Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Linnagården, belägen i Tranås kommun med Svenska Kyrkan som huvudman.

2 VerkSafflhE:CSVE-C_771' 1(14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Förskolan Linneagården med Svenska Kyrkan som huvudman, ingår i detta urval. Förskolan Linneagården besöktes den 30 mars 1 april Ansvariga inspektörer har varit Jenny Bergman och Pia Ringborg Nilsson. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fri-

3 Verksamhetsrapport 2(14) tidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan LinMagården Förskolan Linneagården ligger i samhället Linderås utanför Tranås tätort. Förskolan består av en avdelning med 22 inskrivna barn i åldrarna 1 6 år. På avdelningen arbetar två legitimerade förskollärare med behörighet att undervisa i förskola samt tre barnskötare. Förskolan leds av en förskolechef som också har ansvar för ytterligare för två förskolor. Vid tidpunkten för Skolinspektionens besök är den specialpedagog förskolan har tillgång till tillförordnad förskolechef. När förskolechef används i rapporten är det den tillförordade förskolechefen som avses. När det är förskolans ordinarie förskolechef som avses kommer detta framgå av texten. Det framkommer vid intervjuer att personalen är medvetna om att det är förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret i verksamheten. I det dagliga arbetet delas dock arbetets genomförande av hela arbetslaget. Förskolan är belägen i Linderås församlingsgård och har förutom tambur, personalutrymmen och ett tillagningskök, sju rum i varierande storlek. Ett av förskolans största rum används till bland annat samling och fri lek. Det andra större rummet är inrett som en ateljé med skapande material. Förskolans övriga rum används bland annat vid måltider samt fri lek. Förskolans gård är stor och här finns bland annat en klätterställning med rutschkana, en stor sandlåda och en lekstuga. I verksamhetsredogörelsen som förskolechef lämnat in inför besöket framkommer att lekstugan fungerar som en "miniateljé". Vidare finns förråd där både cyklar och annat material förvaras. Vid förrådet finns ett "utekök" med diskbänk. Förskolan har återkommande dagliga rutiner som exempelvis samling där barnen vanligtvis är uppdelade i två grupper. Även utevistelse är en återkommande rutin som företrädesvis sker på förmiddagen men som även sker på eftermiddagen. Förskolan arbetar med ett projektinriktat arbetssätt i två olika grupper, i det ena projektet jobbar de för tillfället med traktorer och i det andra med hästar. Förskolan Linneagården drivs av Svenska kyrkan och har en kristen profil. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet $

4 Verksamhetsrapport 3(14) Undervisning i förskolan Vid intervju med arbetslaget framkommer att de inte är "främmande för begreppet" och att undervisning i förskolan innebär att de utforskar tillsammans med barnen, undervisning är "resonemangen mellan barnen och mellan oss och barnen". Arbetslaget uppger även att de tidigare använde sig av begreppet undervisning men att de upphört med detta då "föräldrarna backar när vi skriver läroplansmål och undervisning i vår information". Förskolläraren som intervjuas enskilt uppger att undervisning i förskolan är att "vi jobbar utifrån de målen som finns i läroplanen" och att stimulera barnen utifrån den nivå de befinner sig på. Förskolechefen säger i intervju att undervisning i förskolan är "allt vi gör under hela dagen, alla situationer är lärsituationer". Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion I intervju uppger arbetslaget att de använder språk och kommunikation i syfte att det ska leda till en utveckling och ett lärande hos barnen vid "varje möte, till exempel vid samling, påklädning, maten och lässtunder". Förskolechefen uppger i intervju att personalen "är goda lyssnare och ger barnen tid". Förskolechefen framhåller även att hon och personalen har "talat mycket om att det är viktigt att alla får tid". 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet

5 Verksamhetsrapport 4(14) Vid observationer noteras att personalen bemöter barnen verbalt när dessa till exempel frågar något, visar upp en sak och söker vuxenkontakt. Ofta genom att bekräfta och tydliggöra, genom att upprepa det barnens sagt eller benämna en sak eller företeelse. Barnen verkar vara vana vid att både lyssna och själva kommunicera. De yngre barnens icke-verbala kommunikation uppmärksammans även. Ett exempel är när ett barn pekar på en vuxens hand och den vuxne svarar; "undrar du vad jag har gjort där? Jag har räfsat löv i min trädgård och så fick jag en blåsa där". Vidare noteras även att personalen är närvarande i mötet med barnen och det är sällan de svarar med ett enkelt ja eller nej utan upprepar vad barnen sagt och utvecklar det till ett samtal genom frågor och resonemang. Exempel på detta noteras bland annat i de tambursituationer som observeras. Här använder personalen frågor och samtalar om vad barnen ska ta på sig och vad de ska göra när det kommer ut. Frågorna är av vägledande karaktär, exempelvis; "vad skall du ha på fötterna?" och "Vad ska du ha på fingrarna tycker du?". Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter I verksamhetsredogörelsen framkommer att förskolan arbetar projektinriktat utifrån barnens intressen. Även i intervju uppger arbetslaget att de under det senaste året arbetat mer projektinriktat och att arbetet utvecklats genom att de följer barnen; "ser deras intresse, se vart de leder". Arbetslaget uppger även att de får reda på om barnen lärt sig något genom "dokumentationen och hur projekten växer fram". Arbetslaget framhåller också att de "jobbar för att knyta an till något vi tidigare gjort eller lärt oss när de ska introducera något nytt i projektet". Förskolechefen uppger att personalen är "med" och är "engagerade och deltar". Personalen "vågar se vad som händer om vi låter barnen testa" menar förskolechefen och framhåller att personalen skapat förutsättningar så att barnen "får försöka och på så sätt erövra nya kunskaper och färdigheter". Under de tre dagar Skolinspektionen besöker verksamheten observeras situationer där barnens intresse för något tas tillvara. Ett exempel noteras vid en utevistelse. Ett barn har gjort en flagga i papper och vill sätta fast den på en pinne. En vuxen och barnet konstaterar att den första pinnen de hittar "är för liten". Barnet återkommer med en annan pinne och den vuxne undrar; "tycker du den här är bättre?", barnet nickar. Den vuxne undrar; "hur ska vi sätta fast den?" och de resonerar tillsammans. Nu är det flera barn som deltar och den vuxne konstaterar tillsammans med barnen att det första sättet de prövade att sätt fast flaggan på inte fungerade. "Hur gör vi då?" undrar den vuxne och ett barn föreslår att de ska tejpa.

6 Verksamhetsrapport 5(14) Vid observationer noteras även andra tillfällen där barnen får utmaningar för att stimulera deras tänkande. Ett exempel är när en vuxen och några barn packar inför en utflykt. Den vuxne säger; "vi måste ha något att sitta på i skogen!" Barnen svarar; "ja, stolar!" och hämtar en stol. Den vuxne undrar nu; "kan vi packa ner stolarna?" och de prövar att lägga en stol i korgen de ska ha med sig. "Nej, det går inte" konstaterar barnen och de kommer fram till att det är bättre att ta med sig sittunderlag. Lek, miljö och material för utveckling och lärande I verksamhetsredogörelsen uppger den ordinarie förskolechefen att förskolan arbetar med miljön som "den tredje pedagogen". Enligt arbetslaget befinner de sig just nu i en "utvecklingsfas" vilket gör att de "pratar miljö hela tiden, vad vi kan tillföra miljön". Vidare framhålls att arbetslagets utgångspunkt vid skapandet av förskolans olika miljöer är att "den ska vara inspirerande för barnen". Arbetslaget utformar även miljöer som ska "leda till kommunikation". När det gäller förskolans material vill arbetslaget att det ska "se inbjudande ut" och att det ska vara lätt för barnen "att ta material själva". Arbetslaget framhåller också vikten av att barnen ska våga och utvecklas; "våga angripa olika sorters material". I intervju uppger förskolechefen att arbetslaget 'förändrar och möblerar om ofta med syfte att utmana och stimulera barnen". Genom att förändra miljön skapar arbetslaget även 'förutsättningar för att det ska bli ny lek", menar förskolechefen. Vid observationer av miljöerna noteras att de tillsynes är uppbyggda i syfte att stimulera till utveckling och lärande. Förskolans olika rum inbjuder till olika aktiviteter, i ett av rummen finns två bord och en lekhörna med en bilmatta och tillhörande bilar, traktorer och andra fordon. I anslutning till borden finns en hylla som bland annat innehåller spel. Vid observationer noteras att barnen använder både lekhörnan och spelar spel tillsammans med personalen. I ett annat av förskolans rum, som är inrett som ateljé, skapar barnen med färg vid flera tillfällen under Skolinspektionens besök. Vid ett tillfälle målar barnen tillsammans en teckning som ska sitta bakom förskolans akvarium. I samtliga av avdelningens rum är materialet tillgängligt för barnen och exponerat på ett inbjudande sätt. På väggarna finns bland annat pedagogiskt material så som siffror och bokstäver. Observationer visar att personalen samtalar och resonerar med barnen om materialet som sitter på väggarna. Vid en matsituation samtalar exempelvis några barn och en vuxen om bilderna på alfabetet som sitter på väggen; "vilken börjar du på, ser du din bokstav?". Ett utav barnen svarar "L" och den vuxne svarar; "ja, L, precis som linjal på bilden". Sam-

7 VerksamhCsE:c1p7-3-n: 6(14) talet fortlöper med att barnen och den vuxne diskuterar vad en linjal är och vilka bokstäver de andra barnens namn runt bordet börjar på. Miljön ute är öppen och inbjuder till olika lekar och aktiviteter. Dörren till förrådet står öppen och materialet är tillgängligt för barnen. Vid Skolinspektionens besök pågår bland annat lek i sandlådan. Personalen är delaktig och engagerad i barnens lekar. Vid den fria leken väljer barnen själva var de vill vara och vad de ska leka med. Under de tre dagar Skolinspektionen besöker förskolan observeras flera tillfällen där personalen är delaktig i de olika aktiviteterna barnen väljer. I intervju framhåller arbetslaget att barnen lär sig "allt" i leken, som exempel nämns "empati, turtagning, samarbete och kommunikation". Arbetslaget uppger att de deltar i barnens lek "tillför material som tillför leken nya delar". Vidare berättar arbetslaget att de genom att de "hör barnens samtal" i leken kan uppfatta vad som intresserar barnen. Det som intresserar barnen använder de sedan för att "komma vidare" i förskolans olika projekt. Förskolechefen framhåller att personalen använder leken som verktyg för lärande genom att de deltar i leken, "de hör vad barnen säger och på så sätt kan de utmana där barnen befinner sig". Förskolechefen uppger även att personalen är lyhörda och på så sätt kan tillföra och bredda leken, "de kan ordna eller göra något nytt som gör att leken kommer vidare". Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan I intervju uppger arbetslaget att de tar tillvara barnens nyfikenhet och vetgirighet genom att "ställa motfrågor, be dom förklara". Arbetslaget framhåller även vikten av att "stanna upp och planera om, utifrån något barnen frågat" och på så sätt "fånga upp det som kommer upp". Arbetslaget berättar även hur de skapar spänning och nyfikenhet genom "olika material" och menar att det är viktigt "hur man presenterar materialet". Förskolechefen framhåller i intervju att "det barnen säger är viktigt" och att verksamheten "formas utifrån barnens intresse och nyfikenhet". Vidare uppger förskolechefen att personalen "ställer öppna frågor utan att ge barnen färdiga svar" och på så vis stimulerar barnens nyfikenhet. I intervjun med förskolläraren framhålls betydelsen av att barnen får 'försöka och prova" för att utveckla kunnande och en ny förståelse. Förskolläraren framhåller även att det är viktigt att använda sig av frågor. Vid observationer noteras att personalen ofta ställer frågor till barnen. Även barnen förefaller vara vana vid att ställa frågor som är av karaktären vetgirighet och nyfikenhet. Ett

8 Verksa rrn hetsrappo 7Tj 7(14) exempel på detta noteras när barn och personal förbereder inför att de ska baka bröd i skogen. Inledningsvis undrar ett barn om; "ska vi baka i skogen, ska vi ta med oss ugnen?". De vuxna och barnen resonerar kring frågan och kommer fram till att de inte varken behöver ugn eller el då "vi ska har med oss det där köket, trangiaköket". Vid de rutinsituationer som observeras, såsom mat och tambursituationer, noteras att barnen vägleds och uppmuntras att pröva själva. I matsituationer får barnen duka, ta mat och hälla upp vatten i sina glas. Personalen uppmuntrar och stödjer barnen muntligt och hjälper ibland till. I anslutning till en matsituation observeras en vuxen och ett barn resonera kring dukningen. Den vuxne undrar: "Vad behöver vi ha?" barnet svarar; "en sked!" varpå den vuxne konstaterar; "En sked behöver du" och frågar sedan; "behöver du något mer?". Barnet säger sig behöva "en gaffel" och den vuxne undrar om barnet "behöver något att dela med också?" varpå barnen tar en kniv från besticklådan. När det gäller barnens tillit till den egna förmågan framhåller arbetslaget vikten av att "vi är där" om barnen behöver, "de vet att vi är nära". Att låta barnen "göra själva" och "vara delaktiga" är också en del i förskolans arbete med att barnen ska känna tillit till den egna förmågan menar arbetslaget och poängterar också att de ger barnen "goda chanser och mycket tid att försöka själva". Förskolechefen framhåller i intervju att personalen stärker barnens tillit till den egna förmågan genom att de ger barnen tid "att klara saker och ting själva" och att barnen får "försöka, det gör ingenting om man misslyckas". Vid observationer noteras att barnen får ta ansvar själva och hämta material som behövs till olika aktiviteter. Exempel på detta sker bland annat under den tidigare nämnda situationen då barnen ska sätta fast en flagga på en pinne. När de konstaterat att de behöver tejp säger den vuxne; "då får vi se om vi hittar någon tejp" varpå barnen går in i ateljén själva och hämtar tejp. Även i situationen med brödbaket hämtar barnen själva det material de behöver. När den vuxne och barnen kommit fram till vad de behöver går barnen och hämtar bland annat "en sked", "bakpulver" och "en bakburk". Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik I intervju med förskolläraren framhålls att "vi jobbar hela tiden med strävansmålen". I arbetet har de en modell kallad "spindeln", där läroplanens olika avsnitt ingår och som "synliggör arbetet och vi kan se om vi fått med alla bitar". Under intervju ger arbetslaget ett flertal exempel på hur de arbetar med barnens språkutveckling. Bland annat nämns att låta barnen "presentera för varandra, språkpåsar och rim och ramsor". Arbetslaget framhåller även värdet i att

9 Verksamhetsrapppr'J 8(14) använda "begrepp och benämna saker". Förskolechefen uppger att personalen "har språk som prioriterat mål, så de jobbar mycket med språket". Vidare framhålls att personalen stimulerar barnens språkutveckling "i vardagen" genom exempelvis med "sång, ramsor, sagor och att dramatisera". När det gäller arbetet med barnens matematiska utveckling menar förskolechefen att det "kommer in naturligt under en dag". Personalen arbetar med detta vid exempelvis "fruktstunden, när de dukar, när de äter mat eller är i skogen", menar förskolechefen. I intervju ger arbetslaget exempel på hur de arbetar med barnens matematiska utveckling och bland annat nämns att de har "färdiga mattepåsar" och uppdragskort som uppmanar barnen att exempelvis ställa sig i storleksordning. Arbetslaget framhåller också att de arbetar med barnens matematiska utveckling genom att barnen "får utmaningar istället för färdiga lösningar". De berättar att de brukar räkna i samlingen och när de delar frukt. Vid fruktstunden kan de utmana barnen genom att ställa frågor; "hur många frukter ska jag hämta om alla ska ha en halv var?". Under observationer noteras att personalen räknar tillsammans med barnen, exempelvis räknar personalen och barnen när de förbereder inför brödbaket; "vet ni vad det står i receptet?" Det står fyra deciliter, då får du räkna!". I intervju ger arbetslaget också exempel på hur de arbetar med naturvetenskap och teknik. Som exempel nämns att de brukar odla på gården och under vintern har de arbetat med olika vattenexperiment och de har bland annat arbetat med is. I intervju med förskolläraren framkommer att barnen tillsammans med personalen konstruerat en hästbox. Förskolläraren berättar att "barnen är med och planerar allt, ritningen har vi gjort tillsammans". Under arbetet med "kuben" diskuterades bland annat; "vilka verktyg behövs?" och "vilken skruvmejsel passar till skruven?". Arbetslaget uppger att barnen får stimulans i sin sociala utveckling och att de arbetar mycket med att "fungera både enskilt och i grupp, möta livet" och att det handlar om "möten med andra människor". Vidare framhåller arbetslaget att de "ger barnen olika möjligheter att utvecklas" och att de försöker "hitta lösningar som passar, så att alla känner sig trygga". Vidare beskriver även arbetslaget hur de arbetar med att stödja barnens motoriska utveckling. I intervju ger de flertalet exempel, bland annat "klä sig själva, duka själva, pärla, rita och klippa". Vid observationer noteras flera aktiviteter som innebär träning i både grov- och finmotorik. Exempelvis uppmuntras barnen vid matsituationer att både duka, duka av samt ta mat själva.

10 Verksam hets72p7c7:: 9(14) Förskolechefen uppger som exempel på att personalen stimulerar barnens motoriska utveckling genom att "de rör sig mycket", dels i den närliggande skogen och dels på förskolans egen gård, "det förekommer mycket rörelse genom olika aktiviteter". När det gäller finmotoriken framhåller förskolechefen att "barnen har tillgång till mycket material som stimulerar finmotoriken". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs på ett medvetet sätt så att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder i stor utsträckning språk och kommunikation som verktyg och stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. Lek, miljö och material används i syfte att stimulerar utveckling och lärande, och barnens nyfikenhet och lust att lära tas tillvara. Personalen utmanar och stimulerar på olika sätt barnens språk- och matematiska utveckling och tar vara på barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Avslutningsvis stödjer personalen barnens motoriska och sociala utveckling. 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 Barnens samspel med varandra Arbetslaget uppger i intervju att "den sociala utvecklingen utmanas och utvecklas i samspelet". Både när det gäller samspelet barnen emellan och samspelet mellan de vuxna och barnen. Vidare berättar arbetslaget att de uppmuntrar barnen att samspela med varandra. Detta sker bland annat genom att de försöker uppmuntra barnen att fråga varandra, " vi vill att de går och frågar varandra och inte alltid tror att vi har svaren". 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.

11 Verksamhs.:-.3,5-27,p7:Dr'd: 10(14) Arbetslaget framhåller att de uppmuntrar barnen att tillsammans lösa problem "Om något barn stöter på ett problem så kan de gå och hämta en kompis som är bra på det". Förskolechefen framhåller att "det är ett gott samspel i denna grupp". Under observationer noteras att personalen ofta uppmuntrar och uppmärksammar barnens samspel. Både när det gäller att vara hjälpsamma men också att lära av varandra. Under de dagar Skolinspektionen besöker förskolan noteras flera tillfällen där de vuxna uppmuntrar barnen att fråga och hjälpa varandra; "är det någon som kan hjälpa [barnets namn] att knyta?" och "jag tror du får fråga [barnet namn], som vet hur man gör!". Även vid den tidigare nämnda situationen med flaggan pågår ett samspel mellan barnen där den vuxne vägleder och uppmuntrar. Den vuxne berättar för de barn som blivit intresserade av aktiviteten att; "[barnets namn] har en idé om hur vi får fast flaggan" och barnet förklarar hur de har tänkt tejpa fast flaggan. När barnen sedan ska tejpa är det ett barn som håller i tejphållaren och ett annat som tar tejp. Personalens samspel med barnen När det gäller personalens engagemang och samspel med barnen framhåller arbetslaget i intervju vikten av att barnen "känner gemenskap". Arbetslaget uttrycker även en rädsla över att "någon ska bli missad" och nämner som exempel att de vuxna sitter i olika rum och äter och att detta bidrar till att de vuxna "bekräftar alla". Vid observationer noteras att personalen finns nära barnen och är engagerade i det barnen gör. Det förs dialoger mellan personal och enskilda barn såväl som mellan personal och barngrupp. I alla de aktiviteter som Skolinspektionen observerar under de tre besöksdagarna pågår det samspel mellan personal och barn. Exempelvis sker ett sådant samspel i tidigare nämnda situationer såsom förberedelserna inför brödbaket och packningen inför utflykten. Förskolechefen uppger i intervju att personalen är engagerade tillsammans med barnen, "de är duktiga på att fånga barnen, får dem att hänga på och vara intresserade". Personalens engagemang visar sig genom att de "alltid är där barnen är, de befinner sig nära". Engagemang hörs också, menar förskolechefen, i personalens reflektioner, där framkommer det att "de har god kunskap om vad barnen gör och säger". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs medvetet så att samspel mellan barn och personal samt barnen emellan kan utvecklas. Personalen stödjer och uppmuntrar barnen att samspela med varandra och engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.

12 Verksam hetwa 000ut 11(14) 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansrnålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Det framkommer i intervju att personalen är medveten om att det är förskollärarna som har det pedagogiska ansvaret men att de "inte försöker göra någon skillnad". Fortsättningsvis framhålls dock att förskollärarna försöker "hitta lösningar från läroplanen lite mer". Som exempel nämns den ovannämnda modellen, "spindeln", där läroplanens olika avsnitt ingår och som skapats för att underlätta dokumentationen. Förskollärarna ansvarar för dokumentationen vilket har "möjliggjort att barnskötarna utvecklas också". Förskolläraren som intervjuas enskilt uppger att de "inte har diskuterat i arbetslaget vad det innebär i praktiken" men menar att förskollärarna har legitimitet i arbetslaget och att de "är medvetna om skillnaderna". Förskolechefen menar att förskollärarna "har kunnat delge sin kunskap på ett bra sätt så att alla känner att de är ett arbetslag". I intervju framkommer även att förskollärarna tar ansvar för att barnen har roligt och tycker det är meningsfullt i förskolan. Den förskollärare som intervjuas enskilt framhåller betydelsen av att arbetslaget är "öppna och lyhörda inför vad barnen vill". Vid observationer noteras att barnen verkar ha roligt i förskolan och några barn kan också verbalt uttrycka detta. Exempel på detta noteras vid ett flertal tillfällen, bland annat när barn och vuxna dansar tillsammans. Ett annat exempel är vid den ovannämnda situationen när några barn och en vuxen packar inför en utflykt, när barnen hämtar liggunderlagen tittar på varandra genom sittunderlagen, leker "titt-ut" och skrattar. 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

13 Ve7ksarnP.13 7E1LO rpo -rj: 12 (14) Arbetslagets samarbete I intervjuerna framkommer en samstämmig syn på att arbetslaget samarbetar bra med varandra. Arbetslaget uppger att de har ett bra samarbete och framhåller även vikten av att inte ha något "schema att gå på" eftersom de då "har en större frihet att kunna följa barnen när vi inte har låst upp oss". Förskolläraren som intervjuas enskilt uppger att "de stöttar och hjälper varandra" och att alla i arbetslaget "gör lika mycket". Som exempel nämns att de i arbetslaget är "samordnare" en månad var. Samordnaren har ansvar för exempelvis "månadsbrev, likabehandlingsplan och föräldraenkät". Förskolläraren framhåller att de inte har någon "specifik tid för det, vi ger varandra tid för att utföra samordningsuppdraget". I intervju med förskolechefen framkommer "det är ett gott arbetsklimat" och att det "speglar av sig på att det blir ett gott arbete med barnen". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna tar ansvar för att arbetet genomförs så att det stimulerar till utveckling och lärande utifrån riktlinjerna. Arbetslaget samarbetar och erbjuder barnen en god miljö för utveckling, lek och lärande. Barnen stimuleras, utmanas och har roligt i förskolan. 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. I verksamhetsredogörelsen uppger den ordinarie förskolechefen att hon tar ansvar genom att "vara närvarande och delaktig vid personalens pedagogiska träffar varje måndag" och att hon då fungerar som ett "bollplank". Hon uppger också att hon kan hålla sig informerad om arbetet genom att ta del av planeringar och det systematiska kvalitetsarbetet. "Jag kan ändå hålla mig å jour med deras arbete". Förskolläraren som intervjuas enskilt uppger att arbetslaget på sina planeringar går igenom "ett reflektionsprotokoll" som den ordinarie förskolechefen har introducerat. Vid planeringarna går de "igenom vad som har hänt och reflekterar utifrån det". Enligt förskolläraren är den ordinarie förskolechefen "med oss ibland". Vi-

14 Verks,lmhetsrapp.zr:: 13 (14) dare säger sig förskolläraren vara osäker på hur den ordinarie förskolechefen följer upp att det är förskollärarna som har ansvaret, "jag vet inte hur hon gör". Avseende förskollärares ansvar uppger förskolechefen i intervju att 'förskollärarna är medvetna att de är pedagogiskt ansvariga". Förskolechefen berättar också att förskollärarna 'förtydligar, 'översätter' samt visar på hur man får in de olika delarna" från läroplanen. När det gäller förskolans miljö och material framkommer det vid intervju med förskolechefen att den ordinarie förskolechefen gett förskolans specialpedagog i uppdrag att, tillsammans med arbetslaget, diskutera och utveckla lärmiljön. De har bland annat diskuterat "vad rummen signalerar". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med mål och riktlinjer i läroplanen. Förskolechefen ser till att förskollärare tar och kan ta det ansvar som anges i riktlinjerna men behöver dock förtydliga hur förskollärarnas ansvar följs upp. Förskolechefen tar också ansvar för att miljö och material på förskolan utgår från barnens behov och intressen samt stimulerar till utveckling och lärande.

15 Verksamhetsrapp1-37:: 14 (14) Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.