Verksamhetsrapport. efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Skogvaktartorpet, Huddinge kommun

Transkript

1 Bilaga 1 efter granskning av platsgaranti och kvaliteten i förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Skogvaktartorpet, Huddinge kommun

2 1 (11) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av platsgaranti och kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan under hösten och vintern 2015/16. Granskning av platsgaranti genomförs i 19 kommuner och granskning av kvalitet i det pedagogiska uppdraget genomförs i 11 av dessa kommuner. Utifrån en riskanalys, som bland annat innefattar andel förskollärare, gruppstorlek och personaltäthet, har 43 förskolor valts ut i de 11 kommunerna. Förskolan Skogvaktartorpet, i Huddinge kommun ingår i detta urval. Förskolan Skogvaktartorpet besöktes den 28 och 29 oktober Ansvariga inspektörer har varit Inga-Lill Svensson och Lena Godin. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till utveckling och lärande. Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter.

3 2 (11) I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten. 1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Skogvaktartorpet Skolinspektionen har besökt förskolan Skogvaktartorpet, avdelningen Fjärilen i Huddinge kommun. På förskolan finns två avdelningar. Avdelningen Fjärilen har 19 inskrivna barn i ålder 2-5 år. Inom avdelningen arbetar en legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola, 87 procent, två barnskötare som arbetar heltid samt en barnskötare på halvtid. Angränsande avdelning, Nyckelpigan, har 19 barn och tre heltidstjänster, dock ingen legitimerad förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef med hjälp av en biträdande förskolechef. Förskolechefen ansvarar för ytterligare tre förskolor. Personalen på avdelningen Fjärilen arbetar tillsammans men fördelar arbetet utifrån utbildning och erfarenhet. Förskolläraren har det övergripande pedagogiska ansvaret för arbetet på avdelningen Fjärilen. Förskolechefen har inte förtydligat förskollärarens ansvar utifrån riktlinjerna i läroplanen för förskolan i arbetslaget. Det finns ett nätverk för förskollärarna i de förskolor som förskolechefen ansvarar för och där finns det möjlighet att diskutera undervisning menar förskolläraren. Personalen strävar efter att gruppera barnen utifrån intressen men även utifrån ålder. Under rörelseaktivitet kan de äldre barnen exempelvis gå på en längre promenad medan de yngre stannar på förskolan och har rörelselek inne eller ute. Avdelningen har två tamburer, en för skor och en för kläder. Klädtamburen leder in till avdelningens tre sammanhängande rum. Största rummet är ett kombinerat lekrum och matrum uppdelat i tre delar. Till detta större rum gränsar två mindre rum varav ett är vilrum. I tamburen finns också ingångar till avdelningens ateljé, skötrum samt förskolans kök. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 3 (11) Utomhusmiljön består av en större gård som omgärdas av ett staket och ett högt plank. På gården som är asfaltsbelagd finns två rutschkanor, en mindre koja, en stor sandlåda samt en bod med leksaker. Undervisning i förskolan På avdelningen Fjärilen används inte begreppet undervisning. Personalen uttrycker att de använder ordet lärande och att det sker under hela dagen. Man tar vara på det som barnen lyfter i stunden och fördjupar det i exempelvis temaarbetet. Förskollärarens uppfattning är att undervisning är för mig att inte ställa frågorna och förvänta mig färdiga svar. Undervisning är, menar förskolechefen, när personalen inhämtar ämneskunskap utifrån barnens intressen och därefter tillför ny kunskap för att expandera barnens intresseområden. Resultat 1. Den språkliga och kommunikativa interaktionen mellan barn och personal används för att stimulera och utmana barnet Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnen ska uppleva att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och stimuleras till att använda hela sin förmåga. Förskolläraren, som ansvarar för undervisningen, ska se till att arbetet utförs på ett sådant sätt att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Detta förutsätter att personalen är lyhörd och uppmärksam. Vidare granskas hur personalen tar tillvara barnens vetgirighet och nyfikenhet och hur de stärker barnets tillit till den egna förmågan. Undervisningen granskas med fokus på hur personalen använder språk och kommunikation i interaktion med barnet/barnen så att det leder till ett förändrat kunnande och en ny förståelse hos barnet. Därutöver granskas hur personalen använder barns lek som verktyg för lärande. Förskolechefen har som pedagogisk ledare ansvar för förskolans kvalitet och det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs enligt uppdraget som helhet. Lyhördhet och uppmärksamhet Personalen på avdelningen Fjärilen är lyhörda och uppmärksammar barnen under de dagar som Skolinspektionen är på besök. Förskolechefen beskriver i intervjun att personalen stannar upp och följer barnen, finns barnfokus.

5 4 (11) I tambursituationen ser en personal barnet som försöker att klä på sig overallen, härligt, bra, nu ska bara armarna i. De vuxna ställer även frågor kring barnens upplevelser av dagen eller lyssnar till något som barnen berättar. Personalen uppmärksammar både de verbala och icke verbala tecken som barnen ger. Tre barn utforskar i en lek vad som flyter alternativt vad som sjunker. Ett barn ställer sig bakom kompisarna och försöker se över ryggen på dem vad som försiggår. Den vuxne som sitter med i leken, uppmärksammar barnets intentioner, sträcker fram handen till stöd och säger kom, här finns en stol. Under denna fria lek blir det tid för en fruktstund innan uteleken. I stället för att de vuxna beslutar att alla barnen ska äta frukt och därmed avbryta den pågående aktiviteten så erbjuds barnen att gå ifrån för att äta frukt eller stanna kvar i sin lek. Förskolläraren uppger i intervjun att hon är angelägen om att barnens lek inte ständigt ska avbrytas. Hon anser att man måste stanna upp och lyssna, att rutinerna inte går för fort. Under en promenad uttrycker några barn sitt missnöje med situationen att gå i led, de kivas med kompisar och det är långt att gå. Personalen stärker barnen med att uppmuntra dem ni har starka ben, en vuxen räcker fram sin hand och säger här finns en hand. I intervjun reflekterar de vuxna som deltog i promenaden att den möjligen blev för lång för barnen efter ledigheten. Personalen betonar i samtalet att vara lyhörd är också att komma tillbaka och tänka på vad barnen säger. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Arbetslaget är positiva i tonfall och stödjer barnen för att förstärka barnets befintliga kunskaper och bekräftar lärandet. Ett barn knäpper sina overallbyxor och den vuxne säger du har lärt dig jättemycket, du har klätt på dig alldeles själv. Ett annat barn kan inte dra upp dragkedjan på sin jacka, en personal stödjer verbalt kom, ska jag visa samtidigt som hon visar barnet hur dragkedjan ska dras upp. Den vuxne ger sedan barnet tid att själv prova att dra upp dragkedjan nu kan du och visar tillit till barnets förmåga att klara vardagliga praktiska saker själv, vilket stärker barnets förmåga inför kommande påklädningssituationer. Personalen tar även vara på tillfällen att utveckla begrepp exempelvis i tambursituationen och benämner på huvudet, under hyllan, ett par - två stycken, äldre och yngre. Under promenaden nämndes bakom, framför, bredvid och inför vilan, idag ska vi läsa en bok, inte som igår, då lyssnade vi på band.

6 5 (11) I matsituationer observeras flera tillfällen där personalen tar tillvara ögonblicken för att uppmuntra. De visar tillit och stöttar barnen i att prova själv för att lära sig. Barnet som blir tillfrågad av en vuxen om mjölk eller vatten, pekar och svarar, mjölk. Den vuxne frågar vill du prova själv. Barnet skakar nekande på huvudet och säger nej men den vuxne fortsätter uppmuntrande vi kan prova tillsammans. Barnet tar mjölkkartongen och tillsammans häller de upp mjölken och den vuxne följer upp med du får säga stopp. Det yngre barnet sträcker sig över bordet efter smör. Pedagogen som uppfattar att barnet själv vill prova att bre sin smörgås, stöttar under tiden ett annat barn som öser upp soppa. När det yngre barnet stoppar smörkniven i munnen vänder pedagogen sig mot barnet, lägger armen om barnet och frågar ska vi hjälpas åt med det sista? bra, du kan. I matsituationer förs även dialog kring maten det var en liten smörgås och mycket smör varvid barnet svarar en elefant är större vilket leder samtalet vidare till ett nytt ämne. Samtidigt vid bordet bredvid är det en annan personal som verbalt utmanar barnen till att lära sig nya färdigheter, nu kan ni ta pannkaka och prova att dela. Ett barn säger kan inte varvid personalen svarar du ska få ett tips, rulla den så går det lättare att dela. Ett barn vill försöka. Jättebra, ser du att det går, lägg lite kraft i kniven uppmuntrar den vuxne. Barnet ser nöjd ut när det är färdigskuret och säger nu blev det bitar och börjar räkna. Den vuxne lyssnar när barnet räknar och bekräftar bra, du har skurit sju bitar. Under matsituationer samtalas även om händelser utanför förskolan. Ett barn uppmärksammar att det är färre barn runt matbordet än vanligt och undrar varför det är så. Pedagogen berättar att det är höstlov för skolbarn, syskon till de frånvarande barnen. Förskolechefen uppger att personalen försöker följa barnens intressen och utmanar barnen vidare i det som de vuxna lyssnar in. Som exempel ger hon ett besök till vattentornet. Barnens intresse för vattentornet gled över till vatten vilket barnen nu utforskar i sitt temaarbete. I ett fåtal tillfällen under Skolinspektionens besök noteras att det finns en viss differens i hur personalen tar tillvara situationer för att utveckla dessa vidare. Det framkommer i samtal med arbetslaget att de är medvetna om sina olikheter i utbildning och förskolläraren utrycker i intervjun våra erfarenheter skiftar mellan oss jag försöker vara en god förebild. I en lek med vatten inne i skötrummet finns två barn och en personal. Barnen leker med vattenflaskor. Ett barn tar en plastvisp och börjar vispa i vatten så det blir bubblor det funkar inte säger barnet. Den vuxne svarar, vi får laga den. Här finns ett tillfälle att utmana som inte tas tillvara. Nästa barn trycker ner en flaska under vattnet, det hörs ljud och den vuxne ställer frågan vad är det som låter men uppmärksammar inte

7 6 (11) svar och fullföljer inte dialogen som kan leda till en expansion av barnets kunskap. Barnens vetgirighet och nyfikenhet Det förekommer en riklig kommunikation mellan barn och vuxna. Barnens vetgirighet och nyfikenhet tas tillvara av personalen både i spontant uppkomna samtal och i planerade och fria aktiviteter. I förmiddagens samling använder förskolläraren bilder från temaarbetet med vatten. Det finns en igenkänningsfaktor hos barnen och barnen visar intresse över att titta på bilderna. Förskolläraren utmanar barnen med frågan kommer ni ihåg? och tar till vara barnens kunskaper om det pågående temat när de svarar de kom som droppar. Sedan fortsätter förskolläraren med bilderna och frågar vad händer nu?, för att skapa nyfikenhet och för att utveckla dialogen vidare. Övrig personal deltar i samlingen genom att de stöttar barnen exempelvis genom att de pekar på en bild som visas. De lyssnar även in barnen med lågmäld verbal och icke verbal respons och håller ett barn som är oroligt i handen. Samlingen blir också en introduktion till dagens aktivitet. Den vuxne berättar att de ska gå på en promenad till en bestämd plats för att försöka hitta vatten att utforska. Samlingen avslutas med att de äldre barnen tyst smyger ut till tamburen. Personalen visar intresse och tar till vara på tiden i tambur- och matsituationer genom att föra samtal med barnen. Ett barn berättar under en påklädningssituation att när det regnar så åskar det. En vuxen bekräftar att det kan hända ibland. Barnet avbryter sin påklädning och visar den vuxne fysiskt, hur det ser ut när det åskar och hämtar sedan en bok från sin hylla. Personalen lotsar barnet vidare genom att titta i boken och ger kommentarer kring åskan. Fortsätter med att säga att hon håller boken medan barnet klär på sig, så kan de titta gemensamt i boken senare. Arbetslaget uppger att de tar till vara barnens vetgirighet och nyfikenhet genom att vara nära barnen. De nämner även att de hjälper varandra att lyssna in och tillvarata vad barnen hittar och gör, för att få tag i deras intressen. Barnet lägger ett förstoringsglas i smutsigt vatten. Tar sedan upp förstoringsglaset och sätter det på en förstoringsburk och ser regnbågen. Så spännande, får jag titta svarar en personal. Under promenaden påträffas en död råtta vilket väcker barnens nyfikenhet, ett barn frågar är den mätt? Den vuxne svarar jag vet inte, vad tror ni har hänt med den? Ett barn svarar den är död. Barnen ställer sig runt råttan, de har olika teorier, någon tror sig se blod. Ett annat barn kommenterar klappa den inte, den kan vara giftig. På väg tillbaka stannar de åter upp vid råttan som fotograferas. Barnen upptäcker nya saker på råttan att diskutera ögonen är stängda? Personalen berättar att de använder projektorn när de tittar

8 7 (11) på foton tillsammans med barnen och reflekterar över vad de sett eller gjort. Arbetslaget uttrycker i intervjun att de tar reda på vad barnen lär sig genom att fånga upp det i dialoger med barnen. Tre barn sitter med en personal som svarar på ett påstående från ett barn skoja får man göra ett annat barn säger högt men hen ljuger. Den vuxne svarar lugnt ljuga får man inte göra, det är fel. Att skoja då kan det vara att man skrattar. Barnet frågar men luras får man? Den vuxne försöker sätta in ordet lura i ett sammanhang för att ge en förklaring. Förskolechefen uppger att personalen tar vara på barnens vetgirighet och nyfikenhet i olika sammanhang genom att de inte bara går vidare utan stannar kvar i det de håller på med. Barnets lek som verktyg för lärande I det största rummet pågår ett flertal olika aktiviteter utifrån barnens ålder och intressen. Personalen deltar i leken genom att de tillför material som utmanar barnen så att leken kan expandera och utvecklas. Under en aktivitet där ett barn bygger flygplan, säger barnet nu kan den flyga på vatten, vuxen då kanske vi ska prova om den kan flyga på vatten, ska vi hämta vatten? Barn ja den ska åka på vatten. Barnet släpper flygplanet i vattnet och den sjunker, det blev en ubåt utbrister barnet. Vuxen svarar blev det en ubåt? vad hände med den? sjönk den eller flöt den? Personalen använder begrepp och frågor för att stimulera barnen till att fundera vidare och detta sker i ett flertal av observationerna. I en observation pågår aktiviteten konstruktion där personalen och barnen interagerar på följande sätt. Tre barn sitter tillsammans och bygger med plus plus, ett barn sitter vid sidan om, en vuxen ansluter och frågar vad bygger du barnet svarar en helikopter. Barnet håller fram konstruktionen det är rotorblad Den vuxne frågar var sitter rotorbladet? Barnet svarar här är rotorbladen och där behöver bli längre varvid pedagogen återkopplar till vad barnet sagt och expanderar dialogen behöver rotorbladen bli längre? Vad behöver du då? Svaret från barnet blir fler bitar. Samtidigt står två yngre barn vid ett så kallat ljusbord och leker med ljusformer. En personal sätter sig på huk vid ljusbordet och tittar på. Den vuxne samtalar med barnen om att de bygger hus och för ihop några ljusformer. Ett barn provar att ställa formerna på högkant på varandra, den vuxne berömmer bravo.

9 8 (11) När det rasar uppmuntrar den vuxne barnet ramlade det ner, gör inget, vill du prova en gång till? Under de dagar Skolinspektionen är på besök är personalen tillåtande och uppmuntrar barnen aktivt att prova och att försöka själv. Arbetslaget beskriver även i intervjun att de är nära barnen men att de inte alltid deltar i leken därför att barnen inte vill ha dem med. Personalen uppger i intervjun att man använder den fria leken för att stimulera men nämner också att man som personal är mer aktivt deltagande inne än ute. Anledningen till detta uppges delvis bero på att personalen fastnar i exempelvis sandlådeleken med några barn eller att personalen involveras i samtal med vuxna som hämtar barn. Observationer av uteleken bekräftar till viss del personalens uttalanden från intervjun. Ett barn vill inte gå ut på gården och visar detta genom att lägga sig ner vid ett bord ute. Närvarande personal gör verbala försök att locka till lek men går sedan därifrån. En stund senare ansluter en annan personal på gården. Den vuxne iakttar och lyssnar på barnet och hämtar därefter konkreta leksaker som en bilmatta samt duploklossar. Sätter sig ner på gården och det utvecklas till en lek och tar tillvara barnets intresse. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen är mycket lyhörda och uppmärksammar barnen och tar tillvara deras nyfikenhet och vetgirighet. Personalen interagerar med barngruppen språkligt och kommunikativt så att barnen utmanas och stimuleras i olika aktiviteter. Leken inomhus används som ett verktyg för att stödja barnets utveckling och lärande. Personalen är aktiva och deltar i aktiviteterna och tillför material där det finns behov och introducerar detta så att det skapar nyfikenhet hos barnen. I den fria leken inne och ute finns dock tillfällen där barnen bemöts olika av personalen och där barnens intresseområden inte alltid expanderas genom att utmana och stimulera till nyfikenhet. 2. Förskolans material är stimulerande och miljön, såväl inom- som utomhus, är utformad så att den stimulerar barnets utveckling och lärande. Inom detta område granskas om miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande och utformad så den stimulerar till utveckling och lärande. Vidare granskas hur personalen använder sig av miljö och material för att stimulera utveckling och lärande. Miljö och material ska vara anpassat till den aktuella barngruppen och vara exponerat så att det är lockande och inbjuder till lek och andra aktiviteter.

10 9 (11) Förskolechefen har ett särskilt ansvar för att förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande Inomhusmiljön är ljus och uppdelad i olika rum där även tambur och skötrum utnyttjas till lek. Det finns mjuka mattor med lekmotiv, draperi i en dörröppning, smålampor och låga möbler. Ett rum är avsett för vila. Ateljén inspirerar med synligt material till kreativitet. I rummet som används till samling, enskild lek och rörelse, synliggörs barnens födelsedagar, årstider, sånger och ramsor på väggarna. I det större rummet finns tre låga bord med stolar, dessa används i matsituationer och till olika lekaktiviteter. På väggarna i anslutning till borden finns bilder och text som kan inspirera barnen till dialog. Borden är placerade så att det skapas ett större och ett mindre lekutrymme i rummet. En hörna innehåller bygglek och ett så kallat ljusbord men även plastfigurer och en låg soffa, den andra hörnan är inriktad mot bland annat rollek och drama. Arbetslaget berättar i intervjun att de förändrar rummen efter barnens intresse och behov. En bok som vi läste tog barnen med sig in i den fria leken satte upp tyger och bygghörnan fick flytta. Förskolechefen framför att när barnen visar ett intresse fångar personalen in det och skapar fantastiska saker. Utomhusmiljön består av en större asfalterade gård som är omgärdad av ett staket. Gården innehåller en låg och en hög rutschkana, ett mindre lekhus, en stor sandlåda och en bod med leksaker. Boden står öppen med en stor mängd material som ligger osorterat i färgade lådor eller staplat på varandra. En stor del av lekmaterialet är inte nåbart för barnen. Ett högt plank vetter mot en förskola som är under uppbyggnad. Planket är målat av personalen och barnen och har borrade hål så att barnen kan följa pågående byggverksamhet. Förskolechefen uppger att utemiljön är eftersatt men säger att de har precis haft studiedag och tittat på hur det ska se ut framöver. Material för utveckling och lärande Materialet som finns tillgängligt inne är exponerat i både låga och höga hyllor och i köksskåp avsedda för barn. Det finns material anpassat till olika åldrar och aktiviteter, såsom bygglek, rollek, utforskande, och skapande. Material som inte är lämpligt för de yngre barnen, exempelvis lego, exponeras i genomskinliga plastlådor i hyllor på högre höjd. Böcker finns inom räckhåll för barnen i samlingsrummet.

11 10 (11) På väggarna exponeras bild- och textmaterial. En sol har solstrålar med hej på olika språk. De finns en världskarta i barnens höjd som knyter an till lekmattan med länder och djur. Dokumentation som åskådliggör barnens temaarbete finns också tillgängligt i anpassad höjd till alla barnen för att inbjuda till samspel och dialog. Personalen berättar under intervjun att de observerar vad barnen väljer för rum och hörnor. De vuxna kommunicerar därefter utifrån barnens intresse om vilket material som ska finnas framme och arbetar aktivt med att förändra inomhusmiljön utifrån det. De vuxna betonar att barnens intresse får styra även om vi som personal måste bestämma ibland och leda. Utomhus finns en variation av traditionella uteleksaker som exempelvis cyklar, bollar, spadar, halva avloppsrör till vatten och sandlek. Det finns även lekmaterial som vanligtvis finns inne exempelvis bilmattor och duplo. Hos personalen finns önskemål om ett mer utforskande material att använda ute. Lekmaterialet som finns i förvaringsboden är till stor del dolt i lådor samt delvis osorterat. Merparten är otillgängligt för barnen även om dörren står öppen. Miljö och material används för att stimulera till utveckling och lärande Rummen utnyttjas till olika funktioner. Under Skolinspektionens besök pågick bland annat vattenlek i lekrummet och skötrummet samtidigt. Under vattenleken i skötrummet koncentrerar sig barnen på att fylla hinkar och flaskor med vatten på olika vis. I lekrummet utvecklas den fria leken till ett nyfiket experimenterande kring flytkraft i vatten. Den vuxne reflekterar tillsammans med barnen just det, den sjunker först och sedan flyter den upp. Ett yngre barn häller ut plastbjörnar i en hög, lyfter upp en björn, tittar på personalen som sitter med och får svaret en grön nalle, barnet tar en ny björn och den vuxne berättar att det är en gul nalle. Barnet har ännu inget verbalt språk utan personalen benämner färg allteftersom barnet visar fram en björn. Den vuxne föreslår att de kan sortera björnarna efter färg och visar barnet hur de kan lägga björnarna i olika färghögar. Arbetslaget menar att man tillför material i leken men även i andra situationer för att det ska stimulera och utveckla till ett lärande. De uppger att ibland är det personalens val utifrån ett bestämt syfte som styr valet av material och ibland är det barnens intresse. Förstoringsburkarna som plockades fram under dagens utflykt var personalens val för att locka till nyfikenhet och väcka intresse hos barnen för att utforska vattnet. Under en tid lekte barnen doktor och utifrån deras intresse utökades materialet inom detta område för att expandera leken. Personalen letar även efter alternativa användningsområden för befintligt material för att skapa variation och kunna tillföra barnen något extra.

12 11 (11) Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen har utformat miljön inomhus så den är öppen, innehållsrik och inbjudande. De använder sig av befintligt material inne på ett genomtänkt vis och varierar materialet så att det stimulerar och utmanar det enskilda barnet. Det är lättillgängligt och exponerat så att det inbjuder till lek och lärande. Utomhusmiljön som den är utformad erbjuder få möjligheter till att vara en utforskande och lärande miljö för alla åldrar. Det finns ett begränsat utbud av fasta lekredskap som inbjuder till lek och aktiviteter som kan stimulera och utmana barnen till utveckling och lärande. Det finns en mängd av inne- och utelekmaterial i förrådsbyggnad men det är inte exponerat på ett inbjudande vis och allt material är inte nåbart för barnen. Syfte och frågeställningar Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska om huvudmän som tidigare har haft problem att erbjuda barn plats i förskola i tid numera lever upp till skollagens krav om platsgaranti och om dessa kommuner erbjuder god kvalitet i förskolans pedagogiska uppdrag. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under två dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för varje enskild förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut för förskolan och i denna rapport.