar. Lillhagsparkens förskola benämns som en Naturförskola vilket bland annat innebär att förskolan i stor utsträckning drar nytta av och använder den omgivande naturen i sina aktiviteter. I omgivningen har förskolan bland annat tillgång till stora plana gräsytor samt ett större skogsområde. Förskolan byggdes ursprungligen som en större kioskbyggnad i ett plan. Planlösningen är inte förändrad vilket gör att förskolan har en stor tambur där både 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 Verksamhetsrapport 3(10) Kottarna och Naturgruppen hänger sina ytterkläder. För inomhusverksamheten disponerar Klaffarna ett stort rum som möblerats för att göra det möjligt att ägna sig åt olika aktiviteter. Naturgruppen har tillgång till fre rum av vilka ett är betydligt mindre än övriga. Naturgruppens måltider serveras vid två bord, ett i vardera av de båda större rummen, medan Kottarna äter sina måltider i sitt enda rum. Förskolans gård är stor och ger gott om utrymme till lek. Det finns såväl gräsytor som sandlådor och asfalterade gångar. Barnen har också tillgång till gungor och en rutschkana samt flera parkmöbler där de kan leka med sådant material som de också har tillgång till inomhus. På gården finns en bod för förvaring av förskolans material. Här har barnen själva bestämt hur materialet ska sorteras och förvaras. Undervisning i förskolan Begreppet undervisning används inte i det dagliga arbetet på förskolan. Personalen använder sig hellre av begreppen lärande och lärandesituationer. "Och eftersom vi har Reggio Emilia-tankar bakom så är vi medforskande och vi lär oss tillsammans." Förskolechefen säger sig tänka att begreppet undervisning mer är en juridisk term men också att det är viktigt att hålla innehållet i styrdokumenten levande och vara angelägen om att barn lär sig saker i förskolan. Även förskolläraren som intervjuas individuellt uppger att personalen bedriver undervisning och då att man har ämnesområden i läroplanen i fokus men att man hellre pratar om lärande och lärsituationer när man sätter ord på det arbete som utförs.

5 Ve rks s m Stj'S rel p p 4(10) Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Personalen vid Lillhagsparkens förskola uppger vid intervju att lyhördhet och uppmärksamhet innebär att de vuxna måste ge akt på de olika sätt barnen använder för att uttrycka sina behov och önskemål. Det gäller att inte bara "se de barn som ropar högst". Barnen uttrycker sig inte bara verbalt utan "genom ögonen och kroppen också", säger personalen. Enligt förskolechefen är personalen bra på att vara lyhörda och uppmärksamma barnens behov. Skolinspektionen noterar också åtskilliga exempel på personalens lyhördhet och uppmärksamhet vid de observationer som görs i verksamheten. Exempel på detta är vid en måltidssituation där förskolläraren till.sammans med barnen diskuterar vitt skilda ämnen allt utifrån barnens associationer. Ett av barnen förhåller sig tyst varpå förskolläraren leder in samtalet på ett ämne som förskolläraren vet intresserar det tysta barnet varpå barnet genast blir engagerad i samtalet. Ett annat exempel är vid utevistelse där en vuxen och fyra barn befinner sig i en sandlåda. Två av barnen sitter nära den vuxne och kommunicerar med denne, medan de båda andra barnen sitter bakom och leker för sig själva. Den vuxne har dock sin uppmärksamhet riktad även mot dessa barn och hjälper till exempel ett av barnen att snyta sig. Den vuxne visar också hela tiden intresse för vad

6 5(10) även dessa barn ägnar sig åt i sina lekar. Ytterligare ett exempel kan beskrivas från en utflykt till den omkringliggande skogen. I en brant ligger en stam på vilka barnen åker kana. Ett mindre barn står bredvid och tittar men vågar sig inte upp på stammen. En av de vuxna frågar barnet om det vill ha hjälp och hur barnet vill ha hjälp. Efter en stund åker barnet försiktigt nedför stammen hållandes den vuxne som går bredvid i handen. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Vid intervjuer med personal och förskolechefen berättas att personalen vid varje termins början brukar observera barnen för att med hjälp av en mindmap kartlägga vad barnen är intresserade av. Under föregående termin visade kartläggningen att barnen på förskolan hade ett stort intresse för hål av alla de slag. Detta intresse omsatte personalen till ett projekt där barnen på en mängd olika sätt undersökte och arbetade med olika former av hål som till exempel hål i öronen, knapphål, fågelholkar, staket med mera. Förskolechefen nämner att barnen i detta projekt också fick möjlighet att besöka de kulvertar som finns i området, detta då de är exempel på hål i marken. Vid tiden för Skolinspektionens besök pågår dock inget projekt som tagit sin utgångspunkt i barnens intresse. Istället kan inspektörerna se många exempel där personalen utifrån barnens tankar och funderingar arbetar för att vidga barnens kunskaper och förståelse. Vid en måltidssituation tittar ett barn på en väggklocka och funderar på vad klockan kan vara. Den vuxne undervisar då barnet om skillnaden mellan timvisaren och minutvisaren. Den vuxne tar på samma sätt vara på andra funderingar som barnen har under måltiden. Under en utflykt till skogen får barnen ett halvt äpple vardera som mellanmål. Ett av barnen säger "Jag fick två, för jag delade mitt". "Jag har också två", säger ett annat barn. Den vuxne frågar gruppen om dessa båda barn därmed har fått mer frukt än övriga barn. "Nej, de fick halvor", säger ett barn. "Men ni har bara en bit var men de har två", fortsätter den vuxne. "Men de har bara delat", svarar ett barn. "Menar du att det är lika mycket?" frågar den vuxne. "Ja", säger barnen. Skolinspektionen har emellertid också observerat tillfällen där vuxna inte tagit till vara barnens intressen. Vid en måltidssituation finns flera möjligheter för den vuxne att ta vara på barnens intressen. Ett av barnen säger till exempel: "Hur gör man kanter på en macka? jag vill bara ha kanten på en macka." Förskolläraren konstaterar att "man kan gilla olika saker", utan att ta diskussionen om kanter på brödet vidare. Två andra barn diskuterar med varandra om hur mycket mjölk det får plats i glasen, men inte heller denna möjlighet att problematisera

7 6(10) och stödja barnen i deras utveckling tas till vara av den vuxne som istället agerar för att barnen ska äta och bli mätta. Barnens vetgirighet och nyfikenhet Vid barnens fria lek utomhus upptäcker ett av barnen att sanden i de olika sandlådorna skiljer sig åt och påpekar detta för en vuxen. Den vuxne börjar genast diskutera skillnaden på sanden med barnet. Tillsammans kommer de fram till att de nästa gång ska fråga den som fyller på varför det är olika sorters sand. De avslutar med att lova att påminna varandra om detta. Förskolechefen framhåller vid intervjun att det är viktigt att de vuxna lyssnar noga på barnen. Förskolechefen berättar att personalen har pratat mycket om detta och också läst och diskuterat boken Lyssnandets pedagogik2, en bok om vad det innebär att lyssna. Personalen berättar att de hela tiden måste ge barnen utrymme att vara nyfikna. När de går en promenad med barnen är det viktigt "att det inte bara är gåendet som är viktigt" utan att det finns tid att "stanna upp om man ser något". Personalen säger också att de inte planerar projekt allt för detaljerat utan att det finns utrymme att följa barnens nyfikenhet in på andra spår än de som ursprungligen har planerats för. Barnets lek som verktyg för lärande Vid intervju berättar personalen att det beror på situationen om de deltar i barnens lek eller ej. "Det är ju inte alltid barnen vill att man ska vara med." Men när personalen deltar i barnens lek är det ofta som aktiv deltagare. Om det är personalen som introducerat leken "är man mer ledare". En av förskollärarna säger vid en enskild intervju att det är viktigt att fånga upp barnens leksignaler. Dessa kan inan använda för att hjälpa barnen att utveckla leken. Enligt förskolläraren är det viktigt att vara följsam och ge akt på vad barnen säger och gör. Under de två dagar verksamheten observeras noteras att personalen ofta använder sig av barnens lek som ett verktyg för lärande. Vid en situation som observeras under barnens fria lek utomhus leker några barn i en sandlåda. I leken fyller barnen formar och hinkar med sand innan de tömmer dem igen. En vuxen som finns med och deltar i leken frågar; "Ska vi göra kakor?" Den vuxne gör med hjälp av en form sandkakor och lägger dem på kanten och barnen följer den vuxnes exempel. Den vuxne räknar kakorna samtidigt som hon pekar på dem en i sänder; "En, två, tre, fyra." Barnen räknar efter: "En, två, tre, fyra." 2 Åberg, A., Lenz Taguchi, FL, (2005) Lyssnandets pedagogik Etik och demokrati i pedagogiskt arbete, Liber.

8 Verksam hetsrapprzr: 7(10) Vid ett annat tillfälle vill ett barn inte ta av sig ytterkläderna efter att ha varit ute. Den vuxne uppmanar barnet att ta av sig sina överdragsbyxor, men barnet tvekar och säger att hen inte kan själv. Den vuxne frågar om barnet kommer ihåg leken med de magiska byxorna? "Ja, det är de som gör att sockarna byter färg när man tar av sig byxorna", svarar barnet. "Ska vi se om du har magiska byxor på dig idag?", frågar den vuxne. "Ja, det gör vi", svarar barnet och börjar försiktigt utan hjälp ta av sig sina överdragsbyxor. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal medvetet används för att stimulera och utmana barnen. De vuxna på förskolan är lyhörda och visar uppmärksamhet på barnens behov och tar vara på såväl barnens nyfikenhet och vetgirighet som på barnens intressen. Även leken används ofta som ett verktyg för lärande. Skolinspektionen noterar dock att det finns tillfällen där de vuxnas förhållningssätt i dessa avseenden skiljer sig åt. 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö- och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Förskolechefen berättar att personalen har byggt upp olika miljöer där barnen ska kunna se vilka möjligheter de har och där materialet är tillgängligt så att barnen når det. Det är också det intryck inspektörerna får vid besöket på förskolan. I de utrymmen barngruppen disponerar har personalen skapat olika miljöer där det är tydligt för barnen vilka aktiviteter de kan göra. De äldre barnen har tillgång till tre rum av olika storlek. Ett av rummen domineras av en stor plastbalja fylld med pärlor där barnen bland annat fyller plastflaskor med hjälp av en tratt. Det största rummet har flera olika hörnor med

9 Verksam hetsrapp-dr: 8(10) sina givna aktiviteter. Där finns en soffa med boklåda, en bygghörna och en station för skapande aktiviteter. I det tredje rummet har barnen bland annat tillgång till utklädningskläder. De mindre barnen har tillgång till ett större rum. Detta rum är indelat i olika stationer vilket gör att barnen kan sysselsätta sig med allt ifrån skapande aktiviteter med färgpennor till, som exempel, rollekar. Personalen berättar att de har arbetat med att "miljösäkra" sina utrymmen utifrån vad barnen i olika åldrar behöver ha tillgång till i form av material och utmaningar. Utomhusmiljön är relativt varierad och erbjuder även den en mängd olika sysselsättningar för barnen. På gården finns gräsytor, flera sandlådor, gungor och en klätterställning med rutschkana. Det finns också flera bord där barnen kan leka med sådant material som de också har tillgång till inomhus. Den intervjuade personalen uppger sig vara tillfreds med miljöns utformning såväl inomhus som utomhus, men säger sig samtidigt vilja utveckla den ytterligare. Även förskolechefen vill utveckla miljön ytterligare och ser till exempel ett behov av att investera i möbler som är mer anpassade efter barnens storlek så att barnen kan sätta sig och kliva av stolen själva. Utanför den inhägnade gården använder sig förskolan gärna av de stora gräsytorna och skogen som finns i närheten. Barnen har gett de platser i skogen som förskolan ofta besöker olika namn. En skog som är dramatisk med bergknallar och branter kallas Paddskogen medan en annan skog som domineras av träd kallas för Trollskogen. Material för utveckling och lärande Utomhus har barnen tillgång till material för lek i sandlådor såsom spadar, hinkar, lastbilar med mera. Detta material förvaras i en bod där barnen själva har bestämt ordningen. Detta har bidragit till dels en mycket god ordning på materialet, dels att barnen själva kan nå och ta fram det material de vill använda utan att ta hjälp av personalen. Utomhus har barnen också tillgång till material som annars normalt förekommer inomhus. Exempel på sådant material är "plus-plus" och böcker. I ett hörn av den inhägnade gården finns det också en hög med byggmaterial. Detta material används dock inte vid de observationer av verksamheten som Skolinspektionen gör. Inomhus har barngruppen Kottarna bland annat tillgång till material för lek i kök, det finns böcker, material för skapande verksamhet, Duplo och träklotsar samt en bilmatta med tillhörande plastbilar. Barngruppen Naturgruppen har bland annat tillgång till kaplastavar, böcker och material för skapande verksamhet, spel och pussel samt Lego, garn och pärlor.

10 9(10) Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Skolinspektionen noterar ett flertal situationer vid observationerna där såväl materialet som miljön används för att stimulera barnens utveckling och lärande. Plastbaljan med de många pärlorna i det lilla rummet används till exempel för att laborera med volym, vikt och mängd. Vid en samling där barnen bland annat tränar på sånger inför Lucia, har förskolläraren tagit med ett vitt nattlinne som barnen får prova om de vill. När ett barn provar nattlinnet visar det sig vara alldeles för stort vilket ger anledning att tala om motsatsparen kort och lång samt liten och stor. Vid en lunch som observeras förs samtal om bilder som satts upp på en vägg, klockans minut- och timvisare och om hur mycket hjärtat klappar på en lugn person jämfört med en person som är uppjagad. När barnen ska ta mat skickas maten runt "medsols". Personalen uppger vid intervjun att det ska finnas en tanke med det material man skaffar till förskolan. Det är viktigt att det är giftfritt material, men det ska också vara utmanande för barnen så att det stimulerar till utveckling och lärande. Det är också bra med material som är återvinningsbart, anser personalen. Förskolechefen säger sig också vara noga med inköp av material och att alla beställningar går genom henne. Även förskolechefen tycker det är viktigt att materialet är tillverkat av naturmaterial. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är öppen, innehållsrik och inbjudande och används så att den i stor utsträckning stimulerar barnets utveckling och lärande. Syfte och frågeställningar Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är:

11 Verksamhetsrappzr 10 (10) o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.