Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 Verksam hetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Björkås, Ludvika kommun

2 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs 119 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Björkås, i Ludvika kommun ingår i detta urval. Förskolan Björkås besöktes den januari Ansvariga inspektörer har varit Jesper Thiborg och Sebastian Thimfors. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställning och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. 1 förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i

3 2(10) undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Björkås Förskolan Björkås är belägen i Grängesberg i Ludvika kommun. Förskolan har tre avdelningar som heter Nallen, Grodan och Duvan. Förskolan har sammanlagt 55 inskrivna barn i åldrarna 1-5 år vid besökstillfället. Varje avdelning har tre heltidstjänster varav en är en förskollärartjänst. Skolinspektionen har besökt avdelningen Duvan som har 23 barn i åldrarna 4-5 år. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola och två barnskötare. Samtliga tre har vardera en tjänstgöringsgrad på 100 procent. Förskolan leds av en förskolechef som ansvarar för ytterligare två förskolor i Grängesberg och en förskola i Fredriksberg. Det är förskolläraren som har det övergripande ansvaret för att se till att arbetet genomförs utifrån läroplanen. I intervju tydliggör förskolechefen att förskolläraren har detta ansvar. Personalen har gemensamt ansvar för genomförandet av det praktiska arbetet. Björkås förskola inryms i samma byggnad som en F-3 skola och ett fritidshem. Förskolan har en inhägnad gård som delas med samtliga avdelningar. Gården är utformad som ett T, är kuperad och har en skogsdel. I utomhusmiljön finns bänkar, gungredskap och en rutschkana. Dessutom har förskolan tillgång till skolans gård och en idrottsplats som ligger i närheten. Avdelningens inomhusmiljö består av ett stort rum och fyra mindre rum för bland annat skapande, rollek, bygg och konstruktion. Det framgår av inskickad årsplan till Skolinspektionen, att förskolan på alla nivåer använder sig av så kallade balanserade styrkort som visar var de är, vart de ska och hur de ska nå målen i verksamheten. Dessutom framgår det i samma material att förskolan arbetar med att utveckla ett språkutvecklande arbetssätt och ett systematiskt kvalitetsarbete. Bland annat genomför förskolechefen regelbundna verksamhetsbesök och återkopplar till personalen vad som bör utvecklas i den pedagogiska verksamheten. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 Verk.: 3(10) Undervisning i förskolan Förskolechefen uppger att de använder begreppet undervisning, speciellt sedan den nya skollagen trädde i kraft Personal berättar att undervisning handlar om att lära, forska och utforska tillsammans med barnen. Personalen anser att det sker ett lärande i alla dagens situationer, men att det är "ett mer riktat lärande" vid planerade aktiviteter som samlingar. I övriga situationer som i hallen och vid maten handlar det mer om att "träna det rutinmässiga", även om återkoppling sker i dessa situationer till det som gåtts igenom vid samlingar, berättar personalen. Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Förskolechefen berättar att personalen är bra på att bemöta, lyssna, se och föra samtal med barnen i verksamheten, trots att arbetsbelastningen periodvis är hög. Arbetslaget uppger att de är uppmärksamma och lyhörda för barnen i verksamheten genom att de är närvarande, lyssnar och återkopplar. Vidare berättar personalen att de arbetar med att sänka ljudnivån i verksamheten. Ett led i detta arbete är att personalen introducerat en metod där barnen lägger en hand på personalen för att bilda en kö och att personalen uppmärksammar och bekräftar barnet genom att lägga sin hand på barnets hand, innan de pratar med varandra. Både förskolechef och arbetslag uppger att en av avdelningens styrkor är att personalen är lyhörda och uppmärksammar barnens intresse.

5 4 (10) Skolinspektionens observationer visar att personalen vid flera tillfällen och i olika situationer, är lyhörda för barnen och uppmärksammar deras verbala och icke-verbala signaler. Vid en samling när det förs en dialog om is, vatten och färger berättar ett barn "hemma har jag gjort vatten blått". Personalen frågar då om barnet vill berätta hur de gjorde. Barnet kommer inte på hur de gjorde det. Senare under samlingen kommer barnet på hur de gjorde och det uppmärksammar personalen. Barnet får då berätta för de andra barnen hur det gick till. Ett annat tillfälle noteras under en sångsamling när personalen ställer frågor och inväntar barnens svar. Det noteras även i andra situationer att personalen är lyhörda för barnen och uppmärksammar deras signaler. Det sker bland annat i en matsituation genom att personalen ställer frågor som "vad vill du ha?", "du vill ha banan?" och "vill du ha mer mjölk?" till barnen och inväntar deras svar. Det noteras även flera tillfällen när personalen uppmärksammar barnens ickeverbala signaler. Vid en observation av den fria uteleken noteras att en personal uppmärksammar när ett barn ligger tyst vid en snöhög och tittar upp mot himlen. Personalen säger då "ligger du här, fryser du inte?", varpå barnet svarar "nä". Personalen erbjuder barnet olika aktiviteter och ställer frågor. Till slut framkommer det att barnet vill hem för att en kompis från förskolan ska följa med barnet hem nä dagen är slut. Personalen frågar då barnet "ska vi inte ta pulkan och åka iväg och se vad kompisen gör?" Barnet nickar och de tar pulkan och går till kompisen som ska följa med barnet hem. En annan situation när personalen uppmärksammar och är lyhörd för barnens icke-verbala signaler sker vid en matsituation. Ett barn petar i köttfärsen med besticken vilket personalen uppmärksammar och frågar om barnet är osäker om denne kommer gilla köttfärssåsen. Personalen uppmuntrar sedan barnet att göra som sin kompis och lägga lite köttfärs vid sidan på tallriken och smaka. Barnet gör som personalen tipsat om och smakar på köttfärsen. Under Skolinspektionens observationer noteras dock enstaka tillfällen när personalen inte är lyhörda för barnens signaler. Till exempel sker det i en tambursituation när ett barn har problem med att få på sig sin overall och frågar om hjälp flera gånger utan att det uppmärksammas. Det är först när flera andra barn gått ut som barnet uppmärksammas och får hjälp. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolechefen berättar att personalen tar tillvara barnens intresse för att lära genom att föra samtal om deras intressen. Arbetslaget anger att de försöker ta tillvara och stärka barnen i deras intresse för att lära, genom att prata om barnens intresse på personalens reflektionstid och därefter gör de mini-teman eller

6 5(10) projekt, utifrån barnens intressen. Arbetslaget ger flera exempel på när barnens intresse tagits tillvara. Ett exempel som de berättar om var när barnen intresserade sig för melodifestivalen och de gjorde en föreställning med mikrofoner och med föräldrarna. Vidare berättar personalen att det är "i de strukturerade och planerade aktiviteterna som de vidgar barnens lärande". Arbetslaget anger att de i övriga situationer som förekommer under en dag försöker knyta an och återkoppla till det som gjorts på samlingar och planerade aktiviteter. Under Skolinspektionens observationer av planerade och strukturerade aktiviteter noteras att personalen vid flera tillfällen tar tillvara barnens intresse att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Till exempel stimulerar och utmanar personalen barnen i deras lärande och utveckling genom ett experiment med vatten, snö och is vid en samling inomhus. Personalen pratar med barngruppen om vad de hade med sig till skogen, varpå ett barn säger "plumparna". Personalen säger "ja, lupparna". Personalen frågar vad det var de tittade efter med lupparna. Ett barn svarar "snöflingor" vilket personalen bekräftar genom att säga "ja". Ett annat barn säger då, "när det regnar, så fryser det". Personalen frågar då vad som händer med regnet när det är kallt. Barnet svarar då, "det blir snö". Samlingen fortsätter och personalen frågar vidare kring experimentet som de tidigare gjort med att frysa vatten. Till exempel expanderar personalen barnens intresse för att lära genom att fråga "vad tror ni fryser snabbast, kallt eller varmt vatten?" En del av barnen svarar "kallt" medan andra svarar "varmt vatten". Personalen lyssnar på barnens svar och har ett tillåtande förhållningssätt, men berättar efter ett tag att "det är lite konstigt men det varma vattnet _fryser snabbast, då det har mer luft i sig". Det noteras dock flera tillfällen under observation av den fria leken samt vid mat- och tambursituationer när personalen inte tar vara på och stärker barnen i deras intresse för att lära. Till exempel vid en "lägenhetslek" är en personal med och blir serverad av barnen. När personalen ätit upp, går ett barn bort till leksaksköket och säger "man kan diska i varmt vatten", varpå personalen säger "ja, men inte dricka varmt vatten". Barnet säger då "barn kan dricka varmt vatten". Personalen säger då "man ska inte dricka varmt vatten i kran för att det finns bakterier där". Personalen berättar och ger svar snarare än ställer frågor för att utmana och stimulera utifrån barnets intresse för att skapa ett lärande. Vid ett tillfälle i tamburen visar flera barn intresse för matematik. Ett barn frågar ett annat barn "vet du vad 5 plus 5 blir?" Barnet svarar själv "det blir 10". Ett annat barn säger "vet du vad 2 plus 2 blir", varpå ett barn svarar "det blir 4". Ett tredje barn säger, "vet ni vad blir? det blir 160". Ett barn frågar "hur vet du det?", varpå svaret blir "jag har lärt mig att räkna". Personalen i tamburen tar inte tillvara tillfället i syfte att stimulera och utmana barnen i deras lärande.

7 6(10) Barnens vetgirighet och nyfikenhet Förskolechefen anger att personalen följer upp sådant som barnen pratar om genom att bland annat ta reda på mer information med hjälp av en surfplatta. Det viktiga är att personalen för dialog och reflekterar tillsammans med barnen, berättar förskolechefen. Arbetslaget uppger att de försöker ta tillvara barnens nyfikenhet och vetgirighet, genom att ställa frågor och tillsammans med barnen upptäcka och lära mer om det som barnen är nyfikna på. Det finns tillfällen när personalen inte på direkten hinner ta vara på barnens vetgirighet och nyfikenhet, berättar personalen. Vidare berättar personalen att de vid dessa tillfällen för samtal om detta vid deras reflektionstid för att senare ta vara på det barnen visat en nyfikenhet på och vetgirighet för. Arbetslaget berättar vidare att de haft brist på tid och fått göra avkall på deras reflektionstid och planeringar, vilket har påverkat deras möjlighet att ta vara på barnens nyfikenhet och vetgirighet negativt. Det noteras, under Skolinspektionens observationer, att det finns tillfällen då personalen delvis tar tillvara barnens nyfikenhet och vetgirighet. Bland annat vid en samling noteras att personalen tar vara på ett barns nyfikenhet och vetgirighet genom att ställa frågor och initiera ett experiment. I situationen säger ett barn till en personal "vet du en sak, jag kan göra alla regnbågens färger", varpå personalen frågar "hur gjorde du det?". Barnet berättar att det skedde genom att blanda alla färger. Istället för att berätta för barnet att det inte kan stämma, så är personalen tillåtande och föreslår "då får vi testa att blanda alla färger och se om det blir alla regnbågens färger". Ett liknande exempel noteras vid en matsituation när flera barn börjar prata om olika pengar och ett barn säger "jag har en niokrona". Personalen följer barnens dialog och ställer frågor för att ta tillvara på deras nyfikenhet. Efter ett tag berättar personalen om att de har låtsaspengar som de kan ta fram för att se vilka olika slags mynt det finns. Personalen frågar barnen var de tycker att låtsaspengarna ska vara. Barnen är överens om att de bör ligga i lägenheten. Det noteras även flera tillfällen när personalen inte tar vara på barnens nyfikenhet och vetgirighet. I en samling frågar personalen barnen om de har några fler funderingar kring is och snö. Ett barn säger "isbjörnar, de äter kött". Ett annat barn säger då, "isbjörnar är normen för alla björnar" och sen fortsätter de båda barnen att prata om isbjörnar, utan att personalen tar tillvara på det barnen sagt. Ett annat tillfälle noteras i tamburen när ett barn frågar personalen, "hur bygger man hus?". Personalen svarar då att 'först har man en ritning, sen åker man till ett ställe och köper brädor. Men jag har aldrig byggt hus, bara sett hur det går till. Men sen så snickrar man nog de plankor man har". Ett barn säger då att "min morfar

8 7 (10) jobbar med att bygga hus". Personalen tar inte vara på detta tillfälle att stimulera och utmana barnets lärande. Barnets lek som verktyg för lärande Förskolechefen berättar att personalen använder leken som ett verktyg för lärande på flera sätt, exempelvis har de samarbetsövningar med barnen. Både förskolechefen och arbetslaget uppger att personalen beroende på situation intar antingen en aktiv eller en mer observerande roll. Arbetslaget berättar att de intar en aktiv roll i leken i syfte att både upprätthålla, utveckla och skapa ett lärande i leken. När de intar en mer observerande roll försöker de se på barnens sociala samspel. Vid Skolinspektionens observationer noteras flera tillfällen när personalen är aktiv under fri lek. Det noteras i den fria leken utomhus att personalen är aktiva och närvarande och erbjuder barnen olika aktiviteter som pulkaåkning, stjärtlappsåkning, landbandy och att gräva i snöhögar. I dessa situationer och moment tar personalen en aktiv roll och deltar på barnens nivå. Det noteras att personalen förklarar spelregler, stöttar, har kortare dialoger, tröstar och löser konfliktsituationer. Personalen är även aktiv och närvarande vid den fria leken inomhus. Det sker framförallt i de aktiviteter som är mer vuxeninitierade. Det noteras också att personalen sitter ner och interagerar med barnen exempelvis vid spel av olika spel. Till exempel, när en personal spelar memory med ett barn, utvecklas och expanderas leken för att stimulera och utmana barnets utveckling och lärande. Först spelar de genom att de tillsammans får titta på memorybrädet, sen efter ett tag byter de bräde och därefter så testar de att spela spelet genom att inte i förväg se de olika figurerna som ska paras ihop. Utmaningen för barnet expanderas ju längre tid de spelar. Det noteras även tillfällen när personalen inte använder barnens inbjudan till lek för att stimulera eller utmana barnen i deras utveckling och lärande. Ett exempel noteras i den fria leken när en grupp barn leker i "lägenheten". Ett barn frågar personalen, "varför lyser den inte (en leksak)?", varpå personalen svarar "när vi fick den så snurrade den bara, den lyste inte". Situationen avslutas med att personalen säger "den har nog fått många törnar". Ett annat exempel noteras vid en matsituation. När en klocka ringer i lokalen så låtsas barnen att det är polisen och låter som sirenerna på en polisbil. Personalen säger att det var klockan och inte polisen. Barnen fortsätter och då säger personalen uppfodrande "vet ni, det är ett högt ljud".

9 Verksamhetsrappe),J. : 8 (10) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen till viss del stimulerar och utmanar barnens utveckling genom språklig och kommunikativ interaktion. Personalen är lyhörda för barnen och uppmärksammar deras verbala och icke-verbala signaler. Vidare tar personalen delvis vara på barnens nyfikenhet, vetgirighet och intresse för att lära. Det sker dock företrädesvis vid samlingar medan det sker mer sällan i övriga förekommande situationer under dagen. Personalen är aktiv och använder leken som verktyg för att stimulera barnens utveckling och lärande i verksamheten. Däremot använder personalen i mindre omfattning barnens egeninitierade lek i syfte att stimulera till lärande. 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Förskolechefen uppger att den fysiska miljön är ändamålsenlig. Arbetslaget instämmer i att den fysiska miljön både inomhus och utomhus är bra och ändamålsenlig. Vidare berättar arbetslaget att de försökt skapa en miljö utifrån barnens intresse och för att stimulera och utmana barnen i deras lärande. Den fysiska miljön kan utvecklas ytterligare, anger arbetslaget. Avdelningens inomhusmiljö består av ett större och fyra mindre rum för bland annat skapande, rollek, bygg och konstruktion. Det finns utrymmen för vila och lugna aktiviteter. I miljön finns även barnens alster uppsatta på väggarna. Miljön inomhus erbjuder olika aktiviteter och är ombonad och tillsynes trygg för barngruppen. Under Skolinspektionens besök är gården täckt med snö. Vid observation noteras att förskolans gård är utformad som ett "T". Den är kuperad och har en skogsdel med träd. I miljön finns bänkar, gungredskap och en rutschkana. Gården är till viss del tillgänglig för barnen och är delvis variationsrik till sitt innehåll. Personalen anger att förskolan även har tillgång till skolans gård och en idrottsplats i närheten.

10 9(10) Material för utveckling och lärande Förskolechefen berättar att de i arbetet med att skapa en giftfri förskola blivit tvungna att ta bort mycket material av plast. Förskolechefen bedömer att det saknas material inomhus, men kan inte precisera vilken sorts av material som saknas då material nyligen tagits bort för att skapa en bättre miljö på förskola. Arbetslaget lyfter upp att de saknar bland annat bygg- och konstruktionsmaterial. Skolinspektionen noterar att materialet inomhus är exponerat så att det är lätt tillgängligt och inbjudande för barnen. Till exempel är bord och stolar i barnens höjd. Material finns i hyllor som barnen ser och på lådor finns det bilder på vad de innehåller. Det finns visst material som är högre upp såsom pärlor, små lego och spel/pussel. Barnen kan även se detta material, men inte nå det själva. Det noteras att materialet är utvalt för att möta barngruppens behov. Det finns även en variation av material som inbjuder till olika sorters lekar. Materialet utomhus finns i två bodar varav den ena är stängd under observationerna. I den stängda boden finns bland annat traktorer, spadar och hinkar. Personalen anger att de alternerar vilket förråd som de har öppet i syfte att observera barnens val av material. De anger också att barnen kan få material från den bod som är stängd om de frågar. I den bod som är öppen finns bland annat cyklar, pulkor, stjärtlappar, innebandyklubbor och kärror. Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Personalen berättar att de till exempel vid samlingar pratar om och introducerar nytt material för barnen. Vidare berättar personalen att de väljer ut material som kan fungera som ett hjälpmedel för att skapa ett lärande i de planerade aktiviteterna. Val av material är beroende av vad det är personalen introducerar och vad de vill uppnå med de planerade aktiviteterna, anger de. Under Skolinspektionens observationer noteras flera tillfällen när personalen använder den fysiska miljön och materialet för att stimulera barnens utveckling och lärande. Till exempel under den fria leken både inomhus och utomhus. Där får barnen initialt välja aktiviteter eller material själva. Det noteras att barnen känner till miljön och materialet, de väljer snabbt aktivitet och material och är sedan sysselsatta i den fria leken. Vid strukturerade och planerade aktiviteter används miljöerna och materialet för att stimulera och utmana barnen. Till exempel vid en sångsamling används en stor tärning som barnen får kasta och varje siffra är kopplat till en bild, som symboliserar en sång. Efter att barnen slagit tärningen får de leta upp bilden och gissa vilken sång som ska sjungas.

11 10(10) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljöerna både inomhus och utomhus är innehållsrika, inbjudande och utformade på ett sådant sätt att de stimulerar barnens utveckling och lärande. Förskolans material inomhus är exponerat, tillgängligt, stimulerande, och inbjuder till olika aktiviteter. Materialet utomhus är dock inte lika variationsrikt och inte heller exponerat på ett sådant sätt att barnen stimuleras och utmanas i deras utveckling och lärande. Personalen använder miljöerna och materialet för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Det sker dock framför allt vid strukturerade aktiviteter och mindre i övriga förekommande situationer under en dag. Syfte och frågeställning Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.