Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Skogsgläntan, Torsås kommun. Verksamhetsrapport

Transkript

1 en Bilaga 1 Skolinspektionen Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Skogsgläntan, Torsås kommun

2 1(15) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Torsås kommun och förskolan Skogsgläntan, ingår i detta urval. Förskolan Skogsgläntan besöktes den februari Ansvariga inspektörer har varit Litza Aschan och Vivianne Majoros Wastrell. Vid besöket deltog också yrkesakkunnig Peter Undin. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet.

3 Verksamhetsrapper 2 (15) Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Skogsgläntan Förskolan Skogsgläntan ligger intill en å med skogen som granne i utkanten av Torsås tätort. Till förskolan hör tre avdelningar, Trollsländan, Näckrosen och Solrosen. Den sistnämnda är en så kallad inslussningsavdelning och ligger i nära anslutning men i egna lokaler. Sammanlagt finns 39 barn inskrivna och barngruppernas storlek varierar mellan 9 och 16 barn. På avdelning Näckrosen är det 14 barn inskrivna i åldrarna 1-3 år och på avdelning Trollsländan är det 16 barn inskrivna, alla födda år På avdelning Solrosen är 9 barn inskrivna i åldrarna 1-3 år. I Torsås finns en fristående avdelning som tar emot alla 5-åringar. Skolinspektionen har besökt avdelningen Trollsländan. På avdelningen tjänstgör tre förskollärare. En legitimerad förskollärare med behörighet att undervisa i förskola, en förskollärare som väntar på att få sin examen och en som är tjänstledig vid Skolinspektionens besök. Som vikarie för den lediga förskolläraren tjänstgör en barnskötare. Nuvarande arbetslag har tjänstgjort tillsammans sedan januari Förskolan leds av en förskolechef som förutom de fyra avdelningarna i Torsås också ansvarar för förskolorna i Bergkvara och Söderåkra. Totalt ansvarar förskolechefen för 11 avdelningar. Det framkommer av intervjuerna att personalen inte hunnit diskutera det särskilda ansvar som ligger på såväl förskollärare som förskolechef. I det dagliga arbetet delas genomförandet av hela arbetslaget. Förskolan består av två fristående byggnader. I den ena byggnaden inryms avdelningarna Näckrosen och Trollsländan samt gemensamma utrymmen som kök och personalrum och i den andra byggnaden inryms avdelningen Solrosen. Mellan klockan samt efter klockan är avdelningarna sammanslagna och barn från avdelning Solrosen ansluter också. 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 Verksamhetsrapport 3(15) Avdelning Trollsländan har fyra rum samt en stor hall på andra våningen i huset. Hallen används huvudsakligen för samling och ett rum är under uppbyggnad där personalen vill skapa ett upplevelserum. Övriga tre rum används till lek och skapande aktiviteter. Två av dessa rum, hallen och skapanderummet, används som matrum. På samma våningsplan finns även skötrum och toaletter och ett litet kök. I entréplanet finns en tambur. Förskolans gård, som alla avdelningar har tillgång till, är stor till ytan och variationsrik. Den har många små kullar som vintertid används till pulkaåkning. Det finns gräsytor, vägar som barnen kan cykla på, lekhus, klätterställningar, sandlådor, linbana, rutschkartor, träd och buskar. En del av gården är skogstomt med träd och stora stenar som barnen kan klättra på. Förskolan har återkommande dagliga rutiner som exempelvis samling på förmiddagen i helgrupp. Utevistelse sker dagligen efter samlingen och efter vilan, en dag i veckan är det utedag i skogen. Undervisning i förskolan Arbetslaget uppger att de inte använder begreppet undervisning, inte på det sättet säger en personal." Man berättar och någon läser en bok, vi undervisar inte. När man tänker undervisning så tänker man så som det är i skolan, man lär från en bok". Men tillägger "är det något nytt som man ska berätta så är det en slags undervisning". Förskolechefen uppger att undervisning för henne är de tillfällen man ger eller kan ge barnen utveckling, ett lärande. Detta kan ske under till exempel samlingen, vid matsituationer eller vid uteleken och hon tillägger "att det egentligen kan ske när som helst under dagen".

5 \:/79V 4(15) Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion Arbetslaget uppger i intervju att de använder sig av diskussioner i grupp. De frågar barnen om saker som de varit med om och låter barnen berätta. De kan även sätta sig med ett barn och prata. Arbetslaget uppger att det är viktigt "att man är tydlig när man pratar, upprepar ord och att man lyssnar på barnen" och att man "uppmuntrar barnen till att berätta genom att berömma". Vid observationer framkommer att personalen är närvarande i barnens lek inomhus. Vid observationer utomhus noteras att personalens engagemang och bemötande skiftar. Någon svarar på barnens frågor eller tilltal. Svaren blir ofta korta och bekräftande genom att de återupprepar det barnet har sagt eller att de sätter ord på det föremål barnet kommit med. Till exempel på väg till skogen ser ett barn ett kullfallet träd på gångstigen. Barnen kliver över trädet och ett barn säger "det är nog stormen som vält den". Personalen svarar "ja, det är det nog". Efter det avslutas samtalet. Samma förhållningssätt noteras vid observationer inomhus. I tambursituationen sker sällan dialoger, talutrymmet upptas mestadels av personalens uppmaningar. Till exempel " du måste ha en varm kofta först", "ta av skorna på mattan". 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. Barns tidiga lärande. Göteborgs universitet

6 ii ii T gb-3 rd7tirg LCQD 5(15) Men det finns undantag då personalen inbjuder till samtal, stimulerar barnens tänkande och vidgar perspektiven. Exempelvis under matsituationen när barn och virma pratar om vad de ska äta till kvällsmat. "Jag ska äta fisk idag" säger personalen. Ett barn svarar och säger "vet du, man kan fiska fisk". "Ja det kan man", säger den vuxna och sedan frågar hon barnen "fiskar ni"? Någon svarar "ja". Sedan säger den vuxna" jag köper fisken i affären". Därefter frågar hon barnen "kan man fiska nu"? Barnen svarar "ja" och de pratar tillsammans om vad det heter när man fiskar på vintern och hur man går till väga. Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolechefen säger i intervju att arbetslaget deltar aktivt i barnens aktiviteter, stimulerar och ställer frågor och sätter ord på det som barnen gör. Arbetslaget uppger att de tar fram nytt material, och visar genom sitt kroppsspråk för barnen att de tycker det är roligt och intressant. De utmanar barnet i sitt lärande genom att inte ge svaren snabbt utan låta barnen tänka och ställer sedan motfrågor. Barnen ges, enligt arbetslaget, möjlighet att utveckla färdigheter exempelvis genom att arbetslaget använder matematiklådor. De stimulerar och utmanar barnen genom att det finns många olika begrepp att använda sig av och träna på. De uppger vidare att de försäkrar sig om att barnen erövrar nya kunskaper och färdigheter genom att de upprepar övningarna flera gånger. Personalen ställer frågor om det de gjort, som exempelvis "hur många är det"? Ett annat exempel på hur personalen är lyhörd och tar hänsyn till barnens intresse är under en samling i skogen. Genom att ställa frågor till barnen gör personalen dem delaktiga och aktiva i samtalet. De frågar barnen hur det ser ut i skogen idag. Barnen berättar att alla löv är borta. Ett barn säger "inte den" och pekar på en enbuske. "Den har inte samma färg, det är samma som julgranen" tilllägger barnet. De fortsätter sedan med att ta reda på vad som hänt med äppleskrutten som lämnades kvar vid förra besöket. Om den har blivit uppäten och vilka djur som kan ha ätit av den. Ett barn säger att en snigel hade ätit på den. Då frågar personalen "finns det sniglar nu"? Nej, svarar barnen, inga grodor heller. "Var finns de då" frågar personalen, "hemma" svarar barnen. "Var är hemma" frågar personalen. Personalen för på så vis samtalet vidare med frågor som vidgar barnens perspektiv. Observationerna visar att tambursituationen inte används till att stimulera ett lärande. Personalen hjälper barnen till synes oreflekterat, även de barn som kan klä på sig själva. Barnen blir sällan vägledda i att själva ta på sig ytterkläder.

7 Verd'a2PfilK9tC-E,:inprpOP 6(15) Personal tar till exempel fram vantar och sätter dem på barnen innan barnet själv får möjlighet att prova ta på dem. Likaså när de ska dra upp dragkedjan, barnet ställer sig framför den vuxna som drar upp kedjan åt dem. Av observationerna framkommer också att barnen sysselsätter sig själva under den fria leken ute. De klättrar på de stora stenarna, gungar i kompisgungan eller spelar frisbee. Vuxna finns alldeles i närheten av barnen men det observeras ingen interaktion i syfte att stärka barnens färdigheter i att till exempel lära sig gunga själva eller hur man kan kasta frisbee. Lek, miljö och material Avdelningen är rikligt utrustad med material av olika slag och mycket går att härleda till språk och kommunikation. I stora hallen finns böcker lättillgängliga för barnen och personal ses under observationerna ofta läsa för något barn. Det noteras att personalen läser med inlevelse och involverar barnen genom att fråga om handlingen i boken. Det finns bord i rummet och barn sitter ofta vid bordet med spel, pussel eller matematiklådor. Speciellt matematiklådorna är intressanta för barnen, de ses ofta sitta vid bordet eller på golvet och räkna och sortera innehållet. Ett rum är utrustat med lego, klossar, träjärnväg, tåg och bilar. Det finns låga hyllor så att barnen lätt kan ta vad de vill. Barnen leker ofta med bilarna i rummet eller bygger med lego och det observeras att vuxna ibland sitter med och leker med barnen. "Oj, du kunde fånga bilen. Är den snabb?". Ett annat rum är utrustat med lekkök, husgeråd, dockor, dockvagn och utklädningskläder. Det finns också ett rum för skapande. Materialet står framme lättillgängligt för barnen. Av observationerna framkommer att personalen fördelar sig i de olika rummen och finns nära barnen. Personalens förhållningssätt och engagemang i barnens lek inomhus ser olika ut, någon leker med barnen medan någon annan iakttar barnen. Vid utevistelsen intar personalen en observerande roll. Utemiljön är spännande och erbjuder många olika lekmiljöer. Det finns gungor för stora och små barn och personal ses ofta hjälpa barnen med att få fart på gungan. Det finns en linbana på gården, rutschkana och en stor sandlåda där barnen leker medan de vuxna tittar på. Det finns gott om leksaker och cyklar. En del av gården är naturtomt med träd och stora stenar att klättra på. Vid observationer noteras att barnen är vana att klättra upp för de stora stenarna men det observeras ingen dialog mellan barn och vuxna.

8 7(15) Under besöket i skogen observeras att personal vid flertal tillfällen får möjlighet att delta i leken och i vissa fall även blir inbjuden till lek men avstår. Till exempel när barnen försöker använda en gren som gungbräda. I intervjuerna uppger personalen att de tycker att leken är viktig för barnens sociala träning. De säger att "barnen lär av varandra". De uppger vidare att de ibland är med i leken och kan då utveckla den, men att barnen ibland vill leka själva. De säger att "man kan då sitta i rummet och bli inbjuden av barnen. Då kan man ge respons". Personalen uppger vidare att de inte vill styra leken. De säger också att de "initierar mer aktiviteter än lekar", exempelvis nämner de en aktivitet då barnen fick prova vad som flyter och sjunker när barnen tog upp en diskussion om vatten. Förskolechefen uppger i intervju att personalen befinner sig nära barnen. Det är nödvändigt för att kunna stimulera med frågor och sätta ord på det som de gör. "Här måste de vara nära barnen då de har många barn som behöver språkstimulans". Arbetslaget uppger i intervjun att de från början inte hade så mycket material "vi fick ta det vi hade. Barnen gillar matematik, måla och skapande. Vi hade snappat upp att något barn var intresserad av matematik. Därför tog vi fram 5-årsmaterial för att se om barnen var intresserade, det var bokstavspapper med lösningar". Vidare berättar personalen att en del barn är intresserade av ljus och skugga och då plockade personalen fram ficklampor. Enligt förskolechefen kan personalen göra mer vad gäller miljö och material. Hon menar att miljöerna borde vara mer inbjudande framförallt till skapande. Som förslag nämner förskolechefen att det borde finnas mer naturmaterial som inbjuder till skapande. Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Vid observationer noteras att personalen startar upp aktiviteter i samlingar på ett spännande sätt som skapar nyfikenhet hos barnen. I en samling frågar personalen barnen om de kommer ihåg vad de planterade förra veckan. "Har ni sett vad som hänt" frågar hon och visar upp en kruka. Sedan frågar hon barnen "vad skiner på oss idag" och "vad händer när solen skiner". Barnen deltar aktivt i diskussionen med motfrågor. Ett barn frågar "varför har ni tagit bort plasten?" Ett annat barn svarar: "Det plågar växten". Vid fria aktiviteter noteras många tillfällen som personal inte tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära. Exempelvis under en skogsvistelse då barnen upptäcker ett stort hål i marken. Barnen pratar om vem som kan bo i hålet.

9 Verkesyr-n h g pt)i 8(15) Ett barn fantiserar om att det bor en dinosaurie där. Detta upptar flera barns intresse under en längre tid. De sitter på grenarna runt hålet samtalar och leker. Personalen står bredvid och tittar på men ger ingen respons. Personalen uppger att de vill göra lärandet intressant och roligt. Förskolechefen uppger att personalen uppmuntrar och stöttar barnen och tar vara på deras frågor och tankar. I tambursituationen observeras att personalen inte alltid är lyhörda för barnens behov och har tillit till deras förmåga. Till exempel, ett barn har en diskussion med en personal om hen ska ha halsduk eller inte. De kommer gemensamt fram till att det inte behövs. När barnet är på väg ut frågar en annan vuxen "ska du inte ha halsduk"? Barnet svarar "nej" upprepade gånger. Personalen tar barnets halsduk från hyllan och virar den runt barnets hals medan hon tillägger "den kan vara skönt att ha". Personalen uppger att barnen mestadels klär på sig själva men att de ibland hjälper till. Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Arbetslaget berättar att de en gång i veckan går till skogen en bit ifrån förskolan. "Där kan barnen klättra och leka fritt" och där tränas barnens grovmotorik. Även förskolans gård inbjuder till lek och rörelse då den är kuperad och har många klätterställningar. Såväl i skogen som på förskolans gård noteras under observationerna att barnen klättrar på stockar och stenar, personalen iakttar barnens aktiviteter utan att hindra dem. Personalen berättar vidare att barnens finmotorik stimuleras genom att "vi sjunger rörelsesånger och ramsor" under de skapande aktiviteterna. Vid den fria leken inomhus observeras barnen leka med lego, lägga pussel samt rita och måla. Förutom ovan nämnda berättar förskolechefen att de på gården har "miniröris", som är ett gymnastikprogram. I intervju med arbetslaget uppger de att de arbetar med att stödja barnens språkutveckling genom att de läser sagor, använder sig av rim och ramsor samt samtalar med barnen och leker lekar. De ser även på film ibland. Arbetslaget säger också att de har bokstäver och bilder på väggarna som stimulerar till kommunikation genom att de pratar med barnen om bilderna. De har även barnens namn som ordbilder. Observationerna visar att barnen främst under samlingen är engagerade i sånger med tillhörande rörelser samt att personalen läser saga. Även namnbilder används som placeringskort på matbordet vid barnets plats. Innan maten läser alla en rimramsa.

10 Verks a m hets n). p p 9(15) Av observationerna framkommer vidare att matematik ofta förekommer i samtalen mellan personal och barn. I samlingen pratar man exempelvis om antalet barn och räknar tillsammans. Under den fria leken arbetar barnen med matematiska lådor där begrepp som lätt och tung, stor och liten tränas. Till exempel ligger en fjäder på golvet intill matematiklådorna. Den har gått av på mitten personalen frågar: "Håller den när du håller upp den"? Barnet svarar: "Nej" Personalen frågar då "varför tror du den inte gör det?" På väggarna finns också siffror och bilder som visar olika antalsbegrepp. På ljusbordet finns olika geometriska figurer i olika färger. Arbetslaget uppger att de tar vara på tillfällen att "prata matematik". Personalen ger också exempel på hur de arbetar med barnens intresse vad gäller naturvetenskap. Till exempel att de planterat kärnor och att de i skogen lagt fruktskal för att sedan följa upp vecka för vecka och se vad som händer. Till exempel under samlingen i skogen frågade personalen barnen: "Kommer ni ihåg att vi i förra veckan lämnade en äppelskrutt här i skogen"? Barnen fick se äppelskratten och fick berätta vem som kan ha ätit av den. Personalen uppger att de också har gjort experiment om vad som kan flyta och sjunka. Men de uppger att de kan bli bättre på kemi, fysik och teknik och att de behöver utbildning i detta. Arbetslaget uppger att de arbetar med att stödja barnens sociala utveckling på olika sätt. Till exempel att berätta för barnen att man kan leka själv men också tillsammans, att det finns olika sätt att leka på. De stödjer barnen i att bli självständiga genom att de får hälla upp mjölk själva men det noteras dock att barnen inte får stöd i att bli självständiga när de ska ta på och av ytterkläder i samband med utevistelse. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen använder språklig och kommunikativ interaktion, men inte alltid utvidgar perspektiven i alla situationer. Personalen stärker till viss del barnens intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter, dock sker detta främst under de styrda aktiviteterna. Personalen stärker barnens tillit till den egna förmågan i de flesta situationer, med undantag av tamburen vid av- och påklädning. Personalen stimulerar och utmanar barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt intressen för naturvetenskap och teknik under de styrda aktiviteterna men under den fria leken förekommer det i mindre omfattning. Därutöver stimulerar personalen barnens sociala och motoriska utveckling.

11 V:t-DgLi,Arfn 1;i 1;)* 10 (15) 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 Barnens samspel med varandra Under observationerna noteras att barnen hjälper varandra, som exempel kan nämnas matsituationen där barnen räcker maten till varandra. "Här, här "säger ett barn leende och skjuter fram mjölken till sin kompis. Flera exempel på samspel där barnen hjälper varandra är i byggrummet. Oftast sitter barnen två och två och bygger. De hjälper varandra att hitta legobitar eller klossar i olika storlekar. "Har du något vi kan bygga tak med" Det andra barnet hittar klossar som hen lämnar till kamraten. "Dom kan vi bygga med" Då svarar det andra barnet "bra, då kan alla bilar stå i slottet". Även under promenaden till skogen noterades exempel då barn samspelar med varandra. De håller varandra i handen och småpratar. I skogen hjälps barnen åt att plocka grenar och pinnar som de sedan använder i sin lek. Men det noteras vid observationer flera tillfällen då barn inte får vägledning och stimulans av vuxna för att komma vidare i sin lek. Till exempel när barnen spelar frisbee på gården så urartar leken och pojkarna jagar varandra och börjar sedan brottas. En vuxen går fram till barnen och säger "hör ni barn, vad ska vi göra med frisbeen? Ska ni bara bråka om den"? Personalen börjar prata med en annan vuxen medan barnen fortsätter att brottas. Ett annat exempel på där personal inte stödjer barnen att samspela med varandra är i skogen. Ett barn säger till ett annat, "vi leker inte med han, han är inte snäll" En vuxen säger då " tycker du att det är snällt att säga så"? Barnet svarar" jag sa förlåt". Den vuxne står kvar men gör inget för att lösa den uppkomna situationen mellan barnen. 3 Doverborg, E.; Pramlirtg, N.; Pramling Samuelsson, L (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.

12 \'erk uuib i ri3:10 11(15) I intervju uppger arbetslaget att barn lär av varandra. De säger att om något barn inte förstår något så berättar andra barn gärna hur man gör. Förskolechefen uppger att barn lär av varandra. Vissa barn har specialkunskaper och då får de berätta om sina kunskaper. Personalens samspel med barnen Vid observationer noteras att personalen inomhus finns nära barnen, oftast på golvet, och är engagerade i det barnen gör. Den personal som håller i samlingarna samspelar med barnen genom att göra dem delaktiga i samtalet. Till exempel när en personal under samlingen frågar barnen vad växter behöver för att växa och när barnen får välja sång med hjälp av fingerdockor. Det observeras också tillfällen där en vuxen och ett barn sitter tillsammans och leker med bilar, bygger med lego eller tittar i en bok. Ett exempel är när ett barn och en vuxen kör bilar mellan sig. "Oj, så fort det går, är bilen snabb"? Ett annat exempel utomhus, ett barn ligger i kompisgungan och gungar. Barnet får solen i ögonen och personalen frågar "är det härligt med sol? Och "hur hög fart vill du ha"? Barnet svarar inte men personalen fortsätter "är det skönt"? Barnet svarar "mmmm" Men det finns situationer då personalen inte tar tillvara stunder för att vägleda och stimulera till samspel. Till exempel i dock-vrån där tre barn leker. Två av barnen leker tillsammans medan det tredje barnet leker själv. Barnet som leker själv går runt med sina dockor och pratar med dem. Personalen sitter på golvet och iakttar. Efter en stund sätter personalen sig vid ett litet bord och kammar en docka. De två barnen som lekte tillsammans går fram till personalen och sätter sig vid bordet, även det tredje barnet ansluter. Det sker ingen kommunikation mellan barn och vuxna, barnen går därifrån. I tambursituationen förekommer sällan samspel med barnen. Personalen hjälper barnen en i taget och uppmanar samtidigt de andra att klä på eller ta av sig. Inte heller under utevistelsen, på gården, pågår under Skolinspektionens besök något samspel mellan barn och vuxna. Barnen leker själva och de vuxna intar en övervakande roll. Det händer dock att personal till exempel puttar fart på en gunga till ett barn. Även under en skogsvistelse intar personalen en avvaktande roll. De följer barnens aktiviteter på avstånd men deltar inte. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet inte genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan kan utvecklas. Personalen uppmuntrar inte barnen till samspel med varandra och engagerar sig i varierande omfattning i samspel och interaktion med både det enskilda barnet och med barngruppen. Detta gäller främst i tambursituationen och under den fria leken.

13 .;(,[ ffi; J.-'[;(3`b 7g1 12 (15) 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Personalen uppger i intervjun att arbetslaget är så nytt (en månad vid tidpunkten för Skolinspektionens besök) att de ännu inte hunnit göra klart ansvarsfördelningen. Av praktiska skäl ansvarar förskollärarna för till exempel samlingarna men ansvarsfördelningen har inte tydliggjorts på avdelningen. Personalen uppger vidare i intervjun att de inte tänker på skillnaden mellan förskollärare och barnskötare, "alla barn är allas barn". En av förskollärarna uppges ansvara för dokumentation som synliggör barnens lärande. Denna dokumentation uppges sedan användas när de återkopplar till föräldrar. Enligt personalen är det bestämt i kommunen, att förskolläraren ansvarar för utvecklingssamtalen med föräldrarna. Förskolläraren som intervjuas enskilt menar att ansvaret automatiskt faller på henne eftersom personalsituationen ser ut som den gör. Förskolechefen uppger i intervju att hon har enbart förskollärare som tjänstgör på avdelningen. Vidare uppger förskolechefen att hon utifrån läroplanen, men också utifrån förskolans årshjul tydliggjort ansvarsområden. Av årshjulet som finns på förskolans anslagstavla framgår förskolans olika teman och aktiviteter. Vid observationer framgår att barnen verkar ha roligt i förskolan och det finns barn som uttrycker att det är roligt att leka och att vara i skogen. 4 Sheridan, 5., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

14 Verksin rney[b po Trp: 13 (15) Vid samlingar är barnen engagerade och deltar aktivt i diskussionerna. De lyssnar koncentrerat till sagor och när kamraterna pratar. Arbetslagets samarbete Arbetslaget uppfattar sig själva som ett "ungt arbetslag" där alla rutiner ännu inte är satta. I intervju med förskolläraren uppger hon att hon ännu inte uppfattat skillnader i förhållningssättet mellan förskolläraren och övrig personal. Även förskolechefen uppger i intervju att arbetslaget är nytt. Hon uppger vidare att hon ännu inte hunnit med medarbetarsamtal med det nya arbetslaget. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande. Därutöver tar förskolläraren ansvar för att arbetet genomförs utifrån riktlinjerna i läroplanen även om det inte tydliggjorts fullt ut vad förskollärararens ansvar innebär. Barnen stimuleras och utmanas och de har roligt i förskolan. 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. I intervjun med förskolechefen framkommer att verksamheten följs upp genom att hon tar del av den pedagogiska planeringen, årshjulet, där personalen skriver in vad de ska göra under året. Förskolechefen uppger också att hon vid enstaka tillfällen deltar i personalens planeringsmöten men att hon oftast följer upp verksamheten genom gruppsamtal. Även medarbetarsamtalen nämns som ett led i uppföljningsarbetet. Förskolechefen uppger att hon försöker besöka avdelningarna varje vecka om tiden tillåter det men att avståndet mellan förskolorna försvårar detta. Uppföljning uppges också ske på förskollärarens initiativ för att diskutera enskilda barns utveckling, i dessa fall deltar föräldrar och specialpedagog. Uppföljningsmöten i syfte att försäkra sig om att barn stimuleras i sin utveckling och lärande sker enligt förskolechefen inte i dagsläget.

15 VerkV'PL1[1'.(11:7-'911 14(15) Avseende förskollärarens ansvar uppger förskolechefen att hon endast har förskollärare på den besökta avdelningen. Hon uppger dock att hon för enskilda samtal med den förskollärare som har legitimation och är behörig att undervisa på avdelningen i syfte att stötta henne i sitt ansvar. Förskolläraren har även en erfaren kollega samt en specialpedagog som hon vänder sig till för att dryfta olika frågor som berör verksamheten. Av intervjun framgår dock att förskolechefen inte fullt ut tydliggjort förskollärarens ansvar för arbetslaget. Arbetslaget bekräftar att förskolechefen följer upp verksamheten genom medarbetarsamtal och att hon är med på arbetsplatsträffar någon gång per termin. Hon deltar även på avdelningsplanering. Deras uppfattning är att förskolechefen är insatt i verksamheten, "man kan ta upp vad som helst med henne" säger de. Av dokumentationen som Skolinspektionen fått under besöket framgår av förskolans kvalitetsredovisning att arbetet följs upp inom bland annat Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns utveckling och Förskola och hem. Det framgår också att förskolechefen tagit del av innehållet och lämnat kommentar till arbetslaget. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen till viss del tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande. Förskolechefen har inte fullt ut tydliggjort för arbetslaget vad förskollärarnas ansvar innebär utifrån riktlinjerna i läroplanen. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolans förskolechef och förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är:

16 15 (15) o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.