Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Herrestorp, Vellinge kommun. Verksamhetsrapport

Transkript

1 Bilaga 1 efter granskning av förskolans pedagogiska uppdrag vid förskolan Herrestorp, Vellinge kommun

2 1(14) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om förskolan Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolans pedagogiska uppdrag under vintern 2015/16. Utifrån ett slumpmässigt urval har 40 förskolor valts ut i 20 kommuner. Av dessa förskolor bedrivs 11 i enskild regi medan 29 bedrivs i kommunal regi. Vellirtge kommun och förskolan Herrestorp, ingår detta urval. Förskolan Herrestorp besöktes den december Ansvariga inspektörer har varit Gertrud Wede och Vivianne Majoros Wastrell. Vid besöket deltog också utredare Marie Cornmark. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet, redovisas de samlade resultaten. För de förskolor som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra förskolor. Den enskilda rapporten kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Begreppet undervisning i förskolan I förarbetena till den nya skollagen (Prop. 2009/10:165) tas begreppet undervisning upp. Här framgår att regeringen anser att det är angeläget att begreppet undervisning definieras på ett sådant sätt att alla skolformer kan omfattas. I förskolans läroplan talas i dag inte om undervisning. I stället beskrivs den process som syftar till "utveckling och lärande". Begreppet undervisning ska enligt regeringens uppfattning ges en definition som är anpassad för såväl förskola och fritidshem som skola och vuxenutbildning. Definitionen av undervisning måste vara relevant för alla skolformer. Undervisning blir med regeringens ställningstagande ett nytt begrepp i förskolan och fritidshemmet. Det är därför viktigt att klargöra att begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i dessa verksamheter. I förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen.

3 2(14) Det är förskollärares och annan personals uppgift att följa, stimulera och utmana barnens utveckling och lärande. Att förskolan och fritidshemmet omfattas av begreppet undervisning förändrar inte verksamhetens uppdrag och innebär inget ifrågasättande av den pedagogik som används där. Användandet av begreppet undervisning i dessa verksamhetsformer syftar således inte på något sätt till att förändra verksamheterna eller arbetssätten.1 Bakgrundsuppgifter om förskolan Herrestorp Förskolan Herrestorp ligger i ett villaområde i Vellinge tätort i nära anslutning till Herrestorpskolan, f-6. Förskolan består av 10 avdelningar som är fördelade på två hus, B och C. Husen är åtskilda av en väg. Förskolans utemiljö består av gårdar anpassade för yngre respektive äldre barn. Här finns uppvuxna träd och buskage med gångar men också öppna ytor och vägar att cykla på. På gården för de yngre barnen finns en sandlåda med bakbord, klätterställning med rutschkana, gungor och ett lekhus. Utanför förskolans område finns allmänna lekplatser och grönområden. I hus B finns fem avdelningar med barn i åldern 1-5 år; Blåbäret som har 17 inskrivna barn, Hallonet 17, jordgubben 19, Smultronet 18 och Vinbäret som har 18 inskrivna barn. I hus C finns 5 avdelningar varav tre avdelningar för yngre barn i åldern 1-3 år; Bambi som har 14 inskrivna barn, Micke och Molle 10 och Nalle Puh 10 inskrivna barn samt två avdelningar för barn 4-5 år; Lady och Lufsen som har 20 barn och Lejonkungen som har 19 inskrivna barn. På avdelningarna finns mellan 1,95 och 3,07 heltidstjänster. Antalet förskollärartjänster varierar mellan 1,2 och 3,0 heltidstjänster per avdelning. Skolinspektionen har besökt avdelningen Bambi i hus C. På avdelningen finns 14 barn i åldrarna 1-3 år och arbetslaget består av tre förskollärare varav två arbetar 100 procent och en arbetar 75 procent. Förskollärarna på avdelningen Bambi har alla legitimation och behörighet att undervisa i förskola. De beskriver att det pedagogiska ansvaret fördelas med utgångspunkt från varje lärares kompetens. En förskollärare sitter med i områdets pedagogiska utvecklingsgrupp (PUG) för förskolan. Förskolan leds av en förskolechef. Förskolechefen har delegerat arbetet med den övergripande organisationen av det pedagogiska arbetet samt det systema- 1 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s

4 3(14) tiska kvalitetsarbetet på förskolan till en biträdande förskolechef. På avdelningen Bambi finns groventré, kapprum, skötrum och toaletter. Vidare finns ett stort rum med två matbord och två mindre rum. Ett av rummen används som samlingsrum och där finns en digital tv-skärm på väggen och en soffa. Det andra rummet är vid tillfället för Skolinspektionens besök inrett som en hockeyrink. I anslutning till kapprummet finns ett utrymme med bord och stolar. Förutom dessa rum har Bambi och övriga avdelningar för yngre barn gemensamma utrymmen. Dessa är ett stort omöblerat rum som benämns rörelserum och ett stort lekrum indelat i mindre rum i rummet. I hus C finns det också tre ateljéer för skapande verksamhet. Avdelningen har dagliga återkommande rutiner som exempelvis samling på förmiddagen i helgrupp eller i små grupper och utevistelse. I veckorutinen ingår skapande, rörelse och sagostund tillsammans med en grannavdelning vid två tillfällen varje vecka. Barnen är då indelade i grupper, de tillhör alltid samma grupp och det är samma personal som ansvarar för gruppen. Undervisning i förskolan Arbetslaget uttrycker att begreppet undervisning inte används i den vardagliga verksamheten på förskolan. I intervjuerna säger personalen att "vi använder begreppet lärande och lek" och att "det är ett slags undervisning, deras typ av undervisning". En personal beskriver också att undervisning känns som att "här är klassen och här är jag". Förskolechefen säger att hon ser begreppet ur lärarperspektivet och att det är leken som är förskolans verktyg för barnens lärande. Hon beskriver att undervisningen sker hela tiden. Förskolechefen uttrycker också att den biträdande förskolechefen har arbetat med att "skapa en insikt från just omsorg mot lärande att driva processen".

5 3 [J 1 4(14) Resultat 1. Verksamheten genomförs så att den stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren och annan personal genom språklig och kommunikativ interaktion stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande. Vidare granskas att arbetet utförs så att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att lära och erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. Hur lek, miljö och material används och hur personalen tar tillvara barnens nyfikenhet och lust att lära samt hur de stärker barnens tillit till den egna förmågan granskas också. Här granskas vidare hur personalen stödjer barnens språk- och kommunikationsutveckling samt matematik, liksom intresset för naturvetenskap och teknik, och därutöver motorisk och social utveckling. Forskare framhäver att för lyckas krävs att man som personal är skicklig på att få barn att uttrycka sig, att kunna lyssna, kommunicera och analysera, men också att ställa utmanande frågor om det specifika innehåll som är aktuellt just då.2 Språklig och kommunikativ interaktion Personalen säger i intervju att "språket använder vi oss av hela tiden". Arbetslaget berättar att de arbetar med att bemöta barnens frågor med följdfrågor och att det är viktigt att ställa öppna frågor när ett barn frågar eller berättar något. Vid Skolinspektionens besök observeras ofta samtal och kommentarer som uttrycker att personalen ser och är intresserade av barnen och vad de gör. Personalen bekräftar det barnen säger och använder korrekta benämningar. Vid en aktivitet noteras att ett barn säger "Jag tycker om lila" Personalen svarar: "Ja, du tycker om lila". Vid en måltid berättar ett barn: "Jag fick ett äpple" Personalen svarar genom att fråga "fick du ett äpple till? Det förekommer också att personalen utvidgar samtalen genom att benämna begrepp. Dagen innan jullunchen säger en personal under en måltidssituation "Vet ni, imorgon är det julfest. Kommer ni ihåg vad man brukar äta på julen?" Ett barn säger "pasta". Då föreslår personalen skinka och Janssons frestelse. Sedan pekar ett barn på upphängda pepparkakshjärtan. Personalen bekräftar att pepparkakor är ett slags julmat. Därefter läser barnen och personalen tillsammans namnen på pepparkakorna. Även icke verbal kommunikation uppmärksammas och besvaras ofta. Vid julfesten går ett barn omkring och en personal säger "Sätt dig ner " Barnet skakar på huvudet. Personalen säger "inte?" och erbjuder barnet att sitta i knät. Barnet skakar på huvudet och går iväg. 2 Sheridan, S. (2009). Lärares och föräldrars syn på förskolan. Ur Sheridan, S., Pramling Samuelsson, L & Johansson, E. Barns tidiga tärande. Göteborgs universitet

6 ( Skolinspektionen 5(14) Personalen bekräftar med ord och huvudskakning att barnet inte vill sitta i knät. Ett annat exempel noteras vid måltiden när ett av de yngre barnen gnuggar sig i ögonen och inte vill äta. En av förskollärarna frågar: "Är du trött?" och barnet svarar "nej". Då frågar förskolläraren "ska vi hämta vagnen?" och barnet svarar "ja". Stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Personalen uppger i intervju att innehållet i verksamheten oftast initieras av dem men att initiativet också kan ses som "en mix av båda i en situation". "Många gånger har vi tänkt något och så kommer det förslag från barnen...vi kan ändra oss i aktiviteten". En situation observeras under en rörelsestund då aktiviteten avslutas med en bollek efter önskemål från barnen. Personalen ger också exempel på arbetsområden som uppkommit genom att de lyssnat på barnen och tillvaratagit deras intressen. I ett rum som är tillfälligt tömt har de sett ett barn åka skridsko på golvet. Nu har barn och personal byggt en hockeyrink av wellpapp som barnen sedan målat, uppger personalen. Under Skolinspektionens besök observeras också tillfällen då personalen i samspel med barnen formulerar frågeställningar som de gemensamt undersöker vidare. Ett exempel noteras i samband med en skapande aktivitet när barnen målar kottar i ateljén. Personalen frågar var kottar kommer ifrån och ett barn tror att de kommer från jorden. Efter avslutad målarstund återknyter personalen till ämnet genom att fråga "ska vi titta på Ipaden var kottarna växer?" Barnen är delaktiga i sökandet och får själva leta bland bilderna tills de ser en gran med kottar. "Då vet vi det nu. De växer på granarna". Personalen uttrycker i intervju att de "lägger mera fokus på de äldres lärande och aktiviteter" och att åldersindelade grupper vid sagostunden och samlingen är tillfällen när de kan utmana alla barn utifrån var de är i sin utveckling. "Det blir svåra uppdrag för alla åldrar". Personalen beskriver också att det "är svårt att se att det skett ett lärande utan det vet man inte förrän senare då barnet använder ett begrepp som man använt". Observationer visar att vid samling i helgrupp väcker innehållet mera intresse hos de äldre barnen i gruppen. Det noteras vid flera tillfällen att något av de yngre barnen går ifrån, strövar omkring, lägger sig i soffan eller går ut i köket. Lek, miljö och material för utveckling och lärande Personalen uttrycker i intervju vikten av att "vara närvarande pedagoger". De beskriver sin roll i leken som att i första hand "vara en vuxen med överblick" och att de "är närvarande och stöttar barnen" och även "löser konflikter med hjälp av barnen".

7 6(14) Vid besöket observeras att personalen ofta är nära barnen och deltar i leken. Det är vanligt att personalen bjuder in till lek, exempelvis sandlek eller kurragömma och att flera barn ansluter. Inomhus noteras hur personalen tar fram till exempel lego och lera och bjuder in barnen till gemensam aktivitet med lek och skapande. Vid flera tillfällen noteras hur personalen i leken stödjer barnen i att utveckla olika förmågor. Ett exempel är när en personal peppar och uppmuntrar yngre barn att våga åka på rutschkanan på gården och samtidigt vägleder dem i turtagning. Ett annat exempel noteras i en lek när barnen utan att titta ska identifiera en leksak genom att känna på den. Ett barn gissar "en bil, nej en buss" och personalen utvidgar begreppen genom att säga "ja, ett slags fordon". Det finns dock också tillfällen då ett eller två barn leker långa stunder utan att någon personal uppmärksammar dem. Inomhusmiljön erbjuder möjlighet till olika sorters aktiviteter. I lekrummet finns mindre rum i rummet. Det finns till exempel ett hörn för bygg- och konstruktionslek och i ett annat hörn finns fasta griffeltavlor i barnens höjd. Kritorna förvaras i burkar som de yngre barnen behöver be en personal öppna. Det finns också flera små bord där barnen lägger pussel. I anslutning till lekrummet finns ett förråd där framför allt de äldre barnen själva hämtar material. I flera av rummen finns hyllor och förvaring i barnens höjd. Här förvaras sparsamt med material som till exempel byggklossar och plastdjur. Ett fåtal böcker finns tillgängliga men inte synliga för barnen i samlingsrummet och material som stimulerar till finmotoriska aktiviteter är inte placerat så att det inbjuder till användning. I ateljén finns olika sorters material för skapande men under Skolinspektionens besök används detta rum bara vid en planerad gruppaktivitet. Redskap eller material som inbjuder till spontana grovmotoriska aktiviteter observeras inte inomhus men utomhus kan barnen själva hämta ut cyklar och andra leksaker ur förrådet. Material som lockar barnen att undersöka och experimentara observeras inte vid Skolinspektionens besök. Förskolechefen uttrycker i intervju att "[...Isaker ska vara på barnens nivå och på deras höjd. De ska kunna nå och ta, inte behöva be om saker". Barnens nyfikenhet, lust att lära och tillit till den egna förmågan Under Skolinspektionens besök observeras att personalen använder kroppsspråk, röst och mimik för att skapa spännirig och väcka barnens nyfikenhet. Ett exempel på hur barns nyfikenhet tas tillvara noteras i en tambursituation då ett ljud hörs utifrån. "Lyssna, vad är det?" frågar personalen. Barnen lyssnar intresserat och föreslår "en lastbil", "ett isberg" och personalen säger att "Nu går vi ut och ser vad som låter".

8 Verksannheri3',J:2:43e1- : 7(14) Personalen pratar mycket med barnen. De uppmärksammar och bekräftar vad barnen kan. Ett exempel noteras när ett barn bygger ett tågset med Duplo. En personal säger "Det var ett långt tå gset du gjort!" och räknar därefter vagnarna: "1,2, stycken!" Barnet ler och ser stolt ut. Det händer ofta att personalen med några ord kommenterar vad ett barn gör. "Fint", "bra" och "duktigt" är begrepp som förekommer vid dessa tillfällen. Under den fria leken bygger två barn torn med klossar och en pedagog som sitter med ett tredje barn i famnen uttrycker "Titta så fint". Samtal och reflektioner där personalen tillsammans med barnen sätter ord på vad de lär sig och hur de lär sig observeras inte under Skolinspektionens besök. Barnens möjlighet att ta ansvar och utveckla självständighet varierar utifrån situation och barnets ålder. Personalen visar tillit till de äldre barnens förmågor i tambursituationen och till viss del vid måltiderna. De yngre barnen får ofta hjälp utan att uppmuntras att prova själva. Ett exempel noteras vid lunchen när ett barn säger "Jag kan inte dela" och personalen svarar "Jag kan hjälpa dig". Barns utveckling inom språk, matematik, naturvetenskap och teknik Personalen uttrycker i intervju att "språket använder vi oss av hela tiden" och att de förutom att samtala med barnen använder sitt kroppspråk, tecken och bildstöd för att stödja barnens språkutveckling. Personalen lyfter också fram högläsning och flanosagor i de små grupperna som tillfällen då barnens språkutveckling stimuleras. Arbetslaget berättar även att de sedan flera terminer arbetar med Youtube-klipp med Babblama. Fokus har varit ljudet eftersom "vi har sett att vi behöver arbeta med[...loch att ljuda". Vid Skolinspektionens besök observeras att personalen ofta i samtal upprepar vad barnen säger och benämner vad de gör. Personalen lyssnar på barnen och bekräftar det barnen säger. Ett exempel observeras i en måltidssituation då ett barn säger "jag vill ha mjölk" och personalen svarar "jag ska ge dig". Det förekommer mera sällan att personalen använder ett rikt och nyanserat språk eller expanderar innehållet i samtalen. Det noteras också tillfällen när personalen inte väntar in barnets svar utan istället formulerar en ny fråga. Förskolechefen uttrycker i intervju att "vi har nog lång väg kvar där" när det gäller ett språkutvecklande arbetssätt men att "biträdande förskolechef snabbt kartlägger personalen när hon kommer in och pratar med dem". Vid Skolinspektionens besök observeras att barnen i olika vardagssammanhang uppmuntras att räkna och visar intresse för detta. Till exempel räknar barn och personal tillsammans antalet klossar när barnen bygger torn och i samlingen räknas hur många dagar som återstår till jul.

9 Verksam hetsrapport 8(14) Personalen använder matematiska begrepp och i leken jämför barnen storlekar och former på klossar och legobitar. Under en måltid skalar en personal apelsiner så att skalet blir en spiral. Barnen gissar hur lång spiralen är jämfört med de som redan hänger i taklampan över bordet. I ett uppdrag från Youtube-klipp med Babblarna under samlingen jämför barnen sina längder och i ett annat uppdrag får barnen leta mönster av olika slag. Personalen uppger vid intervjun att de använder Babblarna bland annat för att utmana barnen med matematiska uppdrag. Personalen beskriver vidare att man "använder matematik hela tiden" men att naturvetenskap och teknik förekommer mer i planerade situationer. De uttrycker gemensamt att dessa områden "inte är lika naturliga. Inte lika lätt att se det själva". Personalen berättar om ett projekt om ljud som skapades för att personalen "kände att gruppen behövde arbeta med ljud" eftersom ljudnivån var hög. Det finns exempel på när spontana samtal med barnen kommer att omfatta både matematik och naturvetenskap eller teknik. I samband med undanplockning inför julfesten observeras följande: Två barn och en personal plockar undan klossar de lekt med. De lägger dem i en låda och både barn och personal tycker att det väsnas. Personalen säger "om vi släpper dessa två klossar vilken tror ni hörs mest?" Ett av barnen pekar på den största klossen och svarar " den!" Personalen frågar " varför den? "Då svarar barnet "för den är störst". Personalen säger "ja den är nog tyngst". Personalen håller upp den lilla klossen och frågar "hur tror ni den här låter?" Barnet svarar "högt! "Det andra barnet säger "nej!" Då frågar personalen "varför inte den?" Barn nummer två svarar 'iför den är lätt". Förskolechefen berättar att förskolan använt sig av extern kompetens för att fylla på personalens ämneskunskaper inom matematik och NO och att detta är viktigt för att kunna hitta metamatematiken i leken. Förskolechefen uppger vidare om matematik att "i dokumentationerna ser jag att tankarna finns och även i samlingarna". Arbetslaget beskriver i intervju att de stödjer barnens sociala utveckling genom att vara närvarande och att vara goda förebilder. Vidare säger personalen att barnen "får fundera utifrån sig själva" och tar som exempel upp sagostunden där barnen "får prata om känslor; glad och ledsen och se olikheter". Personalen uppger också att det är viktigt att förstärka när någon gör något bra, säga "Bra att du hjälpte [barnets namn]", vilket personalen menar ger ringar på vattnet. Vid Skolinspektionens besök observeras tillfällen då personalen stödjer barnen i att respektera varandra.

10 Verksamhetsrrppor: 9(14) När en grupp barn ska massera varandra säger personalen "kommer ni ihåg vad man ska fråga?" och ett barn svarar "får jag?" Personalen förtydligar "får jag massera dig? och påminner sedan barnen att fråga varandra när de byter plats. I tambursituationen noteras att personalen arbetar för att de äldre barnen ska kunna klä på och av sig själv. Ett bildstöd är uppsatt i barnens höjd för att stödja barnen i vilka kläder de ska ha på sig. De äldre barnen har lärt sig ett knep för hur man tar på sig en kofta eller jacka. De yngre barnen uppmuntras att försöka själva innan de får hjälp. I den yttre hallen finns hjälpmedel i form av en bänk som barnen kan sitta på och stövelavdragare. Dessa hjälpmedel tillsammans med en uppdelning av barnen i mindre grupper vid av och påklädning är enligt personalen strategier för att barnen i lugn och ro ska få möjlighet att ta på och av sig kläder och skor. Vid måltiderna får de äldsta barnen, när de sitter vid ett eget bord i ett eget utrymme, ta upp mat och hälla upp dryck själva. Övriga barn får oftast maten upplagd och drycken upphälld av personalen. Vid mellanmålen används bara två bord och då brer personalen smörgåsarna och lägger på pålägg till alla barn, även till de barn som skulle klara att göra det själva. Under Skolinspektionens besök observeras grovmotoriska aktiviteter i form av rörelse i smågrupper, utevistelse på gården och promenader i närområdet. Förskolans utemiljö inbjuder till olika lekar, många lekar innebär motoriska utmaningar. Vid besöket noteras bland annat cykling, springlekar, klättring och lek i sandlådan. Finmotoriska aktiviteter erbjuds barnen i form av lek med lera, bygglek, pussel och även vid gruppaktivitet i ateljén. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att verksamheten i huvudsak genomförs så att den stimulerar och utmanar barnen i deras utveckling och lärande. Personalen använder språklig och kommunikativ interaktion i det vardagliga arbetet. De samtalar med barnen och är närvarande i mötet men använder inte i tillräcklig utsträckning samtalen för att utvidga barnens begrepp och perspektiv. Personalen använder varierade arbetssätt för att väcka barnens nyfikenhet och intresse och utmanar framför allt de äldre barnen ifrån deras tidigare kunnande. Leken används i syfte att stimulera utveckling och lärande men det saknas ett varierat material som är exponerat och tillgängligt framför allt för de yngre barnen. Barnen erbjuds till viss del stöd och stimulans i sin motoriska och sociala utveckling men de yngre barnen uppmuntras i mindre omfattning att utveckla självständighet.

11 10 (14) Barnen utmanas i sin matematiska utveckling men barnen språkutveckling liksom intresset för naturvetenskap och teknik kan stimuleras mera. 2. Arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt barnen emellan utvecklas Inom detta område granskas hur personalen stimulerar barnen att samspela och lära av varandra samt hur de själva engagerar sig i samspel med både det enskilda barnet och med barngruppen. Vidare granskas hur barnen får stimulans och vägledning genom samspel med vuxna. Enligt forskare finns det i samspelet som sker mellan parter med olika erfarenheter eller kunskap utrymme för att lära sig och utvecklas. I detta samspel, vare sig det sker i organiserade aktiviteter eller i barns egen lek, kan barn både finna stöd och bli utmanade.3 Barnens samspel med varandra Personalen beskriver att man arbetar med att vara nära barnen och stödja dem i att hantera de situationer som uppstår."vi låter dem försöka lösa situationer men vi kan komma med förslag. Inte bara dela på dem utan de ska få försöka". Vid Skolinspektionens besök observeras att barnen under den fria leken utomhus samspelar med varandra när de till exempel cyklar, leker kurragömma och leker i sandlådan tillsammans. Vidare noteras att personalen ofta är närvarande och uppmärksamma på samspelet mellan barnen. I den fria leken noteras flera exempel på hur personalen stödjer barnens samspel vid konflikter och även uppmuntrar barnen att fundera över problemlösningar. "Nu är det tre som vill cykla och det finns bara två lediga cyklar- hur gör vi då?" Ett exempel på hur barnen får hjälp att kompromissa noteras när en personal vid en måltid hjälper barnen att dela upp den sista maten. Personalen frågar vilka som vill ha mera och flera barn vill ha allt. Då säger personalen att "vi samsas", räknar och fördelar sedan det som finns kvar. Personalen konstaterar att " vi delar som kompisar". Under Skolinspektionens besök observeras vid enstaka tillfällen att personalen uppmuntrar barnen att lära av varandra. Ett exempel noteras under den fria leken då ett barn har svårt att dela med sig av klossarna under en bygglek. Personalen visar då på två barn som bygger en bit därifrån och säger: "Titta på [barnets namn] och [barnets namn], de bygger tillsammans" 3 Doverborg, E.; Pramling, N.; Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm, Liber.

12 11(14) Personalens samspel med barnen Personalen är där barnen är och deltar ofta i barnens lekar. Detta gäller planerade och styrda aktiviteter såväl som vid den fria leken både inomhus och utomhus. Engagemanget och intresset för barnen syns bland annat i att man ofta bekräftar och uppmärksammar vad barnen gör och säger. Vid utelek på gården noteras hur en personal stannar till hos två barn som leker med spadar i en vattenpöl. Personalen säger "gör ni kleggamoja, gör ni det?" Barnen nickar och svarar "ja". Vid flera tillfällen gläds barn och personal tillsammans åt en situation eller händelse. Ett exempel noterade vid en lekstund med bollar då en personal inspirerar ett barn att kasta en boll genom att upprepade gånger själv visa hur man gör. Personalen ropar "jaaaaa, du kan!" och alla klappar händerna. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att arbetet genomförs så att samspel mellan personal och barn, samt till viss del barnen emellan kan utvecklas. Personalen deltar i barnens gruppaktiviteter men uppmuntrar mera sällan barnen att lära av varandra. Personalen engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen. 3. Förskolläraren tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande Inom detta område granskas hur förskolläraren tar ansvar för att arbetet genomförs enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2, Utveckling och lärande, att arbetet utgår ifrån barngruppens behov och att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt. Hur arbetslaget samarbetar för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande granskas också. Forskare poängterar att förskollärares ansvar för målprocesserna handlar om att skapa villkor för barn att lära sig i riktning mot läroplansmålen. Förskollärare har också ansvar för att det sker på ett sådant sätt att barns lärande utmanas och att de utvecklar en vilja och lust för livslångt lärande.4 Förskollärares ansvar för att barnen stimuleras och utmanas och att de upplever det roligt och meningsfullt Vid Skolinspektionens besök noteras att barnen ger intryck av att vara trygga och att de ofta deltar med glädje och intresse i verksamheten. Vid intervjun uttrycker en förskollärare att förskollärarnas ansvar innebär att försöka få in "alla bitar naturligt i leken". 4 Sheridan, S., Sandberg, A. & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.

13 12 (14) En förskollärare berättar att de projekt arbetslaget arbetar med kan initieras både av de vuxna och av barnen. "mestadels har det kommit från oss vuxna, men barnen har anammat det och tyckt att det varit roligt. När barnen tycker att det är roligt blir det mer lek". De tre förskollärarna på avdelningen ansvarar gemensamt för att barnen stimuleras och utmanas. De diskuterar och planerar verksamheten tillsammans men genomför inte alla aktiviteter tillsammans. Förskollärarna har olika ansvarsområden utifrån intresse och kompetens, till exempel har en personal ansvar för IT. Personalen uttrycker att de fokuserar mera på att utmana de äldre barnen och berättar även i intervjun att de genom egna observationer blivit medvetna om att de ställer flera frågor till de äldre barnen och att de yngre barnen får mindre talutrymme. Arbetslagets samarbete Arbetslaget uttrycker samstämt att det är positivt att vara många förskollärare med olika erfarenheter och även att det är positivt att våga ifrågasätta varandra. I intervjuerna säger personalen att man i arbetslaget ser olika på en del områden. En förskollärare säger att man i arbetslaget är olika i "hur tillåtande man är" och att "jag vill låta barnen testa mer". Förskollärarna har också olika uppfattning om värdet av att arbeta med dokumentation och gemensam reflektion. Förskolechefen menar att personalen måste vara experter och systematiskt se hur de ska stödja och utmana varje barn och att "Pedagogerna ska ta med sig observationer till planeringstiden och se hur de ska utmana barnen vidare". "Men här är vi inte än, vi är inte helt färdiga". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskollärarna i huvudsak tar ansvar för att arbetet i barngruppen genomförs så att det leder till utveckling och lärande. Förskollärarna skapar förutsättningar för barnens utveckling och läxande i riktning mot läroplansmålen men alla barn stimuleras och utmanas inte fullt ut. Arbetslaget samarbetar för att erbjuda barnen en god miljö för utveckling, lek och lärande.

14 13 (14) 4. Förskolechefen tar ansvar för att arbetet genomförs enligt läroplanens intentioner Inom detta område granskas hur förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att arbetet genomförs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Detta innefattar också ett särskilt ansvar för miljö och material. Därutöver granskas hur förskolechefen tydliggör förskollärares ansvar enligt riktlinjerna i läroplanens avsnitt 2.2 och ser till att förskollärare tar, och kan ta, ta detta ansvar. Förskolechefen uppger att det på förskolan pågår utvecklingsarbete inom olika områden. När det gäller hur personalen stödjer barnens språk-och kommunikationsutveckling ser förskolechefen att en utveckling skett men uttrycker också att det finns mycket kvar att göra och att biträdande förskolechef arbetar med detta. Förskolechefen beskriver att hon följer upp verksamheten genom kontinuerliga återföringsmöten med biträdande förskolechef och genom att ta del av olika former av dokumentation av verksamheten. Som exempel nämner förskolechefen personalens reflektionsprotokoll, deras dokumentation av verksamheten och biträdande förskolechefens kartläggning av personalens arbetssätt. Avseende miljö och material saknas vid tillfället för Skolinspektionens besök till exempel böcker och material som stimulerar till finmotoriska aktiviteter placerat så att det inbjuder till användning. Vid intervjuer med personalen framgår att de uppfattar den biträdande förskolechef som sin chef, hon har lönesamtal och utvecklingssamtal med dem, samt observerar personalen på avdelningen. Personalen upplever inte att förskolechefen är involverad i arbetet på avdelningarna. Avseende förskollärarnas ansvar ska de enligt förskolechefen "ansvara för planering och driva, ta rodret; till exempel hur samlingarna ser ut och förbereda material". Förskolechefen uttrycker också att "jag är tydlig med att min biträdande ska leda och även leda förskollärarna i att ta ansvar". Förutsättningar ges enligt förskolechefen i form av tid för individuell reflektion, husmöten, avdelningsplanering, arbetsplatsträffar och studiedagar. Genom att barnskötarna tar mera ansvar för trygghet och trivsel skapas tid så att förskollärarna kan ta "sitt, ett annat ansvar". Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen tar det övergripande ansvaret för att verksamheten genomförs enligt läroplanens intentioner avseende utveckling och lärande.

15 14 (14) Förskolechefen tar dock inte ansvar fullt ut för att lärandemiljön inomhus erbjuder alla barn tillgång till material för utveckling och lärande. Förskolechefen tar ansvar för att förskollärarnas uppdrag tydliggörs och att förskollärarna tar, och kan ta det uttalade ansvar som anges i riktlinjerna. Syfte och frågeställningar Syftet är att granska om förskolechefen förskolans förskollärare tar ansvar för att undervisningen utformas och genomförs av arbetslaget på ett sådant sätt att det stimulerar och utmanar barnens utveckling och lärande så att barnen får möjlighet att utvecklas och uppleva att det är roligt och meningsfullt i förskolan. Den övergripande frågeställningen är: o Arbetar förskolan med att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet att utvecklas? Metod och material Undervisningen i förskolan, det vill säga arbetet med att stimulera och utmana barnens utveckling och lärande, ska genomföras utifrån läroplanens (Lpfö 98) riktlinjer i avsnitt 2.2 Utveckling och lärande. Skolinspektionen bedömer kvaliteten utifrån hur personalen lyckas stimulera och utmana barnens utveckling och lärande bland annat genom språklig och kommunikativ interaktion och hur lek, miljö och material används som verktyg för att stimulera lärandet i riktning mot läroplanens strävansmål. Vidare bedöms hur förskollärare och förskolechef tar ansvar för att barnen stimuleras till utveckling och lärande samt att lärandet baseras på samspelet mellan vuxna och barn och att barn lär av varandra. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. Granskningen av kvaliteten i det pedagogiska uppdraget i förskolan innebär att inspektörerna samlar in skriftlig dokumentation och under tre dagar besöker förskolorna, observerar verksamheten, samtalar med barn, intervjuar personal och förskolechefer. All information analyseras sedan för respektive förskola och sammanställs och redovisas i ett beslut till huvudmannen och förskolan samt i denna rapport.