Verksamhetsrapport. efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid Torsångs förskola, Borlänge kommun

Transkript

1 Bilaga 1 efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid Torsångs förskola, Borlänge kommun Skolinspektionen, Box Stockholm, Besök: Sveavägen 159. Telefon:

2 fi 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Torsångs förskola i Borlänge kommun ingår i detta urval. Torsångs förskola besöktes den oktober Ansvariga inspektörer har varit Sebastian Thimfors och Jesper Thiborg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens

3 2(10) ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Torsång Torsångs förskola är belägen en bit utanför centrala Borlänge. Förskolan har fem avdelningar. Avdelningarna Myran, Ekorren, Kotten, Elefanten och Kojan har sammanlagt 86 barn i åldrarna 1-5 år. Avdelningen Kojan ligger i en fristående byggnad som är belägen vid Torsångs gamla skola, cirka 1,5 km från Torsångs förskolas övriga avdelningar. Kojans verksamhet riktar sig till förskolans 5- åringar. Avdelningarna i förskolan har mellan 2,75-3,5 heltidstjänster. Förskolan har, sedan några veckor innan Skolinspektionens besök, en nyanställd förskolechef. Skolinspektionen har besökt avdelningen Elefanten som har 19 barn i åldrarna 2-4 år. I avdelningen arbetar en förskollärare och två barnskötare samt en resurs. Förskolläraren och en av barnskötarna arbetar heltid på avdelningen, medan den andra barnskötaren arbetar 75 procent på Elefanten och 25 procent på avdelningen Myran. Förskolläraren har en lärarexamen sedan 2011 mot förskolan och upp till årskurs 3, men har i dagsläget inte ansökt om legitimation. Det är förskolläraren som har det övergripande ansvaret på avdelningen och ska se till att arbetet genomförs utifrån läroplanen. Förskolechefen har tydliggjort att förskolläraren har detta uppdrag. Personalen på avdelningen genomför arbetet tillsammans och delar det praktiska ansvaret. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare en förskola i kommunen. Torsångs förskola består av två fristående byggnader. Mellan och runt byggnaderna finns en stor, öppen och inbjudande förskolegård. Gården består av sandlådor, gungor, ruschkana, motorikbana och inrymmer även ett skogsparti. Förskolans gård är gemensam för alla avdelningar på förskolan. Avdelningen som besöks har fyra små rum samt två större rum och har i anslutning till dessa skötrum och tambur. De mindre rummen används och har 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 Verksam hetsrapport 3(10) inretts för ateljéaktivitet, samling, bygg- och konstruktionslek. Det finns även ett rum för rollek, som förskolan kallar "lägenhetsrummet", som är ett rolleksrums som inretts till lägenhet. I de två större rummen används det ena för spel och skapande, medan det andra rummet som kallas "lekhallen" används för motorikaktiviteter och fri lek. Båda de större rummen används även som matsalar. Förskolans arbetssätt bygger på att barnen delas in i mindre grupper med en eller två personal i varje grupp. Några är time och några är ute under samma tid, vilket ger förutsättningar till ett oftast lugnt och harmoniskt arbetstempo. En ny skola som omfattar barn från 1 år till 9 år kommer att byggas på platsen där Torsångs förskola är belägen idag. Planerad byggstart är årsskiftet Under byggtiden kommer barnen från Torsångs förskola 1-4 år att ha sin verksamhet i så kallade moduler i anslutning till Ornäs skola, som är belägen några kilometer ifrån Torsångs förskola. Bygget beräknas stå klart till vårterminen 2017, då även förskolans 5 årsverksamhet på avdelningen Kojan ansluter till förskolans nya lokaler. Undervisning i förskolan Enligt förskolläraren och arbetslaget sker undervisning hela tiden i samtal med barnen. Förskolläraren uppger även att det sker både planerad och oplanerad undervisning i den pedagogiska verksamheten. Även förskolechefen beskriver att undervisning sker i samspel mellan personal och barn, men även men i samspelet mellan barn och barn i förskolan. Förskolechefen menar att det också uppstår undervisning i de möten som uppstår hela tiden under förskolevistelsen. Förskolechefen lyfter även upp att undervisning, lärande och utveckling hänger ihop och sker även i förskolan.

5 4(10) Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Under de två dagar som verksamheten observeras noteras att personalen är lyhörda för barnen och uppmärksammar deras behov, men även deras verbala och ickeverbala signaler, vilket genomsyrar verksamheten. Personalen ger respons när barnen söker kontakt, inväntar så att barnen får prata färdigt och svarar på de flesta frågorna som barnen ställer fortlöpande under dagarna. Vidare noteras att personalen även uppmärksammar icke-verbala signaler. Vid ett av observationstillfällena där barnen delas upp i två grupper går två barn tyst iväg och sätter sig i en arman del av rummet medan resten av gruppen går mot tamburen. Personalen frågar barnen om de vill sitta där en stund och vänta, vilket barnen väljer att göra. Efter en stund kommer personalen tillbaka och frågar om det är något som har hänt, varpå ett av barnen börjar gråta och berättar att de inte vill gå ut, utan hellre vill vara inne och ha "Mini röris". Personalen tröstar det ledsna barnet och förklarar lugnt för de båda barnen, varför alla inte kan vara med på "Mini röris" samtidigt och berättar när det är deras tur att ha rörelse inne. Personalen avslutar situationen med att fråga barnen om det känns ok och om de vill följa med till tamburen och ta på sig kläderna, för att sedan gå ut och ha roligt på gården med de andra barnen. Båda barnen följer med till tamburen, där de frågar personalen vilken dag de ska ha "Mini röris" och får då svaret, "på torsdag, som jag berättade för er förut, kommer ni ihåg?".

6 5(10) I intervju med arbetslaget uppger personalen att de tycker att det är viktigt att både se och höra barnen, vilket har varit ett tidigare utvecklingsområde på förskolan. Arbetslaget menar att de nu har blivit bra på att se och höra alla barn och vet vilka barn som är i behov av mer uppmärksamhet. Förskolechefen uppger att det är svårt att uttala sig om hur personalens lyhördhet och uppmärksamhet ser ut i praktiken, då förskolechefen är nyanställd på förskolan. Förskolechefen upplever dock att det finns ett stort engagemang i personalgruppen och att de har ett stort fokus på att vara nära barnen och fånga deras intresse och vad de vill. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Verksamheten präglas av en riklig verbal kommunikation där personalen ofta ger barnen respons och bekräftar att de ser och hör dem. Personalen uppmuntrar och utmanar barnen genom att använda ord såsom 'försök själv, testa, vad gör du, behöver du hjälp?". Vid ett observationstillfälle har en grupp barn skapande i ateljén. Personalen börjar aktiviteten genom att förklara för barnen om uppgiften, som har ett hösttema. Personalen ger även barnen möjlighet att fråga om något är oklart och förklarar sedan det, som barnen finner svårt med uppgiften. Under observationen frågar ett barn om hur hösten ser ut, varpå personalen svarar med att barnen kan titta ut genom fönstret, för att titta hur det ser ut utanför. Personalen utmanar och utvidgar barnens tidigare kunnande i situationen genom att tillägga att barnen även kan tänka på hur det såg ut utomhus, när de var ute och plockade löv. Ett av barnen bekräftar att denne har förstått hur hösten ser ut och utbrister "nu vet jag hur hösten ser ut, den är olika färger som röd, gul och grön". Personalen bekräftar och befäster barnets konstaterande och förklarar att hösten har olika färger och att de färgerna barnen tycker om med hösten, kan de använda till sina målningar. Under de två observationsdagarna noteras ofta tillfällen då personalen inte använder möjligheterna att fördjupa och ställa följdfrågor kring aktuell aktivitet eller situation, så att barnen vidgar sina perspektiv. Det förs många samtal i verksamheten. Dock sker det sällan sådana samtal där man för en dialog om vad som kan utmana barnen utifrån tidigare kunnande och frågor, som vidgar barnens perspektiv. Vid ett observationstillfälle har hela gruppen samling. Under samlingen kopplar ett barn sina tidigare erfarenheter till ett experiment som ska genomföras. Experimentet går ut på att ta i en smörgås med smutsiga händer, för att sedan ta i en smörgås med rena händer. Smörgåsarna stoppas sedan ner i varsin genomskinlig påse, där barnen får i uppgift att se vad som händer med srnörgå-

7 6(10) sarna de närmsta dagarna. Barnet som tillsammans med personalen håller experimentet, samtalar under momentet om att det är som när "jag geggade hemma i potatislandet som en gris och blev jättesmutsig". Personalen bekräftar att de hört vad barnet sagt, men följer varken upp med någon fördjupande följdfråga eller kopplar det till det pågående experimentet. Personalen bekräftar ofta vad barnen gör, säger, initierar och frågar. Dock sker det sällan i dialog med barnen, där de uppmärksammar och sätter ord på vad barnen lärt sig. I intervju med arbetslaget, uppger personalen att de inte kommit igång med något projektarbete än. I tidigare projektarbete lyfter arbetslaget att de arbetat med ett sagoprojekt där de utvecklade djur. Under projektets gång lästes en saga där djuren i sagan även illustrerades. I projektet fick barnen även titta på en film som följde projektets tema och det spelades även teater, där barnen fick agera djur. I projektarbetet menar arbetslaget att de vanligtvis arbetar med att utmana och utvidga barnens intresse, erfarenheter och kunnande. Detta sker då med hjälp av olika processer och metoder så som illustrationer, digitala medier och sagoberättande. Barnens vetgirighet och nyfikenhet Personalen uppger att de oftast tar tillvara på barnens vetgirighet och nyfikenhet vid matsituationer, där det sker samtal om "allt mellan himmel och jord". Förskolläraren uppger att arbetslaget ibland går vidare med det som barnen initierar vid matsituationen, genom att använda t.ex. ipad för att ta reda på mer inom ämnet. Arbetslaget lyfter en situation där barnen varit nyfikna på vad en bläckfisk är och där personalen först berättade om bläckfisken, för att sedan gå vidare med att söka mer fakta på ipaden. När de tillsammans tagit reda på mer fakta blev de inspirerade och började rita bläckfiskar. På detta sätt menar personalen att barnen blir inspirerade och nyfikna. Förskolechefen uppger att personalen är väldigt nära barnen och känner dem väl och att det är i den interaktionen personalen tar tillvara på barnens nyfikenhet och vetgirighet. Under de två dagar som verksamheten observeras noteras att personalen delvis tar tillvara barnens nyfikenhet och vetgirighet genom att de med respekt och allvar, aktivt lyssnar på vad barnen pratar om. Under en matsituation noteras hur ett barn lyfter frågan om hur en älgjakt går till. Barnet undrar nyfiket "sitter man bara i skogen och väntar på älgen? eller finns det andra sätt?-. En i personalen förklarar att det finns flera sätt att jaga älg på. Personalen berättar vidare att man kan sitta och vänta på att älgen kommer eller att man kan använda en hund, som spårar upp älgen. Fler av barnen vid lunchen blir nyfikna på berättelsen och samtalet fortsätter kring vem som är på älgjakt nu och vilka som varit på älgjakt. Dock noteras flertalet tillfällen under observationstiden då personalen inte använder möjligheterna att ta tillvara på barnens vetgirighet och nyfiken-

8 7 (10) het. Vid ett av observationstillfällena frågar exempelvis ett barn personalen vid lunchbordet, om vad rödbetan har för färg och får då ett kort svar tillbaka, att rödbetan är röd. Barnet säger då att rödbetan inte ser röd ut och börjar diskutera detta med ett annat barn vid bordet, vilket inte uppmärksammas eller tas tillvara på. Det förs många samtal i till exempel matsituation och i tamburen och då ofta utifrån att personalen ställer frågor såsom "försök själv, testa, vad gör du, behöver du hjälp?". Dock sker samtalen och dialogen med barnen under dessa situationer i mindre utsträckning på ett sådant sätt, att barnens vetgirighet och nyfikenhet tas tillvara och stimuleras till en ökad nyfikenhet. Barnets lek som verktyg för lärande Barnen leker mycket i förskolans olika rum och förflyttar sig fritt mellan rummen när de vill byta aktivitet. Utemiljön är stor och inbjudande och även här leker barnen mycket och kan förflytta sig obehindrat på den stora gården. Vid observationer noteras få tillfällen där personalen tar tillvara barnens lek för att stimulera ett lärande eller för att utveckla leken och olika förmågor. Vid den fria leken och den lek som barnen initierar är personalen passiva och observerar barnen. Personalen ställer kortare frågor som till exempel. "vad gör ni?", "vad är det här?", "vad kan det vara mer?" och interagerar med barnen först när det uppstår konfliktsituationer eller om någon behöver tröst och närhet. Arbetslaget bekräftar att det är mycket fri lek för tillfället och att barnen är kreativa i skapandet av lekar. Personalen uppger att de inte vill gå in och störa i lekarna. Vidare berättar arbetslaget att det händer att de deltar i barnens lek, men att de mest observerar leken och bryter in om det uppstår konfliktsituationer i leken som de behöver hjälpa till med. Arbetslaget menar även att de är observatörer i leken med syfte att titta extra på vissa barn, som arbetslaget upplever behöver observeras extra utifrån deras eventuella behov av extra stöd i det sociala samspelet. Förskolechefen uppger att leken är barnens metod för att lära och naturlig för barnen och att det sker mycket lärande i leken. Förskolechefen berättar att drömbilden vore att personalen är "medlelcande, att de är med och utvecklar leken". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen delvis använder språklig och kommunikativ interaktion för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Det sker företrädesvis i de planerade och strukturerade aktiviteterna såsom samling, skapande och motorikaktiviteter såsom "Miniröris". Personalen är lyhörd för barnen och uppmärksammar deras behov samt barnens verbala och ickeverbala signaler, vilket genomsyrar verksamheten. Personalen använder barnens lek i mindre omfattning som verktyg för lärande.

9 Verksam hetsrapport 8(10) 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Den fysiska inomhusmiljön präglas av både små och större rum, som erbjuder olika slags aktiviteter. Det finns en variation av aktiviteter att välja i de olika miljöerna, som är anpassade för åldersgruppen. De äldre barnen har möjlighet att exempelvis aktivera sig med lego. I miljön finns det flera soffor där det finns möjlighet till lugnare aktiviteter såsom att läsa en bok. Vilan sker på en annan avdelning och erbjuds de barn som behöver det. De två större rummen har flera funktioner såsom matsal, lekhall, rum för skapande och motorikaktiviteter. Miljön är trygg och tillgänglig för alla barn. Barnen delas ofta upp i mindre grupper, för att ge barnen mer utrymme och tid för sina aktiviteter. Under observationsdagarna noteras att det förutom några av barnens målningar bara förekommer ett litet antal bilder och dokumentation på väggarna. Mellan och runt förskolebyggnaderna finns en gemensam gård som består av sandlådor med traditionella sandleksaker, gungor, ruschkana, motorikbana och inrymmer även ett skogsparti. Utomhusmiljön är öppen och med ett varierat underlag, som inbjuder till aktiviteter som cykling och lekar som kräver utrymme. Arbetslaget uppger att inomhusmiljön kan förändras beroende på barngruppen och att tanken är att miljön ska stimulera till olika aktiviteter och lekar. Arbetslaget berättar vidare att de har de varit många tankar om hur miljön ska byggas upp. Rolleksrummet "lägenheten" har exempelvis blivit större i jämförelse med året innan. Detta då arbetslaget uppger att det är fler flickor i barngruppen nu som är intresserade av rollek än året innan, då det var fler pojkar i barngruppen som var mer intresserade av bygg och konstruktion. Förskolechefen och arbetslaget uppger att miljön inte är optimal i nuläget och att de anpassat sig till den, då förskolan ska rivas inom kort för =byggnation.

10 Verksamhetrppo [,-. 9(10) De säger också att det inte varit läge att göra några investeringar i den befintliga miljön just nu, då förskolan snart ska flytta till tillfälliga lokaler. Material för utveckling och lärande Materialet som finns inomhus är delvis exponerat på ett sådant sätt som gör att barnen ser och når det. Det finns en variation av material som är anpassat till barngruppen och till olika aktiviteter såsom rollek, bygglek, konstruktion, skapande samt fri lek. Material som anses vara en säkerhetsrisk för de yngre barnen plockar personalen fram i planerad aktivitet, eller när de äldre barnen efterfrågar materialet, exempelvis mindre lego. Utomhus finns cyklar, vagnar och traditionella sandleksaker. I utomhusmiljön menar personalen, att barnen mest är intresserade av hinkar, spadar och vagnar trots att de har mycket cyklar och trehjulingar att tillgå. Under observationsdagarna noteras att utomhusmaterialet oftast redan är framplockade av andra avdelningar. Med undantag av de traditionella sandleksakema och vagnarna, så är det övriga materialet, inte exponerat på ett sådant sätt att barnen kan se vad mer som finns att tillgå i materialväg. Förskolechefen uppger att materialet är exponerat på detta sätt av säkerhetsskäl. Förskolechefen berättar vidare att barnen vet att det finns mer material att tillgå och att de kan säga till om de vill ta ut andra leksaker. Detta eftersom förrådet på gården i nuläget inte är helt anpassat efter barnens behov. Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Under de två observationsdagarna noteras att materialet i förskolans olika aktivitetsrum och utomhusmiljö är varierande och anpassat för åldersgruppen. Vid samling används material såsom egentillverkade sagor och material för experiment. När barnen har skapande aktivitet används färg, penslar, papper, oljekritor och svampar. I den fria leken har barnen materialet i de olika aktivitetsrummen att tillgå exempelvis bygg- och konstruktionsmaterial, lego, rolleksmaterial, rit och skapandematerial. Utomhus observeras att material såsom traditionella sandleksaker och vagnar mestadels används. Under observationstiden noteras att personalen vid flera tillfällen inte medvetet använder materialet för att stimulera till utveckling och lärande. Under observationerna förhåller sig personalen mer observerande till barnens egna aktiviteter och till hur barnen använder materialet i dessa situationer. Personalen interagerar exempelvis i dessa situationer med barnen genom att ställa kortare frågor såsom "vad gör du, behöver du hjälp och vad är det där?". Arbetslaget uppger att de har olika rum i miljön för olika slags lekar och att det är tillgången till materialet i dessa rum, som är stimulerande för barnen.

11 10(10) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är öppen och erbjuder olika rum som är inredda och inbjuder till olika aktiviteter. Inomhusmiljön är anpassad för åldersgruppen och stimulerar delvis barnets utveck- Ilin och lärande. Miljön utomhus är tillgänglig, varierad och tillgodoser alla barnens behov oavsett ålder, samt stimulerar och utmanar till utveckling och lärande. Förskolans material är delvis exponerat och tillgängligt. Det material som är exponerat och tillgängligt inbjuder till lek och andra aktiviteter. Syfte och frågeställningar Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utforntas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.