Verl_Ksamhesra oport. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Svalan, Grums kommun. Skolinspektioner_
|
|
- Vilhelm Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skolinspektioner_ Bilaga 1 Ve5 PAr,sarnhe'r2ya[3[CDV: Verl_Ksamhesra oport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Svalan, Grums kommun
2 Verksamhets 5'a. p p o 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Grums kommun och förskolan Svalan, ingår detta urval. Förskolan Svalan besöktes den februari Ansvariga inspektörer har varit Jenny Bergman och Pia Ringborg Nilsson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri-
3 Ve Frk SaM L p 7: FJ-: 2 (13) tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Svalan Förskolan Svalan är centralt belägen i Grums tätort. Förskolan består av fyra avdelningar, Bambi, Bamse, Skalman och Pluto. Sammanlagt är 52 barn i åldrarna 1-3 år inskrivna i förskolan och barngruppernas storlek varierar mellan barn. Skolinspektionen har besökt avdelningen Bambi som har 14 barn i åldrarna 1-3 år. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskolan samt en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som även ansvarar för ytterligare åtta förskolor samt en annan pedagogisk verksamhet i form av öppen förskola. Det framkommer i intervjuer att personalen är medveten om att det är förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret i verksamheten. Arbetet genomförs av hela arbetslaget. Förskolan är en fristående byggnad med fyra avdelningar, gemensamma utrymmen där alla barnen vilar, personalutrymmen samt ett mottagningskök. Förskolans olika avdelningar binds samman med en lång gång. Avdelningen Bambi har tillgång till fyra rum i varierande storlek. De två större rummen används vid skapande aktiviteter, fri lek, samling samt måltider. I det ena av de mindre rummen finns en hemvrå med bland annat en leksaksspis och en snickarbänk. I det andra mindre rummet finns bland annat en soffa och böcker. Förskolans gård är stor, kuperad och avdelad med staket. På den ena delen av gården finns en sandlåda, en lekstuga och odlingslådor. Vidare finns ett förråd där både cyklar och annat material förvaras. På den andra delen av gården finns tre lekstugor, en grillplats, en dunge med stora träd, gungor och en ställning för "vattenlek". Förskolan har återkommande dagliga rutiner som exempelvis samling på förmiddagen. Även utevistelse är en återkommande rutin som sker företrädesvis på förmiddagen men kan även ske på eftermiddagen. På förskolan Svalan används ett lekpedagogiskt tema "Bamse och hans vänner" med figurerna Bamse, Skalman, Lille-Skutt och Vargen. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s
4 u.3 a 57 VE Lp 3 (13) Undervisning i förskolan För arbetslaget innebär begreppet undervisning att "väcka nyfikenhet, förundran och att ta reda på mer". De undersöker tillsammans med barnen och utifrån deras intressen men påpekar även att de också måste ge barnen "ett smörgåsbord så de kan bli förundrade". Förskolläraren menar att allt arbete tillsammans med barnen är en form av undervisning "med målsättning med att de skall få något med sig, förstå samband, upptäcka saker, se saker, utforska saker och att det skall leda till en utveckling hos barnen". Enligt förskolechefen blir begreppet undervisning "lite stelt" och att det i förskolan handlar om en utveckling och ett lärande som "sker i den naturliga vardagen, i rutinsituationer". Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.' Språklig och kommunikativ interaktion Arbetslaget uppger i intervju att barnen kommunicerar med dem på många sätt "vi försöker förstå, ta oss tid och lyssna på alla språk som de använder sig av". De uppger också att det är viktigt att vara närvarande så de inte missar de små signalerna från barnen, "vi försöker förstå deras intentioner så att man kan spinna vidare". Förskolechefen har uppfattningen att personalen använder språk och kommunikation genom att vara "närvarande och kommunikativa". 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet
5 Verhes- rapp rt 4(13) Vid observationer noteras att personalen bemöter barnen verbalt när dessa till exempel frågar något, visar upp en sak och söker vuxenkontakt. Ofta genom att bekräfta och tydliggöra, genom att upprepa det barnen sagt eller benämna en sak eller företeelse. Både barn och vuxna samtalar och "småpratar" mycket, på ett naturligt och vardagligt sätt. Barnen verkar vara vana vid att både lyssna och själva kommunicera. De yngsta barnens icke-verbala signaler uppmärksammas, till exempel vid matsituationer. Ett exempel observeras i samband med utevistelse då ett barn kommer fram till en vuxen och visar upp sina händer. Den vuxne säger; "åh, är du kall om händerna? Vill du ha dina vantar?" Även vid tambursituationer använder personalen frågor och samtalar om vad barnen ska ta på sig och vad de ska göra när de kommit ut. Frågorna är av vägledande karaktär, exempelvis "vad behöver du nu?" eller "hur ska du göra då?". Vid observationer noteras att personalen är närvarande i mötet med barnen och det är sällan de svarar med ett enkelt ja eller nej, utan upprepar vad barnen sagt och utvecklar till ett samtal genom frågor och resonemang. Ett exempel observeras under en matsituation. Ett barn pekar mot dörren och säger "där!", den vuxne svarar; "du hörde att det var någon som öppnade dörren, ja, jag tror att det var en förälder som ska hämta ett barn." Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolechefen uppger i intervju att personalen stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter "i olika aktiviteter med barnen" och att personalen är "närvarande på barnens nivå och fångar upp om något barn är intresserat av något". Barnens intresse för att lära stärks, menar förskolechefen, genom att personalen "har kunskap att se när de ska ta nästa steg" för att utmana barnen. Arbetslaget säger att de tittar på vad barnen är intresserade av, "var barnens blick är" och jobbar utifrån det. "Vi håller på mycket, på flera olika sätt så många intresserade". De tittar också på vad barnen fastnar för och utvecklar det. Arbetslaget uppger att det är viktigt att barnen får flera "förstahandserfarenheter, att uppleva med kroppen, se, höra, förstå". Arbetslaget menar att "vi ser fort när intresset börjar svalna. Vi måste se vart blicken är på just nu och rodda om". Under de tre dagar Skolinspektionen besöker avdelningen Bambi observeras situationer där barnens intresse för något tas tillvara. Ett exempel är vid en utevistelse när ett barn hör ett flygplan och säger, "pappa, flygplan". En vuxen svarar, "brukar din pappa flyga flygplan?". Andra barn blir också uppmärksammade
6 Verksam hetsrrpport 5(13) på flygplanet och de resonerar exempelvis om "dom vita strecken" som blir efter flygplanet. Vid ett senare tillfälle observeras den vuxne sitta tillsammans med barnet och titta på flygplan på en surfplatta, barnet pekar på bilderna och den vuxne bekräftar, "flygplan ja, det var en sånt vi såg igår! kommer du ihåg när vi såg flygplan ute igår, när vi såg vita streck." Vid observationer noteras även att barnen får utmaningar för att stimulera deras tänkande. Några barn och en vuxen leker med bilar på ett lekbord. På lekbordet ligger även magnetstavar och ett av barnen provar om magneten fastnar på bilen varpå den vuxne föreslår andra saker de kan prova på; "kom får du se! Ska ni prova här?", den vuxne pekar på ett bord. Barnen prövar om magneten fastnar men konstaterar att den inte gjorde det, den vuxne undrar då; "varför fastnade den på elementet men inte på bordet då?". Leken med bilar övergår till att leta upp och undersöka saker som är magnetiska. Lek, miljö och material för utveckling och lärande Enligt arbetslaget är miljön "jätteviktig, vi har jobbat med miljön i många år". De uppger att de gör om miljön efter barngruppens behov och att de "hela tiden diskuterar var lekarna sker". De uppger även att de funderar över vad barngruppen behöver just nu och hur de kan utveckla miljön så att den stimulerar. Att ha en miljö som går att "utforska" samt att ha "stora saker att samspela kring" framhålls också som viktigt av arbetslaget. I intervju med förskollärare framhålls vikten av att "ha en stimulerande miljö som inbjuder till och ger möjlighet att upptäcka tillsammans". Förskolechefen menar att personalen förändrar miljön och "skapar tillsammans med barnen". Vid observationer av miljöerna noteras att de är uppbyggda så att de stimulerar till utveckling och lärande. I ett av de mindre rummen finns en soffa med böcker tydligt exponerade i nära anslutning till soffan. Under Skolinspektionens besök används böcker av såväl personal som av barnen själva. När personal läser för ett eller flera barn ställs frågor till barnen om bilderna och det förs resonemang om det som händer i boken. Avdelningens andra rum inbjuder till olika aktiviteter. I det andra mindre rummet finns en "hem-vrå" med bland annat bord, stolar, snickarbänk, en leksaksspis samt utklädningskläder. Vid observationer noteras att barnen använder såväl hem-vrå som utklädningskläder och att personalen då aktivt deltar. Ett av de större rummen används vid samling. I detta rum finns även ett matbord, ett lågt bord samt ett lekbord med hjul. I rummet finns också en OHapparat, utklädningskläder, "balansstenar" samt stora legoklossar. OHapparaten används exempelvis vid lekar och aktiviteter vilket beskrivs nedan.
7 Verksarrhs.:1-2rappor 6(13) Vid besöket observeras även att barnen leker med Play-Doh och skapar med färger. I samtliga av avdelningens rum är det mesta av materialet tillgängligt för barnen och exponerat på ett inbjudande sätt. Visst material är placerat på hyllor som barnen inte når och en del material finns inte inne på avdelningen utan i den gemensamma gången mellan avdelningarna, dock visar observationer att barnen är medvetna om vilket material som finns och lätt får tillgång till det med hjälp av personalen. På väggarna finns pedagogiskt material såsom bokstäver, former, sagor, siffror, färger. Observationer visar att personalen ofta samtalar och resonerar med barnen om materialet som sitter på väggarna. Under en matsituation samtalar exempelvis en vuxen bland annat med barnen om de gemometriska figurerna som sitter på väggen bredvid bordet. Miljön ute är öppen och inbjuder till olika lekar och aktiviteter. Dörren till uteförrådet står öppen och materialet är tillgängligt för barnen. Vid besöket pågår både lek i lekstugorna, i sandlådan och några barn åker också stjärtlapp. Personalen är delaktig och engagerad i barnens lekar. Vid den fria leken väljer barnen själva var de vill vara och vad de ska leka med. Personalen är delaktig i de olika aktiviteterna som barnen väljer. Vid ett av observationstillfällena finns personalen i ett av de större rummen och interagerar med barnen utifrån vad de gör. Några barn undersöker och leker med en OHapparat och den vuxne frågar; "blev det något ljus i taket?", barnen svarar; "nää!", den vuxne undrar då; "hur ska vi göra för att det ska komma ljus i taket?" och barnen testar att stänga och öppna locket. Den vuxne bekräftar; "ja, titta" Nu kom det ljus i taket!". Arbetslaget uppger att de är närvarande och "finns på golvet hos dom" för att kunna se vad det är som fångar barnens uppmärksamhet och för att ge barnen "bränsle och näring till leken så att den kan utvecklas". Arbetslaget framhåller även att de kan hjälpa barnen att leka och att det kan göra "skillnad mellan att våga leka och inte våga leka". Förskolechefens uppfattning är att personalen är "närvarande pedagoger" som hjälper barnen att ta leken ett steg vidare. Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Enligt arbetslaget är det viktigt att de "ser till att det händer något, skapa nya infallsvinklar" för att skapa lust att lära. Arbetslaget uppger också att det är viktigt
8 VerksaM n ra Fp 7(13) att skapa förutsättningar för att "kunna möta deras frågor och det de förundras över". Ett sätt att skapa förutsättningar menar personalen är att samlas kring "padda och projektor så vi alla kan se". Personalen berättar om ett tillfälle när ett barn lekte med en fisk och de gick vidare genom att undra var fiskarna bor och undersökte det med hjälp av surfplattan. "Vi såg på koraller och talade om det, vi såg en film från "Håll Sverige rent från skräp i havet. De ena ger det andra, det finns inget slut." Vid en sagoläsning observeras att personalen läser med engagemang. Boken handlar om Bamse och den vuxne läser med inlevelse och frågar barnen under tiden, bekräftar det barnen säger och vägleder. Barnen är aktiva och delaktiga i vad som händer i sagan. Vid observationer noteras att personalen startar upp aktiviteter i samlingen på ett spännande sätt som skapar nyfikenhet hos barnen. I en samling som observeras skapas spänning genom att den vuxne som håller i samlingen har gömt "Babblarna". När de knackar på hos de olika "Babblarna" är det ingen hemma, varpå ett barn utbrister; "det är någon som har busat med babblarna!". Den vuxne tar fram en påse, prasslar med den och tar upp en diskborste; den vuxne undrar; "vem är det som har diskborste?", "Diddi!", svarar barnen. "[Barnets namn] vill du lägga ner Diddi där den bor?!", frågar den vuxne, de sjunger om Diddi och samlingen fortsätter med jakten efter de andra "Babblarna". Vid de rutinsituationer som observeras, såsom mat- och tambursituationer noteras att barnen vägleds och uppmuntras att själva pröva. I matsituationer får barnen själva ta mat och hälla vatten i sitt glas. Personalen uppmuntrar och stödjer barnen muntligt och hjälper ibland till att exempelvis hålla en full tillbringare när de ska hälla upp. De uppmuntrar även barnen att dela sin mat. Under ett tillfälle säger ett barn, "delar!" samtidigt som hen delar en potatis. Den vuxne säger då "ja, titta vad du delar! Det går ju alldeles strålande". Arbetslaget uppger i intervju att det är viktigt att låta barnen försöka själva, "visa, peppa, stötta och visa att vi tror på dom". Under observationer hörs personalen ofta uppmuntra barnen, "kämpa på", "pröva", "testa", "ja, det gick ju jättebra!". Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Arbetslaget uppger i intervju att de "läser väldigt mycket tillsammans med barnen". De tillverkar även böcker tillsammans med barnen som har anknytning till det barnen upplevt. De uppger också att de använder rim och ramsor, benämner, förklarar och expanderar för att utveckla barnens språk, "vi klär saker i
9 Verksamhetsrapport 8(13) ord". Förskolechefen uppger att personalen stimulerar barnens språkutveckling med hjälp av "högläsning och Babblarna". Vid observationer noteras att de vuxna sjunger mycket med barnen. När barnen kommer fram till någon vuxen med ett "sångkort" uppmärksammas detta och den vuxne börjar sjunga tillsammans med barnet. Vid ett tillfälle sitter ett barn i den vuxnes knä, barnet gör rörselser och den vuxne undrar om det är "klappa på magen?", barnet forsätter göra rörelser och den vuxne undrar "är det en kulen natt du vill sjunga nu? Du tycker om att sjunga du!" Arbetslaget berättar att de tänker på matematik på ett annat sätt nu och att matematik är allt från former till sortering och klassificering. De berättar att de använder sig av "rätt benämning av saker, kvadrat till exempel" och att de också tar vara på tillfällen under till exempel matsituationen för att stimulera barnens matematiska utveckling. Vid observationer noteras flera tillfällen när personalen räknar och använder matematiska begrepp tillsammans med barnen. Ett exempel är när barnen använder sig av en OH-apparat och lägger olika geometriska figurer på apparaten. En vuxen benämner då de olika formerna, "triangel, cirkel och hexagon". Ett annat tillfälle är när ett barn säger sig vilja sortera och en vuxen sätter sig tillsammans med några barn för att göra detta. Under en observation vid utevisteles noteras att en vuxen och några barn jämför fotavtryck i snön och resonerar kring vilket avtryck som är större och mindre än det andra. Vidare ger arbetslaget exempel på hur de arbetar med naturvetenskap och teknik och som exempel nämns förskolans gemensamma teknildådor. De uppger också att de fått en annan syn på teknik och att det är viktigt att ha "rätt teknikglasögon på sig" och uppmärksamma tekniken i vardagssituationer, till exempel "dela med en kniv och dra upp en dragkedja". Arbetslaget uppger att de "anser att det är jätteviktigt" med barnens sociala utveckling och att de försöker vara förebilder för barnen. Arbetslaget gör "gruppstärkande övningar" med barnen och "försöker ge dom verktyg i konflikter". I intervju med förskolläraren framkommer att arbetslaget arbetar med barnens sociala utveckling genom att de "finns nära" och "sätter ord på det som händer och sker och tolkar lite åt dom". Förskolechefen uppger i intervju att personalen stimulerar barnens sociala utveckling i rutinsituationer genom att "se dom och lyssna in dom". Arbetslaget ger många exempel på hur barnens motoriska utveckling stimuleras. Några av de exempel som ges är att barnen får "ta på sig själva" och "dela,
10 Verksamhar:srapport 9(13) hälla, ta själva, bre smörgås" i matsituationer. Arbetslaget framhåller också att det är viktigt att barnen "får klättra upp och ner själva på stolar och på skötbord." Vid observationer noteras att barnen uppmuntras till att själva ta mat och att duka av efter maten. Även i tambursituationer får barnen stöd i att bli självständiga när de ska ta på och av ytterkläder i samband med utevistelse. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs på ett mycket medvetet sätt så att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder i stor utsträckning språk och kommunikation som verktyg och stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. Lek, miljö och material används i syfte att stimulera utveckling och lärande, och barnens nyfikenhet och lust att lära tas tillvara. Personalen utmanar och stimulerar på olika sätt barnens språk och matematiska utveckling och tar vara på barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Avslutningsvis så stödjer personalen barnens motoriska och sociala utveckling. 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 Barnens samspel med varandra Arbetslaget berättar i intervju att de försöker uppmunta barnen att ta hjälp av varandra, till exempel vid på- och avklädning i tamburen. De framhåller att barnen är hjälpsamma och att "de får positiv feedback från oss, de vill hjälpa till och de får känna sig viktiga". Barnens samarbete diskuteras mycket av arbetslaget och "barnen lär av varandra, vi lär av varandra och vi lär oss av barnen". Arbetslaget betonar även att de deltar i barnens lek för att underlätta samspelet mellan barnen, "vi är en länk mellan dom och kan tolka mellan barnen". I intervju med förskol- 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, L (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.
11 Verksamhetsr:E4-2p 10(13) läraren framhålls vikten av att ge barnen "redskap för samspel och konflikter" och att "visa varandra och hjälpa varandra". Under observationer noteras att personalen ofta uppmuntrar och uppmärksammar barnens samspel. Både när det gäller att vara hjälpsamma mot varandra men också att lära av varandra. Ett exempel är när två barn tänder och släcker en "ljuskub" med hjälp av en fjärrkontroll. Det ena barnet försöker släcka men hittar inte knappen på fjärkontrollen. Den vuxne uppmuntrar då det andra barnet, "du kan visa honom hur du gjorde, visa [barnets namn] hur du gjorde när du skulle stänga av!". Ett annat exempel observeras under en utevistelse när barnen åker stjärtlapp. En vuxen uppmuntrar ett barn att visa ett annat hur man gör, "sätt dig bredvid så kan [barnets namn] se hur du gör". Personalens samspel med barnen I intervju med arbetslaget uppger de att det är viktigt att "ta tillvara det vi ser, hör och tolkar" och att vara "genuint närvarande och lyhörda" i samspelet med barnen. Vikten av att "ha roligt tillsammans med barnen" framhålls också. Vid observationer noteras att personalen hela tiden finns nära barnen och är engagerade i det barnen gör. Det förs dialoger mellan personal och enskilda barn likväl som mellan personal och barngrupp. Det pågår samspel mellan personal och barn vid samlingar, bokläsning och lekar. I tambursituationer samspelar de vuxna med det enskilda barnet genom att fråga och ge vägledning istället för att uppmana barnen att ta på sig. Ett exempel är när ett barn ska knäppa sin jacka, den vuxne uppmuntrar och frågar "ska du dra igen den?" varpå barnet tar tag i jackan och för ihop dragkedjan. De vuxne undrar; "Ska jag hjälpa dig lite? Nu kan du dra upp det sista själv! Om du håller i där så är det lättare". Ett annat exempel är när en vuxen uppmuntrar ett barn som försöker ta på sig sin mössa; "Det går bra, prova igen! Nu har du mössan på huvudet! Vad ska du ha mer?" Barnet pekar på sin hylla och den vuxne bekräftar; "Ja, vantarna!". Enligt förskolechefen är det viktigt att personalgruppen trivs och har det bra eftersom "om barnen ser att de vuxna har det bra så tror jag att det speglar av sig i barngruppen". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs medvetet så att samspel mellan barn och personal samt barnen emellan kan utvecklas. Personalen stödjer och uppmuntrar barnen att samspela med varandra och engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.
12 Verrksarnhetsrapprert 11(13) 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Det framkommer i intervjuer att personalen är medveten om att det är förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret men att de inte ser någon "skillnad på oss i dagsläget då vi är så samspelade". Personalen uppger också att de diskuterat "mycket och länge" och att de är väl medvetna om de olika rollerna. De arbetar med läroplanen hela tiden och "där står det ju klart och tydligt att det är så det är". Förskolläraren uppger i den enskilda intervjun att de har diskuterat de olika rollerna och ansvaret "när vi jobbade med implementeringsarbetet" och att de är medvetna om skillnaden. Vidare framhåller förskolläraren att de "bollar i arbetslaget" och att de "lär av varandra och ger varandra mycket feedback". Det framkommer i intervjuer och iakttas också vid observationer att förskollärarna tar ansvar för att barnen har roligt och att det är meningsfullt i förskolan. Arbetslaget uppger i intervju att "vi är nyfikna och vi har roligt tillsammans" och förskolläraren uppger i sin intervju att de "gör mycket gruppstärkande grejer" så att barnen "känner att vi har roligt på Bambi". Arbetslagets samarbete Arbetslaget uppger i intervju att de har ett mycket bra samarbete och att "det räcker med en blick så styr vi om". Arbetslaget menar att de hittat bra former för samarbetet och att "det handlar om personer och kemi". Även kommunikationen i arbetslaget framhålls som viktig, "det är viktigt för barnen att vi är sam pratade och att vi sams pelar bra!". I intervju med förskolläraren framhålls att "vårt arbetslag är stabilt och självgående" och att de kompletterar varandra. Förskolechefens uppfattning är att arbetslaget trivs och har det bra tillsammans. 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
13 rks rn e;:e:s 5.E! p to c) 12(13) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande. Arbetet genomförs utifrån riktlinjerna i läroplanen. Personalen samarbetar med varandra och erbjuder tillsammans en god miljö för utveckling, lek och lärande. Barnen stimuleras, utmanas och har roligt i förskolan. 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. I intervju med förskolechefen framkommer att arbetet på förskolan planeras årsvis i en verksamhetsplan. Verksamhetsplanen följs upp genom att förskolechefen "läser igenom och ger feedback". Av den dokumentation som lämnats inför besöket framgår att verksamhetsplanen bland annat omfattar matematik, barns inflytande, teknik och naturvetenskap. Förskolläraren bekräftar i intervju att verksamhetsplanen lämnas in och följs upp, "skulle det vara så att något skulle vara konstigt så skulle de återkoppla till oss". Vid intervjun med förskolechefen framkommer också att hon har en bild av hur personalen arbetar med att stimulera olika utvecklingsområden och att miljöerna på avdelningen är stimulerande. Förskolechefen uppger att personalen förändrar miljön utifrån "projekten och de saker de håller på med, man ser utifrån processerna hur de inreder rummen". Avseende förskollärares ansvar menar förskolechefen att hon tydliggjort ansvaret utifrån styrdokumenten och att "de vet om att det är så". Förskolechefen framhåller att hon "satsat på teamet med utgångspunkt i att jag vet att de har koll på förskollärarnas roll". Förskolläraren uppger i intervju att förskollärarnas ansvar även följs upp under medarbetarsamtalen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att verksamheten avseende utveckling och lärande genomförs enligt läroplanens riktlinjer. Förskolechefen ser till att förskollärarna tar och kan ta det ansvar som anges i riktlinjerna.
14 Verksamhetwappcv 13(13) Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävartsmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen
Bilaga 1 ps t Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Stubbar och kottar, belägen i Munkfors kommun, med Stubbar och kottar ekonomisk förening som huvudman.
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid Ellen Keys förskola, Ödeshögs kommun. Verksamhetsrapport
Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid Ellen Keys förskola, Ödeshögs kommun rp, r k: 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan
Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar
Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar 1 Huvudfråga Arbetar förskolan för att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen
Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Linnagården, belägen i Tranås kommun med Svenska Kyrkan som huvudman. VerkSafflhE:CSVE-C_771'
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen
Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Nybble, Flens kommun 1 (11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen
Bilaga 1 efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Färgaregatan 7, Göteborgs kommun Verksarnhetsr2pp.crl 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Prärien, Sunne kommun
Bilaga 1 Verksam he,srapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Prärien, Sunne kommun Verksamhets VE1 po rt 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen
Bilaga 1 efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Backa Kyrkogata 7, Göteborgs kommun Verksam hel:s7rapo: 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Tallåsgården, Munkfors kommun
n Bilaga Skolinspektionen 1 efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Tallåsgården, Munkfors kommun 1(14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar
Verksamhetsrapport. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Toredalsgården, Salems kommun. Verksamhetsrapport.
Bilaga 1 efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Toredalsgården, Salems kommun 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman kommunhammaro.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Skogsdungens förskola, Hammarö kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2017-2018 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig:
Beslut efter kvalitetsgranskning
fin Skolinspektionen Beslut Huvudman info@kungsbacka.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid lvarsgårdens förskola, Kungsbacka kommun Skolinspektionen Box 2320 403
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman motala.kommunamotala.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Österstad, Motala kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!
PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att
Verksamhetsrapport. Inledning. Bakgrundsuppgifter om Höjdens förskola
2 (12) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden ordforande@sagolunden.se Dnr 400-2016:209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs
Beslut efter kvalitetsgranskning
r Skolinspektionen Beslu Huvudman regiongotland@gotland.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Björkdungen, Gotlands kommun Skolinspektionen Box 2320 403
Beslut. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid Arjeplogs förskola, Arjeplogs kommun
Skolinspektionen Huvudman 2016-04-27 kommun@arjeplog.se Dnr 400-2015:5671 Beslut efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid Arjeplogs förskola, Arjeplogs kommun Skolinspektionen. Box 23069,
Verksamhetsrapport. efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Svalan, Huddinge kommun
Bilaga 1 efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Svalan, Huddinge kommun 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut 1 (3) Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Norrskenet i Kalix kommun med Pysslingen förskolor och skolor AB som huvudman Beslut 2 (3) Inledning Skolinspektionen
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Beslut och verksamhetsrapport
Lidköpings kommun kommun@lidkoping.se Förskolechef rose-marie.sondell@lidkoping.se efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Lilleskogs förskola, Lidköpings
Daggkåpans förskola. Nacka kommunen
Daggkåpans förskola Nacka kommunen Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v. 20 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15
Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Beslut efter kvalitetsgranskning
Bes Huvudman nedragardegard@gmail.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans värdegrundsarbete vid förskolan Solen belägen i Falkenbergs kommun med Förskolan Solens ekonomiska förening som huvudman
Beslut efter kvalitetsgranskning
grin Skolinspektionen Bes Huvudman info.forskolansputnik@gmail.com Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Sputniks förskola belägen i Stockholms kommun med Sputnik
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid Smedsby förskola, Motala kommun. Verksam hetsrapport
Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid Smedsby förskola, Motala kommun Verksam pport 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av. förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Örsänget, Bollnäs kommun. Verksamhetsrapport
efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Örsänget, Bollnäs kommun 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Trimsarvet, Orsa kommun
Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Trimsarvet, Orsa kommun 1(17) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod
Beslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Beslut efter kvalitetsgranskning
rn j Skolinspektionen Besimi Lomma kommun info@lomma.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans värdegrundsarbete vid Slåtterängens förskola i Lomma kommun Skolinspektionen Box 156 221 00 Lund www.skolinspektionen.se
Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Björktjära, Bollnäs kommun. Verksamhetsrapport
en Bilaga 1 Skolinspektionen efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Björktjära, Bollnäs kommun 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar
Förskole-/familjedaghemsenkät 2015
Förskole-/familjedaghemsenkät 205 Resultatet från undersökningen kommer att användas för att förbättra kvaliteten på förskolor och familjedaghem i Göteborg. Besvara frågorna utifrån dina upplevelser som
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen
Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Mölndalsvägen, Göteborgs kommun VeK,1:.Q-rrnhstsrappoK: 1 (12)
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016
Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg
Backeboskolans förskola. Nacka kommun
Backeboskolans förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl Nacka kommun Inger Dobson Danderyds kommun Vecka 15, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas bild Hur
Systematiskt Kvalitetsarbete. Tufvan, Duvan och Fisken
Systematiskt Kvalitetsarbete Tufvan, Duvan och Fisken Styrdokumenten I skollagens fjärde kapitel 3 står det att förskolan skall bedriva systematiskt kvalitetsarbete vilket innebär att kontinuerligt planera,
Arbetsplan läsåret 2012-2013
Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.
Verksamhetsrapport. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Varglyan, Vansbro kommun. Verksamhetsrapport.
Bilaga 1 efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Varglyan, Vansbro kommun 1 (16) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Mjölnargränds förskola
Mjölnargränds förskola Avdelning Orange Syftet med denna arbetsplan är att: Tydliggöra förskolans uppdrag utifrån olika styrdokument. Tydliggöra förskolan Mjölnargränds egna utvecklingsområden 2018/2019
Beslut och verksamhetsrapport
Habo Montessori AB palrenl@telia.com Förskolechef forskolechef@upptackaren.se efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid förskolan Upptäckaren belägen i Habo
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Beslut efter kvalitetsgranskning
en jp Skolinspektionen Beslut Huvudman kontaktcenter@helsindborg.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Nyckelpigans förskola, Helsingborgs kommun Skolinspektionen
Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Beslut och verksamhetsrapport
efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Blåsippans förskola i Upplands Bro kommun 1 (14) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en
Beslut. efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Ljustorps förskola, Timrå kommun
FIN Skolinspektionen Beslut Timrå kommun timra.kommun@timra.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Ljustorps förskola, Timrå kommun Skolinspektionen.
Arbetsplan för förskolan Slottet. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Slottet Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande
Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller
Beslut efter kvalitetsgranskning
rn %or i Beslut Fagersta kommun info@fagersta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Raketens förskola, Fagersta kommun Box 156, 221 00 Lund www.skolinspektionen.se
Neglinge gårds förskola. Nacka kommun
Neglinge gårds förskola Nacka kommun Observationen genomfördes av: Inger Dobson Ekerö kommun Anita Fröberg Ekerö kommun v 19 2017 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan Observatörernas
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen
Bilaga 1 Järfälla kommun efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid Allmogens förskola, Järfälla kommun 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen
Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid Ålö förskola, Stockholms kommun 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen
Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Lillhagsparken 14, Göteborgs kommun Verksamhetsrapport 1(10)
Verksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Grunden för ett livslångt lärande Dagordning. Lpfö 98 reviderad 2010 Pedagogisk plattform Miljöns betydelse för barns lärande Lotus
Beslut efter kvalitetsgranskning
r% t j ~ Skolinspektionen Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Hinderstorps gränd 27, Stockholms kommun Skolinspektionen
NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN
NYCKELPIGANS VERKSAMHETSPLAN Mål och inriktning För oss på Nyckelpigan är leken viktig. Barn söker och erövrar kunskap genom lek. Utevistelsen och att röra sig skog och mark är en viktig del i vår verksamhet.
Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Åbytorps förskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. Mål och Åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller till:
Beslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans värdegrundsarbete vid förskolan Falkgatan 5 i Göteborgs kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010
Lokal arbetsplan År 2009 Uppdatering år 2010 Solvägens förskola består av 2 avdelningar Junibacken 1år-2,5år 15 barn Saltkråkan 2,5år-5år 22 barn På Junibacken arbetar: Maria 100%, barnskötare Kicki 100
Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Beslut. Skolinspektionen
Örebro kommun kommun@orebro.se efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Tussilagons förskola, Örebro kommun. 1(12) Inledning Skolinspektionen genomför
September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.
September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger
Verksamhetsrapport. efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Mellegården, Strömstad kommun
Bilaga 1 efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Mellegården, Strömstad kommun 1 (11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat
Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida
Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning
Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik
Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är
Bilaga 1 Skolinspektionen. Verksamhetsrapport
ein Bilaga 1 Skolinspektionen Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid Valstads förskola, Tidaholms kommun h g va p p,4:13
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen
Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Rutan, belägen i Arvika kommun, med Personalkooperativet förskolan Rutan ekonomisk förening
Verksamhetsrapport. efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Ulvsättra, Järfälla kommun
Bilaga 1 efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Ulvsättra, Järfälla kommun 1 (11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte
Verksamhetsplan för Malmens förskolor
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola
Arbetsplan 2013/2014 Rosenhills förskola Med vår arbetsplan vill vi tydliggöra vilka prioriterade mål vi har och vilka åtgärder och aktiviteter vi ska arbeta med under året för att driva och utveckla vår
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla ska få möjlighet att stimulera sina förmågor genom att Uppleva Upptäcka
Charlottenbergs förskola. Danderyds kommun
Charlottenbergs förskola Danderyds kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman Nacka kommun Gunilla Biehl Nacka kommun Vecka 17 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument
Verksamhetsplan Borgens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Beslutande: Datum och paragraf: Dokumentansvarig: Reviderad:
En förskola på kristen grund
En förskola på kristen grund Arbetsplan 2018-2019 Innehållsförteckning 1. Värdegrund 2. Organisatoriska förutsättningar 3. Pedagogiska förutsättningar (byta rubrik) 3.1 Miljö och material 3.2 Ett utforskande
Alexanderskolan. Nacka kommun
Alexanderskolan Nacka kommun Observationen genomfördes av: Gunilla Biehl, Nacka kommun Christina Lundström, Sollentuna kommun Veckorna 49 och 50, 2017 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010
TUVANS MÅL OCH LOKALA HANDLINGSPLAN / 2010 BARNGRUPPEN BESTÅR AV: KANINGRUPPEN: Anki ansvarar för dessa barn. EKORRGRUPPEN: Elisabeth ansvarar för dessa barn. BJÖRNGRUPPEN: Monika ansvarar för dessa barn.
Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2013-2014 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder 1-3 år och en grupp med barn i ålder 3-5 år.
t*n Verksamhetsrapport Skolinspektionen
t*n Bilaga 1 Skolinspektionen efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan RWF Skokloster, belägen i 1-1åbo kommun, med International Swedish School AB som huvudman 1(16) Innehåll Inledning
Förskolans pedagogiska uppdrag
Publiceringsår 2016 Förskolans pedagogiska uppdrag Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar 2 Kvalitetsgranskning 2016 Diarienummer: 2015:5671 Foto: Sergey Galushko 3 Innehållsförteckning Förord...
Verksamhetsrapport. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Myran, Motala kommun , - -
Sk 7.9 e t i on en, - - Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Myran, Motala kommun 9:CS7Erip ro 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter
Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument
Verksamhetsplan Bjo rnens fo rskola 2018-2019 Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Gäller till: 2018-06-30 1. Verksamhetens förutsättningar
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och