Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 ps t Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Stubbar och kottar, belägen i Munkfors kommun, med Stubbar och kottar ekonomisk förening som huvudman.

2 Verksam1s435-appori 1(13) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Stubbar och kottar ekonomisk förening och förskolan Stubbar och Kottar belägen i Munkfors kommun, ingår detta urval. Förskolan Stubbar och kottar besöktes den 2 4 februari Ansvariga inspektörer har varit Jenny Bergman och Parvaneh Bayat Bayatani. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri-

3 Verksam hes ra p pe r:: 2(13) tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Stubbar och Kottar Förskolan Stubbar och kottar ligger i Munkfors tätort. Förskolan består av en avdelning med 20 inskrivna barn i åldrarna 1 5 år. På avdelningen arbetar tre legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskola samt en barnskötare. Förskolan bedrivs som ett personalkooperativ. En av förskollärarna har också rollen som förskolechef. Det framkommer vid intervjuer att personalen är medvetna om att det är förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret i verksamheten. Genomförandet av det dagliga arbetet delas dock av hela arbetslaget. Förskolan är en fristående byggnad i tre våningar. Det första våningsplanet domineras av ett stort rum som delats av med hjälp av låga hyllor. Rummet kan även delas av med en vikvägg. De två rummen används vid samlingar, aktiviteter, fri lek samt måltider. På markplan finns även ett till agningskök. På nedre plan finns flera rum i olika storlekar som bland annat används för barnens fria lek, samlingar och lässtunder. På ovanvåningen finns gemensamma personalutrymmen. Förskolans gård är stor och kuperad. På gården finns bland annat en rutschkana, flera sandlådor och en lekstuga. Vid lekstugan finns ett "utekök" med diskbänk. Vidare finns förråd där både cyklar och annat material förvaras. På gården finns även en cykelbana och en stor lastbil i trä. Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger att de inte använder begreppet undervisning och att "det känns lite gammaldags" men de säger också att undervisning inte är som förr och att det i förskolan är "undervisning hela tiden men man tänker inte på det". Förskolläraren som intervjuas enskilt uppger att undervisning i förskolan kan ske i många olika aktiviteter men att "det är en negativ klang med undervisning". Förskolechefen säger sig tänka på skolan när begreppet undervisning används och menar att förskolan ska "leka fram lärandet". 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 3 (13) Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion I intervju uppger arbetslaget att det är viktigt att "inte ställa ja och nej frågor" och att de "försöker att alla kommer till tals". Det är också viktigt att lyssna på barnen men det är "svårt att alltid göra det". Vidare berättar arbetslaget att matsituationen är "en lugn stund" men att de "skulle kunna leda in dem i samtalen mer". Vid observationer noteras att personalen mestadels bemöter barnen verbalt när dessa till exempel frågar något, säger något eller visar upp en sak. Svaren blir dock ofta korta och bekräftande genom att återupprepa det barnen sagt eller sätta ord på det föremål barnet kommer med. När personalen ställer frågor till barnen inväntas sällan svar. I tambursituationen sker sällan dialoger utan barnen blir istället uppmanade att ta på sig, ta ner sina kläder och liknande. I matsituationen observeras inte någon längre dialog utan det är främst frågor av karaktären "vill du ha mjölk eller vatten?", vill du ha mer?", "ska jag hjälpa dig?" som ställs. Det finns undantag då personalen vidgar perspektivet genom språklig interaktion som exempelvis vid en situation när en vuxen spelar spel med några barn. I spelet ingår det olika bilder och den vuxne beskriver bilderna och barnen får associera. En bild beskrivs som "det här finns på himlen och består av småsmå vattendroppar och när dom blir för tunga så regnar det". Om barnen inte kommer på vad bilden föreställer får de fler beskrivningar och ledtrådar som stimulerar tänkandet. 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. [Jr Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga tärande. Göteborgs universitet

5 Verksarrnhetsrapport 4(13) Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolechefen menar att personalen stärker barnens intresse för att lära genom att exempelvis "sitta och bygga med barnen" och att de i leken "inspirerar varandra". Vidare uppger förskolechefen att personalen stimulerar barnen att erövra nya erfarenheter genom att uppmärksamma det barnen "visar intresse för". Även arbetslaget framhåller barnens intresse och menar att de kan se vad barnen är intresserade av i vardagssituationer och att de "spinner vidare" på det. Arbetslaget berättar vidare att de "säger ja" när barnen vill göra något och att barnen "blir nöjda " då. Vid kommunicering vill arbetslaget förtydliga att de vill tillmötesgå barnen för att barnen ska känna sig viktiga och att deras idéer tas på allvar. Arbetslaget uppger även i intervju att de har djur som tema nu eftersom "barnen är intresserade av det". Vid en observation av en styrd aktivitet samtalar och sjunger barn och personal om elefanter. Samtalet kretsar främst runt fakta om elefanter, hur mycket de väger, vad de äter och hur många elefanter det brukar vara i en flock. Under aktiviteten ställs många slutna frågor där den vuxne sällan inväntar barnens svar. När barnen svarar följs inte heller svaren upp. Ett exempel på detta är när den v-wcne läser upp fakta om elefanter och berättar om mammutar. Ett barn säger "jag tror jag har sett en mammut". Detta följs inte upp utan samlingen fortsätter. Arbetslaget menar att de utmanar barnen genom att "låta dem tänka själva". Arbetslaget uppger också att det är viktigt att "stärka" barnen i de situationer där de klarar något men att "man måste ta små steg och ta det lite försiktigt för att alla är olika". Observationer av tambursituationen ger en bild av att det för det mesta är personalen som klär av och på barnen, med undantag av de äldsta barnen, och att denna situation sällan används till att stimulera ett lärande. Fokus förefaller vara att barnen ska bli påklädda så att de kan gå ut. Andra observationer visar att det finns tillfällen då personalen utmanar och vidgar perspektiv. I en situation när ett barn ska måla hav vill barnet ha turkos färg och den vuxne frågar "hur kan du få den färgen då?". Senare frågar också den vuxne "hur är det under vattnet tror du, är det stilla?" och barnet svarar "nej, vattnet rör på sig". Den vuxne bekräftar och säger, "ja, det kallas för ström". Under observationer noteras att personalen ibland stödjer barnen i att erövra nya färdigheter. I en situation vill ett barn cykla och en vuxen hjälper barnet att hålla balansen och den vuxne förklarar "att man inte kan luta sig åt höger eller vänster". Den vuxne håller i cykeln medan barnet sitter på den och de cyklar en bit. Den vuxne sätter sig sedan själv på en cykel och visar barnet.

6 Verksam hets rapport 5(13) Lek, miljö och material för utveckling och lärande I intervju uppger arbetslaget att "miljön måste inspirera" och att det är viktigt att förändra den för att "en möblering funkar för en grupp men inte för en annan". Arbetslaget framhåller också att de förändrar miljön så att barnen kan se att, "oj, här har det hänt något nytt". Förskolläraren uppger i intervju att de ska erbjuda barnen en "trygg plats med en lärorik miljö". I intervju med förskolechefen framhålls att "miljön behöver bli ännu mer stimulerande". Arbetslaget framhåller vikten av att materialet ska vara anpassat till olika åldrar. De framhåller även att de köper in sådant material som barnen "önskar". I intervju uppger arbetslaget att "vi har inte allt _framme" utan byter ut för att skapa omväxling. På markplan, i ett av förskolans större rum finns en rund matta där samlingarna genomförs. I rummet har barnen också tillgång till en hemvrå med utklädningskläder och i den intilliggande byggvrån finns byggmaterial, såsom klossar och Duplo. Barnen har även tillgång till ett lekbord med en BRIO-järnväg. På golvet finns också två bilmattor med tillhörande bilar. Det mesta materialet som finns i rummet är tillgängligt även för de yngsta barnen. I det angränsande rummet finns tre matbord där barnen bland annat kan ägna sig åt spel, pussel eller skapande aktivitet. I rummet finns även en läshörna med en soffa och böcker tydligt exponerade på en vägg. En del material i rummet förvaras högt upp och nås inte av alla barn. Under observationer noteras dock att de äldre barnen själva har möjlighet att hämta material därifrån, vilket de också gör. En del material förvaras i lådor och observationer visar att barnen själva hämtar saker ur dessa. På nedre plan har barnen tillgång till tre rum som bland annat används för barnens fria lek, samlingar och lässtunder. I det större rummet finns en hemvrå med leksaksspis, strykbräda, utklädningskläder och leksakshästar. I ett av de mindre rummen finns spel och böcker i en hylla samt ett bord. I det andra av de mindre rummen finns material för bygg- och konstruktionslek. På väggarna finns bland annat bokstäver och bilder på byggnader dock finns det vissa utrymmen som ger ett kalt intryck. Arbetslaget uppger i intervju att de ägnar "mycket tid åt leken" och att de ibland är "med och styr för att få ihop olika konstellationer". Förskolechefen menar att "det är viktigt att barnen får leka fri lek" och framhåller att personalen ibland "går in och visar för de barn som har svårt att leka".

7 Verksamhetsrapport 6(13) Vid observationer noteras att personalen ofta tar en mer övervakande och instruerande roll i barnens lek, än att delta lekfullt. Ett exempel är vid en utevistelse där några barn leker i en lekstuga. En vuxen står utanför och uppmanar barnen att komma ihåg "att det var [barnets namn] som lekte i stugan först". Vid observationstillfället var dock barnen inte oeniga. Den vuxne går iväg för att strax därefter återvända för att säga till barnen ytterligare en gång. Det finns undantag då personalen deltar aktivt i barnens lek med syfte att stimulera lärande. Ett exempel är det ovan nämnda när en vuxen och några barn spelar spel. Den vuxne samtalar med barnen och ställer frågor till dem om bilderna. "Kommer du ihåg någonting om månen, hur kommer det sig att den lyser"?, "Hur många kanter har det här fönstret, vilken form har det?". Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Enligt arbetslaget är det viktigt att inte bara ställa frågor till barnen för att väcka deras nyfikenhet utan att även låta barnen "säga om de undrar över något". Vidare framhåller arbetslaget att de "hela tiden ändrar i miljön så att den ska inspirera och väcka nyfikenheten". Förskolechefen uppger i intervju att personalen tar vara på barnens vetgirighet och nyfikenhet genom att vara lyhörda och "se vad som är roligt". Vidare framhåller förskolechefen att "barn är nyfikna och ställer frågor" och att det är viktigt att barnen får utmaningar så att de blir nyfikna och "vill ta reda på mer". Vid observationer noteras att personalen startar upp en styrd aktivitet på ett spännande sätt som skapar nyfikenhet hos barnen genom att två vuxna kommer till samlingen utklädda till en elefant. I en annan situation som observeras där några barn sitter vid ett bord och gör fjärilar tas dock inte barnens nyfikenhet tillvara. Ett av barnen frågar en vuxen, "men fötterna då?" och den vuxne svarar, "fjärilar har ju inte fötter vet du, dom flyger ju med sina vingar". Under observationer noteras att personalen låter de äldre barnen känna tillit till den egna förmågan vid av- och påklädning. I en situation som observeras uppmanas några barn inför utevistelse att "kolla på bilderna i hallen vad ni ska ha på er!". När barnen tagit på sig bekräftar och säger den vuxne att "de gjort rätt". Vid de matsituationer som observeras får barnen inte möjlighet att ta mat själva, de får inte heller se vad de får att äta. Maten står på en bänk intill köket och det är de vuxna som lägger upp maten. Förskolechefen uppger i intervju

8 Verksamhetsva -J:L2y.,» 7(13) att de hade "maten på borden förut men att det kastades mycket". Även arbetslaget uppger i intervju att barnen förut fick ta mat själva men att de "efter en hygienutbildning bestämde att vi serverar maten". Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Arbetslaget uppger att de "försöker jobba med tema för att täcka över många mål". De berättar också att de arbetar med barnens språkutveckling med hjälp av "rim och ramsor, tecken och böcker". I intervju med förskolläraren berättas att de läser mycket och samtalar med barnen om vad som händer i boken. Förskolläraren framhåller även att det är viktigt att "man sätter ord på vad man gör, speciellt med de små". Förskolechefen framhåller i intervju att "språket är viktigt" och att personalen "tränar språket på olika sätt, med ramsor, tecken och ljudkort". Arbetslaget berättar, att det är viktigt att ta vara på "matematik i vardagliga situationer". Även i intervju med förskolläraren framhålls vikten av att ta tillvara vardagen, "hur många barn och vuxna är det? Vem är längst och vem är störst?". Under observationer noteras tillfällen när personalen räknar antal tillsammans med barnen, detta sker framförallt under fruktstunder och i samling. I en annan situation som observeras sitter ett barn och bygger med klossar. En vuxen vägleder och utmanar genom frågor, "kolla på ritningen hur många du behöver! Hur många ska du ha på andra sidan för att det ska bli jämt?". Arbetslaget ger också exempel på hur de arbetat med naturvetenskap och teknik och som exempel nämns vatten, is, kikare och kompass. Förskolechefen uppger i intervju att personalen arbetar med naturvetenskap och teknik till och från och att det är "tekniken som vi har jobbat med minst". Arbetslaget uppger i intervju att "man tror att det är svårt men det är mycket som är teknik". Vidare uppger arbetslaget att den sociala utvecklingen kommer automatiskt genom leken. I leken är det "mycket social träning". De berättar även att de "inte går in och löser konflikter när det uppstår det. Vi utmanar dem att lösa sina konflikter själva". Förskolechefen uppger i intervju att det är viktigt hur personalen är mot barnen eftersom de "är förebilder". Förskolechefen uppger vidare att personalen arbetar för att barnen ska bli självständiga och menar att barnen" kan mycket mer än man tror". Arbetslaget menar att de utmanar barnen att vara självständiga genom att "ge barnen utmaningar i små doser så att de blir starka i det de gör". Under observationer noteras vid några tillfällen att en vuxen uppmuntrar barnen att själva dela maten. "Håll gaffel på den här sidan och stick den i korven och så sågar du med kniven" och "kan du dela laxen? Det är bra om du provar själv! ". Vidare

9 Verksamhetsrappordr_ 8(13) noteras dock att de yngre barnen inte får stöd i att bli självständiga när de ska ta på och av ytterkläderna i samband med utevistelse. Förskolechefen uppger som exempel på att personalen stimulerar barnens motriska utveckling att de låter barnen äta själva och tillägger att de 'försöker hitta på det mesta". Arbetslaget menar att gården är en tillgång och att det på den blir "mycket spring och balansgång". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten delvis genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder språklig och kommunikativ interaktion, men det förekommer dock sällan att personalen utmanar eller vidgar perspektiven. När det gäller barnens lek interagerar personalen bara till viss del för att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande. Personalen använder miljö och material så att det stimulerar barnens utveckling och lärande. Personalen stärker till viss del barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter, men tambur- och-matsituationer tas inte tillvara för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Personalen tar till viss del vara på barnens nyfikenhet och lust och lära. Personalen stimulerar till stor del barnens språk- och matematikutveckling såväl som deras intresse för naturvetenskap och teknik. Även barnens sociala och motoriska utveckling stimuleras till stor del av personalen.

10 Verksam G:s 9(13) 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 Barnens samspel med varandra Arbetslaget uppger i intervju att samspel handlar om att ge och ta, att barnen "sköter det bra själva" och att det ska "finnas lekar som uppmuntrar barnen" att samspela. Barnen upptäcker tillsammans och de "mindre tar mycket efter de stora". Vidare framhålls att barnen samspelar med varandra i den fria leken och att "om de mindre inte vågar, kan man säga att vi kan göra det tillsammans" för att stödja barnens samspel med varandra. Förskolechefen menar att personalen diskuterar barnens samspel när de planerar och framhåller att det är viktigt att "vara lyhörd" och att prata om att barn ibland "vill leka själva och att det är okej". Under observationer noteras att barnen samspelar med varandra, exempelvis i leken. Detta bekräftas och uppmärksammas dock sällan av personalen. I de tambursituationer som observeras noteras sällan interaktion mellan barn utan interaktion sker istället främst mellan personal och barn och domineras av frågor och uppmaningar. Det noteras också få tillfällen där barnen uppmuntras att hjälpa varandra. Personalens samspel med barnen Vid observationer noteras att personalen finns nära barnen men att de ofta har ett övervakande sätt. Detta gäller speciellt i barnens lek där personalen deltar endast korta stunder. Även i tambursituationen domineras samspelet av frågor och uppmaningar till barnen, "går det bra för dig?", "vill du ha hjälp" och "sätt dig ner så dra vi upp dragkedjan!". Vid de samlingar som observeras samspelar personalen med barnen genom att ställa frågor till barnen. "Igår funderade vi på vad elefanten åt, kommer ni ihåg? Ska du gissa [barnets namn]?", "vad har elefant för färg?" och "vilken är längst?". 3 Doverborg, E.; Pramlirtg, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.

11 Verksamhetsrappor'j: 10(13) När det gäller personalens samspel med barnen uppger arbetslaget i intervju att de 'försöker att se alla barn och att vi inte glömmer någon" och att det är viktigt "att sitta med ett barn i taget". Arbetslaget uppger vidare att det är mycket samspel mellan dem och barnen i "dockvrån" och att "bygg och konstruktion är också mycket samspel". Arbetslaget pratar också om samspelet i samlingen och framhåller att om det är barn som inte "känner för att prata i en samling kan man göra det enskilt så de känner sig trygga". När det gäller personalens engagemang pratar förskolechefen framförallt om samlingen och menar att samspelet "riktas mot gruppen". Förskolechefen framhåller även att "vi måste prata om hur vi är i gruppen för barnen följer oss". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet delvis genomförs så att samspel mellan personal och barn, och barnen emellan kan utvecklas. Personalen engagerar sig till viss del i samspelet med både det enskilda barnet och med barngruppen. Personalen uppmuntrar eller bekräftar dock sällan barnens samspel med varandra Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Arbetslaget uppger att de är medvetna om att förskollärare har "större ansvar" men att de inte har någon uppdelning och att de inte gör "så mycket saker själva". "Samlingar planerar vi tillsammans. Vi försöker dela på ansvaret". Vidare framhåller arbetslaget att de har en "lite speciell situation" då de även driver ett 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i fiirändring. Lund: Studentlitteratur.

12 Verksamhetsrappor 11(13) företag tillsammans (personalkooperativ) och att det inte "har med förskollärare och barnskötare att göra". En av förskollärarna uppger i den enskilda intervjun att det är "arbetslaget som ska genomföra men att det är förskollärarna som ska se till att det görs". I och med att de är förskollärare blir det automatiskt de som har ansvaret. Förskolläraren framhåller även att det är förskollärarna som har "ansvar för att barnen tycker det är roligt" på förskolan men att de planerar, reflekterar och utvärderar tillsammans och "diskuterar med varandra om vi har med oss läroplanen". Förskolläraren framhåller att "man försöker vara den pedagogen som har läroplanen med sig i bagaget" och att det är viktigt att vara uppmärksam och ta vara på det barnen intresserar sig för. Vidare menar förskolläraren att "det ska inte bli samma sak om vem som helst skulle komma in här och jobba med barnen". Arbetslagets samarbete Arbetslaget framhåller att "vi har alltid samarbetat" och att de planerar tillsammans och diskuterar läroplanen, "det är sällan nått vi gör själva". Arbetslaget menar också att de alla är olika och att det inte bara beror på utbildning, "vi kompletterar varandra". Vidare uppger arbetslaget att de har lite olika inriktningar. Exempelvis är en av dem "duktig på skapande aktiviteter" men att det inte är meningen att någon ska ta över utan att "vi inspirerar varandra". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande utifrån riktlinjerna. Personalen samarbetar med varandra och använder sig av varandras kompetenser.

13 Verksamhetsrapport 12(13) 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. Förskolechefen uppger i intervju att det är "svårt med frågan" kring förskolechefens ansvar eftersom förskolechefen är en del i arbetslaget men framhåller att eftersom "jag hela tiden är i verksamheten ser jag vad vi inte har jobbat med". Vidare uppger förskolechefen att verksamheten följs upp på planeringar genom att hon tillsammans med personalen "checkar av läroplanen så att vi får med oss allt". På planeringarna, när "vi träffas alla tillsammans" ger hon också stöd till personalen. Förskolechefen framhåller att det är viktigt att må bra, "man måste må bra" och att de tar upp det på planeringar, "checkar av hur vi har det". Avseende förskollärares ansvar menar förskolechefen att "vi vet ju det och går igenom det, nu är det förskollärare som har ansvaret". Förskolechefen uppger att det syns i verksamheten att det är förskollärare som har ansvar för det pedagogiska arbetet "genom att vi genomför det man ska göra utifrån läroplanen". Arbetslaget uppger i intervju att förskolechefen "är en av oss" och att de är "nära och har alltid diskussioner, här ser vår chef allt som händer i verksamheten". De uppger också att det är "hon som här yffersta ansvaret och om det händer nått gör vi det ändå ihop". Förskolläraren menar att "det blir lite speciellt" med förskolechefens ansvar eftersom förskolechefen är en del av arbetslaget. Förskolläraren uppger att förskolechefen "brukar fråga mig om det är något vi behöver utveckla oss inom". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte fullt ut tar ansvar för att arbetet genomförs i enlighet med riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, utveckling och lärande. Förskolechefen har inte tydliggjort förskollärarens uppdrag enligt riktlinjerna i läroplanen. Därmed har inte heller förskolläraren getts förutsättningar fullt ut till att kunna ta sitt ansvar.

14 Verrksaranher,T7P-, -, v, ' 13 (13) Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.