Verksamhetsrapport. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Toredalsgården, Salems kommun. Verksamhetsrapport.

Transkript

1 Bilaga 1 efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Toredalsgården, Salems kommun

2 1 (14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Salems kommun och förskolan Toredalsgården, ingår i detta urval. Förskolan Toredalsgården besöktes den januari Ansvariga inspektörer har varit Lotta Andersson Damberg och Kajsa Öhman. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till utveckling och lärande. Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa,

3 2 (14) stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten. 1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Toredalsgården Förskolan Toredalsgården ligger i ett villaområde i Rönninge, Salems kommun. Förskolan har tre avdelningar, Sörgården, Mellangården och Norrgården. Sammanlagt finns 42 barn inskrivna i förskolan och barngruppernas storlek varierar mellan barn. En avdelning har barn i åldrarna 1-2 år, en avdelning i åldrarna 2-5 år och en avdelning 4-5 år. Antalet tjänster i barngrupp varierar mellan 2 3 tjänster. Skolinspektionen har besökt avdelningen Norrgården som har 17 barn i åldrarna 2-5 år. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskola och en barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare 9 förskolor med hjälp av tre biträdande förskolechefer. Det framkommer vid intervjuer att personalen är medveten om att det är förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret i verksamheten men att arbetet genomförs av hela arbetslaget. Förskolan är en fristående byggnad där alla tre avdelningarna samt kök och gemensamma utrymmen ryms. Avdelningen Norrgården har fyra rum som används till lek och olika aktiviteter som skapande, bygg- och konstruktion, två rum används även som matsal. På avdelningen finns dessutom ett skötrum och en tambur. Förskolans gård är kuperad med skog och en bergsluttning, gården är utrustad med balansbana, asfalterade vägar, gungor och sandlåda och en diskbänk för lek och aktivitet med vatten. Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger att de inte använder begreppet undervisning, de använder sig istället av begreppet lärande. De beskriver att undervisning och lärande innebär att man utgår ifrån barnens intressen och utvecklar det vidare till exempel genom temaarbeten. Som pedagog är det viktigt att vara tillåtande och låta vissa saker ta tid, så att man kan stötta barnen. Då lär de sig jättemycket. De uppger att 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 3 (14) de inte utgår från fakta utan låter barnen få leka och utforska fram kunskapen. Barnen får sedan reflektera över det personalen har dokumenterat så att de kan följa upp och utveckla vidare det som barnen har visat intresse för. Enligt förskollärarna är undervisning är ett laddat ord som man lätt kopplar till skolan. Man har föreställningen att förskolan inte är skola och undervisning hör till skolan. Förskolechefen uppger att de använder begreppet lärande istället för undervisning. Det lustfyllda lärandet är det centrala, det ska vara lustfyllt på förskolan. Enligt förskolechefen sker undervisning hela tiden i verksamheten bland annat när pedagogerna samtalar och kommunicerar med barnen. Förskolechefen beskriver reflektionen som väldigt viktig för det kollegiala lärandet kring förskolans uppdrag och att synliggöra lärandet. Vi blir till med andra människor genom reflektion. Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att, för att lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då. 2 Språklig och kommunikativ interaktion Arbetslaget uppger i intervjun att det är viktigt att möta barnen på deras nivå och utveckla en dialog. Personalen berättar att de arbetar mycket med tecken som stöd och bilder, för att förstärka kommunikationen med de yngsta barnen som ännu inte har alla ord. Förskollärarna berättar att de kommunicerar med barnen 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet

5 4 (14) genom att ge instruktioner, det blir tydligt om barnen har tagit till sig och förstått instruktionen. Vid Skolinspektionens observationer uppmärksammas att personalen är närvarande i mötet med barnen genom att lyssna aktivt och samtala respektfullt. De bekräftar barnen och sätter ord på vad som sker, Nu är alla bitar på golvet. Nu kan du sätta igång att bygga. Personalen stöttar då det behövs och inspirerar barnen att utveckla leken eller aktiviteten vidare. Vid en skapande aktivitet observeras hur den vuxne ställer frågor som utvecklar aktiviteten vidare. Barnet säger, jag ska göra en pannkaka, en rund. Den vuxne bekräftar, ja, pannkakan är rund. Finns det annan mat som är rund? Barnet tänker efter och svarar, ja, pizza. Den vuxne fortsätter samtalet med att säga, pizza, ja den är rund. Tycker du om pizza? Samtalet fortsätter om pizza och olika fyllningar medan barnet formar degen. Vid en liknande situation säger barnet, jag degar. Den vuxne svarar, ja, du bakar. Barnet, jag bakar bullar. Varpå den vuxne bekräftar, jaha, bakar du kanelbullar, vaniljbullar eller saffransbullar? Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Enligt förskolechefen erbjuder personalen barnen olika möjligheter och ett stort utbud av saker att göra på förskolan. Arbetslaget beskriver i intervjun att de uppmärksammar och tar tillvara barnens intressen när de planerar temaarbeten. De ger ett exempel då barnens intresse för bokstäver och symboler ledde vidare till ett tema som resulterade i att många barn blev intresserade av att skriva sitt eget och andras namn. Arbetslaget betonar vikten av att stötta barnen i att vidareutveckla deras intressen. Ibland kan barnen fastna i något och då är det viktigt att introducera ett material så att barnen får möjlighet att utvecklas, det är då viktigt att materialet finns tillgängligt för barnen. Arbetslaget beskriver vidare att de dokumenterar och reflekterar för att följa barnens utveckling. Förskolans arbetslag har kontinuerlig reflektion och handledning av en pedagogista, det är utvecklande, även vi pedagoger snöar in och behöver utvecklas. I ateljén har personalen iordningställt färger i olika burkar. I en observerad situation ser inspektörerna hur barnen efter utevistelsen direkt kommer in och tar för sig av färg, kritor, saxar och kartonger. Personalen som placerar sig i ateljén lyssnar och bemöter barnen i samtalet, frågar för att förstå barnens tankar och uppmuntrar barnen att undersöka vidare. Hur ska du göra sedan? Hur ska du komma åt där? Vad händer om du vänder på den? Vad händer om du blandar den blå och den gula färgen? En observerad matsituation visar hur personalen instruerar och uppmuntrar ett barn till att använda besticken, vad duktig du var med kniven, det gick ju riktigt bra. Bröd och smör står vid ett bord på sidan

6 5 (14) om, ett barn säger jag vill också ha en smörgås. Den vuxne säger du kan själv gå fram och bre din smörgås. Barnet tvekar men den vuxne stöttar och uppmuntrar jo visst, det kan du. Barnet prövar och klarar själv av att bre smörgåsen. Lek, miljö och material för utveckling och lärande Förskolans gård har gungor och sandlåda med hinkar och spadar, det finns en balansbana, asfalterade vägar och en diskbänk för lek och aktivitet med vatten. Det finns bänkar och picknicbord att sitta vid. På baksidan är gården kuperad med skog och en bergsluttning med en trappa. Vid utevistelsen observerar Skolinspektionen hur en personal deltar i en kurragömmalek, personalen stödjer barnen i att dela upp sig, räkna och leta. Arbetslaget beskriver i intervju att leken används medvetet i till exempel ett temaarbete för att få in nya begrepp utifrån barnens erfarenheter. I leken kan vi tillföra något för att utveckla leken och vidga barnens intresse. I en observation inomhus kan Skolinspektionen se hur leken utvecklas genom att personalen utvecklar leken vidare genom att ställa frågor såsom Har du bakat kakor? Vill du att jag ska baka kakor? Vad ska vi baka för kakor? I en annan situation observeras hur några barn bygger ett slott med en mur och sedan inte kommer in i slottet. Jag kan inte komma in där! Personalen frågar och vägleder, hur ska ni göra då? Ni får kanske öppna/bygga en dörr. Barnen lyssnar och utvecklar sedan leken vidare. Arbetslaget lyfter i intervjun fram miljön som väldigt viktig. De arbetar mycket med att få till olika miljöer och det är en ständigt pågående process, barn är olika och de använder miljöerna olika. Arbetslaget uppger att de observerar vad som faktiskt används och vad som behöver utvecklas, de tillför och tar bort material. I intervju med förskolechefen beskrivs samarbetet med pedagogistor som arbetar med att stödja personalen i att utforma förskolans miljö. Dokumentationen som Skolinspektionen tagit del av inför granskningen beskriver att förskolan har påbörjat ett arbete med hållbar utveckling genom Grön Flagg. Förskolan tar bland annat tillvara återvinningsmaterial som används i verksamheten. Observationerna visar hur barnen använder sig av återvunnet material för att skapa och bygga olika konstruktioner. Barnen har tillgång till saxar, tejp och färger. Barnen provar och mäter, klipper till och provar passformen, klistrar och tejpar fast. När ett barn får problem att klippa loss locket på en återvunnen kartong så finns en vuxen i närheten som lotsar barnet till en lösning. Om jag håller från det här hållet så går det kanske bättre. I ateljén finns material för skapande vid låga hyllor, där finns även väggstafflier, kritor och pennor sorterade efter färg i glasburkar samt en låg diskbänk och ett lågt bord. Allt material är tillgängligt för barnen att själva ta för sig av.

7 6 (14) Det större allrummet är indelat i olika rum i rummet med hjälp av tunna tyger i olika färger, på den ena väggen finns bilder som synliggör året med årstider, månad och dag. En del av rummet har kuddar på golvet, tyg i taket och låga hyllor med böcker. Vid observationerna noteras att barnen ibland sätter sig där för att läsa. I ett hörn finns en hemmavrå med utrustning samt en ställning med utklädningskläder som barnen använder flitigt. I ett annat hörn av rummet bygger barnen med duplo som finns i genomskinliga plastbackar sorterade efter färg. Där har barnen även tillgång till järnväg i trä, bilmatta och olika fordon. En stor träsäng används av barnen för olika byggen med stora lätta klossar, där finns även plastdjur och ett stort antal kaplastavar. I ett annat rum har barnen tillgång till ett ljusbord med plexiglasskivor, de kan ta för sig av spel och pussel som finns på låga hyllor, där finns även språk- och matematikmaterial, lådor med lego och nopper, tyger, garn och silkespapper. På förskolans väggar finns bilder med tecken som stöd och dokumentationer på barnens nivå som barnen tittar på och inspireras av. Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan I intervju med arbetslaget lyfts rutinsituationer fram som exempel på hur de arbetar för att barnen ska känna tillit till den egna förmågan. Känslan av att få ett barn att känna att de kan är så underbar och det jobbar vi mycket med. Arbetslaget beskriver hur barnen klär på och av sig ytterkläder själva, de lägger upp sin mat själva, barn är med som dukvärdar och ansvarar för att duka borden. Arbetslaget uppger att de tycker att det är jobbigt när tiden tar över och man måste gripa in och hjälpa barnen. I intervju med förskolechefen beskrivs hur personalen medvetet delar in barnen i olika grupper för att skapa möjligheter för dem att lära av varandra och att få dem att känna tillit till sin egen förmåga. Förskolechefen betonar vikten av att barnen får fortsätta arbeta en längre tid med det de är intresserade av, så att det intresset verkligen kan utvecklas. Förskolechefen beskriver dokumentation som ett verktyg för att synliggöra vad barnen vill göra och hur de utvecklas. Under observationerna noteras att personalen visar tilltro till barnens egen förmåga genom att ge dem förutsättningar och hysa tilltro till att de klarar av mycket själva. Barnen tar för sig av maten, klär på- och av sig och hänger upp sina ytterkläder själva. En vuxen finns alltid i närheten för att uppmuntra och vägleda barnen. Om ett barn behöver hjälp så hjälper den vuxne inte mer än vad som behövs och inte genom att göra det åt barnet utan att göra det tillsammans med barnet. Personalen vägleder och stöttar barnen, behöver du hjälp att

8 7 (14) hälla i? Vi kan hälla tillsammans. Du behöver använda stövelknekten, jag kan visa dig. Hämta overallen så kan vi med gemensamma krafter hänga upp den. Några av barnen är intresserade av att bygga och skapa av kartong. I ateljén finns materialet på barnens nivå så att de lätt kan ta för sig och barnen ges tid så att de kan arbeta med sitt skapande vid olika tillfällen under dagen. När barnen arbetat färdigt så plockar de undan, tvättar penslar och sina händer. En personal finns alltid i närheten som stöd och samtalar med barnen om vad de håller på med, och ger dem bekräftelse på det de gör. Under observationerna noteras hur en personal fångar barnens nyfikenhet under lässtunden. Den vuxne inleder med att visa bokens framsida och berättar vad boken heter och vem som har skrivit boken, vem som är författare. Den vuxne läser med inlevelse och stannar då och då upp för att samtala om bokens innehåll och vad bilderna visar. Barnen görs delaktiga i läsningen, de får utrymme att kommentera och ställa frågor. Ett barn som får svårt att koncentrera sig får sitta i den vuxnes knä. Observationerna visar hur personalen återkommande dokumenterar flera av barnens aktiviteter under dagen. Skolinspektionen observerar dock endast vid ett tillfälle att personal reflekterar över pågående eller dokumenterade lärprocesser tillsammans med barnen. Vid det observerade tillfället visar den vuxne fotografier på olika aktiviteter och byggen och resonerar med barnen om vad bilderna visar, hur barnen gjorde och vad de lärde sig. Barnen får berätta om bilderna för sina kamrater och den vuxne ställer frågor för att hjälpa till. Vad är det här? Vad använde du dig av för att bygga? Den vuxne ber sedan barnen om hjälp att sätta upp dokumentationerna, så kan ni titta på bilderna sedan. Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Arbetslaget beskriver i intervjun att de arbetar med tecken som stöd för att stimulera barnens språkutveckling. Ibland är det bra att kunna visa med tecken eftersom alla barn inte har ord ännu. Arbetslaget berättar vidare att flera barn på avdelningen har annat modersmål än svenska så därför försöker de stimulera språkutvecklingen genom att till exempel räkna på olika språk. Förskollärarna beskriver att de utmanar barnens språk- och kommunikationsutveckling genom att ge instruktioner, det visar sig tydligt om barnen har tagit till sig och förstått instruktionen. I intervju med förskolechefen uppges att förskolan har satsat på ett samarbete med Biblioteket, det kommer regelbundet en boklåda med nya böcker till förskolan. Det är viktigt att barn får möta och uppleva läsandet.

9 8 (14) Under observationerna noteras hur personalen deltar i barnens lek genom att ställa frågor och samtala med barnen om vad som sker, de använder inte den här eller den där, utan benämner saker med dess rätta ord. Arbetslaget ger olika exempel på hur de arbetar med matematik. Att spela spel med tärning, spel överhuvudtaget är matte. Sedan räknar vi lite vid maten och barnen får välja hur många fruktbitar de vill ha. Arbetslaget berättar att arbetet med naturvetenskap och teknik framförallt sker i skogen eller ute på gården, arbetet handlar mest om natur och djur. Arbetslaget uppger vidare att de även har arbetat med vatten men att de saknar material för att utveckla arbetet med naturvetenskap. I intervju med förskolechefen framkommer att flera av personalen har gått en fortbildning på Tom Tits, vilket gav många olika idéer till experiment och projekt. Skolinspektionen observerar vid några situationer hur barn stimuleras i sin matematiska utveckling. Vid en fruktstund frågar en personal ett barn hur många bitar som hen vill äta. Fyra. En, två, tre och fyra, men jag vill ha en till. Hur många blir det? Kan du räkna? Den vuxne och barnet räknar tillsammans och kommer fram till att det blir fem. Detta stimulerar andra barn som fortsätter att räkna och sedan förklara för varandra. Vid en annan observerad situation håller ett barn upp två plastgrisar och säger, de är lika, stor och liten. En vuxen som befinner sig intill bekräftar och utmanar barnet genom att fråga vidare, är de lika, lika stora? Har de lika färg? Är de samma sort? Under den fria leken observeras en situation då ett barn kör omkring med en traktor. En vuxen som finns i närheten visar barnet magneten som sitter fast på traktorns arm och visar hur den fungerar genom att sätta dit sin namnskylt. Den vuxne lockar sedan barnet att följa med för att söka reda på de magneter som hör till traktorn. Arbetslaget beskriver i intervjun att det är viktigt för barnens sociala utveckling att personalen är lyhörd och har koll på vad barnen säger till varandra för att vid behov kunna fånga upp och diskutera det med barnen. De upplever att vissa barn behöver mer bekräftelse än andra. Vissa barn har svårare att interagera i leken men det finns barn som verkligen tar hand om de som har svårt att komma in i leken Enligt arbetslaget ska, alla barn alltid ha någon att vara med och alla barn har rätt att vara som de är. Förskollärarna beskriver i intervjun att olika grupper för aktiviteter är sammansatta utifrån barnens behov och vilka utmaningar som barnen behöver möta. Förskolechefen beskriver i intervju att förskolan använder Miniröris för att stödja barnens motoriska utveckling. Arbetslaget uppger att de använder går-

10 9 (14) den och närliggande skog och grönområden för att stimulera barnens motoriska utveckling. Finmotoriken stimuleras genom olika material som exempelvis små plastpluppar som kan konstrueras i olika mönster. Under observationerna noteras ett flertal tillfällen då barnen får möjlighet att utveckla sin motorik. Det förekommer i tamburen då barnen klär på sig ytterkläder själva och drar upp dragkedjor, vid matsituationen då barnen själva lägger upp mat, häller upp mjölk och brer smörgåsar. Motoriken stimuleras vid samlingen då barn och pedagoger sjunger olika rörelsesånger. Många av barnen är aktivt engagerade i att bygga med klossar och lego, barnen bygger höga torn och långa, liggande torn på golvet med kaplastavar. Även i ateljén stimuleras motoriken då barn konstruerar olika byggen med kartong. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder till stor del språklig och kommunikativ interaktion och stimulerar till stor del barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Personalen använder lek och material som ett verktyg för lärande. Förskolans miljöer är tillgängliga för barnen med skapande och konstruktivt material som stimulerar till utveckling och lärande. Personalen stärker barnen i att utveckla tillit till den egna förmågan genom att uppmuntra barnen att försöka själva. Personalen stödjer barnens nyfikenhet och lust att lära genom att uppmuntra dem att tänka efter och undersöka vidare samt till viss del att reflektera tillsammans med barnen över lärprocesser. Personalen stimulerar barnens språkutveckling och stödjer barnens sociala såväl som motoriska utveckling. Personalen stimulerar till viss del barnens utveckling inom matematik, naturvetenskap och teknik men detta sker inte alltid medvetet och strukturerat. 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade. 3 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.

11 10 (14) Barnens samspel med varandra Arbetslaget och förskolechefen uppger samstämmigt vid intervjuer att personalen gör barnen delaktiga i olika situationer så att de kan hjälpa varandra. Barnen kan visa varandra hur man tvättar penslar och ge varandra förkläden. Förskolechef och arbetslag beskriver även hur de brukar dela in barnen i grupper vid olika aktiviteter för att skapa förutsättningar så att de kan lära av varandra. Ett barn som inte är så trygg kan ingå i en grupp barn som är mera vana vid en viss aktivitet. Vid observationerna noteras att barnen är lugna och trygga och de samarbetar med varandra i lek och aktivitet genom att samtala och lyssna till varandra. Barnen hjälper varandra till exempel genom att skicka saker som de behöver till varandra och under en aktivitet i bygghörnan observeras hur barnen hjälper varandra att komma på nya saker att bygga och konstruera. Vid observationerna noteras vidare hur personalen vägleder barnen att hjälpa varandra. När du är färdig vill du då skicka vidare till [barnets namn]? Vid ett tillfälle då två barn vill ha samma saker så föreslår en vuxen, vet ni, jag tror att ni kan låna av varandra, vilket barnen går med på. Personalens samspel med barnen Förskolechefen uppger i intervju att personalen arbetar medvetet med att samspela med barnen för att stödja deras utveckling. Under observationerna noteras att personalen delar upp sig för att finnas nära barnen, på golvet i en lek eller vid ett bord för att lättare kunna samspela med barnen i en aktivitet. I lek och aktivitet observeras hur personalen samtalar respektfullt med barnen om det som pågår och utvecklar samtalet genom att ställa frågor. Personalen samspelar med barnen genom att uppmuntra och stödja enskilda barn att prova och klara av att utföra olika moment och barnen får tid att tänka efter för att kunna beskriva och förklara vad de har för avsikt att göra. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt mellan barnen kan utvecklas. Personalen uppmuntrar barnen till att samspela med varandra och engagerar sig såväl i samspelet med det enskilda barnet som med barngruppen.

12 11 (14) 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande. 4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Arbetslaget uppger att de är medvetna om förskollärarens uppdrag enligt läroplanen och de menar att det märks i verksamheten. Enligt förskollärarna är det oftast deras idéer som sätter igång en aktivitet eller ett arbete. Det är förskolläraren som genomför utvecklingssamtalen och förskolläraren har även egen reflektionstid. Förskollärarna uppger i intervjun att eftersom de nu har en ny barnskötare i arbetslaget så behöver vi sätta oss ned och tydliggöra vad vi har för olika roller. Enligt förskollärarna är det en tydlig arbetsfördelning i arbetslaget men de uppger att, det är en känslig fråga att diskutera förskollärarens ansvar i arbetslaget och det är lite känsligt att presentera sig själv som förskollärare. Förskollärarna uppger vidare att förskolans ledning inte pratat så mycket om förskollärarnas ansvar enligt läroplanens intentioner. Enligt förskollärarna skulle det vara intressant om någon kunde leda en diskussion angående de olika yrkesrollernas ansvar för att se vad den diskussionen skulle leda till eftersom de anser att förskollärarens ansvar inte fullt ut har tydliggjorts i arbetslaget. I intervju med förskolechefen framkommer att kommunen har en lokal överenskommelse som tydliggör förskollärarnas ansvar för utbildningen, enligt förskolechefen har förskollärarna fått förutsättningar för att kunna ta det ansvaret. Överenskommelsen har implementerats på ett positivt sätt bland alla personalkategorier. 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

13 12 (14) Vid observerade aktiviteter med barnen noteras att förskollärarna tar ansvar för att leda verksamheten. Det är tydligt att barnen har roligt på förskolan. Barnen är aktiva och engagerade. De samarbetar och samspelar i lek och olika aktiviteter. Barnen är trygga och vet var de ska ta vägen vid olika övergångar från en rutin till en annan. Detta noteras till exempel då barnen efter utevistelsen går direkt till ateljén och förser sig med material och genast sätter igång att fortsätta på sina olika kreativa projekt. När barnen skapat färdigt tar de ett självklart ansvar för att tvätta sina penslar och händer. Arbetslagets samarbete I intervju med arbetslaget framkommer att alla förekommande arbetsuppgifter delas upp i arbetslaget och alla ansvarar för den pedagogiska dokumentationen. Hela arbetslaget är med vid arbetslagsträffar och vid de tillfällen som pedagogistan deltar. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande. Barnen stimuleras och utmanas samtidigt som de har roligt i förskolan. Arbetslaget samarbetar så att verksamheten genomförs utifrån riktlinjerna i läroplanen. Intervjuerna visar att förskollärarens ansvar inte fullt ut har tydliggjorts i arbetslaget och det finns ett behov av att diskutera och tydliggöra yrkesrollernas ansvar enligt författningarna. 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. I intervju med förskolechefen framkommer att verksamheten följs upp genom veckomöten med ledningsgruppen, som består av biträdande förskolechefer och specialpedagoger. På dessa möten får förskolechefen höra vad som händer på förskolan till exempel hur tillgängligheten i lärmiljön ser ut och om barnen får ta för sig själva. Förskolechefen får en kvalitetsrapport där hon kan se vad som behöver utvecklas. Biträdande förskolechef kommunicerar direkt till förskollärarna som har ansvaret för olika uppgifter. Enligt förskolechefen så är hennes stora uppgift att skapa tid och förutsättningar för förskollärarna att utföra

14 13 (14) sitt uppdrag. Förskolechefen har anställt pedagogistor, ateljeristor och specialpedagoger som stödjer förskollärarna och utmanar personalen i deras tankar och utvecklingen av förskolans lärmiljöer. I intervju med arbetslaget framkommer att förskolechefen inte besöker förskolan så ofta att hon kan se personalen i arbetet med barnen, biträdande förskolechef är heller inte så delaktig i barngruppen men cheferna brukar påpeka att de ser mer än vad vi kanske tror. Förskollärarna uppger i intervjun att förskolechefen följer upp indirekt genom information från biträdande förskolechef men vi är inte riktigt inkörda hur dokumentationen når förskolechefen eller hur ofta den biträdande förskolechefen stämmer av med förskolechefen. Personalen har en verksamhetsplan som de hela tiden utgår ifrån och där kan förskolechefen se vilka utvecklingsområden som arbetslaget fått syn på. Förskolechefen kan gå in och kommentera om hon tycker det behövs men vi har inte fått någon återkoppling. Av den dokumentation som Skolinspektionen tagit del av framgår att verksamheten följs upp inom bland annat trygghet, hållbar miljö och lärande miljö. I årsbokslutet finns korta kommentarer hur förskolan har arbetat med de olika målen och i vilken grad de nått målet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar ett övergripande ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och utifrån dess riktlinjer. Förskolechefen tar ansvar för att lärandemiljön utformas så att den är tillgänglig och stimulerande för barnen. Förskolechefen skapar förutsättningar så att förskollärarna kan ta det ansvar som anges i riktlinjerna.

15 14 (14) Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolechefen och förskollärarna tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.