Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Tallåsgården, Munkfors kommun

Transkript

1 n Bilaga Skolinspektionen 1 efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Tallåsgården, Munkfors kommun

2 1(14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Munkfors kommun och förskolan Tallåsgården ingår detta urval. Förskolan Tallåsgården besöktes den 2-4 februari Ansvariga inspektörer har varit Sven-Olof Lundin och Lena Dahlquist. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri-

3 2(14) tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Tallåsgården Förskolan Tallåsgården ligger centralt i Munkfors tätort. Förskolan har fem avdelningar, Junibacken, Sunnanäng, Villa Villerkulla, Katthult och Bullerbyn. Sammanlagt finns 96 barn inskrivna i förskolan och gruppernas storlek varierar mellan 16 och 23 barn. Två avdelningar har barn i åldrarna 1-2 år, två avdelningar har barn i åldrarna 3-4 år och en avdelning har barn som är 5 år gamla. Avdelningarna med de yngsta barnen har tre heltidstjänster vardera. Avdelningarna med barn i åldrarna 3-4 år har tre heltidstjänster samt en resurs vardera medan avdelningen med femåringar har tre heltidstjänster. Skolinspektionen har besökt avdelningen Junibacken som har 16 inskrivna barn i åldrarna 1-2 år. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskolan, en utbildad förskollärare som vid tiden för Skolinspektionens besök har sökt men ännu inte fått sin legitimation samt en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare två förskolor. Förskolechefen arbetar också 40 procent av sin heltidstjänst som förskollärare i en av förskolans barngrupper. Det framkommer i intervjuer att personalen är medveten om att det är förskolläraren som har det pedagogiska ansvaret i verksamheten, men att det pedagogiska arbetet utförs av hela arbetslaget. Förskolan är en fristående byggnad där alla avdelningar samt kök och gemensamma utrymmen inryms. Avdelningen Junibacken har fyra rum. Tre av rummen används till lek, skapande aktiviteter samt samling. Det fjärde rummet, Ateljén, öppnas upp för ett eller ibland två barn åt gången tillsammans med en vuxen. I övrigt har barnen inte tillgång till detta rum. Måltider och mellanmål serveras i en matsal som delas med avdelningen Sunnanäng som har barn i samma åldrar. Därutöver finns en tambur och ett skötrum. Förskolans gård är indelad i olika avdelningar så att de yngre barnen är för sig själva. Den del som barnen på Junibacken har tillgång till är stor och plan, det finns såväl gräsytor som stora sandlådor och asfalterade vägar som barnen kan cykla på. Det finns lekhus, rutschkana och klätterställning. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 Verksam s 3(14) Materialet på avdelningen är anpassat efter barnens ålder och behov. Det finns bland annat böcker, Duplo, djur och bilar, kläder för utklädning samt material för skapande verksamhet. På gården finns bobbycars och leksaker lämpliga för lek i sandlådor, bollar med mera. Avdelningen har återkommande rutiner som samling på förmiddagen i helgrupp. Utevistelse sker dagligen efter samling före lunch samt efter vila. Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger att de inte använder begreppet undervisning. "Vi undervisar hela tiden, fast vi inte tänker på det som undervisning." Enligt arbetslaget är lärande något som sker spontant medan undervisning är planerad. Förskolechefen uppger också att begreppet undervisning inte används på förskolan då det kan kopplas till skola. Förskolan arbetar inte "på det sättet". I stället uppger förskolechefen att personalen skapar lärande genom att benämna saker vid rätt namn och tar vara på de lärandesituationer som uppstår. De pedagogiska länniljöerna är också viktiga för att kunna stimulera till ett lärande.

5 VerksamhetsrappoK: 4(14) Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion Av intervjun med arbetslaget framgår att språk och kommunikation är en av de viktigaste och största delarna av det som planeras i verksamheten. Arbetslaget uppger att de till exempel använder sig av teckenspråk; "Vi använder det jämt, för de som inte kan prata". Arbetslaget uppger vidare att det är viktigt att de vuxna tar sig tid att svara på barnens frågor. Det är viktigt att låta det bli en dialog även om den blir kortfattad, särskilt med de yngre barnen. Arbetslaget berättar också att de ibland spinner vidare på barnens frågor och till exempel läser en bok om det barnet frågar. Vid observationer noteras att personalen ofta bemöter barnen verbalt när dessa till exempel frågar något, säger något eller visar upp en sak. Andra tillfällen när personalen kommunicerar verbalt med barnen är till exempel när de tillsammans diskuterar vilka aktiviteter de vill ägna sig åt. När ett barn anländer på morgonen får hen frågan "Vad vill du göra?". Barnet svarar "pärla" och går till pärlorna. Vid en annan situation i ett av lekrummen frågar en vuxen ett ensamt barn om hen vill bygga något med Lego. "Vad vill du bygga? Vill du bygga ett hus, kanske?" Barnet börjar stapla klossar på varandra och säger efter en liten stund; "Titta vad högt!" "Ja, titta vad du kan", säger den vuxna. Vid en strukturerad aktivitet i ateljén ska barnen en och en tillverka ett Alla hjärtans dag-kort. Den vuxna visar ett kort för ett litet barn och säger "Ett sådant kort ska du göra". "Ska du pröva?" Barnet och den vuxna gör tillsammans. Den vuxna bekräftar åter- 2 Sheridan, 5. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, 5., Prarnling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet

6 Verksam h wls p p c Trl 5(14) kommande under arbetets gång hur fint det blir. När kortet är färdigt visar barnet att hen har fått färg på sin hand. "Ja, röd färg har du fått där. Röd färg", säger den vuxna. Barnet pekar på kortet och den vuxna bekräftar; "Hjärta, ett rött hjärta." Vid en annan observation i tamburen nämner ett barn att hen har en solskyddskräm i sin korg. "Är det din mamma som lagt krämen där?" "Ja", svarar barnet och berättar att mamman har en ännu starkare kräm hemma. "När ska mamma använda den då?", frågar den vuxna. "Till sommaren, eller när mamma ska åka på semester." "Jaså, ska mamma åka på semester?" "Jag tror det", svarar barnet. Men det förekommer också situationer där dialogerna mellan barn och vuxna är få. I stället ger vuxna uppmaningar till barnen eller ställer slutna frågor. Exempel på detta är i matsituationer där personalen ställer frågor till barnen av karaktären "vill du ha mjölk?", "ska jag hjälpa dig med smörgåsen?", "vill du ha mer?", "går det bra?". Det förekommer också allmänt att personalen ställer frågor till barnen utan att invänta svar. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolechefen uppger att ett sätt att väcka nytt intresse hos barnen är att byta ut saker i miljön. Hon uppger också av det är viktigt att det finns material som utmanar barnen. "Barnen behöver ny stimulans regelbundet för att det ska hända något." Även arbetslaget uppger att de arbetar för att stärka barnens intressen genom att de möblerar och "skapar rum" utifrån vad barnen visar intresse för. "Vi byter ut materialet med jämna mellanrum." Arbetslaget säger också att det för barnens intresse är viktigt att materialet är exponerat så att även de yngsta barnen kan se det. Arbetslaget uppger vidare att de hela tiden arbetar för att utöka svårighetsgraden till exempel på de pussel barnen lägger. Personalen brukar också vara med när barnen bygger med Lego eller Duplo så att barnen vågar pröva svårare konstruktioner. Personalen säger att de, eftersom de lär känna barnen, ser och lägger märke till att barnen utvecklas. De uppger också att de pratar om de framsteg barnen gör och att man också kan se barnens utveckling i deras portfolios. Personalen berättar också att de utmanar barnen och vidgar deras intresse med hjälp av verksamheten i ateljén. I ateljén finns bara plats för två till tre barn. Tillsammans med en vuxen får barnen där "pröva att måla, pyssla, klistra med mera". Det händer också att äldre barn kan få vara i ateljén på egen hand, något som enligt personalen barnen upplever som mycket spännande.

7 6(14) Vid de observationer Skolinspektionen gör får barnen träna sig på att vara självständiga i tamburen och i matsituationen. Barnen uppmanas att ta mat själva, att dela maten och så vidare. I tamburen får barnen försöka ta på och av sig ytterkläderna själva. Men det förekommer också ett flertal tillfällen i verksamheten där de vuxna inte utmanar barnens utveckling. Detta gäller särskilt vid den fria leken, där barnen i det de sysselsätter sig med inte alltid utmanas av personalen. Vid ett tillfälle observeras hur ett barn ensam sysselsätter sig med ett lekkök utan att detta uppmärksammas av personalen. Skolinspektionen observerar också ett flertal tillfällen där barn förefaller planlöst vandra omkring i förskolans utrymmen utan att personalen uppmärksammar det. Lek, miljö och material Det finns böcker att tillgå och i avdelningsköket finns en liten läshörna som nyligen gjorts i ordning utifrån barnens intresse. Vid observationer noteras att personalen läser med inlevelse och involverar barnen genom att fråga om bilderna i boken. Barnen kan också själva titta i böcker när de vill. I avdelningsköket finns också annat material såsom spel och pussel, pärlor och pärlplattor, pennor och papper. Detta material är dock i huvudsak placerat på hyllor som barnen inte når upp till själva. Ett rum innehåller ett lekkök med matbord, docksäng, vagnar och dockor. I det här rummet finns också kläder och accessoarer för rollekar, något som barnen uppskattar. I samlingsrummet förvaras större material i låga hyllor, väl synligt och tillgängligt för barnen. Mindre saker som bilar, djur och byggklossar av olika slag förvaras i lådor som placeras i samma hyllor. Vid ett tillfälle observeras hur ett barn och en vuxen leker med bilar. Barnet rullar bilarna till den vuxne som rullar tillbaka dem igen. Barnet gömmer plötsligt bilen mellan sina ben och säger "Borta!". Den vuxna svarar "ja, nu är den borta. Gömmer du bilen?" "Ja", svarar barnet. "Var är [barnets namn] bilar?" frågar den vuxna. "Här", svarar barnet och visar bilarna genom att sära på benen. "Ja, där är dom ju", konstaterar den vuxna. I Ateljén finns olika typer av färger och material för skapande. Materialet i ateljén är inte tillgängligt för barnen då ateljén normalt hålls låst för barnen. I ateljén får barnen normalt vistas två till tre åt gången och då tillsammans med en vuxen. Under Skolinspektionens besök får barnen en och en tillverka ett "Alla hjärtans dag-kort" i ateljén. Denna strukturerade aktivitet är dock den enda som genomförs i ateljén under besöket. Av intervjun med arbetslaget framgår att det är viktigt att det finns material för barnens olika intressen. "Barnen vet vad de vill ha." Enligt personalen finns det utmaningar i det material som finns. Men personalen säger också att barnen kan utmanas ännu mer om de vuxna stimulerar barnen att göra andra saker än vad de vanligen gör.

8 Vecrksamhetsrappwj: 7(14) Förskolechefens uppfattning är att personalen är nära barnen. "De sitter på golvet, är nära, och följer upp barnens initiativ." Förskolechefen uppger också att de vuxna är bra på att koppla på "det barnet gör" i samspel med barnet. Arbetslaget berättar vid intervju att leken är viktig för barnen. "I leken ser vi deras utveckling." Arbetslaget uppger att barnen nu leker mer med än bredvid varandra. Arbetslaget berättar vidare att de kan gå in i barnens lek, men att det är viktigt att balansera det "så att vi inte bryter det som pågår". Personalen uppger dock att de går in om det blir bråk mellan barnen och försöker skapa ett lärande av situationen. Några sådana situationer har dock inte uppstått under Skolinspektionens besök i verksamheten. Vid utevistelse noteras att personalen finns till hands för barnen, men också att de vuxna inte deltar i barnens lek. Efter en utevistelse sätter sig några barn med en vuxen i läshörnan. Den vuxne frågar barnen "Ska jag läsa boken?". Den vuxne läser sedan boken och ställer frågor om innehållet till barnen. Barnen får tillfälle att svara på frågorna och fler barn ansluter till den lilla gruppen efterhand. Men utöver ett mindre antal liknande situationer sysselsätter sig barnen företrädesvis själva utan att personalen engagerar sig i barnens aktiviteter. Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Vid matsituationer observeras hur barnen får pröva att själva ta mat på sin tallrik och hälla mjölk i glaset. Personalen uppmuntrar och stödjer barnen muntligt och hjälper ibland barnen när de till exempel försöker dela sin mat med kniv och gaffel. Men det förekommer också det motsatta; att personalen lägger upp all mat och häller dryck i glasen. Även i andra situationer får barnen känna tillit till sin egen förmåga genom att försöka själva. I tambursituationen får barnen ta på sig och klä av sig ytterkläder själva utifrån egen föllnåga. I ateljén får barnen pröva att trycka hjärtan på papper. De yngre barnen får hjälp av personalen. När barnen försöker uppmärksammar och bekräftar personalen barnens ansträngningar; "Vad fint det blev." "Det här kan du ju." Arbetslaget uppger vid intervju att de genom att uppmuntra barnen och berätta att de kan, försöker stärka barnens tillit till den egna förmågan. "Vi låter barnen försöka mer än en gång, men i till exempel tamburen eller i matsituationer sätter tiden ofta stopp." Vid dessa tillfällen säger personalen att de måste hjälpa barnen istället för att låta barnen försöka själva. Arbetslaget berättar vidare att barnens upplevelse av spänning och nyfikenhet bland annat är beroende av hur personalen agerar. Personalen uppger att de skapar förväntansfullhet genom att prata med barnen om vad som ska hända. Att ateljén normalt hålls stängd uppges vara ett sätt att skapa nyfikenhet och förväntan för barnen. Av observationerna framgår också att barnen visar en stor nyfikenhet på att få vistas i och delta i aktiviteter i ateljén.

9 Verksamhets ra ppor 8(14) Förskolechefen säger vid intervjun att det är viktigt att personalen spinner vidare på sådant som barnen visar intresse för, detta för att barnen ska finna lusten att lära. Personalen ska hjälpa till att utveckla intresset. "Om ett barn kommer med en väska kan du fråga om barnet ska gå och handla, vad barnet ska köpa, spagetti eller glass?" Även arbetslaget uppger att de vuxnas bemötande är viktigt för barnens lust att lära. De säger att barnen behöver få utmaningar och att det är viktigt att de vuxna utvecklar genom att lyssna och ställa frågor. Skolinspektionen observerar emellertid en situation där ett barns tydliga intresse för ett armband inte tas tillvara för att utmana och utveckla lusten att lära i enlighet med förskolchefens tankar. Armbandet har barnet fått låna av en av inspektörerna, men i stället för att tillsammans med barnet till exempel undersöka färger och former uppmanas barnet lämna tillbaka armbandet. Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Av intervjun med arbetslaget framgår att arbetet med att stödja barnens språkutveckling ses som mycket viktigt. Personalen uppger att de arbetar mycket med sånger, rim och ramsor, men man arbetar också med teckenspråk. Vidare säger personalen att de är noga med att benämna saker med deras rätta namn, även för de yngsta barnen som inte har något eget språk. Detta gör de till exempel när de läser böcker och tittar på bilder eller lägger pussel. Personalen berättar också att de har satt upp både siffror och bokstäver på väggarna i barnens höjd och barnen får pröva att skriva sina egna namn. Vad gäller barnens utveckling inom det matematiska området uppger arbetslaget att de främst använder sig av matsituationen och samlingar där man till exempel kan arbeta med antal och mängder. "Hur många barn är på plats?" "Hur mycket mjölk vill du ha?" Barnen får också sortera saker, till exempel i storleksordning; "Vilket torn är högst?" med mera. Arbetslaget säger också att det finns material där barn till exempel kan stoppa olika former i rätt hål. Däremot uppger arbetslaget att naturvetenskap och teknik inte är lika fokuserat. "Vi har vårt årstidsträd där vi ändrar utifrån olika årstider och pratar om vad som händer i naturen." Personalen berättar också att de har låtit barnen göra en vattenlek liksom de låter barnen bygga konstruktioner med hjälp av Duplo och Megablocks. Vidare uppger arbetslaget att barnens motorik tränas på flera olika sätt. Grovmotoriken tränas till exempel genom rörelsesånger, genom att barnen dansar framför en spegel i ett av rummen eller genom att avdelning går iväg till områden utanför gården. Finmotoriken tränas enligt arbetslaget bland annat genom att barnen får arbeta med pärlor, rita och måla. Vid besöket kan Skolinspektionen också observera att barnens grovmotorik stimuleras genom att barnen får leka med lera och Lego liksom trycka hjärtan på sina "Alla hjärtans dag-kort".

10 9(14) Förskolechefen uppger att personalen arbetar med språk och kommunikation hela tiden såväl i vardagliga situationer där det är viktigt att benämna saker, men också med hjälp av rim och ramsor, sånger, böcker, bilder och tecken. Förskolechefen berättar vidare att hon vet att teckenspråk används som stöd i verksamheten. "Jag har sett att det används." Förskolechefen uppger också att personalen använder sig av Bornholmsmodellen, bilder, flanosagor och böcker i sitt arbete med barnen. Det är enligt förskolechefen också viktigt att personalen tar vara på alla de tillfällen som ges att nämna antal tillsammans med barnen. "När man tagit på ett barn en vante kan man säga den andra vanten och man kan räkna fingrarna och så vidare. Man kan också till exempel bygga höga, låga, många torn." Inom naturvetenskap och teknik kan barnen enligt förskolechefen få bygga saker med Duplo eller med sand. Barnen kan också få leka med vatten och upptäcka blommor och djur. Det sistnämnda var dock något som inte bekräftades av de observationer Skolinspektionen gjorde. Av de observationer som Skolinspektionen gör framgår att barnens språk och kommunikation stimuleras genom att personalen benämner saker för barnen. I matsituationen observeras hur personalen säger "Vill du ha sallad?", "Nu är det här jättevarmt!", "Vill du pröva att hälla upp ketchup själv?" och "Nu får du välja om du vill använda en gaffel eller sked." I tamburen benämns kläderna liksom färger och annat material benämns i ateljén. Vid samling observeras att barnen får räkna hur många barn som finns på plats och hur många som inte är närvarande. Barnen får också stöd i att ta hänsyn till varandra och vänta på sin tur. Vid utevistelse visar sig en liten rutschkana vara mycket populär för några barn. Ett av barnen vill åka hela tiden, men den vuxna som finns med barnen hjälper till så att alla barn får åka i tur och ordning. Däremot observeras under Skolinspektionens besök inga situationer där barnens intresse för naturvetenskap och teknik stimuleras. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten i huvudsak genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder till viss del språklig och kommunikativ interaktion men utvecklar inte eller vidgar perspektiven i alla situationer. Personalen stärker barnens tillit till den egna förmågan och till viss del barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Barnens fria lek tas dock inte tillvara för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Miljöerna är innehållsrika och i huvudsak inbjudande, men materialet liksom barnens lek används inte alltid som det verktyg för barnens lärande det kan vara. Barnen ges stöd i sin motoriska och sociala utveckling. Personalen stödjer till stor del barnens språk- och kommunikationsutveckling liksom i viss

11 10 (14) mån barnens matematiska utveckling. Barnen ges dock inte stöd och stimulans för att utveckla sitt intresse för naturvetenskap och teknik. 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 Barnens samspel med varandra Arbetslaget uppger vid intervjun att de vuxna finns med som stöd vid barnens samspel med varandra. "Vi finns med som stöd till exempel vid konflikter och förklarar varför man inte får göra vissa saker." Arbetslaget uppger också att de uppmuntrar barnen att leka med varandra och att de hjälper till att vidareutveckla leken. "Vi gör saker tillsammans." Arbetslaget berättar vidare att de kan använda sig av ringlekar där barnen tar efter vad både vuxna och barn gör. Efter sådana aktiviteter händer det att barnen fortsätter att leka själva. "Det har till exempel hänt att barnen haft samling själva." Förskolechefen uppger att barnens samspel bygger på att härma vad vuxna eller andra barn gör. Av de observationer Skolinspektionen gör framgår att personalen lägger en stor vikt vid att lära barnen att på olika sätt ta hänsyn till varandra. Vid lek, i samlingar och vid matsituationer får barnen vänta på sin tur. Vid en fruktstund observeras hur personalen säger "Nu får [barnets namn] ta, varsågod. Nu får [barnets namn] ta, varsågod" och så vidare. Vid tidigare nämnd planerad aktivitet i ateljén fick de barn som gärna ville delta vänta på sin tur. På samma sätt är personalen noga med att barnen inte tar material från varandra, innan det barn som har materialet inte vill ha det längre. Däremot observeras i mindre utsträckning tillfällen där personalen uppmuntrar och stödjer barnen att leka med varandra. Barnen befinner sig i samma utrymme, men det sker inget direkt samspel mellan barnen i leken. Personalens samspel med barnen Förskolechefen uppger att hon inte hunnit se så mycket av personalens samspel med barnen, men av det hon sett drar hon slutsatsen att det finns ett gott samspel med såväl barngruppen som med enskilda barn. Även arbetslaget uppger 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.

12 11(14) vid intervju att de har ett stort engagemang i samspelet med barnen. "Vi brinner för det vi gör." Vid observationer noteras att personalen finns nära barnen, ofta på golvet, och är engagerade i det barnen gör. Vid samlingar samspelar personalen genom de aktiviteter de gör med barnen. Det observeras också tillfällen där en vuxen och ett barn sitter tillsammans och engagerat tittar i en bok eller leker med bilar. I tambursituationen förekommer mindre av samspel med barnen. Personalen hjälper oftast ett barn i taget med kläder medan övriga barn försöker ta på sig själva eller väntar på sin tur. Även vid matsituationer är samspelet mellan vuxna och barn begränsat och fokus är inriktat på att barnen ska ha mat på tallriken och bli mätta. Endast i undantagsfall pratar barn och vuxna med varandra om annat än om maten. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet i huvudsak genomförs så att samspelet mellan personal och barn, och barnen emellan kan utvecklas. Personalen arbetar för att barnen ska lära av varandra och engagerar sig i samspelet mellan barnen framför allt vid de organiserade aktiviteterna. Personalen uppmuntrar sällan barnen att leka tillsammans och personalens samspel med barnen i mat- respektive tambursituationen är begränsat. 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behöv och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Arbetslaget uppger att de gör allt tillsammans oavsett om de är förskollärare eller barnskötare. Alla genomför utvecklingssamtal och samtalen förbereds tillsammans. "Vi gör ingen skillnad på detta." Även vid den enskilda intervjun med förskolläraren framkommer att "i vårt arbetslag lägger vi inte så stor vikt vid det". Förskolläraren uppger att det inte görs någon skillnad mellan personalka- 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

13 Verksamhetsrapporl 12 (14) tegorierna och deras ansvar vare sig i arbetslaget eller på förskolan som helhet. Som exempel nämns att det på förskolan varje vecka genomförs så kallade husmöten, där en personal från varje avdelning deltar. Vid husmötena, där gemensamma frågor diskuteras, väljer varje avdelning själv vem av personalen som deltar. Enligt förskolläraren är det egalt om det är en förskollärare eller barnskötare som företräder respektive avdelning. Enligt arbetslaget har förskolechefen inte heller tydliggjort det särskilda ansvaret för förskollärarna. Enligt förskolechefen finns det en skillnad mellan de olika personalkategorierna som framträder i den pedagogiska dokumentationen. Förskolechefen säger sig dock inte ha tydliggjort det särskilda ansvar som ligger på förskolläraren, men detta "har varit lyft tidigare i huset". Som exempel berättar förskolechefen att ansvarsfrågor diskuterades i samband med att läroplanen bearbetades på förskolan "för några år sedan". Vid observationer noteras att barnen är lugna och förefaller i huvudsak trivas och ha roligt i verksamheten. Barnen sysselsätter sig ofta individuellt framför att leka med varandra. Vid samlingar ges barnen möjlighet att delta utifrån sina egna behov vilket gör att ett av barnen vid en samling väljer att vara för sig själv på en tjock matta. Arbetslagets samarbete Arbetslaget uppger vid intervjun att de är medvetna om de olika ansvaren som ligger på förskollärare och annan personal, men att de på Junibacken inte låter detta göra skillnad. I stället samarbetar personalen inom arbetslaget genom att "alla gör samma jobb." Detta är också något som bekräftas av de observationer Skolinspektionen genomför vid besöket. Enligt arbetslaget har alla i arbetslaget samma ansvar vilket bland annat innebär att alla i personalen delar på de utvecklingssamtal som genomförs. "Det skulle bli allt för mastigt för en ensam förskollärare att ha ansvar för att genomföra alla själv." Förskolechefen bekräftar vid intervjun att alla i arbetslaget arbetar tillsammans. Alla har lika mycket planeringstid oavsett vilken typ av tjänst man har. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet vid förskolan sker utifrån riktlinjerna i läroplanen. Barnen stimuleras och utmanas och de har roligt i förskolan. Förskolläraren och övriga arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling och lärande.

14 Verksam hetsrappor 13 (14) 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. Arbetslaget uppger vid intervjun att vare sig nuvarande förskolechef eller dennes företrädare har tydliggjort det särskilda ansvar som ligger på förskolläraren, och vad det innebär. Även den förskollärare som intervjuas individuellt säger att hon under de ett och ett halvt år hon varit anställd på enheten inte deltagit i samtal om förskollärares ansvar. Hon uppger vidare att förskolechefen inte gör så stor skillnad mellan de olika kompetenserna, även om det finns en medvetenhet om vad styrdokumenten anger. Enligt förskolechefen finns det en skillnad mellan de olika personalkategorierna som framträder i den pedagogiska dokumentationen. Förskolechefen säger sig dock inte ha tydliggjort det särskilda ansvar som ligger på förskolläraren, men detta "har varit lyft tidigare i huset". Som exempel berättar förskolechefen att ansvarsfrågor diskuterades i samband med att läroplanen bearbetades på förskolan 'för några år sedan". Förskolechefen uppger att hon tar ansvar för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen genom att pedagogträffarna genomförs utifrån dessa mål. Hon arbetar också för att utveckla förskolans lärmiljöer och hon besöker andra förskolor för att se hur de har utformat miljön. Förskolechefen planerar också en fortbildning om nyanlända och språk och ett utvecklingsarbete om pedagogisk dokumentation kopplad till målen i läroplanen är redan påbörjat. Förskolechefen uppger vidare att varje avdelning har en egen budget för att köpa in material. I de fall det finns behov av att köpa in något som går utöver budget beslutar förskolechefen om inköpet. I övrigt är det arbetslaget som har förskolechefens förtroende att själva bestämma vilket material som ska införskaffas. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte tar det fulla ansvaret för att verksamheten vid förskolan genomförs i enlighet med målen i läroplanen, genom att förskollärarens ansvar och vad det innebär inte har tydliggjorts. Förskolechefen tar inte heller det fulla ansvaret för miljö och material som följer med befattningen.

15 Verksamhetsrarcperc 14 (14) Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.