Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Talldungens förskola Läsåret 2015/2016

2 2(7) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Analysen visade ett behov av ett fortsatt fokus på språkutvecklande arbetssätt. Vidare visade analysen behov av ett fortsatt arbete med implementering av Flera språk-plan för arbete med flerspråkighet på förskolorna i Hjo kommun Skolinspektionens flygande granskning lyfte fram vikten av vuxnas medvetna och kvalitativa närvaro i arbete bland barnen. Vi bör hitta former för att medvetandegöra detta och se över förutsättningarna för personalen. Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys Språkutvecklande arbetssätt Hur kan vi fortsätta utveckla det språkliga arbetet på förskolan? Vi har i vårt arbete utgått från boken Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan och certifieringsgrunderna som finns formulerade i kommunens Litteraturprojekt. Vilka läroplansmål har arbetet utgått ifrån? Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, sta lla frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse fo r symboler och deras kommunikativa funktioner. som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Målet för utvecklingsarbetet Vi vill att barnen genom litteraturen ska få utveckla sitt språk och förmågan att uttrycka sig inför och tillsammans med sina kompisar. Vi vill skapa förståelse hos barnen för att det finns andra språk och kulturer och få möjlighet att lära sig ord, begrepp och förhållningssätt från dessa. Vi utgår i arbetet från de nio certifieringsgrunder som finns formulerade i kommunens Litteraturprojekt: 1. Har en inbjudande litterär miljö både ute och inne. 2. Bjuder in barn i olika litterära världar och arbetar med litteratur från olika genrer. 3. Läser både för och med barn. 4. Använder litteratur för barns lärande och utveckling i det dagliga arbetet.

3 3(7) 5. Ger barn möjligheter att utveckla sina tankar, reflektera och resonera över både text och bild via boksamtal. 6. Ser flerspråkighet som en tillgång. 7. Samverkar aktivt med biblioteket. 8. Har vuxna som är läsförebilder. 9. Tar del av och omsätter aktuell forskning inom området. Resultat - konkreta spår i verksamheten kopplat till målet 1. Det finns nu böcker uppsatta på väggen i höjd för de yngsta och kända sagor/sånger som de kan läsa själva eller tillsammans med andra barn. Temaböcker finns på boklister i barnens höjd på flera olika ställen på avdelningen, t.ex. böcker om färg och konst i ateljén och böcker om mat i lekköket. Vi har skapat fler olika platser där barnen kan välja att sätta sig och läsa. Vi använder oss mer av rekvisita och bilder kopplade till böckerna. Detta material kan barnen också använda för att själva eller tillsammans med andra återberätta sagan. Vårt mål är att det ska finnas ett stort antal böcker lättillgängliga för barnen. Vi har nu ett litet bibliotek på förskolan där vi kan låna böcker och vi har även en boklåda från biblioteket. Detta för att kontinuerligt ge barnen nya bokerfarenheter samtidigt som de ska kunna välja favoriter att läsa om och om igen. Barnen omges av en rik text-och bildmiljö både ute och inne. Läs-med-sagor från UR:s serie med 10 animerade sagor med text ger barnen nya bokupplevelser med digitala läromedel. Vi har även använt oss av Läs-sugen på Ur play. 2. Vi har skapat en vägg att samla dikter och ramsor på. Vi är mer noggranna med att variera vårt utbud av böcker. Pedagogerna turas därför om att gå till biblioteket för att få en bredd i vårt bokval. Vi tar även hjälp av bibliotekarierna när vi vill ha böcker utifrån ett visst tema. Vi har läst folksagor. 3. Vi ser ett större intresse hos barnen att skapa språk. Egna ord och texter gör dem nyfikna på hur bokstäver ser ut, låter och kan fogas samman till ord, meningar och böcker. Ett exempel är att Nallen Brummelman får följa med barnen hem och vara med familjen en helg. De får då skriva om det som händer hemma i en bok. Barn och vårdnadshavare blir författare tillsammans. När Brummelman kommer tillbaka till förskolan läser vi boken tillsammans med barnen i gruppen. Barnen får då på ett tydligt sätt se hur man kan förmedla och dela med sig av händelser genom text och bild. Vi har ännu mer engagerat barnens vårdnadshavare, "sått frön" kring hur viktig bokläsningen är. Vi har därför veckans boktips där barnen tillsammans med någon hemma får välja en bok som de tar med till förskolan och som vi sedan läser tillsammans i gruppen. Vi har fler planerade och spontana lässtunder under dagen då vi läser och samtalar med barnen om boken.

4 4(7) 4. Faktaböcker genrer miljöanpassade.???? Vi har arbetat utifrån en gemensamt vald bok/saga/författare, bl a Astrid Lindgren, Marie Bossom Rydell. Vi har även haft besök av illustratören till Kråkeböckerna Jessica Lindholm. Vi kopplar litteraturarbetet till Lpfö98/ Författare och illustratör har lyfts fram och fått fokus på ett nytt sätt vid bokläsning. Vi har ritat till sagor för att barnen ska få chans att reflektera runt innehållet i sagan även om man är många barn i gruppen. Många fina samtal med barnen och mellan barn har uppstått genom detta. Vi har gjort dramalådor och sagolådor/påsar utifrån böcker vi jobbat med som barnen själva kan använda sig av. 6. Vi planerar för och kan se vikten av ett arbete med språkpåsar om vi i gruppen har barn med annat modersmål än svenska. Detta för att lära nya ord och begrepp genom att koppla ihop föremål och ord. Det har varit spännande för oss alla, både barn och personal på avdelningen att få lära oss ord på ett annat språk. Har arbetat med räkneord, sånger och ramsor på engelska, det blir inte så utlämnande som att bara arbeta med våra flerspråkiga barns modersmål. Vi har påbörjat ett arbete med tecken som stöd. 7. Vi har fått hjälp med böcker på andra språk än svenska. Vi har vid några tillfällen/termin valt att åka buss till biblioteket för att barnen ska kunna följa med. Där har vi fått bra stöd vid utlåning. Barnen har med hjälp av bibliotekarien kunnat hitta böcker utifrån intresse och till frukten har vi fått sagoläsning om vi så önskat. Vi har fått hjälp av bibliotekarien att hitta normkritiska böcker som utvecklar barnens förmåga till respekt, öppenhet och solidaritet. Bibliotekarien har även visat oss ny typ av litteratur som vi inte själva fått upp ögonen för som leder till att barnen får möta ett större utbud. Vi har inbjudit föräldrar och barn till biblioteket kvällstid för att för alla avdramatisera denna miljö och visa på hur enkelt det är att låna böcker. Vi hoppas på detta sätt underlätta för föräldrar att gå till biblioteket med sina barn. Detta har varit mycket uppskattat. 8. Både barn och vuxna deltar i boktipset. Vi läser dagstidningen med och för barnen. 9. Vi läser boken "Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan" i arbetslaget och samtalar om boken på våra lärsamtal. Se vidare under vetenskapligt perspektiv.

5 5(7) Lärdomar Vi har blivit ännu mer medvetna om vikten av att välja bok utifrån vilka mål vi vill uppnå. Vi har fått se hur en bok verkligen kan fånga barnen så som exempelvis Kråkeböckerna gör. Vi har sett vikten av att ha rekvisita till böcker när vi läser både för flerspråkiga och svenska barn för att de lättare ska kunna följa med i handlingen. Ett påstående från Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan som gav oss en djupare innebörd var: "De flerspråkiga barnen är inte språklösa bara för att de inte säger något på det språk som majoriteten talar, det är bara det att den enspråkiga förskolläraren inte har tillgång till det som barnen säger på de andra språken." Vi har mer förstått vikten av att bjuda in barn i olika litterära världar. Vi har läst poesi, dikter, kapitelböcker, folksagor och faktaböcker. "Att högläsa för barn är att ge dem en värld som de själva inte kan erövra" (Ann-Marie Körling). Diskussion från ett lärsamtal: På vilket sätt ska vi dokumentera det arbete vi gör, progressionen i det och resultatet? Vi samtalade och klurade på hur vi kan dokumentera vår lässtund innan mellanmålet och kom då fram till att vi ska göra en tavla där vi varje dag skriver upp boktiteln och en bild på boken vi läst kanske även med en recension. På detta sätt får vi vuxna bättre koll på och kan planera stunden då det är olika pedagoger som läser varje dag. Vi tror att detta också visar för barnen hur viktig vi tycker att stunden är. De kan också själva titta på tavlan och samtala med varandra om lässtundens innehåll. Cummins kvadrat som finns beskriven i boken har vi tagit med oss i vårt dagliga arbete. Det är intressant att få de samtal vi för med barnen teoretiskt beskrivna enligt kvadraten. Vi känner igen oss i de olika delarna och kan nu i vardagen tänka på var i kvadraten vårt samtal finns. Samtalar vi på en för enkel nivå? Kan vi höja ribban något? Cummins kvadrat ger oss en bild av om vi gör det lätt för barnen att delta i samtal och utmanar oss att ge förutsättningar för barnen att utveckla sina resonemang. Vetenskapliga perspektiv Vi har läst ur boken Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga förskolan. Vi har haft lärarstudenter under året och diskuterat den didaktiska triangeln (syfte mål innehåll). Vi har läst Självständigt läsande föds ur högläsning av Ann-Marie Körling. Vi har läst "Böcker inom och omkring oss" av Aidan Champers som gett oss inspiration till boksamtal. "Det är i samtalet, i mötet med andra läsare som litteraturen och läsupplevelsen fördjupas. Anita Isaksson har bidragit med följande forskningsartiklar i Litteraturprojektet: Skönlitteraturens betydelse för språkutvecklingen går inte att överskatta. (Amborn och Hansson) Genom att barn tidigt får möta böcker, samtala om dem och besöka bibliotek utvecklas barnens

6 6(7) språk, fantasin stimuleras, kulturarvet förs vidare och nyfikenheten för språket väcks. (Svensson) Böcker öppnar upp många olika världar och genom att samtala med barn om vad man läst, ger det dem ett stöd för utvecklandet av ordförrådet och språket. (Bjar och Liberg) Att tidigt introduceras för litteratur av olika slag då det har betydelse för deras framtida språk-, skriv- och läsutveckling (Fast, 2011). Barn behöver möjligheter, uppmuntran och någon som leder dem fram mot litteraturens världar. De kommer inte dit av sig själva (Chambers, 1983). Förskollärare kan emellertid guida barn mot upptäckten att möten med litteratur är spännande och roligt, menar Fast (2011). Vikten av att tala med barn om olika slags texter då de menar att barn kan skaffa sig en större medvetenhet om språket i sig. (Pramling Samuelsson och Pramling) Lindö (2009) beskriver att högläsning och sagoberättande ha stor betydelse för barnens språkutveckling. Barnens delaktighet i arbetet I och med boktipset har barnen chans att påverka dagens samling genom sitt eget val av bok. Barnen kan själva påverka val av bok i självvalda lässtunder. Vi har sett ett stort intresse för faktaböcker där de samtalar tittar på bilder och lär sig nytt. Nallen Brummelman har fått följa med barnen hem under helgerna. Då har barnen och föräldrarna varit delaktiga och skrivit om händelserna under helgen och barnen har fått sett nyttan av det skrivna språket, att man kan förmedla och delge sina kompisar genom bild och text. Barnen har varit delaktiga när vi läst böcker då de ritat och skrivit om handlingen. Denna dokumentation har vi sedan satt upp och det har lett till samtal med chans att reflektera. Barnen har varit med och planerat inköp av böcker. Biblioteksbesöken har gett barnen möjlighet att själva välja böcker utifrån intressen och projekt vi jobbat med. Barnens intresse för läsning har påverkats positivt av att de själva fått vara med och låna böcker. Barnen har blivit vana målmedvetna låntagare, de vet numera var de hittar sina favoritböcker på biblioteket. Barnen har gjort egna böcker, de har benämnt sig som författare och illustratörer. Analys av verksamhetens resultat Förskolan Talldungens verksamhet läggs ner fr o m juni Därför genomfördes inte brukarenkät i vanlig ordning. Analysen gjordes som en del av underlaget på Knäpplans förskola då tre av oss pedagoger fortsatte vårt arbete på denna enhet. Vi tar med oss många positiva erfarenheter och kunskaper kring språk och litteratur in i vårt nya arbetslag.

7 7(7) Som förskolechef ser jag också behovet av att fortsätta vårt språk och litteraturarbete utifrån att vi fortfarande har många barn inom förskolan i Hjo i behov av stöd inom tal och språk. Här ser jag att Talldungens personal kommer att vara med och sprida goda exempel och viktig kunskap vidare. Utvecklingsmål utifrån denna analys Se redovisning för Knäpplans förskola.