Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid den fristående förskolan Skålö, belägen i Vansbro kommun och med huvudman Olympica AB

2 1(17) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Olympica AB och förskolan Skålö, ingår i detta urval. Förskolan Skålö besöktes den mars Ansvariga inspektörer har varit Ingrid Åsgård och Kajsa Öhman. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I skollagen får begreppet undervisning definitionen sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande av kunskaper och värden (1 kap. 3 skollagen). I förarbetena till den nya skollagen (prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant

3 2(17) för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Skålö I förskolan Skålö finns 27 barn i åldrarna 1-5 år inskrivna. Tre dagar i veckan delas avdelningen och 5-åringarna utgör då en egen grupp kallad Fiffi. De har sin verksamhet i en arman lokal mellan klockan För den verksamheten ansvarar en legitimerad förskollärare, med behörighet att undervisa i förskolan, med en heltidstjänst. För gruppen 1-4 år finns också en heltidstjänst för en förskollärare, men den tjänsten innehas av en förskollärare som tjänstgör drygt halvtid, men vid tillfället för besöket arbetar tre barnskötare där. Verksamheten leds av en förskolechef som även har ansvar för huvudmannens tre övriga förskolor belägna i Hedemora och Västerås. Den förskollärare som är i tjänst på heltid på förskolan Skålö, ska enligt förskolechefen vara hans "förlängda arm" i det pedagogiska ledarskapet. Verksamheten i Skålö bedrivs i ett enplanshus. För 5-årsverksamheten används en lokal i den närbelägna skolan. Förskolans gård har stora gräsytor, en kulle, lekhus, gungor, trähästar, sandlåda med arbetsbord och anordningar för vattenlek. Det är planerat för lekställningar som barnen kan klättra i. Inom kort kommer förskolan även ha verksamhet i ett hus på en granntomt. Förskolans huvudman har som profil för alla sina verksamheter något som de kallar Yasuragi (inre ro och harmoni på japanska). Förskolechefen förklarar: "Det ska kännas bra i magen". Personalens gemensamma förhållningssätt ska forma barnens självbild, självtillit och självförtroende i positiv riktning. Detta i sin tur ska ge en stärkt identitet. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 Verksam hetsrapport 3(17) Undervisning i förskolan I intervju med arbetslaget beskriver de hur de tolkar begreppet undervisning i förskolan. "Undervisning för oss kan ju vara att vi har planerat en aktivitet, men också allt det vi gör i grupperna." Arbetslaget beskriver vikten av att tydliggöra olika förhållanden för barnen. "Då blir det lättare för dem att förstå och ta till sig." Förskolechefen anser att undervisning är ett skarpt begrepp. "Jag tycker bättre om lärande på olika sätt." Förskolechefen betonar att det är viktigt att personalen är medveten om att det handlar om lärandesituationer. "I vissa fall finns det kvar gamla uppfattningar om vad det innebär att vara en fröken." Förskolechefen efterlyser ett bättre samspel med barnen där det inte är så "personalstyrt." Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och lcommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion Förskolechefen uppger att han ofta pratar med personalen om vikten av språklig och kommunikativ interaktion i syfte att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. "Det är delvis det jag menar och pratar om när det gäller barnfokus. Jag uppfattar att personalen har blivit medvetna om att de har en pedagogisk roll under hela dagen." 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga tärande. Göteborgs universitet

5 4(17) I arbetslagsirttervjun framkommer att de tycker att det är viktigt att vara lyhörda för barnens frågor, att man tar sig tid att lyssna och att ställa frågor tillbaka. "Och att man vid ett senare tillfälle kan fråga, kommer du ihåg vad du sa?" Personalen vill framhålla sagosturtderna där barnen lyssnar, frågar och kommenterar. Vid observationer noteras att personalen oftast är lyhörda för barnens frågor och kommentarer. I vissa fall blir svaren korta och utan ett vidgande resonemang. Både ute på gården och inne vid matborden noteras att personalen ibland står eller sitter och pratar med varandra, utan att involvera barnen. Men vid andra situationer ställer personalen frågor tillbaka när barnen undrar något och fler barn engageras i samtalet. Under ett mellanmål rör ett av barnen med skeden i sin tallrik med fil och det blir rosa. Personalen inleder ett resonemang kring hur filen har kunnat bli rosa. Det slutar med att barnen konstaterar att det måste vara sylten som blandats i, som ger färgen. Samtalet flyter hit och dit och mot slutet av mellanmålet ber ett av barnen om mer torkade vindruvor och personalen uppmärksammar att barnet minns tidigare samtal om hur russin blir till. Vid en observation tittar barnen ut genom fönstret och ser några män, som bär tunga saker, gå förbi. Barnen gissar vad de bär, vad de ska göra och vilka de är. Ett av de yngre barnen tror att de är väldigt starka och att de är någons pappa. Samtalet fortsätter om hur pappor är och skillnaden på större och äldre. I samlingen med 5-åringarna blir det ett samtal som utvidgas ju fler som deltar. Förskolläraren inleder med vilken dag som inleder veckan och vilket datum det är. Barnen böljar berätta vad som kommer att hända under dagen och under de närmaste dagarna. Förskolläraren lyssnar och spinner vidare på barnens berättelser. Under samlingen hinner man bland annat avhandla vårtecken, besök av släktingar, hur det går med den nya valpen, ett marsvin som dog, en snabb kanin som bara rymmer och nya lamm på gården som förskolan besökte förra året. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Arbetslaget berättar om hur de ofta använder böcker tillsammans med barnen för att ta reda på mer om sådant som barnen tagit upp. De ger exempel på hur ett barns intresse för dinosaurier inspirerade de andra barnen och hur de ville lära sig mer. "Men om det bara är några som har kvar intresset, behöver vi hitta något

6 Verksam hetsrapport 5(17) nytt." Arbetslaget menar att det är viktigt att uppmärksamma när ett barn berättar något som hen lärt sig. "De vill ju gärna berätta vad de lärt sig och vi försöker ju uppmuntra och visa på att de kan något." Förskolläraren betonar vikten av att ha bra material och rätt placering av det, för att stärka barnens intresse för att lära och utveckla nya färdigheter. Förskolechefens uppfattning är att vuxna oftast tror att de vet vad barnen är intresserade av, men att man sällan undersöker vad barnen vill. "Det borde finnas mer av inställningen: "- Pröva själva, - Vad tänker du då, - Kan vi göra på något annat sätt?" Förskolechefen medger dock att han inte riktigt vet huruvida det är så i verksamheten. "Det är svårt att svara på. Jag är så sällan här." I Skolinspektionens observationer av fri lek utomhus ses flera exempel på hur barn blir uppmuntrade att prova på och att erövra nya färdigheter. Det sker på den egna gården, men främst i den närliggande skogen. Barnen provar hur vatten beter sig när man häller på olika sätt och hur stora issjok beter sig när man försöker bryta loss dem. De provar att klättra lite högre och att balansera lite längre. Många exempel ses när yngre barn försöker göra sådant som de äldre barnen gör. Vid en skogsutflykt noterar några av barnen att en bäck svämmat över och de undrar var vattnet kommer från. Tillsammans med personalen resonerar man kring olika förklaringar. Ett barn berättar: "Det rinner en bäck utanför min morbrors hus, det kanske är samma bäck." Personalen frågar: Hur kan man ta reda på det? Ett förslag som barnen ger är att man kan fråga morbrodern eller någon annan. Men till slut kommer man fram till att man ska ta fram kartor när man kommer tillbaka till förskolan för att se hur det är med bäckar och sjöar i närheten. Vid flera observationer framgår att personalen med små medel stimulerar barnen att utforska och prova själva. Vid tambursituationer klarar alla barn utom de allra yngsta (som också försöker) att klä sig själva. Allt detta uppmuntras av personalen som är med och stöttar Vid en samling med 5-åringarna påminner barnen förskolläraren om att de skulle ha en aktivitet som gick ut på att undersöka hur olika saker smakade. Barnen är ivriga och samtalet fortsätter under dagens lunch, där det också provas en del. Förskolläraren uppmärksammar barnens kommentarer och frågor och medger att det är dags att börja med ett sådant tema. Lek, miljö och material för utveckling och lärande

7 6(17) Som nämnts ovan ger utomhusmiljön många tillfällen och möjligheter för barnen att under roliga former få nya erfarenheter och kunskaper. Vid en promenad till skogen tränar barnen på hur de ska se sig för innan de går över vägen och de uppmärksammas på årstidsväxlingarna i diken och omgivande åkrar. Under promenaden ser man djur, fåglar och växter. Väl framme i skogsgläntan, där förskolan har byggt en motorikbana, finns stockar att hoppa, stå, sitta, klättra och balansera på. I den branta skogsbacken finns stigar att följa, träd att klättra i och många stenar att försöka ta sig upp på. Barnen utforskar och provar fritt och många grupplekar pågår. I skogsgläntan har man också en sagostig där barnen kan gå runt. Vid olika stationer finns föremål, sånger, ramsor och sagor utplacerade. Vid stationen Ekorrn satt i granen finns en ekorre (mjukisdjur) och kottar samt själva sången i en plastficka. Sagostigen invigdes tillsammans med föräldrarna och introducerades för barnen i höstas. Sedan dess har barnen varit där på onsdagar. "De sitter där och leker och grejar med sagorna." För att underlätta den långa promenaden hem från skogen har personalen hittat på en lek som gör att barnen tar sig fram, utan att ledsna. Mellan stolparna längs stigen leker barnen att de kör motorcykel till första stolpen och väntar där. Till nästa stolpe rider de på en häst, till nästa flyger de som tranor (apropå vårtecken) och så vidare. På förskolans egen gård finns möjligheter till vattenlek och många leksaker som barnen kan leka med, samtidigt som deras motoriska utveckling stimuleras. Personalen låter barnen ta fram leksaker och annat material som de vill prova på. Glädjen är stor när barnen upptäcker att snön är borta och att det går att cykla och hoppa runt på studsbollarna igen. Inomhus är rummen väl utrustade med böcker, spel, pussel, byggmaterial, material för skapande och pyssel, utklädningskläder och leksaker. Allt material (utom småpärlor och dylikt) är placerat så att barnen ser det och kan ta fram själva. Förskolläraren anger att hon tycker om att skapa miljöer och att skaffa nytt material där hon ser att det saknas. "Jag ser när det behövs något mer och då ser jag till att det införskaffas." Arbetslaget berättar att barnen leker många lekar inne. "Vi har försökt skapa rum i rummen, med olika vrår." Barnen beskrivs som nyfikna och inspirerade av materialet. "De behöver sällan vår hjälp för att komma igång." Arbetslaget får ibland vänta med exempelvis mellanmålet för att barnen ska få leka färdigt. Det finns lådor med dockor och lådor med bilar men förskolläraren tycker inte att den fria leken är uppdelad. "Ofta hänger tjejerna med på killarnas lekar och killarna leker ofta med tjejerna. Så vi ser inte att det är någon fara."

8 7(17) I det rum i grannskolan som används för 5-åringarnas verksamhet, tre dagar i veckan, ger miljön ett torftigare intryck. De olika lärmiljöer som förskolläraren har byggt upp i förskolans andra lokaler har ingen motsvarighet i skollokalen. Förskolläraren berättar hur hon får bära med sig material som 5-åringarna kan stimuleras av när de är i skollokalen. Väggarna utnyttjas emellertid för bilder med bokstäver, siffror och annat som åskådliggörs. Men det är så begränsad yta i rummet att spel och annat material ligger dolt i lådor och askar. Rummet är möblerat med bord där barnen kan sitta och rita, spela spel, lägga pussel och pyssla. För barnens behov av att röra sig och för den fria leken finns dock mycket liten yta. Vid Skolinspektionens observation, leker de under borden. Förskolläraren förklarar att det är svårt att ta med sig vissa saker från förskolan, för då kan det "uppstå avundsjuka". "Jag tycker det där rummet är jättetråkigt och att barnens potential försvinner. Jag får sitta och fixa grejer från internet." Vissa av barnen i 5-årsgruppen är emellertid i de vanliga lokalerna två dagar i veckan och på eftermiddagarna. Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Arbetslaget ger många exempel på hur de fångar upp barnens nyfikenhet och lust att lära och flera av dem är beskrivna ovan. Frågor kan dyka upp när som helst och det gäller att vara lyhörd, menar arbetslaget. De beskriver att barnen är väldigt nyfikna och vill mycket. När ett barn är nyfiket och börjar ställa frågor så hänger alla andra på, berättar arbetslaget. De har länge velat ha en ipad eller liknande, för att tillsammans med barnen snabbt kunna ta reda på fakta om det som barnen frågar om. "Vi har ju en bok med växter och djur men där finns ju inte alla." En ipad skulle också kunna användas till dokumentation, tillägger arbetslaget. När det gäller att stärka barnens tillit till den egna förmågan ger arbetslaget exempel på hur de vid matsituationer låter barnen prova att ta själva, skära maten och duka av. "Det börjar vi tidigt med och att de kan få hjälpa till med olika saker." Vid tambursituationer och toalettbesök uppmuntras barnen att försöka klara sig själva. "De pushas att prova, tills de kan." Förskolechefen beskriver hur den profil verksamheten ska ha handlar om att stärka barnen i sig själva. Och verksamhetens huvudman framhåller ofta och starkt vikten av det så kallade Yasuragiarbetet, enligt förskolechefen. Förskolechefen betonar barnfokus och att de vuxna ska ge barnen beröm så att de blir stolta. "Det är så svårt att mäta, men jag uppfattar mycket av trygga barn här." Som nämnts ovan observeras många tillfällen då barnen får tillfällen att prova på saker som de ännu inte riktigt kan klara av själva. Med stor tillförsikt ses de allra yngsta prova att äta själva, klä sig själva, klättra och "läsa" böcker. Vid ett

9 8(17) tillfälle ligger två av barnen på golvet med en bok om världen framför sig och diskuterar det som bilderna visar. Och när de blir väntetid före maten tar flera barn fram böcker. Även de äldre barnen utmanas och söker också själva utmaningar vilket är särskilt tydligt vid leken i skogen. Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Arbetslaget berättar hur de stärker barnens språkutveckling med högläsning, ramsor, rim och samlingar med sång. För de äldre barnen har personalen också introducerat skriftspråket. Skrivna ord som ros, hus och tåg känner flera av de äldre barnen igen liksom orden för olika färger. Byggklossar ligger sorterade i lådor märkta med färgen i stora bokstäver. Arbetslaget menar att det blir "en träning och sortering både matematiskt och språkligt". De berättar att vissa av de yngre barnen, redan nu börjar känna igen bokstäver och ord. Vid skogsutflykten passar man på att öva färger. Barnen får, i tur och ordning, hämta sin vattenmugg "Nu får [barnets namn] komma och hämta en blå mugg". Även de yngsta barnen ges en chans att lista ut färgen och ta rätt mugg. Vid observationer noteras dock stor skillnad på hur personalen uppmärksammar och hanterar barnens språkanvändning. Det förekommer att personal upprepar ord med rätt uttal, förklarar ord och uppmuntrar till samtal, men också att barnens frågor besvaras mer kortfattat samt att fåordiga kommenterar ges. Kommentarerna utgörs emellertid ofta av beröm. När det gäller matematik ges vid observationerna många exempel på hur barnen får räkna och jämföra. Det kan vara antal barn, antal klossar, spelbrickor, vantar, muggar eller dagar. I ett av rummen finns en särskild matte-hörna där barnen kan väga, mäta och jämföra. Enligt personalen leker barnen där lite varje dag. "Oftast hinner det ske innan vi kommer dit." Förskolläraren berättar att för 5-åringarna går det bättre att stimulera barnens språkutveckling än deras utveckling i matematik. "Det finns ju siffror och bokstäver, men för matematik och konstruktion har vi bara kaplastavar i skollokalen, och det tröttnar barnen snabbt på." Naturvetenskap och teknik anser arbetslaget dock att de arbetar mycket med. Det finns gott om material för bygg och konstruktion i förskolans lokaler, bland annat duplo, lego och tekniklego. För att stimulera barnens intresse för naturvetenskap gör man exempelvis enkla försök med vatten och provar hur många barn som behövs för att lyfta en tung gren. Det senare beskrivs också av arbetslaget som exempel på hur barnen samtidigt får utveckla sin motorik och samarbetsförmåga. Naturens växlingar studeras: "Vi pratar mycket om årstider och ser

10 9(17) hur fort löven växer på björken. Så vi har vårt träd där vi kan se hur årstiderna förändras. Vi sätter frön i odlingslådor på våren." I intervjuer och observationer ges flera exempel på hur personalen stödjer barnens sociala utveckling. Personalen och förskolechefen beskriver att så kallad syskongrupp, med barn i olika åldrar, är positivt i flera avseenden. Personalen beskriver hur de uppmuntrar de äldre barnen att hjälpa de yngre och hur praktiska göromål som påklädning och måltider ger många tillfällen till social interaktion. Utifrån ett antal så kallade "kompisböcker" har man planerade samlingar men också spontana samtal med barnen. Vid observationer av såväl planerade aktiviteter som fri lek ses flera tillfällen där barnen hjälper varandra och gläds med varandra. Vid en observation ses ett av de yngre barnen balansera på en trädstam. Några barn uppmärksammar detta och påtalar glatt "titta hon kan, hon kan". Se vidare exempel nedan under rubriken Barnens samspel med varandra. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten i huvudsak genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder till viss del språklig och kommunikativ interaktion men utvecklar inte eller vidgar perspektiven i alla situationer. Personalen stärker barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Tambur- och matsituationer tas tillvara för att stimulera och utmana barnens tillit till den egna förmågan. Personalen använder lek och material som verktyg för lärande. Barnens motoriska och sociala utveckling stimuleras och stärks genom såväl planerade aktiviteter som i den fria leken. Miljöerna är innehållsrika och inbjudande i förskolans lokaler, men den skollokal som används för 5-åringarna har dock ingen stimulerande lärmiljö. Barnen ges stöd och stimulans i att utvecklas inom matematik, naturvetenskap och teknik, men när det gäller språkutveckling sker detta endast till viss del. 2 Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. 1 detta samspel,

11 10 (17) vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 Barnens samspel med varandra Förskolechefen framhåller fördelen med att organisera verksamheten i så kallade syskongrupper, med blandade åldrar. Då kan barnen lära sig av varandra. Inom de verksamheter som förskolechefen ansvarar för, har man olika typer av gruppsammansättningar. "Vi har inte kommit så långt just här med det, men vi har pratat en del om styrda lekar- som kan vara bra för att kunna leka med andra." Arbetslaget vill framhålla att barnen är "väldigt empatiska" och att de är duktiga på att hjälpa varandra. Personalen ger sedan flera exempel på hur de arbetar med att stötta samspelet och den sociala utvecklingen hos barnen. Vid samlingar har man arbetat med en serie kompis-böcker vars innehåll man sedan refererar till under dagarna. Barnen uppmuntras också att fråga varandra och inte alltid vända sig till de vuxna när de behöver hjälp. Förskolläraren berättar om ett tema kring samarbete där barnen bland annat fått i uppgift att arbeta två och två. Den ena skulle förklara en bild för den andra som sedan skulle rita efter beskrivningen. Förskolläraren berättar att de kommer att gå igenom resultaten med barnen och prata om vad de lärt sig. En annan aktivitet i temat handlade om att samarbeta för att kunna flytta en tung gren i skogen. Barnen tycker att det är roligt och personalen menar att temat har fungerat bra. Vid observationer av barnens fria lek ses flera exempel på hur barnen leker med varandra i olika grupperingar. Utomhus leker de med vatten, sand, och olika lekmaterial. Ett av barnen ser att en träställning kan bli en buss om man tar en ratt och sätter sig längst fram. När andra barn kommer och vill åka med, får alla som får plats i "bussen", vara med. Barnen ordnar även turordning i leken, med stöttning av personalen. I vattenleken ger personalen små anvisningar om hur barnen tillsammans kan få vattnet att rinna. Ett antal barn försöker att flytta ett stort isblock och tillkallar allt fler. Till slut tillkallas även personal, som kommer och deltar i lyftet. Inomhus observeras hur barnen hjälper och påminner varandra vid påklädning och med andra praktiska göromål. Äldre barn uppmärksammar och meddelar personalen, när småbarnen som sover utomhus vaknar. Det händer dock vid några observationstillfällen att barn blir ledsna över något som sagts eller gjorts. Personalen lyssnar och frågar om barnet berättat för den som orsakat det hela - om hur det känns, om att man inte vill, eller vad man 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i fiirskolan. Stockholm, Liber.

12 11(17) vill istället. Barnen gör också så vid flera tillfällen. Personalen avvaktar och följer på håll att det fungerar.

13 12 (17) Personalens samspel med barnen På frågan till arbetslaget om hur de tänker kring att lärandet ska baseras på ett samspel mellan personal och barn, kommer snabbt ett svar: "Ja, alltså om det inte fanns så skulle ju inget fungera." Att personalen är lyhörd och engagerad beskriver arbetslaget är viktigt. "Vi lyssnar på barnen och de lyssnar på oss och det fungerar bra." Arbetslaget ger exempel på hur de tar sig tid att lyssna på och prata med enskilda barn. "Det finnas ju sådana där kvalitetsstunder när man får en stund och en egen dialog med ett barn." Ett exempel handlar om hur ett av barnen, som inte pratar mycket i stor grupp, pratar väldigt mycket när personalen är ensam med barnet på toaletten. Arbetslaget menar att det gäller att ta vara på sådana tillfällen. Vid observationerna av fri lek utomhus framkommer exempel på hur personalen håller sig på avstånd, pratar med varandra och inte deltar i barnens aktiviteter. Men vid andra tillfällen är de med och spelar bandy, leker med vatten eller is och sparkar boll. Inomhus leker barnen oftast utan att personalen är med i leken. När något går snett engagerar de sig dock och hjälper barnen att komma igång igen och att lösa eventuella problem. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan kan utvecklas. Personalen uppmuntrar barnen till samspel med varandra och engagerar sig i interaktionen med både det enskilda barnet och med bamgruppen. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens' i förändring. Lund: Studentlitteratur.

14 13 (17) Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Vid granskningstillfället är det en förskollärare i tjänst på heltid. Förutom att ansvara för den pedagogiska planeringen har förskolläraren tilldelats en rad extrauppgifter, som mestadels handlar om praktiska göromål. Då finns inte så mycket tid kvar till det pedagogiska arbetet, uppger förskolläraren. Hon ska ansvara för och leda verksamheten för 5-åringarna i skolbyggnaden, och samtidigt ha uppsikt på vad som händer i verksamheten med de yngre barnen. Ett sätt att ta ansvar för det pedagogiska uppdraget har, enligt förskolläraren varit, att bygga upp de olika lärmiljöerna på förskolan. När båda förskollärarna är på plats ska de ha gemensam planeringstid på onsdagar. "Då kan vi prata och jämföra lite, vad som är vad och hur man kan göra". När det gäller förskolans pedagogiska uppdrag tror förskolläraren att personalen har lite olika "tänk". "Jag kanske tänker ett steg till och reflekterar på ett annat sätt. Jag knyter alltid ihop saker innan jag går vidare." Förskolläraren anser att det är viktigt att ha en röd tråd i det man gör och inte "bara studsa runt och göra olika aktiviteter". När man inte har en förskollärare på plats förutsätts bamskötama göra det som en förskollärare har ansvar för, enligt arbetslaget. "Vi förutsätts klara det själva." Arbetslaget är dock eniga om att de miljöer som byggts upp för att stimulera utveckling och lärande, har blivit en positiv hjälp i det arbetet. Förskolläraren berättar att hon har förklarat hur hon har tänkt med miljöerna, men att man inte har haft gemensamma planeringsmöten med barnskötarna om det. Arbetslaget tillägger: "Men teman bestämmer vi tillsammans." Enligt arbetslaget har förskolechefen inte tydliggjort att det är förskolläraren som har ansvar för det pedagogiska uppdraget. En av barnskötarna berättar att hon fick reda på det nu, inför Skolinspektionens besök. "Det är det som haltar här inne på förskolan". Förskolechefen berättar att tanken är att de två förskollärarna ska ha gemensam tid att påverka det arbete som är i skollokalen och i förskolans lokaler. "Resultatet är tyvärr så att grupperna jobbar för sig." Förskolechefen menar att förskolläraren får tydliga uppdrag, att vara chefens pedagogiska "förlängda arm". "Hon har ett ökat ansvar både för det pedagogiska och det praktiska." Att så mycket av förskollärarens tid går åt till en verksamhet med en liten grupp 5-åringar, tycker förskolechefen är ett dilemma. Men han har bedömt att det är ett ansvar han inte kan lägga på barnskötama. Varför det just ska vara en grupp med bara 5-

15 14 (17) årirtgar i en arman lokal, har förskolechefen inte någon förklaring till, men hänvisar till rent organisatoriska skäl. "Förskolehusets lokaler godkänner inte fler än barn och vi har därför temporärt fått söka nya ytor för gruppen femåringar, som just i år varit sex stycken." Arbetslagets samarbete Arbetslaget har ingen gemensam planerings tid, men personalmöten 1-2 ggr/mån. Man har också en planeringsdag per termin. Förskolläraren har 3,5 timme i veckan för planering och övrig personal har 1 timme för enskild planering. Enligt förskolläraren var det inte uttalat från förskolechefen att hon skulle ansvara även för de yngre barnen, när det gäller det pedagogiska uppdraget. Förskolläraren tror emellertid att hon har legitimitet hos de övriga i arbetslaget. Vid observationerna ser samarbetet i arbetslaget ut att fungera väl när det gäller omsorgsuppdraget. Även i det pedagogiska arbetet, samarbetar personalen kring de olika lärmiljöerna. Många av de exempel som beskrivs ovan, under avsnitt 1 avser hela arbetslagets arbete. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande. Till viss del saknar förskolläraren dock förutsättningar att ta detta ansvar. Dels på grund av lokalernas spridning men även för att förskolechefen inte tydliggjort förskollärarens ansvar. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. Förskolechefen anser att han stödjer personalen i det pedagogiska uppdraget genom att prata om olika exempel. Ett antal styrkort används i samtalen och utifrån dem kan man tydliggöra hur man ser på olika saker. Förskolechefen tycker dock att han har för lite tid att vara en pedagogisk ledare. Han träffar personalen i möten en gång i månaden. Ibland blir innehållet i det mötet mest praktiska frågor, medger förskolechefen. Han skulle gärna ha mer tid att vara med i verksamheten. "Som till exempel vill jag inte se 20 exemplar av samma sorts

16 15 (17) teckning" (syftar på en vägg med barnens namn på en bakgrund av fåglar). Förskolechefen tillägger att "Viss personal är starka j det här sättet att tänka om hur en förskola ska vara och de andra har svårt att stå emot. Jag kan inte göra så mycket åt det." Förskolechefen berättar att all personal har fått en bok som handlar om pedagogisk dokumentation och att läsning av den ska hjälpa även övrig personal att förstå förskolans pedagogiska uppdrag. "Jag har ibland diskussioner där barnsköfarna undrar vad förskollärarna kan som de inte kan." "Alla har den här boken, men alla har inte kommit så långt. Det är inte första gången de pratar om det här. Boken ger praktiska exempel." Förskolechefen menar att boken är en förutsättning, men medger att personalen skulle behöva mer tid att diskutera och reflektera. Förskolechefen ser också fram emot hösten då en lokal verksamhetschef anställs och kan avlasta honom i uppdraget. Förskolläraren anser inte att hon får tillräckligt stöd för sitt pedagogiska uppdrag. De planeringstimmar hon har, upptas av "allt praktiskt som chefen inte tar". Det blir ingen tid över för det pedagogiska, menar förskolläraren. Hon hänvisar till ett tillfälle för ett år sedan, då en förskollärare från en utvecklingsgrupp i Hedemora kom och berättade om deras temaarbete. "Vi skulle behöva mer sådan hjälp i verksamheten." Vid planeringsdagar skulle det vara bra att få träffa den andra förskolan och utbyta tankar och ideer, tillägger förskolläraren. Förskolläraren menar att förskolechefen inte ens kommer när det uppstår krissituationer, till exempel när det händer väldigt allvarliga saker i barnens familjer. "Han är aldrig närvarande och särskilt inte när vi behöver honom. Jag får ta mycket ansvar." Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och utifrån dess riktlinjer, varken genom egen ledning eller genom att skapa tillräckliga förutsättningar för förskolläraren att kunna ta sitt ansvar. Förskolechefen tar inte heller ansvar för att lärandemiljön är utformad så att alla barn får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Detta beskrivs mer utförligt ovan under rubriken Lek, miljö och material för utveckling och lärande och handlar främst om miljön i skollokalen. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får

17 16 (17) möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.