Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av. förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Örsänget, Bollnäs kommun. Verksamhetsrapport

Transkript

1 efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Örsänget, Bollnäs kommun

2 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Bollnäs kommun och förskolan Örsänget, ingår i detta urval. Förskolan Örsänget besöktes den 2-4 februari Ansvariga inspektörer har varit Lotta Andersson Damberg och Kajsa Öhman. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. 1 förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i

3 2(15) undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och irmebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Örsänget Förskolan Örsänget ligger i ett villaområde i centralorten Bollnäs i Bollnäs kommun. Förskolan har två avdelningar, Smultronet och Jordgubben med totalt 33 barn och 6,8 personal. Avdelning Smultronet har 13 barn i åldrarna 1-3 år och avdelning Jordgubben har 20 barn i åldrarna 3-5 år. Skolinspektionen har besökt avdelningen Smultronet som har 13 barn i åldrarna 1-3 år. På avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola och en barnskötare. Avdelning Smultron förstärks, i omfattning 0,55 tjänst, av någon legitimerad förskollärare från den andra avdelningen. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare 2 förskolor och pedagogisk omsorg med omsorg på obekväm tid. Det framkommer vid intervju med arbetslag och förskolechef att det finns en medvetenhet om att det är förskolläraren som har det pedagogiska ansvaret enligt läroplanen. Både arbetslag och förskolechef är dock tydliga med att all personal tar samma ansvar jämlikt i arbetslaget för planering, utförande och uppföljning av arbetet oavsett utbildning. Förskolan är en fristående byggnad där båda avdelningarna samt mottagningskök och gemensamma utrymmen ryms. Avdelningen Smultronet har ett rum som används till lek och olika aktiviteter och ett rum används som sovrum. Två andra rum används som matrum, där barnen även kan ha vissa aktiviteter runt matborden. Avdelningen har en egen entre med tambur och skötrum. Förskolans gemensamma gård är avgränsad med ett staket för att säkerställa uppsikt över barnen. Förskolan har nära till skog och mark. Undervisning i förskolan Arbetslaget beskriver i intervju att undervisning sker vid flera situationer under dagen, till exempel vid samling, påklädning och blöjbyte. Arbetslaget be- 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 3(15) skriver vidare att de "stimulerar till undervisning" bland annat genom att de visar något som barnen härmar, det kan till exempel vara att sjunga en sång. Enligt arbetslaget är glädjen viktig både för barn och pedagoger, "en lärare som gillar att lära smittar ju av sig". Förskolläraren menar att undervisning är ett skoluttryck, i förskolan används istället begreppet utveckling och lärande. Förskolläraren nämner dock samlingen som en form av undervisning. Även förskolechefen uppger att begreppet undervisning inte används, det är begreppet lärande som förskolan använder. Lärande sker under vardagssituationer och samlingar. Förskolechefen lyfter fram miljön som ett viktigt hjälpmedel för att möta lärandet i undervisningen. Enligt förskolechefen vet man inte riktigt när ett barn verkligen lär sig, "det kan ju vara någon gång/tid efter att man har haft en lärandesituation". Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion Arbetslaget uppger i intervju att de försöker prata så mycket som möjligt med barnen, benämna saker med rätt namn och använda rim och ramsor. "Vi säger ställ den på diskbänken, istället för där". Enligt arbetslaget är det viktigt att de som pedagoger är lyhörda och att de ställer följdfrågor till barnen. De beskriver 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga tärande. Göteborgs universitet

5 4(15) att barn har olika dialekter så ibland får de vara med och "tolka" för att stötta barnen i kommunikationen med varandra. Förskolechefen beskriver i intervjun vikten av samspelet mellan personal och barn samt att utmana och utveckla barnet genom samtalet. Under observationer noteras att personalen är närvarande i mötet med barnen genom att lyssna och bekräfta barnen och genom att samtala och föra dialog med barnen. Ett exempel visar dock att det finns skillnader i hur personalen kommunicerar med barnen. Vid en måltid observeras hur en personal lyssnar och upprepar vad barnen säger. "Inka", säger ett barn. "Vinka", bekräftar den vuxne. Barnet upprepar "inka". Personalen som förstår vad barnet menar fortsätter, "ja, du vinkade till pappa där ute". Barnet fortsätter att samtala om något som det får syn på genom fönstret, "ågel". "En fågel, ser du en fågel därute", bekräftar den vuxne. Vid en annan observerad matsituation börjar barnen göra olika ljud med munnen. Personalen säger då, "nej, nu sitter ni och äter. Ni kan väl prata med varandra, berätta vad ni gjorde ute". Barnen följer inte uppmaningen och personalen följer heller inte upp detta vilket resulterar i att inget kommunikativt samtal sker under den måltiden. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Arbetslaget betonar i intervju vikten av att delta i barnens lek för att se vad barnen vill och vad de behöver för att lära vidare. Som exempel nämns "om barnen bygger så kan man fråga om de vill bygga högre. Om de kokar te försöker man ta leken några steg längre". Vidare beskriver arbetslaget att barnen kan få gå över till den andra avdelningen för att stimuleras av att få vara med de äldre barnen. Personalen beskriver att de upptäcker barnens lärande i vardagen "vid samlingen kan man upptäcka att någon sjunger en sång som de inte sjöng tidigare". Under observation av lek samtalar en personal med ett barn som lagar gröt i hernmavrån. Personalen undrar om gröten är varm eller kall och föreslår, "om vi häller i mjölk så blir den kallare". Vid utelek noteras hur en personal stödjer och utmanar ett barn att själv klättra uppför snökullen sedan vända sig om och sätta sig ned vid toppen av kullen för att sedan själv klara att åka kana ned. Vid observation av matsituationer noteras att barnen ges begränsad möjlighet att erövra nya erfarenheter och färdigheter. Det är personalen som lägger upp mat, häller upp dryck och dukar av åt barnen. Under en måltid vill ett barn själv ta mat men personalen förklarar, "kantinerna är varma så därför lägger fröknarna upp maten men grönsaker får ni ta själva". Vid en annan måltid får de barn som vill prova att dela maten men de flesta av barnen tror inte att de kan. Barnen uppmuntras inte heller att prova utan den vuxne delar maten. När ett barn har ätit upp sin portion tänker den vuxne lägga på mer mat men barnet markerar då att

6 5(15) hen själv vill fylla på. "Ni är ju så stora nu så ni kan ju ta lite själva egentligen", säger den vuxne och låter barnet ta själv. Lek, miljö och material för utveckling och lärande Utemiljön är utrustad med bland annat sandlådor, gungor och olika lekredskap för att klättra, det finns även snökullar där barnen klättrar och åker kana. Arbetslaget beskriver i intervjun att de anser att förskolans gård är bra. "Vi har fått nya uteleksaker och det finns en skogsdunge på gården. Vi går även till skogen på andra sidan vägen för att grilla och äta frukt". Enligt förskolechefen har förskolan arbetat med att få utemiljön mer utmanande och utvecklande för att barn ska få möjlighet att leka och att utvecklas motoriskt. "Vi har fått olika balansgrejer, en sandlåda, ett tåg och gunghästar". Vid utelek observeras att barnen är aktiva med att klättra, balansera, åka kana, bygga, gräva och leka i snön. I intervjun beskriver arbetslaget lekens betydelse för barns lärande. I leken övas bland annat turtagning, samspel, språk, matematik och vardagssysslor. Enligt arbetslaget behöver vissa barn hjälp att hitta lekkoden medan andra barn klarar sig bra själva. De menar att det är viktigt att finnas i närheten av barnen så att de kan hjälpa till när det behövs. Arbetslaget beskriver vidare att de har utvecklat den fysiska lärmiljön så att den ska inbjuda till lek. "Tidigare var det väldigt splittrat, barnen lekte inte med sakerna utan bara höll på med dem. Vi försökte hitta vad barnen ville göra och delade in rummet i dockvrå och bygghörna. Nu är det ett annat lugn i leken". Förskolläraren beskriver i intervjun att hen har tagit ansvar för att utveckla inomhusmiljön. "När jag började här i höstas så flyttade vi vilan från det stora lekrummet till ett mindre rum där barnen kan sova". Förskolläraren berättar att de har gjort lekrum av det stora rummet och ska fortsätta att utveckla även det mindre rummet så att barn kan gå undan och vara lite för sig själva. Förskolechefen nämner i intervjun att leken är viktig för att stimulera och utveckla barns lärande men utvecklar inte detta genom att beskriva hur pedagogerna använder sig av leken. Skolinspektionen ber förskolechefen att beskriva inomhusmiljöns utformning för barns lärande. "Jag kan inte sätta ord direkt på det men det är olika vrår som är tydligare så att barnen ser mer tydligt vad de kan göra". I avdelningens lekrum finns en rutschkana och ett avskilt hörn med en hemvrå där barnen leker. Barnen tar för sig och leker med olika leksaker som finns på de låga hyllorna som avgränsar hemmavrån, bland annat bollar och bilar. På väggen sitter en trästång med stora träkulor, två röda och tre gula och byggplattor där barnen kan bygga med Duplo. Det finns böcker på en tavellist men den sitter dock så högt upp på väggen att barnen inte själva når dem.

7 6(15) I tamburen hänger hyllorna för barnens kläder högt upp, barnen når inte sina kläder utan behöver hjälp av personalen för att plocka ned och hänga upp de kläder som behövs. Matrummet är indelat i två rum som har höga bord och barnstolar för barnen. Högt upp på en vägg finns två hyllor med material i plastlådor som innehåller pussel och spel, plastdjur och material för att bygga och sortera samt pärlor. Vid observationer noteras hur barnen måste vänta på att en vuxen kan lyfta ned det material som de vill ha eftersom de själva inte når lådorna på hyllorna. Vid ett tillfälle observeras hur ett barn sorterar bilar och upptäcker att flera bilar är lika, dock finns ingen vuxen där för att expandera och utveckla detta. Barnet parar ihop bilarna och berättar att de är lika, "två är lika, fyra är lika. Den är lika som den". Barnet ställer bilarna i en lång rad efter varandra, sorterade efter färg och räknar att det blir 14 bilar, "jag har parkerat dem". Under observationerna noteras att personalen för det mesta finns i barnens närhet för tillsyn under lek och aktiviteter. Vid ett tillfälle läser en personal en bok för ett av barnen, de samtalar om vad som händer i boken. Den vuxne utvecklar samtalet om boken genom att ställa frågor och jämföra med saker nära dem. Vid flera tillfällen deltar personal med samspel och samtal i barnens lek men personalen använder sällan leken för att utmana barnen i sitt lärande. Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan I intervju med förskolechefen framkommer att hon inte är helt förtrogen med hur personalen arbetar med att utveckla barnens tillit till den egna förmågan. "Jag har inte full koll, men jag tycker att de jobbar så att barnen utmanas". Förskolechefen uttrycker att det är viktigt att barn få prova för att se om de kan, att inte de vuxna går in för tidigt och rättar till. Vidare beskriver förskolechefen att det är viktigt att lyssna in enskilda barn för att kunna utmana barnen vidare. Förskolechefen kan däremot inte ge något exempel på hur personalen arbetar för att utveckla barnens nyfikenhet och lust att lära. Arbetslaget beskriver i intervju att de behöver stoppa sig själva ibland så att de inte hjälper barnen för mycket. De försöker uppmuntra de barn som inte tror att de själva kan. Barnen får vara med att skära och dela ut frukt, tvätta munnen själv och lägga tillbaka saker som de har lekt med. Vidare uppger arbetslaget att de utformar samlingen för att bygga upp en spänning hos barnen. De ger som exempel att de skapar spänning inför olika aktiviteter genom att fråga barnen, "vad ska vi leka med i dag, vilket pussel ska vi lägga nu"?

8 7(15) Observation av en samling visar hur personalen skapar spärrning hos barnen genom att ta fram en påse som har något inuti. Barnen blir ivriga och förväntansfulla. I påsen finns olika djur, barn och personal sjunger tillsammans rörelsesånger om de olika djuren, en snigel, en krokodil, en stor elefant och en liten, liten groda. Barnen är glada och intresserade under sångstunden. Samlingen avslutas med frukt, barnens får turas om att dela ut frukt till de andra barnen. Vid observationer noteras att barnen ges begränsade möjligheter att ta för sig av material och mat själva. Vid på- och avklädning av ytterkläder behöver barnen hjälp av personalen för att plocka ned och hänga upp de kläder som behövs. Personalen klär till stor del på och av barnen. Barnen får vänta påklädda i tamburen till dess att flera barn är påklädda och någon vuxen går ut för att ta emot. Under Skolinspektionens andra besöksdag noteras dock att personalen gör ett försök att låta barnen klä på och av sig mer själva men barnen behöver mycket stöd eftersom de inte är vana att klä sig själva. Personalen samtalar med barnen och sätter ord på vad som sker under påklädningen, "här kommer en hand, var kommer den andra handen? Om du trycker på så kommer den ut". Vid några tillfällen observeras hur barn försöker dra upp dragkedjan eller knyta själva. Personalen avvaktar lite men erbjuder sin hjälp istället för att uppmuntra barnet att fortsätta försöka själv, "det är lite svårt det där, jag kan hjälpa dig". Ett barn fortsätter att prova men till sist tar personalen barnet i knät och fortsätter att klä på. Ett annat barn lyckas själv ta på sina stövlar och dra hällan över stöveln, barnet ropar och visar stolt. Personalen uppmärksammar och gläds över detta, "men vad bra, nu har du varit ledig och tränat hemma så du kan själv" Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Arbetslaget uppger i intervju att de stimulerar barns språkutveckling genom att prata, läsa och sjunga för barnen. De uppger vidare att de pratar med barnen om det som pågår "man kan prata om vad det är för motiv på pusslet, vilken sorts kläder barnet har och om tröjan är randig". Enligt arbetslaget fick de tidigare handledning av specialpedagoger i att använda tecken som stöd vilket var ett bra sätt att kommunicera med barn som har annat modersmål än svenska. När stödet från specialpedagogerna försvann så upphörde även arbetet med tecken som stöd. Förskolechefen uppger dock vid en faktagranskning att behovet inte har varit så stort och att arbetet med tecken som stöd har minskat, inte upphört. Personalen berättar att de använder ett kartläggningsmaterial för att följa upp barnens språkutveckling, det används även som stöd inför utvecklingssamtalet. Barn och personal sjunger, rimmar och ramsar vid flera tillfällen under dagen. Observationerna visar exempel på hur personalen samtalar tydligt med barnen

9 8(15) och sätter ord på vad som sker. "Snön är hård idag! Mössan är varm och mjuk". Under en lunch noteras hur en pedagog samtalar om hur maten smakar, vilken färg den har och vad som hände ute. "Riskorn är så små, det är lätt att de faller av". "Var det roligt att leka ute idag? Vem lekte du med"? Arbetslaget ger i intervju exempel på hur de arbetar med matematiska begrepp. Personalen sjunger mattesånger vid samlingen, arbetar med geometriska former och sätter ord på när barnen gör små och stora klumpar av snö. Arbetslaget uppger att de utnyttjar vardagliga situationer för att benämna begrepp, "Ett äpple, ska vi dela det i fyra delar? Gaffeln ligger bredvid tallriken, ena vanten och den andra vanten". Enligt arbetslaget sker arbetet med naturvetenskap och teknik ofta utomhus. "Vi ser hur snö smälter och blir vatten och barnen kör snabbt och långsamt med bilar i snön. Vi går ofta till skogen och vi har skräp plockardag". Det finns planer på att utveckla arbetet med naturvetenskap. Förskolläraren berättar i intervjun att personalen ska få gå en kurs under våren i att arbeta med luft och vatten. Hon har även gått en Mulle kurs och kommer att arbeta utifrån det under våren. Förskolechefen bekräftar i intervju att det planeras utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Det är ett område som de inte arbetat så mycket med tidigare men som nu ska utvecklas. Förskolechefen har genom samtal med personalen även uppfattat utvecklingsområden inom matematiken. Enligt förskolechefen arbetar personalen med att benämna matematiska begrepp i vardagen. Under observationer bekräftas att vardagssituationer till viss del utnyttjas för att använda matematiska begrepp. "Jag har gjort ett halsband", utropar ett barn. "Ja, vad många pärlor, så långt det blev. Sedan kan vi ta fram de mindre pärlorna". I tamburen använder personalen matematiska begrepp. "Det är en lång, lång vante. Den går ända upp till armbågen. Där kom en fot, har du en fot till? Där kom den andra foten.". Skolinspektionen observerar dock få situationer då vardagliga situationer utnyttjas för att problematisera tillsammans med barnen. Ett exempel är då en pedagog delar frukt och först räknar alla barn som sitter runt bordet och sedan delar frukten i lika många bitar. Personalen resonerar högt om hur hen tänker och hur hen delar. Vid utevistelsen är barnen själva aktiva med att använda och utforska snö genom att gräva, ösa och kana i snön men observationerna visar få exempel på att personalen stimulerar barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Arbetslaget beskriver i intervju att det är viktigt att ha koll på barnens motoriska utveckling. Barnens motorik stimuleras i skogen och vid utelek genom att de hoppar, kryper och dansar. Motoriken stimuleras även då barnen klipper, trär pärlor och pysslar. Personalen uppger att de försöker ge barnen möjlighet

10 Verksam hetsrapport 9(15) att klä på och av sig själva för att utveckla självständighet men "det är en stressig situation eftersom man inte vill att något barn ska behöva stå med kläderna på sig och vänta". Personalen uppger vidare att "barnen kan inte ta mat själva eftersom kantinerna är så varma". Arbetslaget uppger att det är viktigt att barnen trivs, är trygga och kan ta för sig. Pedagogerna stödjer barnen i den sociala utvecklingen genom att se till att alla får talutrymme. "Vi peppar och lyfter barnen och kanske ibland dämpar de som alltid talar". Arbetslaget beskriver att de äldre barnen utmanas genom att delta i olika aktiviteter med barn på den andra avdelningen och genom att flytta över till den avdelningen. Under observationer av olika aktiviteter under dagen noteras att barnen klättrar och kanar i snön vid utelek, barnen dansar, kryper och hoppar i olika rörelsesånger vid samlingen. Barnen ges dock inte samma möjligheter att utveckla motoriken i vardagliga situationer. Barnen får hjälpa till med att bjuda sina kamrater på frukt och plocka ihop material efter lek men vardagssituationer utnyttjas inte alltid till att stödja barnens självständighetsutveckling. Vid några observerade tillfällen försöker personalen att uppmuntra barn att klä på sig själva men det tar tid, "nej, det går inte. Jag hjälper dig". I den fria leken leker barnen mest själva bredvid varandra. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten till viss del genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Personalen använder i varierad del språklig och kommunikativ interaktion och stimulerar till viss del barnens intresse för att lära. Personalen stärker till begränsad del barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Tambur och matsituationer tas inte tillvara för att stimulera och utmana barnen. Förskolans inomhusmiljö stödjer inte barnens utveckling och lärande eftersom en stor del av materialet inte är åtkomligt för barnen så att de själva kan ta för sig av vad de är intresserade av att undersöka och utforska. Personalen använder dock till viss del lek och material som ett verktyg för barnens lärande och de stödjer barnens motoriska utveckling. Personalen stödjer inte alltid barnen att utveckla självständighet och tillit till den egna förmågan, inte heller här används vardagliga situationer som tillfällen till lärande. Personalen reflekterar inte tillsammans med barnen över deras lärande och barnen ges begränsade möjligheter att prova sina tankar och söka svar på frågor tillsammans med andra barn. Personalen stimulerar barnens språkutveckling och till viss del utveckling inom matematiken men stödjer inte barnen att utvecklas inom naturvetenskap och teknik.

11 10 (15) 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.' Barnens samspel med varandra Arbetslaget uppger i intervju att de vill ha trygga och glada barn som vill vara med varandra i leken. Arbetslaget uppger vidare att det är viktigt att få barnen att samspela. "Man försöker sitta mycket på golvet och vara med och lotsa för att stödja samspel mellan barnen. Ibland försöker vi få barnen att hitta varandra genom att exempelvis använda dockvrån". Förskolechefen bekräftar i intervju att personalen är närvarande och deltar i barnens lek på olika sätt. "När barnen leker café och kokar kaffe så är personalen med". Det är många yngre barn på avdelningen som behöver stöd i lek och samspel. Stämningen i barngruppen är lugn och trygg, observationer visar exempel på hur personal uppmuntrar barn att leka tillsammans genom att bjuda in barn att delta i en pågående lek. Observationer visar även hur turtagning tränas med hjälp av en pedagog vid rutschkanan där flera barn vill åka samtidigt. Under observationer noteras dock inga exempel på om barnen ges möjligheter att lära tillsammans eller av varandra. Personalens samspel med barnen Arbetslaget beskriver i intervju att är det viktigt att visa barnen att de finns där och att "vinna barnens förtroende". De uppger vidare att det är viktigt att de hinner "se alla barn" när de kommer på morgonen. "Det är viktigt att aldrig prata över huvudet på barnen och att ge barnen tid". Arbetslaget uppger vidare att det inte får bli för allvarligt, de försöker att skapa glädje och trygghet genom att ha roligt. Under observationerna noteras att personalen är närvarande och nära barnen både enskilt och i grupp. Personalen lyssnar till barnen och de upprepar och bekräftar vad barnen har att säga. Vid ett tillfälle observeras hur personal fångar upp barnens samspel med varandra, då de spanar på varandra under 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.

12 11(15) bordet, och utvecklar det "kan ni se varandra över bordet också"? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt mellan barnen kan utvecklas. Personalen engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. Personalen uppmuntrar barnen att samspela med varandra men barnen ges begränsade möjligheter att lära av varandra och lösa problem tillsammans. 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Förskolläraren uppger i intervju att hon vill skapa spänning hos barnen och väcka lusten att lära och nämner samlingen som ett exempel. Enligt förskolläraren är det är viktigt att introducera nya aktiviteter så att barnen får möjlighet att lyckas "ett barn som aldrig har trätt pärlor måste man visa ordentligt". Förskolläraren uppger vidare att "det är viktigt att kolla i läroplanen då och då så att man inte missar något. När vi arbetar med tema så gör vi en grovplanering utifrån läroplanen för att få in så mycket som möjligt". Enligt förskolläraren kommer temaarbetet in lite då och då, både spontant och mer genomtänkt. "Det har blivit flera gånger i veckan men det är lite olika, det är flitigare ibland". Förskolläraren beskriver att de har en boklåda med vinterböcker, barnen har tittat på hur snö ser ut och fått snön att smälta. Barnen har fått klättra i snö och bygga med snöklumpar. "Ett barn bar en snöklump som hen tappade så att det blev många små klumpar och då blev det ju ett lärande. Man ska göra de här små enkla sakerna som kan bli så bra". Skolinspektionen ber arbetslaget beskriva syftet med vintertemat men de uppger att de inte har formulerat något syfte. "Vi formulerar det inte så tydligt innan, man har en liten tanke vad man vill få ut av temat för att få in läroplanens olika områden och se 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkornpetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

13 12 (15) vad man kan göra". I intervju framkommer att arbetslaget försöker dokumentera under tiden som temat pågår men oftast sker det i efterhand. Vid observerade situationer noteras att barnen är glada och trygga i lek och aktivitet. Förskolläraren leder samlingar och är närvarande i samspel med barnen. Under Skolinspektionens besök observerades dock inga aktiviteter utifrån det pågående vintertemat. Arbetslagets samarbete Arbetslaget beskriver i intervju att arbetsuppgifter och ansvar delas lika oavsett utbildning. "Vi vill inte att vissa ska kliva tillbaka utan alla ska känna ansvar. Förskolläraren vill ju inte köra över någon". Arbetslaget beskriver vidare att de vet att de har olika ansvar och att förskolläraren har ansvar för dokumentation, men alla gör det tillsammans. Förskolläraren uttrycker "jag tycker ju att vi alla är förskollärare". Arbetslaget uppger att förskolechefen har tydliggjort förskollärarens ansvar genom två olika dokument där det tydliggörs vem som har vilka arbetsuppgifter "men förskolechefen vill ju också att alla ska vara delaktiga". Utvecklingssamtalen delas lika inom arbetslaget, arbetslaget pratar igenom varje barn innan samtalet sedan delar de upp vem som har vilket barn. Förskolläraren uppger i intervju att hon inte tänker på att hen är förskollärare och några kollegor är barnskötare. "Jag vet ju vad jag har för ansvar som förskollärare men jag vill att vi ska ha ett bra samspel, jag vill att vi ska vara likvärdiga i ett team". Förskolläraren uppger dock att det kanske inte syns men att hen som förskollärare är den som är drivande. Förskolläraren uppger vidare att hen får stöd för sina ideer "min kollega blir bara glad om jag kommer på något". Enligt förskolläraren har förskolechefen vid något tillfälle diskuterat de olika yrkesrollernas ansvar "men förskolechefen är mån om att ingen ska känna sig mer åt ett eller annat håll, alla ska vara lika mycket värda. Men vi vet ju vad som står i läroplanen". Förskolechefen bekräftar i intervju att arbetslaget delar lika på ansvaret och är delaktiga i allt oavsett utbildning. "Vi har inte haft så många barnskötare så de får ta samma ansvar som förskollärarna. Det finns förskolor där förskollärarna får göra allt men då blir det ju ingen vi-känsla och då kan vi inte utveckla barnen. Vi måste ge möjligheter åt alla". Enligt förskolechefen känner förskolläraren till sitt ansvar men i utförandet är det ingen skillnad. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolläraren till viss del tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande. Arbetslaget samarbetar och barnen är trygga och glada men

14 13 (15) barnen utmanas inte fullt i sitt lärande. Förskolechefen har inte tydliggjort förskollärarens ansvar vilket skapar en otydlighet för ansvarsuppdraget i arbetslaget. 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. Arbetslaget uppger i intervju att förskolechefen arbetar mycket med trygghet och delaktighet hos personalen, hon vill att alla ska må bra. "Förskolechefen tycker att trivsel och trygghet är viktigt för att vi ska nå målen". Arbetslaget uppger vidare att förskolechefen ofta deltar på förskolans arbetsplatsträffar som innehåller pedagogiska reflektioner utifrån ett givet ämne där pedagogerna berättar hur de har arbetat. "Det är inte så att hon driver och utmanar oss men hon vill veta hur vi ligger till, vad vi gör. Hon vet inte allt men har ett stort förtroende för oss". Det framkommer i intervju med förskolechefen att hon följer upp vid arbetsplatsträffar, husmöten, pedagogiska reflektioner och vid resultat- och medarbetarsamtalen. Vid en faktagranskning uppger förskolechefen att hon även följer upp genom gruppreflektioner och genom det systematiska kvalitetsarbetet. Bollnäs kommun har börjat arbeta utifrån en så kallad kvalitetskvadrat som stöd för kvalitetsarbetet. Förskolechefen följer bland annat upp förskolans kvalitet tillsammans med en kvalitetsgrupp där förskollärare från samtliga förskolor inom enheten ingår. "Vi sa inte först att det skulle vara förskollärare utan alla som ville skulle vara med. Det var guld att barnskötare kunde vara med så att de också kunde utvecklas". Förskolechefen uppger i intervju att hon stödjer arbetslaget genom olika kompetensutvecklingsinsatser utifrån behov som kommit fram på resultat- och medarbetarsamtalet. Förskolechefen kan dock inte komma på något exempel mer än att det varit ett samarbete med en närliggande kommun. Förskolechefen beskriver i intervju att hon följer upp förskolans miljö och material vid olika möten, förskolechefen vill att miljöerna ska utformas utifrån barnens behov. Miljöerna på Örsängets förskola är under uppbyggnad utifrån en delvis ny barn- och personalgrupp under hösten I intervju med förskolläraren framkommer att all personal på förskolan har tid för reflektion under två timmar varje måndag, men om förskolläraren jobbar

15 14(15) sent så är det inte möjligt att delta i reflektionen. "Det beror lite på om man jobbar sent och det går att komma". Det finns inga organiserade träffar för förskollärare, det finns en kvalitetsgrupp där en pedagog från varje förskola på enheten deltar men det är inte uttalat att det ska vara en förskollärare. Enligt förskolläraren är förskolechefen ett bra stöd, hon kan ta upp nya rön som diskuteras. "När vi hade specialpedagoger som arbetade tätt med förskolechefen så var det en bättre utveckling, en del av det försvann med specialpedagogerna". Förskolechefen uppger i intervju att förskollärarens ansvar har tydliggjorts sedan läroplanen reviderades Förskollärarens ansvar tas upp vid resultatoch medarbetarsamtalen. "Men samtidigt har vi barnskötare i vår enhet som har jobbat väldigt, väldigt länge, alla är lika viktiga". På Skolinspektionens fråga om förskolläraren har förutsättningar för att kunna ta ansvaret enligt styrdokumenten svarar förskolechefen, "nej, vi jobbar inte så. Vid våra möten är alla med, alla är lika viktiga och alla arbetar likvärdigt oavsett utbildning". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen inte fullt ut tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner och utifrån dess riktlinjer. Förskolechefen har inte tydliggjort och heller inte skapat förutsättningar för att förskolläraren ska kunna ta sitt ansvar utifrån riktlinjerna. Förskolechefen följer upp verksamheten genom olika mötesformer men tar inte fullt ut ansvar för att lärandemiljön utformas så att materialet är åtkomligt för barnen så att de själva kan ta för sig av vad de är intresserade av att undersöka och utforska. Tidigare i rapporten framkommer att förskolechefen inte heller tar fullt ansvar för att barnen utmanas och stimuleras till självständighet, utveckling och lärande.

16 15 (15) Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolechefen och förskolans förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.