Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 Järfälla kommun efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid Allmogens förskola, Järfälla kommun

2 1(10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Allmogens förskola i Järfälla kommun ingår i detta urval. Allmogens förskola besöktes den 3 4 februari Ansvariga inspektörer har varit Litza Aschan och Andres Brink. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställning och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet.

3 2(10) Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om Allmogens förskola Allmogens förskola ligger centralt i Jakobsberg, Järfälla kommun omgiven av flerbostadshus. Förskolan har fem avdelningar med totalt 93 barn inskrivna. Avdelningarna Vitsippan och Blåklockan har vardera 18 barn inskrivna och tre heltidstjänster. Avdelningarna Prästkragen, Liljekonvaljen och Gullvivan har vardera 19 barn inskrivna. Barnen på de olika avdelningarna är i åldrarna 1-5 år och antal heltidstjänster på avdelningarna varierar mellan 2 och 2,6. Totalt arbetar 17,3 personal på förskolan omräknat till heltidstjänster. Två avdelningar saknar förskollärare. Skolinspektionen har besökt avdelningen Blåklockan som har 18 barn. 11 barn är i åldrarna 1-3 år och 7 barn är i åldrarna 4-5 år. På avdelningen arbetar en förskollärare med utländsk utbildning som ansökt om, men ännu inte fått förskollärarlegitimation, en barnskötare, och en personal som saknar utbildning. Barnskötaren har påbörjat en distansutbildning till förskollärare under vårterminen Förskolan leds av en tillförordnad förskolechef vars vikariat sträcker sig till den 31 mars. Förskolechefen tjänstgör 60 procent och tillsammans med tillförordnad rektor, tillika förskolechef, ansvarar för tre förskolor med totalt 17 avdelningar. Av förskolans arbetsplan framkommer att verksamheten planeras och utgår från förskolans läroplan (Lpfö98), och barn- och utbildningsnämndens mål. Personalen på den besökta avdelningen uppger att de genomför arbetet tillsammans och delar på ansvaret för att arbetet genomförs. Den ur personalen som har förskollärarutbildning har det övergripande ansvaret på avdelningen och ska se till att arbetet genomförs utifrån läroplanen. Förskolläraren är också den som dokumenterar barnens lärande och utveckling. Förskollärarens ansvar är tydliggjort av förskolechefen och förvaltningen. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 Verksam hetsrapport 3(10) Förskolläraren är även så kallat pedagogombud vilket innebär att hon tillsammans med ytterligare två pedagogombud har ett övergripande pedagogiskt ansvar för hela förskolan. Förskolan är en fristående byggnad mitt i ett bostadsområde. Avdelningen som besöks har ett stort rum, ett kök där barnen äter samt två mindre rum som inretts i en genomgångshall. Ett av de mindre rummen fungerar som "målarrum" och det andra som "dock-vrå". Tamburen används bara till på- och avklädning. Förskolans gård är stor och mitt på gården finns en liten kulle. Det finns asfalterade gångar, sandlådor, gungor, rutschkana och klätterställningar. Det finns både träd och buskar så att barnen kan leka avskilt. Personalen uppger att de genomgått TAKK-utbildning (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och har deltagit i föreläsningar kring språkutveckling. Förskolechefen uppger att hon följer upp undervisningen via möten med pedagogombudet och genom arbetsplatsmöten. Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger i intervju att begreppet undervisning får dem att tänka på skola. De berättar att deras utgångspunkt är att allt de gör med barnen bidrar till lärande. Förskolläraren menar att de inte använder begreppet undervisning men att de ändå undervisar via lek och att det genomsyrar hela dagen under alla aktiviteter. Förskolechefen menar att "undervisning sker i allt under hela dagen". Inte heller förskolechefen använder begreppet i samtal med pedagogerna vilket framkommer i intervjuer med arbetslaget, förskolläraren och förskolechefen.

5 4(10) Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Under de två dagar som verksamheten observeras noteras att personalen följer barnens aktiviteter. De vuxna deltar i det som barnen gör på barnens villkor. De lyssnar på vad barnen säger och möter dem med omtanke och lyhördhet. Ett exempel på detta är när en vuxen och två barn sitter på golvet och leker med bilar. Barnen låter bilar åka ner för ett garage tills hela garageuppfarten upptas av "krockade bilar". Barnen slutar leken eftersom de inte kan köra flera bilar. Personalen ser att barnen sitter och tittar på bilarna utan att leka. Hon frågar barnen "kommer ni ihåg hur ni gjorde förra gången som det var stopp" samtidigt frågar hon lugnt om hon får ge dem ett förslag. Barnen tittar på personalen och hon berättar för dem att "om ni låter bilarna åka nerför garaget en i taget så blir det inte stopp". Barnen gör som personalen säger och leken fortsätter. Ett annat exempel observeras när ett barn blir ledsen för att hen inte vill delta i en aktivitet. Personalen håller barnet i handen, talar tröstande till barnet och säger "vi ska gå och höra med dem vad de ska göra". Tillsammans går de sedan iväg för att ta reda på vad gruppen ska göra och då avgöra om barnet vill och ska delta. Personalen uppger i intervju att man måste vara lyhörd för barnen, att man måste lyssna på och bekräfta dem. De hänvisar till svårigheterna med att arbeta i en åldersblandad grupp. De uppger att det är för många små barn för att de ska kunna tillgodose alla barns behov.

6 5(10) Förskolechefen uppger vidare att hon saknar en tydlig bild av i vilken utsträckning personalen är lyhörd för barnen och uppmärksammar deras signaler. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Vid observationer noteras att personalen pratar med barnen och svarar på deras frågor men de expanderar inte barnens intresseområde genom frågor och utmaningar. De uppmärksammar dock och bekräftar barnen när de visar att de klarat en uppgift. Ett exempel på när personalen inte tar vara på tillfällen att stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter är när barngruppen vistas i tamburen. En personal tar några barn och går till tamburen där hen uppmanar barnen att klä på sig. Strax är hela barngruppen i tamburen och det blir en stressig situation för både barn och vuxna. De vuxna jobbar tyst på med att klä på barnen. Förutom någon uppmaning till barnen att ta på sig eller sitta stilla förs inga samtal som utmanar och vägleder barnen till nya färdigheter. Vid observationer noteras också det motsatta. Observationerna visar att sådana samtal framförallt förekommer när barnen är indelade i mindre grupper och vid vuxenstyrda aktiviteter. Ett exempel på detta är när en grupp på åtta barn och en personal sitter på en rund matta. De sitter samlade kring en stor isbit som är infrusen i en liten hink av plast. De testar olika sätt att få isen att smälta under ledning av personalen. De har hammare, varmt vatten, kallt vatten och salt. Personalen är lyhörd och visar respekt för barnens tankar, ställer frågor till barnen, lyssnar och ställer följdfrågor. De ger inte barnen svar utan låter dem fundera själva. Barnen är engagerade och undersökande. Efter ett tag får barnen ut isblocket och slår sönder det med hammaren. I blocket ligger ett brev infruset. Barnen sätter sig i soffan med personalen i mitten och böljar läsa brevet och pratar om vad som står i det. Några av de större barnen pekar på bokstäver de kan och benämner dem. Förskolechefen kan inte ge exempel på hur personalen arbetar för att ta tillvara och stärka barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Hon uppger att hon inte följt arbetet på avdelningen då hennes tid fram till nu upptagits av andra brådskande arbetsuppgifter. Barnens vetgirighet och nyfikenhet Av observationerna framgår att det ofta är stökigt på avdelningen och det ges få tillfällen för personalen att svara på de frågor barnen ställer. Dock har under besöket observerats stunder, då det råder lugn på avdelningen och att personalen svarar på barnens frågor. Vid dessa tillfällen kommunicerar personalen vänligt med dem, ler, kramar och berömmer barnen.

7 6 (10) Men de tar inte vara på stunden att stimulera till ökad nyfikenhet. Ett exempel på detta observeras på gården under första besöksdagen. Det är milt väder och snön har smält. Det finns gott om vattenpölar som barnen tycker om att leka med. Barnen öser vatten med en spade, någon tar en kvast och försöker sopa ned vattnet i avloppsbrunnen och ett annat barn vill dricka vattnet. Inspektörerna kan under observationstillfället inte se exempel på att personalen aktivt deltar i barnens lek. De för heller inga samtal med barnen om till exempel var vattnet kommer ifrån, varför det finns avloppsbrunnar och varför det inte är så lämpligt att dricka vattnet. Andra besöksdagen har vattenpölarna frusit och det finns frost på möbler och på marken. Några barn åker på rumpan nerför kullen på gården. Andra barn försöker hacka hål på isen. Av intervjuerna med arbetslaget och förskolläraren framgår att de tidigare arbetat med vattnets olika former. Vid det observerade tillfället kopplar dock inte personalen barnens intresse för snö och is till temat eller till föregående dags vattenlek. Personalen uppger i intervju att de får inspiration genom att de lyssnar på barnen. Till exempel temat Frost "vi hörde barnen prata med varandra och de sjöng sången" Då köpte de kläder och jobbade vidare med temat. Förskolechefen kan inte svara på hur personalen arbetar för att stimulera barnens vetgirighet och nyfikenhet. Barnets lek som verktyg for lärande Observationerna visar att personalen i varierande utsträckning deltar aktivt i barnens lek. Vid de flesta situationer intar de en tillsynes passiv roll. Men i några observerade situationer intar de en mer aktiv roll. Till exempel sitter en vuxen i sandlådan och bakar sandkakor med några barn. Under intervjun berättar personalen att de iakttar barnen under den fria leken. Kanske "lägger jag mig i" säger en personal eller "så frågar jag om jag får vara med". Jag försöker vara en i gänget säger en annan och den tredje uppger att hen är mer passiv. Under observationerna noteras att barnen leker nära varandra och i anslutning till en vuxen men något samspel mellan vuxen och barn i leken har inte observerats under besöksdagarna. Det visar sig bland annat i lekrummet när alla barn leker på golvet. Barnen bygger med klossar eller duplo var för sig, bygger tågbana eller leker med bilar men de leker parallellt. De vu)ma som sitter bredvid iakttar och pratar med barnen. Förskolechefen uppger att detta är ett område som hon vill att personalen ska bli bättre på. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i begränsad omfattning använder språklig och kommunikativ interaktion för att stimulera och utmana barnen.

8 7(10) Personalen utmanar inte och stärker inte barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Barnens vetgirighet och nyfikenhet stimuleras i liten omfattning och barnens lek används i liten omfattning för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Kartläggande observationer visar att trots alla utrymmen, leker barnen oftast i stora lekrummet. I detta rum hänvisas barnen till de leksaker som finns på golvet, bilar, klossar och tågbana. Väggarna inne på avdelningen är neutrala och har inte mycket saker uppsatta. I hallen däremot där barnen vistas när de ska klä på sig finns bilder och fotografier på barnen när de arbetade med temat Frost. På avdelningen finns ett kök som under gransknings tillfället endast används till måltider. Inredningen består av tre höga bord med tillhörande stolar. På den ena väggen finns bilder på barnen där de uttrycker olika känslor, glada-, ledsna- eller arga miner. I anslutning till köket finns ett stort lekrum. Med hjälp av mattor och hyllor har personalen delat av så det bildas rum i rummet. I ett hörn har man ett bord där barnen kan lägga pussel. I ett annat hörn kan barnen bygga med klossar, i ett tredje hörn finns bilar och tågbana och Duplo. Utanför lekrummet finns en hall som binder ihop avdelningen med övriga huset. Här passerar personal och barn från andra avdelningar på väg till husets gemensamma kök. Hallen är indelad i två rum utan någon dörr emellan.

9 8(10) Ena rummet är inrett till skapande rum och det finns en diskbänk och köksskåp där personalen förvarar färg. Här finns också ett lågt bord, stolar och en bokhylla där det finns mera färg. Vid ett hörn har personalen skapat en läshörna med en soffa och en hylla med böcker i. I slutet av hallen, har personalen inrett en så kallad dockhörna där dockkläder, docksäng och utklädningskläder finns. Här finns även en matematikhörna. På en hylla har man satt upp veckans bok. I hörnet mellan grovhallen och skötrummet har man plastade sidor av veckans bok uppsatt på väggen. I tamburen där barnen hänger sina kläder finns barnens alster uppsatta. Det finns till exempel snögubbar som barnen gjort av papper. På en av väggarna har personalen satt upp bilder på barnen när de jobbade med temat vinter och sagan Frost. Miljön utomhus är kuperad, utmanande och erbjuder barnen många möjligheter till lek och aktivitet. Det finns klätterställningar och rutschbanor för olika åldrar samt en stor sandlåda. På gården finns också en lekstuga utrustad med bord och leksaksspis. Det finns också en sandlåda. Personalen uppger i intervjun att det skett en stor förändring i miljön. Lokalerna har renoverats och det har blivit tryggare för barnen att vistas i. Men personalen upplever att dessa fortfarande inte är ändamålsenliga och att de skulle kunna bli bättre om man tänker utifrån läroplanens intentioner. Vidare menar personalen att de ofta möblerar om för att skapa nya upplevelser för barnen, att de ska bli mer nyfikna. Förskolechefen uppger att miljön inne på avdelningen kan bli bättre, att den inte varit bra för barnen men att det känns som att personalen är på frammarsch. Vidare uppger förskolechefen att hon nu för samtal med personalen om hur man kan utforma miljön så att den utifrån barnens behov blir lärande och lustfylld. Material för utveckling och lärande Barnens intresse styr valet av material enligt personalen. När de upptäckte att barnen var intresserade av bilar köpte de in flera bilar. Personalen uppger att de nu, efter den nya förskolechefens tillträde fått möjlighet att handla inomhusmaterial. Förskolans personal kan även låna material från kommunens "Språkotek" (kommunens central för kommunikativt stöd) och temalådor från biblioteket. Arbetslaget berättar dock att de inte utnyttjar "Språkoteket" eftersom det är långt dit och att öppettiderna inte passar deras arbetstider.

10 Verk2 9(10) Förskolläraren och arbetslaget uppger att de resonerar kring vilka material de ska ha på avdelningen. Till exempel vill de ha alla typer av material i lekrummet. I ett hörn har man ett lågt bord med pussel och spel. I ett annat hörn har man byggklossar, duplo. I ytterligare ett hörn finns duplon sorterade i färger och i ett annat hörn finns bilar, garage och bilmatta. "Där kan vi vara om vi är få personal. När vi är fler så delar vi in barnen i olika rum" Personalen uppger i intervjun att de fördelat materialet för att förebygga konflikter mellan barn: "Flera olika saker på olika ställen gör att det inte blir bråk om saker som många vill ha. Det kanske inte ser så genomtänkt ut, men det är det." Alldeles i närheten av sandlådan utomhus finns en stor låda innehållande sandleksaker. Det finns också två förråd på gården där barnens vagnar och cyklar förvaras. Vad gäller utemiljön uppger personalen att det tillkommit nya klätterredskap. Förskolechefen uppger att hon inte för diskussioner med arbetslaget om hur man använder utemiljön. Förskolechefen uppger vidare att hon inte vet hur materielbehovet ser ut. Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Under de två besöksdagarna observeras att barnen oftast samlas i det stora lekrummet och att personalen stänger dörrarna till övriga rum. Här sitter de vuxna på golvet hos barnen. Material som finns i lekrummet är tillgängligt för barnen men under besöksdagarna observeras inget tillfälle när barn spelar spel, pusslar, målar eller ritar. Personalen sitter med barnen i de olika rummen i rummet. De tittar på när barnen till exempel bygger torn med duplo eller kör med bilar, som nämnts tidigare. Men tillfällena används inte av all personal till att utmana eller stimulera till lärande. I samlingen med isbiten använde personalen materialet på ett medvetet sätt genom att tillsammans med barnen utforska och undersöka isbitens egenskaper. Gruppen kring isen är engagerad och undersökande, men ungefär lika många barn är påtagligt oroliga i samma rum. De går från aktivitet till aktivitet och har svårt för att engagera sig i något. Personalen läser för en grupp barn i sagohörnan, hon läser med inlevelse och försöker fånga barnens uppmärksamhet och ibland förklarar hon svåra ord, oftast när barnen frågar själva. Det finns dock barn som inte kan koncentrera sig på sagan, deras uppmärksamhet riktas åt barn och personal som går igenom rummet. Utemiljön inbjuder till lek och aktiviteter som tillgodoser barnens behov av stimulans och utmaningar för utveckling och lärande. Förskolans material med undantag av sandleksaker är inte exponerat så det inbjuder till lek och andra aktiviteter och det är inte tillgängligt för barnen då förvaras i stängda förråd.

11 u _ 10 (10) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön såväl inom- som utomhus till stora delar är inbjudande, öppen och innehållsrik då den är utformad så att den stimulerar barnens utveckling och lärande. Miljön inomhus används dock inte fullt ut för att stimulera barnens utveckling och lärande då alla utrymmen inte används eller är tillgängliga för barnen. Materialet inomhus är exponerat för barnen men tillgången begränsas då aktiviteter företrädesvis sker i det "stora lekrummet". Materialet används därför inte heller fullt ut för att stimulera barnens utveckling och lärande. Syfte och frågeställning Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.