t*n Verksamhetsrapport Skolinspektionen

Transkript

1 t*n Bilaga 1 Skolinspektionen efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan RWF Skokloster, belägen i 1-1åbo kommun, med International Swedish School AB som huvudman

2 1(16) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. International Swedish School och förskolan RWF Skokloster, belägen i Håbo kommun, ingår i detta urval. Förskolan RWF Skokloster besöktes den 19, 20 och 21 januari Ansvariga inspektörer har varit Kajsa Öhman och Lotta Andersson Damberg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri-

3 2(16) tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan RWF Skokloster Förskolan består av tre avdelningar; Myrorna med 16 barn mellan 1-2 år, Grodorna med 15 barn mellan 2-3 år och Björnarna med 13 barn som är 5 år. Skolinspektionen besökte avdelningen Grodorna. På förskolan är det en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskolan och sex övrig personal varav en har lokal förskollärarbehörighet vilken inte är legitimationsgrundande. Förskolläraren ansvarar för undervisningen på förskolans samtliga avdelningar. Övrig personal och förskolläraren roterar mellan avdelningarna med cirka 3 månaders intervaller. Personalen byter avdelning i samband med att de temaarbeten förskolan arbetar med förändras. Förskolläraren och arbetslaget är medvetna om förskollärarens ansvar för det pedagogiska arbetet, men hela arbetslaget arbetar tillsammans i verksamheten. Förskolan är en byggnad med två våningar. Myrorna befinner sig på nedervåningen, Björnarna och Grodorna på övervåningen. Alla avdelningar har en gemensam tambur på nedervåningen. De lokaler förskolan befinner sig i har tidigare varit bostadslägenheter som till viss del har byggts om för förskolans behov. Avdelningen Grodan består av två rum, ett stort som främst används som lekrum och ett lite mindre som används till skapande där det också finns en köksavdelning. Avdelningen har även tillgång till en ateljé som de delar med de andra avdelningarna och den intilliggande grundskolan vilken drivs av samma huvudman som förskolan. Barnen äter både lunch och mellanmål i de båda rummen. Barnen går på toaletten, byter blöja och tvättar händerna i ett badrum som ligger i anslutning till det stora lekrummet och vars dörröppning vetter direkt ut mot ett av lekrummen. Det stora lekrummet erbjuder olika vrår och en hemhörna där barnen kan leka. I en bokhylla, som även fungerar som rumsavdelare, finns lekmaterial i form av plastgubbar, byggstavar (Kapla) och annat byggmaterial. I mitten av det stora rummet finns en matta där många barn sitter när de leker med något. I det andra, mindre rummet, finns möjlighet för barnen till skapande aktiviteter som till exempel måla vid ett staffli och arbeta med lera. I det mindre rummet finns också en hylla med böcker i barnens höjd. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 3(16) På förmiddagarna arbetar förskolan med olika pedagogstyrda aktiviteter ute och inne. Barnen är då indelade i olika grupper. Efter lunchen är det fri lek ute eller irme. Undervisning i förskolan Arbetslaget beskriver att de undervisar när de arbetar i de olika projekt och teman som är aktuella. Samtidigt berättar personalen att de inte är vana vid begreppet undervisning eftersom det inte har använts så mycket i förskolan. "Undervisning låter som skolnivå, det har inte använts så mycket i förskolan." Personalen säger att de är mer vana vid begreppet lärande, men att de nog skulle vänja sig vid begreppet undervisning om de använde det ordet oftare. Förskolechefen uppger att undervisning sker hela tiden beroende på hur samtalet med barnen ser ut. "Det ska ske hela tiden, i vardagliga situationer och i övergångar." Förskolechefen menar att undervisningen i förskolan handlar om att lyssna, visa respekt, öva turtagning, klara av att sitta och fokusera en stund och så vidare. Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just clå.2 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga tärande. Göteborgs universitet

5 4(16) Språklig och kommunikativ interaktion I intervju med arbetslaget framkommer att personalen hela tiden tänker på att benämna saker med rätt ord. Till exempel: "Kan du hämta din röda jacka" eller "kan du ställa skålen på bordet?". De berättar också att de använder tecken som stöd för att förstärka den språkliga och kommunikativa interaktionen. Arbetslaget säger att de alltid försöker lyssna och ge barnen tid att svara. Arbetslaget uppger att de försöker "att ge rättvisa svar" som barnen kan förstå och hantera. En i arbetslaget säger att "om jag inte vet, så svarar jag att jag inte kan och säger att vi kan ta reda på det tillsammans. Det är bra att ibland ta reda på tillsammans, att inte alltid vara den som vet." Förskolechefen uppger att det är olika hur personalen arbetar med den språkliga kommunikationen. Förskolechefen berättar att det finns en "Bra bemötandebok" som personalen regelbundet arbetar med vilken bland annat tar upp hur man bör prata med barnen som till exempel att alltid säga fullständiga meningar i vardagen. Observationer visar att personalen ofta för dialog med barnen och lyssnar aktivt och respektfullt. Vid observationer noteras dock även vid något tillfälle motsatsen där personalen istället ger barnen tillrättavisningar och tillsägelser. Det sker till exempel vid den strukturerade vuxenledda aktiviteten före lunch. Barnen får gå till matbordet, en i taget, efter att personalen säger barnens namn. Vissa barn blir i den här situationen rastlösa och otåliga. Barnen får då tillsägelser i form av: "De som sitter ordentligt får gå och sätta sig vid bordet först" och "Ni som inte sitter still får gå sist". När sedan alla barn sitter vid matbordet sker ett flertal exempel på samtal där barnen utmanas och stärks i den språkliga interaktionen. Bland annat förs ett samtal mellan barn och personal om hamburgare och ost. Personalen frågar barnen "vad är ost" och barnen svarar att "man har den på hamburgaren". Samtalet avslutas då några barn vill ha mer mjölk och smörgås. Personalen fångar sedan upp samtalet igen efter en stund genom att säga "Vi pratade om osten, kommer ni ihåg det? Hur gör man ost, då? Var kommer osten ifrån tror ni?" Ett barn föreslår att den kommer ifrån jultomten och ett annat att osten kommer från bagaren. Personalen säger då "nja, osten kommer ifrån kossan. Ost är ju mjölk", och så vidare. Vid en språksamling som förskolläraren har tillsammans med en mindre grupp barn framkommer i observationer flera tillfällen där barnen utmanas i den språkliga och kommunikativa interaktionen och perspektiven vidgas. Bland annat håller förskolläraren upp en skärm som hon släpper olika föremål bakom. Barnen ska sedan gissa vilka saker som förskolläraren släpper. Förskolläraren släpper en tändsticksask bakom skärmen och ett barn säger "det är en

6 5(16) sån där som man sätter på elden". Förskolläraren svarar då "ja, just det, bra! En tändsticksask." Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter I intervju med arbetslaget framkommer att personalen dagligen försöker utmana och stimulera barnen utifrån vad som dyker upp i stunden. Arbetslaget berättar att de försöker vara lyhörda för vad barnen är intresserade av just nu och sedan fånga upp det. Arbetslaget säger också att barnen på avdelningen är väldigt nyfikna och intresserade. "Vi försöker hela tiden väva in barnens intressen i de teman vi arbetar med." Personalen berättar sedan att "vi sår ett frö som sedan kan ändra riktning och växa vidare utifrån barnens intressen, barnen leder oss vidare." För att försäkra sig om att det sker ett lärande och att barnen erövrar nya erfarenheter och kunskaper uppger personalen att de dokumenterar så mycket som möjligt genom att fotografera och filma med en surfplatta. Sedan reflekterar personal och barn över dessa bilder tillsammans med varandra. Förskolechefen uppger i intervju att personalen hela tiden arbetar med att uppmuntra barnen, till exempel i tambursituationen där barnen uppmuntras att klä på sig själva. Förskolechefen säger att: "Barn kan mycket mer än vi tror, vi behöver påminna oss om det. Vi behöver ge barnen tid att klara sig själva." Observationer visar att personalen för det mesta lyssnar på vad barnen har att säga och bemöter det. Det varierar dock hur personalen försäkrar sig om att barnen erövrar nya kunskaper och färdigheter. Detta visar sig till exempel vid ett observerat tillfälle då barnen arbetar med ett pågående tema med ett isägg. Isägget har personalen själva tillverkat genom att frysa vatten utomhus i en stor form som ser ut som ett ägg. Isägget har vid besöket funnits ute i skogen i några dagar. Barnen har gått till ägget varje dag för att se hur ägget formas och förändras från dag till dag. Barnen har vid det observerade tillfället varit ute i skogen och hämtat isägget för att sedan gå in och undersöka det. När de är time lägger personalen isägget i en skål på bordet och låter alla barn käruna på ägget för att undersöka det. Några barn säger "det är kallt" och andra barn säger "det är blött". Personalen frågar sedan barnen om de tror att ägget är tungt eller lätt. Flera barn säger: "Lätt!" och några barn säger "tungt!" Personalen låter sedan barnen testa om ägget är tungt eller lätt. När alla barn i tur och ordning får prova att hålla i ägget, som är stort och uppenbart tungt, säger alla utom några barn fortfarande att det är lätt. Personalen frågar inte om varför barnen upplever att det är det ena eller det andra eller om de vet skillnaden mellan lätt och tung. Aktiviteten fortsätter genom att personalen hämtar en plastlåda fylld med vatten och frågar barnen "vad tror ni händer om jag lägger ner isägget i vattnet?", några barn gissar att det kommer sjunka. Pedagogen lägger ner isägget i vattnet

7 6(16) och det visar sig att det flyter. Personalen frågar då "varför flyter det tror ni?" Barnen svarar "för att det är tungt". Personalen utvecklar inte detta vidare utan frågar istället "vad tror ni händer om vi häller karamellfärg på isägget?" Ett barn föreslår att det kommer att gå sönder. Ett annat barn säger sedan att isägget kommer smälta när det är inomhus. Personalen frågar då varför barnet tror att det smälter, men följer inte upp det utan avslutar aktiviteten med att säga "nu ska ägget gå och vila en stund". Lek, miljö och material I observationer noteras att det är många barn som leker med olika saker samtidigt i det stora rummet. Flera av de aktiviteter och lekar barnen sysselsätter sig med sker i eller bredvid hemhörnan. Eftersom många barn leker samtidigt och i närheten av varandra blir ljudnivån ofta hög och det blir lätt rörigt i rummet. Personalen sitter alltid i närheten av eller bredvid barnen så att de på ett enkelt sätt kan vara delaktiga i barnens aktiviteter. Många barn leker för sig själva eller tillsammans med varandra. Hemhörnan i det stora lekrummet används ofta av barnen i den fria leken inomhus. Där kan de använda en liten spis och ett mindre bord med olika typer av kastruller, tallrikar och glas. Vid observationstillfällena leker barnen ofta olika typer av rollekar i hemhörnan. En stor bokhylla fungerar som rumsavdelare och i den finns lekmaterial i form av plastgubbar, byggstavar (Kapla) och annat byggmaterial. Flera av barnen leker med det material som finns i hyllan. Barnen befinner sig då ofta på den stora mattan som är placerad i mitten av det stora rummet. I det mindre rummet sysselsätter sig barnen med att måla vid ett staffli och arbeta med lera. Barnen kan själva ta fram detta material. I det mindre rummet finns också en hylla med böcker i barnens höjd. Utemiljön består av en avgränsad gård med ett stort skogsparti precis bredvid gården. Vid observationer utomhus noteras att det varierar på vilket sätt och i vilken omfattning personalen engagerar sig i barnens lek. Vid ett observerat tillfälle leker barn och personal "Kom alla mina små kycklingar" som går ut på att en i gruppen är kycklingmamma, en är räv och resten är kycklingar. När kycklingmamman sedan ropar "Kom alla mina små kycklingar!" försöker de som är kycklingar springa till kycklingmamman och den eller de som är rävar ska då försöka ta kycklingarna. Personalen talar uppmuntrande och stödjer barnen när de inte hänger med i leken. Alla barn och personal räknar hela tiden tillsammans hur många det är som blivit tillfångatagna, hur många som är rävar och hur många som klarat sig från rävarna. När barnen har tröttnat på leken tar personalen tillfället i akt och utvecklar leken så att perspektiven vidgas något. Alla barn vill vara rävar, men då föreslår personalen att hon ska vara räv istället. Det går barnen med på och leken kan fortsätta. Vid ett annat observerat

8 7(16) tillfälle utomhus visas dock motsatsen. Barnen är aktiva i leken genom att klättra i snöhögar och åker stjärtlapp på en liten kulle. Personalen är i det här läget passiv och står mest och iakttar barnen. När ett barn klagar på att det är kallt och vill gå in säger personalen "vi behöver vara ute en stund", men deltar inte eller initierar någon annan lek. I intervju med arbetslaget framkommer att personalen tycker att leken och att följa barnens intressen är det viktigaste i den dagliga verksamheten. Personalen berättar att de har tänkt att det ska firmas olika stationer i den fysiska miljön. Personalen säger: "vi har märkt av barnens intressen och behov och låter det vara en grund för hur vi utformar miljöerna." Personalen menar att den fysiska miljöns utformning är en ständigt pågående process som hela tiden behöver utvecklas. "Små förändringar kan ge stor effekt". Personalen uppger också att de ofta pratar och reflekterar över den fysiska miljön tillsammans med barnen. I intervju framkommer att de leker tillsammans med barnen när de märker att barn har svårt att komma in i leken; "vi leder dem in i leken". Förskolechefen uppger i intervju att personalen ofta övar turtagning i den fria leken. Förskolechefen menar att det är en viktig del i barnens utveckling och lärande att öva på att visa respekt för varandra i leken. Förskolechefen säger att personalen använder leken som ett verktyg för lärande och att de hela tiden är medvetna om vad som pågår, även om de inte alltid är delaktiga. Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan. Arbetslaget uppger i intervju att de uppmuntrar barnen att prova och de uppmärksammar barnen när de lyckas. "Vi ser till att barnen utvecklas vid till exempel påklädning. Barnen kan själva och hjälper varandra istället för att vuxna ska hjälpa". Personalen berättar att de är noga med att låta barnen klä på och av sig själva när de ska gå ut. Även när barnen hjälper till att duka borden visar observationer att personalen i stor utsträckning har tillit till att barnen klarar av uppgiften på egen hand. I observationer av temat med isägget visas ett flertal exempel på hur personalen arbetar med att göra aktiviteten spännande och tar tillvara på barnens nyfikenhet. Särskilt tydligt är det när barnen ska gå ut i skogen och leta efter ägget för att ta in det och undersöka det, som beskrivits tidigare. Observationer visar flera exempel när personalen ger uttryck för att de hyser tilltro till barnens förmåga och deltar aktivt i barnens upptäckande. Bland annat noteras detta vid ett tillfälle när två barn hjälper en personal att duka. Barnen får på egen hand bära både glas och muggar till bordet. Förskolläraren säger: "Nu kan du ställa de här sex muggarna på bordet. Ställ en mugg på varje plats." Barnen går iväg och dukar, kommer tillbaka och säger: "Det var bara fyra", personalen säger då; "Jaså, räckte det inte? Hur många behöver du?" "Flera" säger barnet. Personalen och barnet räknar sedan tillsammans "en, två". 1 matsituat-

9 8(16) ionen tar alla barn mat själva, de brer smörgåsar och häller upp sin dryck själva. De barn som inte vill, eller som inte tror att de klarar att till exempel hälla upp mjölk, får hjälp av personalen. Hela tiden uppmuntras och stöttas barnen så att de stärks i att prova själva. Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik I intervju med arbetslaget framkommer att personalen läser böcker och använder rim och ramsor i arbetet med språkutvecklingen. Barnen får öva på att skriva sina namn; "Vi uppmuntrar dem att försöka, barnen tycker att det är roligt med bokstäver." Arbetslaget uppger även att de ljudar och pratar om vilket ljud som ord börjar på, till exempel barnens namn. Barnen får öva på att skriva sina namn och personalen uppmuntrar dem att försöka. Arbetslaget berättar att barnen tycker det är roligt med bokstäver. Barnens motoriska och sociala utveckling utmanas och stimuleras bland annat genom de strukturerade vuxenledda aktiviteterna i skogen då barnen får möjlighet att ta sig fram i ett område med mycket snö och kuperad mark. Även inomhus finns det många möjligheter för barnen att utöva skapande aktiviteter och bygga med Lego och Kaplastavar. Den sociala och motoriska utvecklingen utmanas vid dessa tillfällen genom att barnen leker och bygger tillsammans. Även personalen är närvarande i dessa aktiviteter vilket gör att barnen vid flera tillfällen utmanas att utveckla leken vidare. Förskolläraren berättar att hon jobbar mycket med språket med några av barnen. "Vi jobbar mycket med ljud, med tungans muskler och munmotorik som är viktigt för språket." Förskolläraren uppger också att; "Vi har haft ute-matte, vi tränar olika begrepp och antal. Barnen får små uppdrag att hämta, vi räknar steg, vi har skogsbingo, använder knappar för att konkret räkna familjemedlemmar." Förskolechefen uppger i intervju att "den matematiska utvecklingen sker hela tiden i vardagen, genom dukning, vid maten och så vidare". Förskolechefen berättar också att hon ofta samtalar med personalen om förskolans läroplan. Observationer visar flertal tillfällen där olika situationer utnyttjas till att utveckla de olika områdena. Bland annat i det pågående projektet med ett isägg noteras exempel på hur personalen stimulerar och utmanar barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Detta kommer bland annat till uttryck då barnen får känna att ägget är kallt och blött. Barnen får också upptäcka att isen smälter och ändrar form när det inte längre är utomhus. Dock visar observationer av det här projektet att personalen inte alltid utmanar barnens naturvetenskapliga intresse då det vid ett observerat tillfälle, när projektet ska avslutas, framför allt handlar om vad som hänt med den fågelunge som var i ägget. Vid det tillfället får barnen i uppgift att måla en tänkt fantasi-isfågel som fanns i ägget. Barnen blir i den här situationen oroliga och fler av barnen vill inte alls måla en fantasi-

10 9(16) isfågel. Observationer visar att personalen i den här situationen använder ett tillrättavisande språkbruk och uppmanar barnen att ålminstone måla någonting, då barnen inte vill måla det som personalen tänkt. Vid ett annat observerat tillfälle när barn och personal ska plocka undan leksaker börjar några barn räkna hur många Kaplastavar de kan hålla i händerna innan de lägger dem i lådan. Personal och barn räknar tillsammans och undersöker om de kan plocka ihop fler eller färre vid varje tillfälle. Personalen utvecklar situationen genom att säga: "Hur många får vi om vi plockar med båda händerna?" När barnen provar att använda båda händerna blir barnen glada och nöjda: "Jag hade tjugo stycken!" säger ett barn. I observationer framkommer även att dukningssituationen är ett tillfälle då barnen ofta utmanas och stimuleras i de olika områdena. Bland annat vid ett tillfälle när barnen hjälper till att ställa brödkorgar på bordet. Personalen frågar "Hur många behövs?" och barnet svarar: "tre". Barnet tar några brödkorgar och personalen frågar: "Hur många brödkorgar har du nu?" barnet säger: "Två", personalen frågar då "Hur många fattas då?" Barnet säger; "En" och personalen svarar: "Ja, då kan du ta en till". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten huvudsakligen genomförs så att den stimulerar till utveckling och lärande. Personalen använder till stor del en språklig och kommunikativ interaktion med barnen även om det i vissa situationer förekommer att personalen använder ett mer tillrättavisande språkbruk. Personalen stärker barnens intresse att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter, dock inte alltid i de vuxenledda strukturerade aktiviteterna. Barnen utmanas inte heller alltid att utforska lärandet vidare. Personalen tar vara på barnens nyfikenhet och stärker barnens tillit till den egna förmågan. Både i den fria leken och de strukturerade vuxenledda aktiviteterna stödjer personalen barnens språkliga och matematiska utveckling. I de strukturerade vuxenledda aktiviteterna får barnen även stöd och stimulans att utvecklas inom naturvetenskap. Detta sker dock i lägre utsträckning när det gäller teknik.

11 10 (16) 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 Barnens samspel med varandra I intervju med arbetslaget framkommer att personalen uppmuntrar barnen att försöka lösa konflikter själva och att de jobbar med att barnen får hjälpa varandra. Bland annat hjälper barnen varandra att ta på och av reflexvästar och förkläden "vi uppmärksammar det positiva i detta", berättar personalen. Förskolechefen uppger i intervju att barnen hela tiden är i fokus och att personalen brinner för att barnen ska ha det bra. "Att skapa en vi-känsla även bland barnen, att uppmärksamma barnen". I den fria leken inne har barnen möjlighet att välja olika aktiviteter och lekar. Många barn leker i hemhörnan och ofta leker barnen att de är de olika karaktärerna i Bamse. Vid några observerade tillfällen har barnen svårt att komma överens om vem som ska vara vem i leken, vilket leder till en del konflikter. Barnen får till stor del hantera dessa konflikter själva utan att personalen hjälper till. Det personalen säger till barnen vid dessa tillfällen är till exempel "Nej! [barnets namn] nu får du lugna ner dig annars får du leka med annat. Sluta skrika och dra i leksakerna!" Observationer av den fria leken utomhus visar dock exempel på hur barnen vid flera tillfällen sanaspelar med varandra och ges möjlighet att utveckla leken. Bland annat visas det när barn och personal leker "Kom alla mina kycklingar" som beskrivits tidigare. Personalens samspel med barnen Arbetslaget uppger i intervju att personalen arbetar mycket med gruppstärkande aktiviteter och övningar. "Vi har också minirö ris som stimulerar till att utföra något tillsammans". Personalen berättar att de försöker dela upp barnen så att det inte blir för många barn på samma ställe "för många barn i samma rum blir ingen bra lek. ". Personalen säger att de på så sätt kan fånga upp om ett barn inte har kommit igång med något att leka med. 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.

12 11(16) Observationer visar att personalen alltid befinner sig i närheten av eller bredvid barnen i det stora rummet där de flesta barnen leker. Vid ett observerat tillfälle samlas ett flertal barn kring en personal då ett barn tillsammans med personalen bygger ett högt torn av Kapla-stavar. Fler andra barn tittar vid det här tillfället uppmärksamt på hur personalen och barnet bygger tornet. Barnen blir uppspelta och verkar tycka att det är spännande. Personalen gör alla barn delaktiga i leken genom att ställa frågor som till exempel: "Kan tornet blir högre än vad jag är tror ni?" Barnen svarar på frågan och är uppenbart roade av situationen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet viss omfattning genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan, utvecklas. Personalen samspelar i viss utsträckning med barnen vid de tillfällen som de befinner sig nära barnen. Däremot uppstår ett flertal situationer där barnen får hantera konflikter på egen hand. Vid dessa tillfällen är det viktigt att personalen samspelar med barnen och i högre utsträckning ger dem stöd att lösa uppkomna konflikter. 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Arbetslaget uppger att alla i arbetslaget planerar och reflekterar tillsammans. I intervju med arbetslaget framkommer också att förskolläraren läser igenom veckobreven innan de lämnas till vårdnadshavare, så att alla delar finns med. Förskolläraren berättar att alla tar ansvar och att "alla har det rätta tänket." Förskolläraren har även regelbundna möten med förskolechefen för reflektion och planering. Förskolläraren uppger i intervju att hon inte är så delaktig i vad de 4 Sheridan, S., Sandberg, A. (k Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i prändring. Lund: Studentlitteratur.

13 12 (16) små barnen gör, men att hon egentligen ska ha ansvar även för dem. Förskolläraren berättar att hon "ser till att det går _framåt för alla grupperna". I intervju med förskolechefen framkommer att hon tillsammans med förskolläraren hela tiden pratar om hur de kan utveckla verksamheten. Förskolechefen säger att hon lämnar över ett ansvar till förskolläraren som sedan förmedlar det vidare. Förskolechefen uppger även att förskollärarens ansvar är tydligt men att alla måste ha ett ansvar och hjälpa till med det. I personalen har en person en lokal förskollärarutbildning som enligt förskolechefen också har fått ansvar att utveckla verksamheten. I intervju med förskolechefen framkommer att den person som har lokal förskollärarutbildning genomför och planerar i stort sett all undervisning på förskolan tillsammans med den förskollärare som har legitimation. Observationer visar att barnen är engagerade och har roligt samtidigt som de stimuleras och utmanas i den språksamling som förskolläraren håller i. Även vid andra observerade tillfällen är det tydligt att barnen trivs och har roligt, bland annat då de är ute i skogen och letar efter "is-ägget". Förskolläraren är delaktig i planeringen av projektet med isägget, men är inte delaktig i utförandet. Vid andra observerade tillfällen till exempel när det är samling innan lunchen råder en aningen otydlig och rörig stämning och samlingen har ingen tydlig början och slut. Arbetslagets samarbete I intervju med arbetslaget framkommer att det är bra kommunikation i arbetslaget. "Vi reflekterar och planerar tillsammans". Förskolläraren uppger i intervju att hon inte är så styrande av sig, men "det finns absolut utrymme att styra och driva igenom om det skulle behövas." Förskolechefen säger att hon har ett ansvar att följa upp och involvera alla i arbetslaget. Samarbetet och arbetsfördelningen i arbetslaget är upplagt så att personalen byter avdelning och därmed kollegor inom personalgruppen var fjärde vecka. Dessa byten följer de teman förskolan arbetar med. På så sätt får alla i personalen kännedom om hela förskolan. I observationer noteras att personalen har ett gott samarbete och lätt förflyttar sig mellan förskolans olika avdelningar. Det är tydligt att all personal känner alla barn. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolläraren till viss del tar ansvar så att arbetet i barngruppen leder till utveckling och lärande. Det är dock inte tydligt hur förskollärarens ansvar har tydliggjorts avseende riktlinjerna i läroplanen. Verksamheten utförs mestadels så att barnen har roligt, stimuleras och utmanas i förskolan.

14 13 (16) 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. Förskolechefen I intervju med förskolechefen framkommer att verksamheten följs upp genom arbetsplatsträffar. Förskolechefen berättar att hon är noga med att "... inte bara prata på ett möte och tro att det sedan fungerar." Förskolechefen säger att uppföljningsarbetet sker på reflektionsmöten både med förskollärare och med all personal. Förskolechefen berättar att personalen utgår från manar i reflektionsmötena och att personalen har reflektionsveckor efter varje projekt. Förskolechefen säger att hon kan följa upp barnens lärande genom bland annat veckobreven och den pedagogiska dokumentationen. Dessa följs även upp när hon träffar förskolläraren. Förskolechefen uppger att hon har täta och regelbundna möten med förskolläraren och den i personalen som har lokal förskollärarbehörighet, för att på så sätt följa upp och utveckla verksamheten. Förskolechefen uppger att dessa kompletterar varandra, men att målet är att ha en förskollärare på varje avdelning. I intervjuer framkommer att förskolläraren och personalen med lokal förskollärarutbildning samarbetar med varandra avseende barnens utveckling och lärande. I intervju med förskolechefen framkommer även att hon ser till att både den förskollärare som har lokal behörighet och den som har legitimation har ansvar för att följa upp och ansvara för uppdraget. Förskolechefen berättar att det har skett en enorm utveckling av förskolan de senaste åren. Förskolechefen uppger att när hon tillträdde som förskolechef för drygt två år sedan fanns det överlag ett behov av att utveckla verksamheten "Det har varit fantastiskt med den utveckling som har skett." Den fysiska miljön och materialet är enligt förskolechefen ett utvecklingsområde på förskolan. De reflekterar tillsammans kring vad som behövs i den fysiska miljön och materialet "Vi diskuterar vad vi behöver för att skapa bra miljöer." Arbetslaget uppger i intervju med Skolinspektionen att förskolechefen hjälper personalen att utveckla miljön och hon finns alltid inom räckhåll. Arbetslaget berättar att förskolechefen delegerar till förskolläraren vad som behöver ut-

15 14 (16) vecklas i verksamheten och att förskolläraren i sin tur sedan delegerar till arbetslaget. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar ansvar för att barnen utvecklas och stimuleras utifrån riktlinjerna i läroplanen. Förskolechefen behöver dock ta ett större ansvar för att förskollärarens ansvar tydliggörs i verksamheten. Särskilt med tanke på att en i personalen har lokal förskollärarbehörighet, då denna enligt författningarna inte kan ha samma ansvar som den legitimerade förskolläraren. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolechefen och förskolans förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal

16 15 (16) och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.