Kvalitetsrapport. Förskolan Haga

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Haga Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Normer och värden Utveckling och lärande Språk... 6 Barn och utbildningsnämndens mål Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden

3 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Haga ligger på bottenplan i ett tvåvånings lägenhetshus på Hagaberg i Lindesberg. Närområdet består av flerfamiljshus, radhus och villor. Förskolan har plats för 24 barn i åldrarna 1 5 år. På Haga fokuserar man på ett nära samarbete med vårdnadshavarna, det är vanligt med god närvaro vid aktiviteter vårdnadshavarna bjuds in till. Anna Luth, förskolechef Lindesberg

4 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars Grundbemanning 15 mars 25 barn,8 personal Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. Hade denna utvärdering gjorts när ordinarie personal funnits på förskolan hade resultatet varit betydligt bättre. De som arbetat har följt de rutiner som finns med saknat kompetens att bedriva undervisningen fullt ut. 2.2 Arbetsmiljö Haga har APT gemensamt med grannförskolan Grönsiskan. Så arbetsmiljöarbetet och utvecklingsarbete har varit gemensamt. Utvecklingsledarna har ansvarat för del av våra arbetsplatsträffar vilket upplevts som positivt av de andra medarbetarna, det har inneburit en upplevelse av ökad delaktighet och ett mer inspirerande innehåll. Genom att varje medarbetare fick uppge vad förskolan behöver fick vi svar som gjorde att kvalitetsarbetet blev sammankopplat med vårt arbetsmiljöarbete. Våra rutiner i det systematiska brandskyddsarbetet har förbättrats, idag sker brandskyddsarbetet online och det blir automatiskt en systematik då det direkt kommer påminnelser och rapporter genom systemet. Beredskapen för olycksfall, luftrörsstopp och hjärtstopp har ökat genom HLR utbildning. Under vårterminen har det varit många vikarier i verksamheten då två ordinarie personal varit frånvarande. Ansvarig förskollärare har även andra uppdrag inom förskolorna i Lindesberg kommun vilket gjort att hon också varit borta från förskolan en del under vårterminen. Detta har såklart påverkat arbetet på förskolan, bl.a. fick vi anställa en extra personal på 50% under senare delen av vårterminen för att jobba intensivt med språkutveckling, främst för de blivande skolbarnen. Stabilitet i personalgruppen, till hösten kommer det finnas tre ordinarie personal på plats vilket skapar helt andra förutsättningar. 4

5 . Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98/16) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Barnen har utvecklat sin förmåga att ta hand om varandra, de hjälps åt och visar hänsyn och respekt. Barnen finns ofta här från ett års ålder tills de börjar förskoleklass vilket gör att de värderingar och det förhållningssätt som byggs upp från början lever vidare och bevakas av både pedagoger och barn. Stabilitet i personalgruppen är viktigt. 5

6 4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98//16) 4.1 Språk utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 1 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommu Barn och utbildningsnämndens mål Barn och utbildningsnämnden har för 2018 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn 6

7 Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Från slutet av höstterminen märktes en tillbakagång i den svenska språkutvecklingen hos barnen. Barnen kommunicerar och argumenterar mycket både med varandra och med pedagogerna. Högläsning skapar intresse hos barnen, likaså sånger, rim och ramsor. När det saknades personal med svenska som modersmål på förskolan försämrades barnens förutsättningar i förhållande till språkutvecklingen. Vi tillsatta extra personal, det blev till viss del positivt men fortfarande var det inte optimalt. Den flerspråkiga personalen har svårt att läsa på svenska och de pratar också med viss brytning. Vi såg hur otroligt viktigt det är att barnen får höra svenska och dessutom behövs fler svenskspråkiga barn i förskolan eftersom stor del av kommunikationen sker barn emellan. Språkutvecklande arbete måste finnas med i undervisningen dagligen. Personal som har svenska som modersmål. Fler svenskspråkiga barn i förskolan. 7

8 4.2 Matematik utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring 4 utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 2 utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp 2 utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang 2 Barnen utvecklar sin förmåga att förstå olika matematiska begrepp som används i vardagen. Material som erbjuds väcker barnens intresse för matematik. Det finns material att tillgå som väcker barnens intresse, det har varit svårt för vikarierna att möta upp och utmana barnen i deras lärande. Eftersom en förskollärare ensam ansvarat undervisningen under vårterminen saknas dokumentation som visar på barnens utveckling inom ämnet matematik. När ordinarie personal är på plats till hösten kommer arbetet med matematik att finnas som en naturlig del i undervisningen. 8

9 4. Naturvetenskap och teknik utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap 2 utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Barnens intresse för programmering har ökat sedan det introducerades. Barnen utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera. De erbjuds olika tekniker, material och redskap, vilket ökar deras intresse. Barnen lockas utav ett varierat och lättillgängligt material. Under vårterminen har inte programmering funnits i undervisningen. Material finns det ett stort utbud av, det är varierat och lättillgängligt, det som saknats har varit kompetensen att utmana barnen vidare. Digitaliseringen nya utmaningar Naturvetenskap och teknik kommer finnas med som en naturlig del i undervisningen när ordinarie personal är tillbaka. 9

10 4.4 Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära 4 Barnen visar stort intresse för lek, de bjuder in kompisar i leken och samspelar bra med varandra. De förbättrar sin motorik genom att bygga balans och hinderbanor. Stort intresse för spel och pussel, de frågar både kompisar och vuxna om de vill vara med. Vi känslan är stark på Haga. Barnen har grundtryggheten med sig och från dag ett har samspel och vi varit fokus. Det har skapat en trygg barngrupp som kan leka självständigt men som också gärna bjuder in andra. Fortsätta att uppmuntra barnen i lek och samspel. 10

11 4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Skapande aktiviteter väcker barnens nyfikenhet, de målar, skriver, pärlar och skapar i andra material vilket ökat deras färdigheter. I skapandet har intresset för bokstäver blivit synligt. Det har blivit färre tillfällen med sång, rim och ramsor samt drama den sista terminen på Haga. Barnen erbjuds här en rik variation på material. Vikarierna som funnits i förskolan har haft detta som eget intresse vilket gjort att barnen fått mycket tid till detta och även fångat upp intresset av bokstäver m.m. Sånger, rim, ramsor och drama har inte prioriterats då vikarierna själva varit osäkra, mycket p.g.a. språkliga utmaningar. Estetik kommer finnas med i undervisningen till hösten. 11

12 4.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Barnen visar en ökad förmåga att själva aktivera sig motoriskt. Balans och hinderbanor och liknande har skapat förutsättningar att förbättra sin motoriska förmåga. De har visat på stor självständighet och en tydlig planering för vad de ska göra samt regler för hur man sedan gör. Visar glädje inför dans och musik. Här har barnen själva haft ett driv att ordna saker de vill leka med. De har samarbetat och genomfört samt städat upp efter sin aktivitet. Utemiljö som inspirerar och utmanar barnen motoriskt 12

13 4.7 Socialt Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utveckla sin identitet och känner trygghet i den 4 utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, 4 känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer 4 utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler 4 Barnen visar stor medkänsla för sina kompisar och för pedagogerna. De blir alltmer självständiga och framför sina åsikter. Barnen har sedan länge gjorts delaktiga i förskolans vardag och har inflytande. De är öppna för olikheter och välkomnar alltid gäster med en öppen famn och nyfikna frågor. Här har förskolan gjort ett enormt arbete under flera års tid med att skapa trygga barn som visar medkänsla. Det finns ett förhållningssätt ICDP som genomsyrar hela verksamheten, såväl bland barnen som bland de vuxna. Arbeta vidare med fokus på trygghet och samspel 1

14 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/16) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation 4 utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö 4 utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande 4 Barnen förstår att de kan vara med och påverka sin vardag, de framför sina åsikter och blir lyssnade på vilket stärker deras självkänsla. De visar stort engagemang för sin förskola och de gemensamma rutiner man har. De tar hänsyn och följer gemensamma regler och rutiner. Det här är en barngrupp som blivit lyssnade på, det har fått vara delaktiga i sin vardag och vet att de har både rättigheter och skyldigheter. Demokrati lyft det ur olika perspektiv hemma, förskolan, kommunen, Sverige o.s.v. Barnkonventionen 14

15 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98/16) Svarsfrekvens: För få inkomna svar innebär att de inte redovisas separat, de finns dock med i den kommunövergripande sammanställningen. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. Ofta/alltid Ofta/alltid Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. Mitt barn trivs i förskolan. I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. Jag får information om de mål som styr verksamheten. Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 15

16 Haga har en väl fungerade kommunikation med vårdnadshavarna. Det brukar vara god närvaro vid möten, festligheter och likande. I vår bedömning av vårdnadshavarnas nöjdhet utgår vi från det som sägs vid utvecklingssamtal eller i det dagliga mötet. Vårdnadshavare som kan båda språken har påtalat att det inte alltid blir en rättvis översättning då inte alla ord får samma betydelse när enkäterna översätts till ett annat språk. En annan form av utvärdering av vårdnadshavarnas nöjdhet, åtminstone på förskolor med många flerspråkiga familjer. 16

17 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Samarbetet mellan förskoleklass och förskolan har fungerat bra enligt pedagogerna på förskolan. Överlämnandeplanen tolkas lite olika på olika enheter vilket har skapat en del förvirring men allt har ordnat sig till slut. Överlämnande planen har tolkats olika vilket skapat en del frågetecken. Personalen i förskolan och förskoleklass har hanterat själva överlämnandet på ett tillfredställande sätt. Genomgång av överlämnandeplanen. När datum bestäms inför kommande överlämning ska det vara tydligt vad som ska överlämnas och när det ska ske. 17

18 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. 18

19 I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT grupp. De olika områdesgrupperna bidrar till att sprida nya kunskaper på förskolorna vilket innebär en höjning av kompetensen hos personalen. Personalen har följt upp barnens och verksamhetens utveckling på ett bra sätt. SKUA utvecklarnas utbildning har skapat en bättre självkänsla hos de flerspråkiga vikarierna, de tar mer initiativ i utbildningen och de känner att deras kompetens genom flerspråkigheten är värdefull. Positiva reaktioner både från vikarierna och från mottagande enheter. Årshjulet ger en bra struktur och möjlighet till god framförhållning. De dokument som personalen använder vid dokumentation har omarbetats och upplevs som enklare än tidigare. SKUA utvecklarna kan bidra med mycket ny kunskap och beprövad erfarenhet i sitt uppdrag. Utvecklingsledarna i verksamheten driver utvecklingsarbete nära verksamheten och kan snabbt fånga upp saker vi behöver jobba mer med. Fortsätta att erbjuda handledning via SKUA utvecklarna till de arbetslag som önskar. SKUA utvecklarna utbilda alla vikarier, utbilda utvecklingsledare 19

20 9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Det är svårt att göra en rättvis utvärdering när förskolan varit bemannad tillstörsta delen av vikarier. De har inte kompetens att bedriva undervisning även om någon ger dem en färdig planering. De har funnits nära barnen och behållit tryggheten i gruppen vilket också är otroligt viktigt. Undervisning som täcker alla läroplansmålen (kommer ske naturligt när ordinarie personal är på plats) Barnkonventionen Fördjupa demokratiperspektivet (som redan är väl grundat) Övriga utvecklingsområden Revidera planen mot diskriminering och kränkande behandling Svenskspråkig personal Svenskspråkiga barn SKUA utvecklarna utbilda vikarier och utvecklingsledare samt handleda arbetslag 20