Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Transkript

1 Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid Ålö förskola, Stockholms kommun

2 1(11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Ålö förskola, i Stockholms kommun ingår i detta urval. Ålö förskola besöktes den november Ansvariga inspektörer har varit Sebastian Thimfors och Jesper Thiborg. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställning och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa

3 Verksamhetsrapport 2(11) verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om Ålö förskola Ålö förskola är belägen vid Farsta centrum och har tre avdelningar. Avdelningarna Solstrålen, Stjärnan och Regnbågen har sammanlagt 50 barn i åldrarna 1-5 år. Förskolans tre avdelningar har i genomsnitt 3 heltidstjänster per avdelning. Skolinspektionen har besökt avdelningen Stjärnan som har 18 barn i åldrarna 1-5 år. I avdelningen arbetar en förskollärare och två barnskötare på heltid, samt en tillfällig vikarie på heltid, under november månad. Förskolläraren har en förskollärarexamen och förskollärarlegitimation sedan januari Det är förskolläraren som har det övergripande ansvaret på avdelningen och ska se till att arbetet genomförs utifrån läroplanen. Förskolechefen har tydliggjort att förskolläraren har detta uppdrag. Arbetslaget på avdelningen planerar och genomför arbetet tillsammans och delar ansvaret för det praktiska arbetet. Förskolan leds av en förskolechef som också ansvarar för ytterligare 10 förskolor i Farstaområdet. Förskolechefen har även hjälp av tre biträdande förskolechefer som arbetar närmare förskolorna. Ålö förskola består av en fristående byggnad. I anslutning till förskolebyggnaden finns en relativt stor och öppen gård. Den består av sandlådor, ruschkana, vattenbord, en mindre motorikbana och inrymmer även en läshörna. Förskolans gård är gemensam för alla avdelningar på förskolan. I inomhusmiljön finns två mindre rum och två lite större rum och i anslutning till dessa finns skötrum och tambur. Ett av de större rummen är organiserad med olika aktivitetshörnor och fungerar tillsammans med de mindre rummen, också som matsalar. Rummen i förskolan har inretts och används för olika aktiviteter såsom skapande, bygg- och konstruktion, rollek och samling. Förskolans arbetssätt organiseras så att barnen delas in i mindre åldersanpassade grupper vid exempelvis samlingar, i syfte att ge möjlighet till ett lugnare och mer harmoniskt arbetstempo. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och bygghet s

4 VeK i 3(11) Undervisning i förskolan Enligt arbetslaget och förskolläraren är undervisning när man lär sig något och att det i förskolan framförallt sker i samspel med barnen. Arbetslaget upplever att undervisningsbegreppet används mer i kontakten med vuxna och att de hellie använder begreppet lärande i det praktiska arbetet förskolan. Förskolechefen bekräftar att de hellre använder begreppet lärande i förskolan, men att undervisningsbegreppet används mer efter att förskollärarens förstärkta uppdrag kom. Förskolechefen förklarar det med att det ska vara mer undervisning i förskolan nu, men mer på "ett lekande sätt som grund". Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Under de två dagarna som verksamheten observeras noteras att personalen är lyhörda för barnen och uppmärksammar deras behov och verbala signaler, vilket genomsyrar hela verksamheten. Personalen ger respons när barnen söker kontakt, inväntar så att barnen får prata färdigt och svarar på de flesta frågorna som barnen fortlöpande ställer under dagarna. Vidare noteras att personalen oftast uppmärksammar icke-verbala signaler. Vid ett av observationstillfällena där det är lunch, uppmärksammar personal ett barn som inte äter. Personalen frågar då om barnet fortfarande fryser efter att de varit ute. Barnet svarar att denne fryser om kroppen. Personalen säger då att det är skönt att de är inne i

5 Verka-vinn 4(11) värmen nu och att de kommer bli lite varmare när de äter maten. Sedan frågar personalen om barnet tycker att personalen ska prata med mamma och pappa och be dem ta med lite varmare kläder. Barnet svarar "ja, gör det så de tar med varmare kläder till mig i morgon". Dock noteras några tillfällen, framförallt i barnens fria lek, när personalen i mindre utsträckning är lyhörda och uppmärksammar barnens behov och signaler. Under en observation av den fria leken noteras att ett barn aldrig riktigt kommer igång med någon lek eller aktivitet. Detta efter att personalen tidigare erbjudit barnet flera aktiviteter i den fria leken, såsom bokläsning och skapande. Personalen har även sagt att denne tillsammans med barnet ska delta i de aktiviteter som personalen tidigare erbjudit barnet. Barnet börjar sysselsätta sig med skapande först och sitter och väntar på att personalen ska komma och vara med. När detta inte sker, går barnet vidare och hämtar en bok och sätter sig vid ett bord och fortsätter vänta på personalen. När barnet väntat där en stund, tröttnar barnet till slut på att vänta och börjar då istället ströva runt planlöst i det aktuella rumme, utan att personalen uppmärksammar detta. Arbetslaget uppger att de tycker att det är viktigt att vara lyhörda för barnen och ta sig tid att lyssna och svara på deras frågor. De berättar vidare att de är noga med att uppmärksamma så att inget barn känner sig utanför eller ensam, exempelvis vid den fria leken utomhus. Arbetslaget lyfter även att det är viktigt att uppmärksamma det barnen lyckas med eller om de behöver öva på något. Dock uppger en i arbetslaget att tiden är knapp och att de inte alltid hinner svara och lyssna till barnens frågor, trots att barnen ställer "bra" frågor. Förskolechefen uppger att arbetslaget är olika i sitt sätt att lyssna och uppmärksamma barnen. Förskolechefen berättar att vissa är mer interagerande sitt sätt att vara med barnen, medan andra är mer inlyssnande. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Verksamheten präglas av en riklig verbal kommunikation där personalen ofta ger barnen respons och bekräftar att de är intresserade av barnens ideer, intressen och vad de säger. Personalen uppmuntrar barnen genom att använda uttryck såsom "det finns inget rätt och fel sätt", "det finns inga lagar om hur saker måste göras", "vi kan göra det tillsammans" och "gör det på ditt sätt". Vid ett observationstillfälle under en matsituation noteras att personalen utgår från det barnen pratar om och fångar upp flera olika samtalsämnen som diskuteras. Personalen återkopplar även till moment som barnen gjort tidigare under dagen. Vid detta tillfälle kopplar personalen även dagens lunchrätt till en bok

6 5(11) om kroppen. Personalen frågar barnen vid matbordet, "ska vi titta i boken om kroppen och se varför det är bra att äta fisk?". Barnen svarar "ja hämta den nu, nu, nu", varpå personalen går till bokhyllan och hämtar den aktuella boken. De tittar sedan tillsammans i boken och pratar om varför det är viktigt att äta mat. Personalen tar upp exempel som att kroppen ska orka springa, leka och göra roliga saker. Vid mat- och tambursituationer noteras att personalen är mer fokuserade på att hålla igång samtalen med barnen, än att vara fostrande i bemärkelsen att fokusera på att barnen ska sitta ordentligt, äta upp maten och klä på sig kläderna. Det noteras även flera tillfällen i andra situationer som exempelvis samlingar och fri lek, där de äldre barnen erbjuds mer dialog och följdfrågor om exempelvis innehållet, materialet och utifrån barnens eget intresse. Dessa situationer observeras vara mer strukturerade och planerade än situationerna med de yngre barnen. Fokus i aktiviteterna med de yngre barnen ligger i att de exempelvis ska ha samling snarare än på innehållet och materialet i samlingen. Det gemensamma i de observerade tillfällena är att personalen bekräftar att barnen kan, men sätter inte ord på vad barnen kan eller vad de lärt sig i situationerna. Arbetslaget anger att de fångar barnens intresse, utmanar och utvidgar deras erfarenheter och kunnande genom att lyssna på barnen och sedan spinna vidare på det. Personalen lyfter ett exempel om när ett barn pratade om dadlar varpå personalen frågade barnen "hur den ser ut, "ska vi hämta och titta?". Sedan tog personalen med dadlar till barngruppen där de smakade på dem, planterade en och pratade om dadlar generellt. Arbetslaget berättar att man måste lyssna till barnens intresse för att kunna spinna vidare och utmana dem i det. Förskolechefen uppger att arbetslaget i början av terminen brukar observera barnen för att se vad de är intresserade av. Utifrån observationerna ser personalen vad de ska utmana barnen i och vad de behöver utveckla i verksamheten. Barnens vetgirighet och nyfikenhet Arbetslaget uppger att de tar tillvara barnens nyfikenhet och vetgirighet genom att försöka svara på barnens frågor. Kan de inte svara på frågorna tar de hjälp av exempelvis Ipad eller datorn för att söka efter mer fakta och kunskap, kring det barnen visat nyfikenhet för. Arbetslaget berättar vidare att de även introducerar ämnen för att se om barnen blir nyfikna och intresserade. Arbetslaget lyfter ett exempel när de frågade de äldre barnen om rymden och om de visste hur många planeter det finns och om de visste något om solen och månen. Barnen blev jättenyfikna och personal frågade vidare om de ville veta mer om

7 Verksam hetsrapport 6(11) rymden, planeter, månen och solen. När barnen visade sig nyfikna gjorde personalen detta till nästa aktivitet med de äldre barnen i barngruppen. Förskolechefen bekräftar att arbetslaget tar tillvara barnens nyfikenhet och vetgirighet genom att försöka gå vidare med barnens frågor, men att inte ge dem färdiga svar. Förskolechefens uppfattning är att personalen istället tillsammans med barnen, söker svar och information med exempelvis Ipaden eller datorn. Under de två dagar som Skolinspektionen observerar verksamheten noteras att personalen ofta tar vara på barnens nyfikenhet och vetgirighet genom att de med respekt och allvar aktivt lyssnar på vad barnen pratar om. Personalen använder ofta olika röstlägen och sitt kroppsspråk för att skapa nyfikenhet och spänning, samt för att hålla igång samtalen med barnen. Vid ett tillfälle under ett mellanmål, noteras exempelvis att personalen följer ett barns initiativ när denne vill göra en sagoberättelse. Sagan går ut på att ett barn börjar berättelsen och nästa barn fortsätter, tills alla runt bordet har fått bidra till berättelsen. Detta fångar personalen upp genom att uppmuntrar och stötta barnen med följdfrågor och sammanfattar sedan den slutgiltiga berättelsen för barnen vid bordet. Det noteras även att det förs många samtal exempelvis i barnens fria lek och i tamburen och då ofta utifrån att personalen ställer frågor såsom "vad gör ni", vad är det där" och "behöver du hjälp?". Dock sker samtalen och dialogen i dessa situationer i mindre utsträckning på ett sådant sätt att, barnens vetgirighet och nyfikenhet tas tillvara och stimuleras till en ökad nyfikenhet. Detta då många samtal med barnen påbörjas, men inte fullföljs eller avslutas. Barnets lek som verktyg för lärande Arbetslaget uppger att de förhåller sig lite olika till leken, där vissa i arbetslaget är mer observerande medan några interagerar mer. Vissa samspelar i leken vid situationer där de exempelvis får en inbjudan från barnen eller när det uppstår missförstånd eller konfliktsituation. Andra i arbetslaget berättar att de är mer aktiva och interagerande i barnens lek och att de dessutom är med och introducerar lekar. Arbetslaget lyfter även att de brukar ha lekmoment i samlingarna, men att det då ofta är vuxeninitierade lekmoment. Förskolechefen bekräftar att förhållningssättet till leken ser olika ut i arbetslaget, men att arbetslaget är överens om att leken är viktigt för lärandet. Vidare berättar förskolechefen att leken finns med som ett moment vid samlingarna i verksamheten.

8 7(11) Under observationstillfällena noteras att personalen erbjuder barnen flera aktiviteter både inne och utomhus, där de kan välja vad de vill sysselsätta sig med. Dock observeras få aktiviteter där personalen stimulerar, utvidgar, utvecklar eller deltar i barnens lek. Vidare noteras att många aktiviteter är igång under observationerna. Men att få av dessa fullföljs eller fördjupas, då personalen förhåller sig mer observerande eller bara uppehåller sig i korta stunder vid barnens olika aktiviteter. Vid ett observationstillfälle ute på gården observeras exempelvis att flera av barnen fryser. En i personalen försöker då aktivera dem att röra på sig, genom att introducera kull, en bokläsningsaktivitet och en lek i sandlådan. Dock fullföljs inte dessa aktiviteter, då personalen endast uppehåller sig kortare stunder vid varje aktivitet. Vilket bidrar till att de introducerade aktiviteterna inte fullföljs och kommer igång. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen använder språklig och kommunikativ interaktion för att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Det sker i större utsträckning med de äldre barnen och då företrädesvis i moment såsom matsituation, samling och tambursituation. Detta sker dock i mindre utsträckning i barnens egen lek. Personalen är lyhörd för barnen och uppmärksammar deras behov samt verbala och icke-verbala signaler, vilket genomsyrar verksamheten. Vidare tar personalen tillvara barnens tankar och ideer och lyssnar aktivt på barnens frågor. Personalen uppmuntrar, stödjer och utmanar barnen på ett tillåtande sätt. Personalen använder barnens lek i mindre omfattning som verktyg för utveckling och lärande.

9 pt21 8(11) 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter. Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Den fysiska inomhusmiljön präglas av både små och stora rum som erbjuder olika slags aktiviteter. Det finns en variation av aktiviteter att välja på i de olika rummen. Miljö är delvis anpassad och utformad för åldersgruppen och då företrädesvis för de äldre barnen i gruppen. De äldre barnen har möjlighet att självständigt aktivera sig i miljön med exempelvis smålego, skapande och en variation av olika slags böcker. De yngre barnen har i mindre uträckning tillgång till samma självständighet, variation och utbud i miljön. I miljön finns det en liten myshörna i form av en koja, där det finns möjlighet till lugnare aktivitet såsom bokläsning och rollek. "Sovvila" sker i ett av de större rummen och erbjuds de barns som är i behov av att sova. De barn som är vakna erbjuds "läsvila" och lugna aktiviteter, såsom skapande och pyssel. De flesta av rummen har flera funktioner och används exempelvis som matsalar, bygg- och konstruktionshörn, ateljé samt legorum. Miljön är trygg och delvis tillgänglig för alla barn. Barnen delas ibland upp i mindre grupper, för att ge dem mer tid och utrymme för sina aktiviteter. Under observationsdagarna noteras att det på väggarna finns rikligt med dokumentation och barnens alster, samt att miljön är ombonad. Runt förskolebyggnaden finns en gemensam gård som består av sandlådor, rutschkana, vattenbord, en mindre motorikbana och den inrymmer även en läshörna. Utomhusmiljön är relativt öppen och med ett varierat underlag som möjliggör cykling och olika lekar. Arbetslaget uppger att de strävar efter att ha en inomhusmiljö med små stationer och att tanken är att skapa olika små utrymme för olika aktiviteter och lekar. Vidare lyfter arbetslaget att de inte riktigt hunnit anpassa inomhusmiljö för barngruppens 1-2 åringar.

10 VerkS59,h haj f 9(11) Förskolechefen uppger att de på enheten har ett gemensamt tänk kring hur de vill att miljön ska se ut på förskolan. Förskolechefen berättar att det inte får vara för stora skillnader i miljön på de olika förskolorna och att det ligger i förskolechefens ansvar att styra upp. Detta då miljön ska vara likvärdig på förskolorna. Vidare lyfter förskolechefen att miljön är en utmaning då förskolorna ser olika ut, men att personalen i förskolorna gör studiebesök hos varandra för att få inspiration och ny input kring miljön. Både förskolechefen och arbetslaget uppger att utomhusmiljön behöver utvecklas. Arbetslaget anger att de skulle vilja ha mer stationer ute på gården med olika aktiviteter för barnen, som påminner om inomhusmiljöns stationer. Material för utveckling och lärande Materialet som finns inomhus är delvis exponerat på ett sådant sätt att barnen ser och når det. Det finns en variation av material som till viss del är anpassat till barngruppen och till olika aktiviteter såsom rollek, hemvråmaterial, spel, pussel, bygglek, konstruktion, skapande och fri lek. Material som anses vara en säkerhetsrisk för de yngre barnen plockar personalen fram i planerad aktivitet eller när de äldre barnen efterfrågar materialet som exempelvis färg, saxar och mindre skapande material. Utomhus finns material såsom cyklar, vagnar, motorikmaterial, bollar och traditionella sandleksaker. Under observationsdagarna noteras att utomhusmaterialet delvis är exponerat på ett sådant sätt att barnen kan se vad som finns att tillgå i materialväg. Det noteras att förskolan har två materialförråd ute. Det ena förrådet innefattar material som är mindre i storlek och lättare såsom traditionella sandleksaker, bollar och rockringar. Det andra förrådet innefattar de tyngre och större materialen såsom cyklar och vagnar. Boden där materialet som är mindre och lättare förvaras är välorganiserat och är periodvis öppen under observationerna, medan förrådet med det större och tyngre materialet är låst. Det noteras även att det finns mer material som är avsett för mellanbarnen i åldrarna 3-4 år och i mindre utsträckning material för de yngsta barnen, samt för de äldsta barnen i barngruppen. Förskolechefen bekräftar att materialet på avdelningen riktar sig främst till mellanbarnen i åldrarna 3-4 år och att det finns för lite material för de allra yngsta samt för de äldsta barnen i barngruppen.

11 Verksam hetsrapport 10(11) Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Vid de observerade samlingarna använder personalen material såsom flanotavla, flanosagor, böcker och bilder. I dessa situationer använder personalen materialet för att förstärka aktiviteten, exempelvis används bilder till berättelser som även skapar följdfrågor om innehållet såsom storlek, färg och handling. När barnen har skapande aktivitet används färg, penslar, papper, saxar och lim. Vid den fria leken har barnen materialen i de olika aktivitetsrummen att tillgå exempelvis bygg- och konstruktionsmaterial, lego, böcker, rolleksmaterial, rit- och skapandematerial. I utomhusmiljön används traditionella sandleksaker, rockringar, bollar och vagnar. Under observationerna noteras att personalen ofta startar aktiviteter med att fråga barnen vad de vill göra och vilket material de behöver. Under observationerna förhåller sig personalen mer observerande till barnens egna aktiviteter och till hur barnen använder materialet i dessa situationer. Detta sker företrädesvis i leksituationer med barnen i de yngre åldrarna. Arbetslaget uppger att det är avdelningens behov, intresse och de olika åldrarna i barrigruppen, som styr utformningen av miljön och valet av material. Arbetslaget lyfter exempelvis att barnen lekt mycket med lego, vilket har bidragit till att de skapat ett legorum, men att detta inte betyder att det alltid kommer vara ett legorum där. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att miljön inomhus är innehållsrik och erbjuder olika rum som är inredda så att de inbjuder till olika aktiviteter. Inomhusmiljön är delvis anpassad och utformad för att möta åldersgruppens behov och för att stimulerar till utveckling och lärande för barngruppens alla åldrar. Miljön utomhus är tillgänglig, varierad och tillgodoser alla barns behov oavsett ålder samt stimulerar och utmanar till utveckling och lärande. Förskolans material är delvis exponerat och tillgängligt. Det material som är exponerat och tillgängligt inbjuder till lek och andra aktiviteter och då framförallt för barngruppens mellanåldrar. Personalen förhåller sig mer observerande till barnens egna aktiviteter och lek samt hur barnen använder materialet i dessa situationer. Personalen använder delvis materialet i syfte att stimulera till ett lärande, och då framförallt i aktiviteter med de äldre barnen i barngruppen.

12 Verksamhetsrapport 11(11) Syfte och frågeställning Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.