t'n Verksamhetsrapport Skolinspektionen

Transkript

1 t'n Bilaga 1 Skolinspektionen efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Blötberget, Ludvika kommun

2 VeKKsam h eks ppo 1(12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Blötberget, i Ludvika kommun ingår i detta urval. Förskolan Blötberget besöktes den 19 och 20 januari Ansvariga inspektörer har varit Sebastian Thimfors och Jesper Thiborg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställning och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. 1 förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i

3 Verksam hetsrapport 2(12) undervisningen. Det är förskollärares och arman personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Blötberget Skolinspektionen har besökt förskolan Blötberget som består av en avdelning, med 21 inskrivna barn i åldrarna 1-5 år. Förskolan är belägen en bit utanför centrala Ludvika. Förskolans avdelning har 3,75 heltidstjänster och i avdelningen arbetar en förskollärare på 100 procent, samt en fritidspedagog och två barnskötare. Förskolläraren har legitimation med behörighet att undervisa i förskolan. Det är förskolläraren som har det övergripande ansvaret på avdelningen och ska se till att arbetet genomförs utifrån läroplanen. Förskolechefen har tydliggjort att förskolläraren har detta uppdrag. Arbetslaget planerar och genomför arbetet tillsammans och delar ansvaret för det praktiska arbetet. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare fyra förskolor i området. Förskolan Blötbergets lokaler inryms i Blötbergets grundskola. I anslutning till förskolebyggnaden finns en relativt stor, öppen och sluttande gård. Gården består bland annat av två sandlådor, rutschkana, plasthus, gungor för både de yngre och äldre barnen, asfalterade partier samt några bänkar. Förskolan har även tillgång till naturområden och idrottsplats i närheten, som nyttjas i verksamheten. I inomhusmiljön finns tre mindre rum och ett stort rum och i anslutning till dessa finns skötrum och tambur. Samtliga rum är organiserade för att erbjuda olika slags aktiviteter såsom skapande, bygg- och konstruktion, rollek, rörelse, olika spel, bokläsning och samling. Ett utav rummen används även som matsal. Arbetslaget uppger att förskolans arbetssätt bygger på att barnen delas in i mindre åldersgrupper vid exempelvis samlingar, skapande, rörelse och projektarbete. Detta i syfte att ge möjlighet till ett lugnare och mer harmoniskt arbetstempo. Förskolechefen uppger att Blötbergets förskola under hösten 2016 kommer att flytta till nya lokaler och slås ihop med ytterligare en förskola, i närområdet. Den nya förskolan kommer att erbjuda tre avdelningar för barn i åldrarna 1-5 år. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 Verksam hetsrapport 3(12) Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger att undervisning i förskolan innebär att det finns ett ständigt lärande i varje situation och moment. De lyfter även att barnen måste vara trygga för att lärandet ska fungera, men att det även handlar om "mognad". Förskolechefen berättar att undervisning i förskolan innebär att de arbetar med barnen på ett sådant sätt att barnen utvecklar ett lärande inom olika områden. Men att man även har ett pedagogiskt tänk under hela dagen, så att undervisningen bildar en helhet i verksamheten. Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Arbetslaget uppger att det är viktigt att vara lyhörd och uppmärksam för barnens intressen och deras lust att lära. Arbetslaget berättar vidare om vikten av att se alla barn. Arbetslaget har dessutom uppmärksammat att det har varit viktigt att arbeta med barnens trygghet. Detta då de haft många inskolningar av nya barn under höstterminen. Arbetslaget lyfter även att det är viktigt att vara lyhörda för varandra i arbetslaget, för att skapa trivsel men också för att må bra i arbetet med barnen. Förskolechefen uppger att det är viktigt att personalen är lyhörd och uppmärksam både för det enskilda barnet och för hela barngruppen. Detta för att barnen

5 4(12) ska känna sig både sedda och hörda, men också för att man på bästa sätt ska kunna tillgodose barnens behov. Under Skolinspektionens observationer noteras flera tillfällen och situationer där personalen är närvarande, lyhörda och uppmärksammar barnens verbala och icke verbala signaler. Till exempel noteras det i strukturerade aktiviteter såsom samlingar och skapande att personalen ger respons när barnen söker vuxenkontakt. Personalen inväntar även barnens frågor, svar och tankar och försöker ofta koppla dessa till tidigare moment eller egna erfarenheter. Det noteras även tillfällen i mat- och leksituationer när personalen är lyhörda och uppmärksammar barnens signaler och behov. Under en matsituation behöver en personal lämna sitt bord och barnen blir ensamma för en stund. En annan i personalen vänder sig då om och uppmärksammar barnen vid det bordet genom att ställa frågor om hur det går och om de behöver något. En annan situation när personalen uppmärksammar icke verbala signaler är när ett barn druckit upp sin mjölk och ser ut att vilja ha mer. Det dröjer inte länge förrän personalen uppmärksammar att barnets mjölk är slut och frågar barnet "vill du ha mer mjölk?", vilket barnet svarar att denne vill. Ett annat exempel noteras under barnens fria lek då en personal frågar ett barn vad denne vill göra. Barnet pekar och säger "upp där". Personalen frågar barnet om denne vill upp på taket. Det vill inte barnet utan går bort mot en hylla. En annan personal uppmärksammar att barnet vill ha något på hyllan och frågar barnet "vill du ha något uppe på hyllan?". Det vill barnet och pekar, varpå personalen tar ner en låda med bondgårdsleksaker och ger barnet. Under Skolinspektionens observationer noteras dock även ett fåtal tillfällen när personalen i mindre utsträckning är lyhörda och uppmärksamma för barnens verbala och icke verbala signaler. Detta noteras exempelvis vid en observation av utomhusleken då ett barn gråter, vilket inte uppmärksammas av personalen förrän ett annat barn ropar på personalen. Ett annat tillfälle som noteras är när ett av de yngre barnen ramlat i snön utan vantar och ropar på personalen och även i denna situation tar det ett tag, innan det uppmärksammas av personalen. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Arbetslaget uppger att de i verksamheten arbetar tematiskt för att stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. De berättar att de exempelvis arbetar med grundfärgerna i skapande, språkstimulerande aktiviteter, motorikträning, vattenexperiment och värdegrunden. Arbetslaget berättar vidare att de delar upp barngruppen i två olika

6 5(12) åldersgrupper, där temaarbetet och aktiviteterna är för alla åldrar men på olika nivåer. Detta bekräftar även förskolechefen i intervju med Skolinspektionen. Arbetslaget lyfter även att de som personal inte sitter inne med svaren, utan att de genom frågor till barnen upptäcker saker tillsammans. Detta utvärderas och återkopplas medvetet tillsammans med barnen varje vecka, men det sker även omedvetet med barnen under verksamhetens gång, uppger arbetslaget. Under Skolinspektionens observationer noteras flera tillfällen när personalen tar tillvara barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunnande och färdigheter. Det noteras även att personalen utgår från det barnen initierar, tar tillvara barnens tankar och ideer samt att de i vissa situationer dessutom expanderar barnens intresseområden. Under en observation av en samling med de äldre barnen noteras att personalen exempelvis läser om Bockarna Bruse, som är ett tema förskolan arbetar med. Temat har, enligt personalen, initierats av barnen. Först läser personalen sagan med hjälp av tillhörande figurer och under tiden ställer de frågor som "vad handlar berättelsen om?", "vad är detta? "och "kommer ni ihåg vad bockarna gör?" Personalen höjer, sänker och förställer rösten för att göra berättelsen mer spännande. Efter att personalen läst berättelsen en gång frågar de om något av barnen vill berätta sagan, vilket flera barn vill. Ett barn väljs ut och går fram till väggen, där de olika förtryckta figurerna sitter. Väl där säger barnet "jag vet inte hur", varpå personalen frågar om de ska hjälpa barnet att komma igång, vilket barnet vill. Personalen inleder sagan och barnet kommer igång och berättar allt eftersom. Personalen vägleder och stödjer barnet i sitt berättande. Flera barn som sagt att de vill berätta sagan hinner inte göra det under samlingen. Personalen säger då till barnen "jag hänger upp figurerna, så kan ni läsa för varandra själva", varpå barnet frågar "utan dig?". "Det kan ni göra", svarar personalen. Ett annat exempel när personalen tar tillvara och stärker barnens intresse för att lära, noteras vid en matsituation när ett av de yngre barnen pekar på en teckning som hänger på väggen. Personalen vänder sig om och ser vad barnet pekar på och frågar "var du med och målade?". Det blir då ett samtal mellan barnet och personalen där de pratar om färgerna blått och rött och vilken färg det blir när man blandar. Personalen ställer även frågor till barnet såsom "hur gjorde du målningen?", "när gjorde du den?" och "hur vet du att det blir de färgerna?". Barnet svarar och personalen får även med sig de andra barnen vid bordet i samtalet, som fortsätter en stund till. I tamburen noteras att personalens fokus ligger på att barnen själva ska försöka ta på och av sig och hänga upp kläderna. Personalen uppmuntrar och för samtal om på- och avklädning, men tar i mindre utsträckning vara på samtal om

7 Verksam hetsrapport 6(12) annat som barnen initierar. Det noteras även under observationerna att personalen ofta bekräftar barnen, men sätter dock i mindre utsträckning ord på det barnen lärt sig i de olika momenten och situationerna. Barnens vetgirighet och nyfikenhet Arbetslaget uppger att det är svårt att alltid fånga barnens nyfikenhet och vetgirighet, men att de försöker göra det hela tiden. De berättar vidare att de tar vara på barnens nyfikenhet och vetgirighet genom att lyssna på barnen och att ha förhållningssättet att alla frågor är lika viktiga. Arbetslaget berättar vidare att de exempelvis använder olika röstlägen när de läser sagor för att skapa spänning och nyfikenhet hos barnen, men att de även lägger till material såsom nya spel, nya sagor och använder olika material till experiment. De lyfter även vikten av att bekräfta barnens frågor och svara på det de kan i stunden, men att även fånga upp det barnen visar intresse för. De berättar om ett exempel när barnen var intresserade av bajs, då de utifrån detta följde upp intresset genom att ta fram en bok som handlade om bajs. Förskolechefen upplever att personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och vetgirighet genom att arbetslaget är flexibla för barnens intressen. Detta genom att de exempelvis "går vidare med det barnen visar sig intresserade för i stunden, även om de kanske håller på med något helt annat just då", uppger förskolechefen. Vid Skolinspektionens observationer noteras att personalen vid flera tillfällen tar vara på barnens nyfikenhet och vetgirighet. Detta genom att aktivt lyssna på barnen, föra dialog och stimulera deras tänkande och ökad nyfikenhet. Vid en observation av en fruktstund fångar exempelvis personalen barnens nyfikenhet när ett barn säger, "titta vad fint fönstret är nu med tulpanerna" och pekar på tulpanerna de tidigare skapat i papper. Personalen säger då, "och dom behöver vi inte ens vattna, vet ni varför?". Ett barn vid bordet svarar"för att dom inte är riktiga", varpå personalen svarar, "ja det stämmer, men det ser ut som det är vår i fönstret". Ett annat barn säger, "då behöver man inte ha overall på sig" och personalen fråga då varför man inte behöver det, varpå barnet svarar att det är varmt ute på våren. Ett annat exempel på när personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och vetgirighet noteras vid barnens fria lek, när en personal frågar en grupp barn vad de vill göra. Barnen i situationen svarar då att de vill spela "nya kråkspelet". Personalen säger då att denne ska plocka fram spelet och frågar samtidigt om barnen kan lära personalen hur man spelar, då denne inte spelat spelet förut. Barnet svarar att de kan det och de sätter sig vid bordet. Situationen fortsätter och barnen berättar för personalen hur man spelar spelet och personalen förklarar under tiden spelets regler genom att läsa spelreglerna på spelets baksida.

8 7(12) Under observationstillfällena noteras även ett fåtal situationer där personalen i lägre utsträckning tar tillvara barnens nyfikenhet och vetgirighet. Det noteras exempelvis under en matsituation när ett barn vid ett bord ropar "mamma, mamma, mamma" och pekar ut mot hallen, varpå personalen säger "inte sitta och skrika här". Barnet fortsätter att säga mamma några gånger till, vilket inte personalen tar vara på eller ställer några frågor om. Ett annat exempel som noteras är i barnens fria lek utomhus, när ett barn vid upprepade tillfällen säger "jag plogar bänken" och "titta, jag plogar bänken", utan att detta uppmärksammas eller fångas upp av personalen. Barnets lek som verktyg för lärande Arbetslaget uppger att de använder barnens lek för att stimulera barnens lärande. De berättar att de både har en aktiv och passiv roll i barnens lek, beroende på vilka barn de har i gruppen. Arbetslaget berättar vidare att deras roll i leken även är beroende på vilka situationer och behov som uppstår i verksamheten. De uppger att de ibland är mer aktiva, då det behovet finns i barngruppen, medan de ibland är mer observerande i barnens lek. Arbetslaget lyfter även att de alltid går runt i miljön och finns där för barnen för att få ingång lekar, utmana barnen, skapa en trygg miljö men också för att arbeta med samspelet, lekregler och värdegrunden. Förskolechefen upplever att arbetslaget använder barnens lek för att stimulera barnens lärande i större utsträckning i inomhusmiljön än utomhus. "Arbetslaget utgår från vad barnen leker och bygger på leken utifrån vad barnen behöver hjälp med i leken", uppger förskolechefen. Förskolechefen delar arbetslagets uppfattning om att arbetslaget både har en aktiv och passiv roll i barnens lek. Men lyfter även att det kan variera i arbetslaget hur de förhåller sig till barnens lek. Under Skolinspektionens observationer noteras ett flertal tillfällen när personalen använder leken som verktyg för lärande, genom att ta tillvara och stärka barnens intresse. Personalen uppmuntrar barnens initiativ till lek genom att använda sig av miljöer och material. Det sker till exempelvis vid barnens fria lek inomhus och i rutinsituationer såsom matsituation och fruktstund. Ett exempel noteras när några barn sitter och leker med en bondgård. Personalen är med och utvecklar leken genom att ställa frågor kring djuren på bondgården. När barnen benämner en figur som en häst, frågar personalen exempelvis om vem som kan rida på hästen. Barnen och personalen expanderar leken tillsarru-nans genom dialog och genom att personalen är aktiv, stöttande och närvarande. Ett annat exempel noteras när personalen använder ett lekmoment under en fruktstund med de yngre barnen, för att locka och stimulera till lek. Personalen

9 8(12) tar upp en hushållsrulle och tittar på barnen genom den som en kikare och säger "jag ser dig". Efter ett tag tar barnen upp leken och kikar på varandra genom hushållsrullen. Det blir en lekfull stämning och barnen skrattar och fortsätter leken på egen hand. Ett liknande exempel noteras under en matsituation när ett barn tar upp en rödbeta och sträcker ut mot en personal. Personalen uppfattar först inte situationen och visar att barnet ska stoppa rödbetan i munnen. Barnet sträcker återigen en rödbeta mot personalen. En arman i personalen uppmärksammar att barnet nog vill att den andra personalen ska äta rödbetan. Då fångar personalen upp lekmomentet och låtsas äta rödbetan som barnet räcker ut, varpå barnet börjar skratta. Situationen utvecklas till en lek där barnet ska mata personalen och där personalen aktivt och engagerat spelar med och låtsas äta det barnet erbjuder. Det noteras under Skolinspektionens observationer att personalen är med och initierar lekar inomhus och expanderar barnens lek genom att vara närvarande, engagerade och delaktiga i barnens lek. I den fria leken utomhus är personalen tillgängliga, men förhåller sig i högre utsträckning mer observerande och ställer mer frågor kring vad barnen vill göra, vilket material de vill ha samt vad barnen sysselsätter sig med, än att aktivt delta i barnens lek. Till exempel observeras en utomhusvistelse där personalen erbjuder barnen att välja material från ena förrådet. När barnen valt material och börjat leka i lekstugan och gräva i snön, ställer personalen kortare frågor såsom "behöver ni hjälp", "vad ska det bli" " vad säljer ni här?". Det noteras att personalen i högre utsträckning är observerande och tillgängliga i situationen, än att de aktivt interagerar och expanderar barnens lek. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen stimulerar och utmanar barnens utveckling på flera olika sätt genom språklig och kommunikativ interaktion. Personalen är lyhörda för barnen och uppmärksammar deras verbala och icke verbala signaler. Vidare tar personalen vara på barnens nyfikenhet, vetgirighet och intresse för att lära. Personalen använder leken som ett verktyg för att stimulera barnens utveckling och lärande i verksamheten. Detta sker dock främst i leksituationer inomhus.

10 9(12) 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Inomhusmiljön består av tre mindre rum och ett stort rum och i anslutning till dessa finns skötrum och tambur. Flera av rummen har flera funktioner och används även som matsal. Miljön erbjuder olika aktiviteter och är delvis öppen och tillgänglig och då framförallt för de äldre barnen. Detta då de fysiska lokalerna är uppdelade i två separata delar, som ligger på varsin sida av tamburen. Rummen i förskolan har inretts och används för aktiviteter såsom skapande, rollek, spel, bygg och konstruktion, samling och bokläsning. Ett av rummen används som rörelserum och nyttjas även som vilorum för de barnen som är i behov av vila. Miljön är ombonad och trygg. Utomhusmiljön består av en relativt stor, öppen, inhägnad och sluttande gård. Gården består bland annat av två sandlådor, ruschkana, plasthus, gungor för både de yngre och äldre barnen, asfalterade partier samt några bänkar. Förskolan har även tillgång till naturområden och idrottsplats i närheten, som nyttjas i verksamheten. Utomhusmiljön är utformad för att tillgodose barngruppens behov av utomhusvistelse. Arbetslaget uppger att inomhusmiljön egentligen är en skolmiljö och att de hela tiden måste tänka på om det finns något för både de yngre och de äldre barnen i miljön. De berättar även att det kan vara svårt att ha koll på alla barnen, då förskolelokalen är uppdelad i två separata delar. En i personalen önskar även att det skulle finnas mindre "ruin i rummen", då de äldre barnen ofta blir störda i sin lek av de yngre barnen. Arbetslaget lyfter tillgången till gymnastiksal som en positiv tillgång i förskolemiljön, men anser i övrigt att den fysiska förskolemiljön inte är ändamålsenlig.

11 Verksam hetsrapport 10 (12) När det kommer till utomhusmiljön uppger arbetslaget att de finner gården tråkig och att den sluttar för mycket, samt att de saknar mycket, exempelvis något för motorikträning och ytor där barnen kan cykla på gården. Förskolechefen bekräftar att utomhusmiljön är begränsad och sluttande, men att de i verksamheten har nära tillgång till fotbollsplan, isbana, skidspår och naturområden. Förskolechefen uppger även att det är lättare att påverka inomhusmiljön än utemiljön, då fastighetsavdelningen är med och sätter riktlinjer för utomhusmiljön. Material för utveckling och lärande Arbetslaget uppger att de använder materialet i miljöerna i syfte att stimulera barnens utveckling och lärande. De berättar vidare att de utgår från barnens intresse och vad barnen behöver öva på i valet av material i miljöerna. Förskolechefen uppger att denne litar på arbetslaget när det gäller val av material i verksamheten och att arbetslaget har en budget för material att förhålla sig till. Förskolechefen berättar vidare att denne i diskussioner med arbetslaget också samtalar om den pedagogiska miljön och materialet i förskolan, då miljön är under uppbyggnad. Vid Skolinspektionens observationer noteras att mycket av materialet i inomhusmiljön såsom exempelvis pussel, spel, bondgårdsmaterial och tågbana är placerat högt upp. Det noteras även att visst material såsom skapandematerial är placerade i stängda skåp, vilket gör det svårtillgängligt för barngruppen, oberoende ålder. Materialet i inomhusmiljön är framförallt variationsrikt, exponerat och tillgängligt för de äldre barnen i barngruppen. Vidare noteras att utomhusmaterialet förvaras i två förråd på förskolegården, varav ett är låst under de dagarna observationerna genomförs. Ur det förråd som periodvis är öppet under observationerna erbjuds barnen material såsom pulkor, stjärtlappar, rockringar, sandleksaker, snöskyfflar, bollar och styltor. Utomhusmaterialet är periodvis exponerat och tillgängligt för barngruppen och materialet utomhus erbjuder framförallt variation för de äldre barnen i barngruppen. Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Arbetslaget uppger flera exempel på hur de använder miljön och materialet för att stimulera barnens utveckling och lärande. Till exempel uppger arbetslaget att de introducerar nytt material för barnen och hur man kan använda det. Arbetslaget lyfter ett exempel när de introducerade vad en veterinär är i samband med barnens lek med bondgårdsmaterialet. De berättar även om när de intro-

12 Verksam hetsrapport 11(12) ducerade ett nytt spel med de äldre barnen. Personal var först med och introducerade spelet, för att sedan spela spelet tillsammans med barnen och samtidigt gå igenom spelets spelregler. Under skolinspektionens observationer noteras flera tillfällen när personal använder material som lockar till lek och lärande. Vid en samling med de yngre barnen presenterar personalen att de under dagens skapandeaktivitet ska rita med blå och röda kritor. Personalen har en röd och en blå mössa och frågar barnen vilken färg respektive mössa har. "blå", säger några barn. Personalen bekräftar barnens svar och förstärker detta med att säga "blå som din tröja" och frågar sen om det är något annat som är blått? Varpå ett barn svarar "mattan är blå". Ett annat exempel som noteras är vid observation av de äldre barnens skapande, då de ska rita tulpaner på valfritt färgat papper som de sedan ska klippa ut med hjälp av en sax. I momentet presenterar personalen materialet som ska användas i den aktuella aktiviteten. Personalen ger även barnen tips om hur de kan hålla pennan när de ska rita tulpanen och hur de kan hålla pappret, samt hur barnen kan tänka när de ska klippa ut tulpanen med saxen. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är innehållsrik och erbjuder olika rum som är inredda så att de inbjuder till olika aktiviteter. Inomhusmiljön är delvis anpassad och utformad för att möta åldersgruppens behov och stimulerar framförallt utveckling och lärande för barngruppens äldre barn. Miljön utomhus är tillgänglig och tillgodoser alla barns behov gällande utomhusvistelse, oberoende ålder. Förskolans inomhus- och utomhusmaterial är delvis exponerat och tillgängligt. Det material som är exponerat och tillgängligt inbjuder till lek och andra aktiviteter och då framförallt för barngruppens äldre åldrar. Personalen använder materialet i inomhusmiljön i högre utsträckning än i utomhusmiljön, för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande.

13 12 (12) Syfte och frågeställning Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.