Kvalitetsrapport. Förskolan Lysmasken

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Lysmasken Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Normer och värden Utveckling och lärande Språk... 8 Barn och utbildningsnämndens mål Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden

3 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn och utbildningsnämndens specifika målskrivningar. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag och analys från verksamheten samt vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Lysmasken ligger i Storå som är en tätort med drygt 1900 invånare i norra delen av Lindesbergs kommun. Förskolan är vackert belägen i ett villaområde med utsikt över sjön Råsvalen. I nära anslutning ligger Storåskolan vars kök levererar mat till förskolans mottagningskök. Lysmasken har tre avdelningar, de yngsta barnen finner vi på Nyckelpigan, äldre barnen är fördelande på två avdelningar, Grodan röd och Grodan lila. Under det gångna året har förskolans gård blivit totalrenoverad, genomtänkt material som utmanar barnen motoriskt utifrån olika åldrar. Vi har även fått odlingslådor och en grillplats med utsikt över sjön. Anna Luth, förskolechef Lindesberg

4 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars Grundbemanning 15 mars 60 barn 7,9 tjänster Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. Det som beskrivs som resultat, analys och utvecklingsbehov är en sammanfattning av de olika avdelningarnas arbete. Det finns en variation i hur mycket man fokuserat på olika områden. Om det är rött inom ett område kan det bero på att det funnits behov av att prioritera andra saker utifrån barngruppens behov och intressen. 2.2 Arbetsmiljö Förskolechef upplever att antalet mail och telefonsamtal från personalen kring olika frågor har under vårterminen blivit fler. Ett av fackförbunden har träffat sina medlemmar som uttryck att det var bristande information från förskolechef i olika frågor. Vårdnadshavare har i några fall riktat kritik mot personalens bemötande och mot utbildningens innehåll. Personalen känner minskad arbetsglädje när de känner att de inte kan möta de krav som ställs. Ett arbetslag har genom handledning av SKUA utvecklarna (språk och kunskapsutvecklande arbetssätt) stärkts och utvecklats i sina roller, de ser nu tydligare sin egen förmåga. Personalen känner en ökad trygghet efter att de genomgått utbildning i HLR för barn och vuxna. Infotiden på måndagar togs bort till förmån för planering. Förskolechefen har ändå varit på förskolan måndagar, förmiddagstid, all personal har då haft möjlighet att lyfta sina funderingar enskilt eller i arbetslag. Som förskolechef upplever jag att det finns en vinst i att man har möte, någon från varje avdelning och stämmer av nuläget, även om mycket information mailas ut så kan det finnas frågor kring det. När man skickar mail är det viktigt att inte stänga ner systemet och se till att man inte tappar kontakt med nätverket innan mailet gått iväg, detta har hänt vid flera tillfällen och mailet skickas inte iväg. Under vårterminen har förskolechef haft ansvar för ytterligare en förskola med fem avdelningar vilket gjort att tiden vid de ordinarie enheterna blivit mer begränsad. Det har saknats förskollärare på två av avdelningarna under en stor del av året vilket innebär att de som saknar utbildning inte haft någon på plats som kan stötta. En förbättring skedde när 4

5 arbetslag fick handledning av SKUA utvecklare, deras tro på sin förmåga stärktes. Vi har bemött den kritik vi mottagit och erbjudit samtal kring vårdnadshavarnas funderingar. Infomöten varje vecka för att hantera frågor. Tydlig information till vårdnadshavare om vad som ska ske i verksamheten. Förskollärare med ansvar för två avdelningar. 5

6 3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efter hand omfatta dem. (Lpfö 98/16) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Grodan Lila Grodan Röd Nyckelpigan utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning utveckla respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Barnen visar stor empati för varandra i olika situationer, t.ex. när en kompis är ledsen visar de ett känslomässigt engagemang. Vi ser en ökad förmåga att låta alla barn vara med i leken. Fler barn är aktivt delaktiga i samlingar och lekar. Vi ser att flera av barnen fått en ökad förståelse för andra och för hur man är mot varandra. Barnen hjälper varandra, de väntar på sin tur. De respekterar varandras åsikter och alla barn accepteras som de är. Vi har arbetat aktivt med rutiner för att trygga barnen. Undervisningstillfällen har varit för få, det har funnit en tydlig planering men när det saknats personal har det blivit svårt att genomföra vissa delar. Mycket fokus har riktats till att skapa trygghet för barnen men när det saknats personal så blir det svårt att räcka till. Barnen uppmuntras till att hjälpa varandra, t.ex. kan du ge bilen till likaså har barnen uppmuntrats att hjälpa varandra vid av och påklädning. 6

7 Tydlig struktur och planering som ska fungera även när det finns vikarier i verksamheten. Planera för undervisning som relateras till normer och värden. 7

8 4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98//16) 4.1 Språk Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Grodan Lila Grodan Röd Nyckelpigan tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa

9 Barn och utbildningsnämndens mål Barn och utbildningsnämnden har för 2018 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för lekskrivning. Barnen har visat stort intresse för, de har utvecklat sin förmåga att själva initiera samlingar, hämta böcker. Barnen är mer aktiva i samlingarna och visar en ökad förmåga att återberätta händelser. Ordförrådet har blivit rikare. Kommunikationen mellan barnen i samspel har ökat, de ställer fler frågor, reflekterar och argumenterar med de vuxna och med varandra. Samtalen vid måltidssituationerna har blivit fler, barnen är mer nyfikna och spinner vidare på i diskussioner. Pedagogerna erbjuder högläsningstillfällen flera tillfällen under dagen, lärmiljön är stimulerande och barnen har egen tillgång till det mesta av materialet. Bornholmssamlingarna hade gärna fått varit fler eftersom pedagogerna ser en stor vinst i dem. Barnen har erbjudits sånger, rim och ramsor samt språkljudslekar vilket stimulerat deras språkutveckling. Pedagogerna har visat intresse för barns modersmål och försökt lära sig ord och fraser för att bekräfta betydelsen av deras modersmål. De undervisningstillfällen som erbjudits barnen har varit för få, det har saknats personal som organiserat för det. Fler undervisningstillfällen, planerade och spontana. Struktur och planering som håller även när vikarier finns i verksamheten. 9

10 4.2 Matematik utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang Barnen visar en ökad förmåga att räkna i den fria leken, barnen börjar jämföra sin längd med varandra. Barnen har utvecklat sin förmåga till matematiska resonemang och visar ökat intresse för att reflektera, argumentera och berätta kring matematik. Pedagogerna ser en ökad nyfikenhet genom barnen frågor om tid, antal m.m. Pedagogerna använder vardagsmatematik genom att använda matematiska begrepp och tydliggöra att det är matematiska begrepp. Barnen uppmuntras att benämna med lägesbegrepp och antal i den fria leken. Det mesta har skett i de vardagliga rutinerna och fria leken, undervisningstillfällena har vart få. Planerade undervisningstillfällen inom matematik. Utmana barnen på deras nivå i deras matematiska tänkande. Börja från början så alla är med på begrepp som läge, form, antal o.s.v. för att sedan arbeta vidare med att problematisera och reflektera kring matematik. 10

11 4.3 Naturvetenskap och teknik utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Barnen visar större nyfikenhet för att utforska skogsmiljön, från att varit osäkra till att bli mer utforskande. Barnen har ökat sin förståelse för vad som hör hemma i skogen och vad som inte bör vara där. Barnen väljer gärna att konstruera med olika material, bygga högt, långt o.s.v. Bilddokumentation kring vad de gjort inom området har skapat ett ökat engagemang där barnen gärna reflekterar över vad de ser. 4 En framgångsfaktor i en av grupperna har varit att återvända till samma plats i skogen för att utforska den mer ingående. Barnen visar stort intresse för natur och teknik men pedagogerna känner att de inte erbjudit detta i tillräckligt stor utsträckning, undervisningstillfällena behöver bli fler. Fler planerade undervisningstillfällen. Utnyttja närheten till skogen så barnen kommer utanför gården. Arbetslagen behöver resonera kring vad natur och teknik kan vara för något i utbildningen. 11

12 4.4 Lek Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Grodan Lila Grodan Röd Nyckelpigan utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära Barnen har utvecklat sin fantasi, förmåga att vänta på sin tur, de ber varandra om hjälp. Pedagogerna ser en ökad kommunikation i leken. De yngsta barnen har gått från att vara lite iakttagande till att utforska sin miljö både inne och ute. Lärmiljön är föränderlig utifrån barnens intressen. Tillgängligt material och valfrihet vad gäller innelek eller att vara utomhus gör att barnen kan utgå från sin egen vilja. Pedagogerna finns nära barnen i deras lek och kan då vägleda om det behövs. Arbeta vidare med lärmiljön eftersom det skiljer sig åt mellan avdelningarna. Lärmiljön måste vara föränderlig och barnen ska göras mer delaktiga i det arbetet. 12

13 4.5 Estetik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Grodan Lila Grodan Röd Nyckelpigan utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Barnen visar på stor rörelseglädje, de efterfrågar sånger, musik m.m. de initierar gärna själva samlingar och vill använda sångpåsar. De äldre barnen har utvecklat sina förmågor inom de olika uttrycksformerna, de är nyfikna på nya tekniker och material. Utifrån det pedagogerna presenterar har barnen alltmer utvecklat det vidare och konstruerat egna varianter. Grovmotoriken har utvecklats genom dansen, i skapandet har finmotoriken förbättrats. De yngre barnen erbjuds många tillfällen med sång och musik. Material finns lättillgängligt så det själva kan se och hämta. Här erbjuds också barnen konkret material som förstärker barnens upplevelse av t.ex. sånger. Det skiljer sig åt mellan avdelningarna och de äldre barnen behöver erbjudas fler undervisningssituationer inom estetik. Barnen blir mer självständiga när material finns synligt och allra helst lättillgängligt. Dramaarbete saknas på samtliga avdelningar. Fler undervisningstillfällen inom estetik. Drama måste få en naturlig plats i utbildningen. 13

14 4.6 Motorik Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Grodan Lila Grodan Röd Nyckelpigan utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Pedagogerna har sett en tydlig process från att krypa till att gå och klättra på förskolan. De har utvecklats sin kroppsuppfattning, de vågar prova och utmanar sig i olika situationer. Barnen visar på större rörlighet när de går i skogen. Finmotoriken har utvecklats genom t.ex. pärlande. Gymnastiksalen på skolan har utnyttjats vilket gett barnen förutsättningar att utveckla sin motoriska förmåga. Utgården har bidragit till en ökad variation på aktiviteter på gården, barnen är mer aktiva i utemiljön. De äldre barnen har bufféservering, de får själv lägga på den mat de vill äta, de utvecklar en förståelse för portionsstorlek, vad som erbjuds och vad av det de väljer att smaka på o.s.v. Den nya utemiljön har skapat helt nya förutsättningar för barnen att vara aktiva på gården. Närheten till skogen och tillgång till gymnastiksalen på skolan har också bidragit till att barnen får vara aktiva. Bufféservering är dels en förberedelse för skolan men också en möjlighet för barnen att bli mer självständiga. Samtala om kost och hälsa, vad man behöver äta och göra för att må bra. Använda utemiljön även vid planerade undervisningssituationer, inte bara i den fria leken. 14

15 4.7 Socialt utveckla sin identitet och känner trygghet i den utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga, känna delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Fler barn i de äldre grupperna tar mer plats i gemensamma aktiviteter och lekar. Barnens trygghet ökar genom att anknytning har fullt fokus under inskolningen. Barnen har stärkts i sin självständighet, barnen bjuder allt oftare in varandra i lek och hjälper varandra i olika situationer. Tydliga rutiner och struktur gör att barnen blir tryggare. Pedagogerna arbetar utifrån ICDP som förhållningssätt vilket sprider sig hos barnen, de blir trygga individer som sedan blir allt mer självständiga. Pedagogerna finns nära barnen i leken, såväl aktivt som passivt. Rutiner och struktur skapar en förutsägbarhet som ger barnen möjlighet att utvecklas i sitt samspel, de vet vad som väntar och kan fokusera på annat. Vikänslan stärks när barnen stöttar varandra, redan bland de yngsta barnen. Arbete kring andra kulturer har saknats i utbildningen. Det skiljer sig åt på förskolan hur man arbetar med rutiner och struktur, det är dock något som måste genomsyra hela förskolan. Rutiner och struktur måste vara tydliga på hela förskolan. Fler undervisningstillfällen kring rättigheter och skyldigheter, demokrati m.m. 15

16 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/16) Vår avdelning kännetecknas av att barnen ges förutsättningar att Grodan Lila Grodan Röd Nyckelpigan utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande De yngsta barnens identitet stärks genom att de använder ordet stopp. Barnen visar större respekt för varandra och framför på olika sätt sina intressen och önskningar. Barnens förmåga att vara självständiga har ökat, t.ex. klä på sig själv, hämta saker, göra egna val o.s.v. Barnen uppmuntras att visa hänsyn till varandra, de får påverka sin vardag genom att pedagogerna är lyhörda för deras intressen och behov. Pedagogerna finns med och modellar för barnen så de får goda förebilder. Barnen behöver ges inflytande över sin vardag och förskolans lärmiljö, det handlar inte bara om att välja mat, dryck, innelek eller utelek, det måste omfatta djupare demokratiska processer. 16

17 Lärmiljön på hela förskolan måste vara föränderliga utifrån barnens intressen och behov. Arbete kring begreppet demokrati, vad det kan innebära hemma, på förskolan, i samhället o.s.v. Använda Barnkonventionen i undervisningen. 17

18 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98/16) Svarsfrekvens: Ca 40% har svarat på enkäten, vilket gör att det saknas svar från flera vårdnadshavare. Det är svårt att dra några större slutsatser utifrån svaren. Alla har dock fått möjlighet att svara. Det vi ser som utvecklingsområden utifrån dessa svar jobbar vi vidare med. Svarsfrekvensen är dock betydligt bättre än året innan då den låg på 27%. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid ,3 95,4 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 75,0 100 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 100,0 95,8 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 91,7 91,7 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 83,4 95,4 Mitt barn trivs i förskolan. 100,0 95,9 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 91,7 95,8 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 100,0 95,8 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 50,0 77,2 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 100,0 95,8 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 41,7 70,9 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 83,4 91,6 18

19 Vi har saknat förskollärare på förskolan, flera vikarier har varit inne i verksamheten vilket jag tror påverkat flera av dessa frågor. Att barnen känner sig trygga och trivs i förskolan ska inte vara något annat än 100% så det måste vi verkligen jobba vidare med. Vårdnadshavarna saknar information om både verksamheten och barns utveckling och lärande. Flera punkter har också förbättrats sedan förra enkäten och det tar vi också med oss och blir ännu bättre. Bristande kompetens är en bidragande orsak till att svaren ser ut som de gör. Att barnen inte trivs eller känner sig trygga är något som blir det första vi måste ta itu med. Alla barn ska vara trygga i förskolan. Flera vikarier på både längre och kortare tid kan påverka tryggheten för barnen, de blir svårt med anknytning när det är många olika personer som arbetar. Förskolechef har också efterfrågat vad vårdnadshavarna önskar lyfta vid föräldraforum, inget intresse för dessa möten. Revidera Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bjuda in till föräldraforum och fokusera på det som visade negativa svar i enkäten. 19

20 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Samarbetet mellan förskoleklass och förskolan har fungerat bra enligt pedagogerna på förskolan. Gruppen blev varm välkomnad till skolan och den struktur som finns att följa fungerade tillfredställande. Överlämnandet fungerade tillfredställande enligt förskolan. Vi behöver tydligt bestämma vad vi pratar om vid vilka möten. Inför varje möte mellan rektorer och barn/elevhälsa checka av vad som ska lyftas. 20

21 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98/16) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just 21

22 nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT grupp. Två förskollärare i kommunen går en utbildning till SKUA utvecklare (Språk och kunskapsstimulerande arbetssätt). Dessa personer har anordnat en utbildning för våra flerspråkiga timvikarier samt varit ute i handledning hos ett arbetslag (pilot). En ny befattning som utvecklingsledare har införts under det gångna året, hur långt man kommit i det arbetet varierar, det är förskollärare med ett uppdrag att finnas som stöd för förskolechef och vara drivande i bl.a. utvecklingsfrågor. De olika områdesgrupperna bidrar till att sprida nya kunskaper på förskolorna vilket innebär en höjning av kompetensen hos personalen. Personalen har följt upp barnens och verksamhetens utveckling på ett bra sätt. Pedagogiska träffar gemensamt med de andra förskolorna på norr bidrar till utveckling av verksamheten. SKUA utvecklarnas utbildning har skapat en bättre självkänsla hos de flerspråkiga vikarierna, de tar mer initiativ i utbildningen och de känner att deras kompetens genom flerspråkigheten är värdefull. Positiva reaktioner både från vikarierna och från mottagande enheter. Årshjulet ger en bra struktur och möjlighet till god framförhållning. De dokument som personalen använder vid dokumentation har omarbetats och upplevs som enklare än tidigare. SKUA utvecklarna kan bidra med mycket ny kunskap och beprövad erfarenhet i sitt uppdrag. Utvecklingsledarna i verksamheten driver utvecklingsarbete nära verksamheten och kan snabbt fånga upp saker vi behöver jobba mer med. Fortsätta att erbjuda handledning via SKUA utvecklarna till de arbetslag som önskar. SKUA utvecklarna utbilda alla vikarier, utbilda utvecklingsledare 22

23 9. Sammanfattning av utvecklingsområden Enhetens prioriterade utvecklingsområden Struktur Planerad undervisning Språk argumentation, skriftspråk, högläsning, förmåga att tolka utifrån olika medier Matematik börja från början med begrepp och fortsätt vidare med problemlösning o.s.v. Naturvetenskap/teknik bli teknikmedveten som pedagog, utforskande, teknik i vardagen Lek lärmiljö som är tillgänglig och föränderlig Estetik drama Arbeta med demokrati, Barnkonventionen Övriga utvecklingsområden Återinföra infomöten varje vecka Tydlig ansvarsfördelning på avdelningarna Föräldraforum med fokus på föräldraenkäten Revidering av Plan mot diskriminering och kränkande behandling 23