Kvalitetsrapport för förskolan Gläntan

Transkript

1 Kvalitetsrapport för förskolan Gläntan Läsåret

2 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 5 Inriktning... 6 NORMER OCH VÄRDEN... 7 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 7 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 8 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 8 Matris för enhetens måluppfyllelse... 8 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 9 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten BARNS INFLYTANDE Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål FÖRSKOLA OCH HEM Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål

3 Grundfakta Antal barn 15 mars 108 barn varav 27 asylbarn Grundbemanning 15 mars 14,30 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 3

4 Förutsättningar Arbetsmiljö Förskolan består av fem avdelningar varav två småbarnsavdelningar och tre äldreavdelningar. En av äldreavdelningarna är belägen i andra lokaler. På alla avdelningar tas även asylbarn emot. Ett bekymmer är att antalet asylbarn hela tiden fluktuerar, vilket gjorde att vi även detta läsår fick ställa barn i kö upp till fyra månader. Diskussion inleddes även kring ev. utökning av lokaler, vilket fortgår under kommande läsår. Datautrustning och teknik fungerar tillfredsställande. Det finns ett väl inarbetat system kring det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Det finns även en Brand- och säkerhetspärm, som gås igenom vid höstens första APT. Skyddsombudet genomförde under våren en arbetsmiljöenkät, där resultatet analyserats och åtgärder diskuterats gemensamt av förskolechef och skyddsombud. De frågor som bedömdes behöva diskuteras vidare kommer att kontinuerligt tas upp vid personalträffar s.k. veckon. I jämförelse med föregående års enkät var det färre frågor som behöver diskuteras/åtgärdas. De flesta inom området fysisk arbetsmiljö. Under läsåret ändrades organisationen för samverkansgrupp, från att tidigare ha varit gemensam med skola/fritidshem och andra förskolor, till att endast vara för tre förskolor. Småbarnaavdelningarna har under våren fått nya vagnsförråd och en mindre upprustning av utemiljön har skett. Den psykosociala arbetsmiljön har påverkats negativt utifrån brist på vikarier vid ordinarie personals frånvaro, samt då det varit många vikarier med liten erfarenhet av arbete i barngrupp. Utbildning kring brandsäkerhet och HLR har under året genomförts vid flera tillfällen för all personal inom skola och förskola, där tanken är att all personal ska få en sådan vart fjärde år. Utbildning i ergonomi ska ske av kommunens hälsopedagog vart tredje/fjärde år, vilket inte varit aktuellt detta läsår. Den tighta organisationen, skiftningen i antal barn samt det höga antalet inskrivna barn på mellan/äldreavdelningen kräver utbildad och samkörd personal med hög kompetens som har förmåga att organisera arbetet på bästa sätt. Det är även sårbart på samtliga avdelningar vid ordinarie personals frånvaro, då det är svårt att få vikarier fullt ut. En viktig del av arbetsmiljön för pedagogerna är att de erbjuds fortbildning. Arbetet med implementering av det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter med hjälp av specialpedagog, kvalitetspedagog, IKT-pedagog och förskolechef. Även arbetet med ICDP och språk/flerspråkighet kommer att fortgå på våra pedagogiska träffar. 4

5 Systematiskt kvalitetsarbete Under 2014 har arbetet varit inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys. En revidering av rutinen har gjorts under året. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3, är inlagd i rutinen. Språkmatrisen är också utgångspunkt för barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Under året har ett arbete pågått i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och i början av 2015 kommer en ny överlämnandeplan att vara klar. Personalen hanterar nu materialet i det systematiska kvalitetsarbetet på ett säkrare sätt, men processen och arbetet med dokumentationen och arbetet med lärplattor behöver fortgå under fortsatt stöd. Diskussion kring det fortsatta arbetet har förts dels i förskolechefsgruppen, dels i de olika utvecklingsgrupper som finns gemensamt för hela förskolan. Under läsåret har reflektions- och analysdelen utvecklats. Vårt arbete med pedagogiska träffar är en framgångsfaktor. Fortsatt processtöd finns och planeras med hjälp av kvalitetspedagog, IKT-pedagog, specialpedagog och förskolechef. Vi fortsätter med att ge ny personal introduktion i det systematiska kvalitetsarbetet. I kvalitetsgruppen fortgår arbetet med pedagogisk dokumentation och verksamhetsdokumentation, vilket på sikt kommer att leda till att barnens portfolio avvecklas, samt att verksamhetsdokumentationen utvecklas. Det pågår även ett arbete med vidareutveckling av utvecklingssamtal; dess form och innehåll. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Under läsåret har ny personal i kommunen vid fem tillfällen deltagit i ICDP-utbildning samt utbildning i Bornholm. En pärm med Bornholmsmaterial har tagits för att därigenom underlätta för pedagogerna. Vid ett tillfälle/termin har all personal haft uppföljning med specialpedagog gällande ICDP och språkplanen inklusive språkmatrisen. Detta vid pedagogiska träffar. Matematikgruppen har under läsårets träffar börjat diskutera och planera kring utbildning i matematiklyftet; ett utbildningsmaterial från Skolverket. Språkgruppen har under läsåret varit på en gemensam föreläsning gällande flerspråkighet, men arbetet har tyvärr haltat p.g.a. sjukdom. All personal i kommunen har under läsåret varit på föreläsning kring utvecklingssamtal, där tanken är en kommungemensam strategi kring detta. All personal har vid två tillfällen varit på föreläsning kring barn och stress. 5

6 Personalen uttrycker vikten av att regelbundet följa upp utbildningssatsningar för att därigenom befästa och fördjupa kunskapen. Systematiken kring uppföljning av ICDP, språkplanen och kvalitetsarbete med ett tillfälle/termin och område fungerar bra. Fortsatt uppföljning kring ovan redovisade utbildningar. Förskolechef, specialpedagog och kvalitetspedagog lägger upp innehållet i de pedagogiska träffarna och visar på sambandet och helheten mellan de olika utbildningssatsningarna. Fortsatt utbildning kring föräldrasamverkan med fördjupning kring utvecklingssamtal fortgår och en föreläsning kring att hålla samtal är inplanerad under höstens sista studiedag. Inriktning Pedagogiska träffar sker vid tre tillfällen/termin och arbetslag och är ett viktigt instrument för att befästa och fördjupa kunskap gällande ICDP, kvalitetsarbete och språk. Gällande språk har inriktningen under läsåret legat på flerspråkighet vid de pedagogiska träffarna. Gläntans personal uttrycker gällande ICDP att det är fortsatt bra och värdefullt, ser helhet och samband med andra utbildningssatsningar, så fortsätta på samma sätt. Gällande kvalitetsarbetet upplevs reflektions- och analysmaterialet diffust och oklart, det tar tid att komma in i alla blanketter, viktigt med repetition för att befästa. Flerspråkighet upplevdes som intressant att höra hur andra förskolor arbetar med detta, samt att vi själva gör ett bra arbete kring detta utifrån de förutsättningar vi har. Då diskussioner förs kommungemensamt gällande framtida pedagogisk dokumentation finns en osäkerhet kring vad som komma skall. Arbetet med detta fortgår centralt under kommande läsår. Upplägg med pedagogiska träffar och dess innehåll fortgår även kommande läsår. Som utvecklingsbehov tar pedagogerna gällande kvalitetsarbetet upp att få klara instruktioner; lika budskap för hur blanketterna ska användas och syftet med dessa, innan de går ut till enheterna samt att få fortsätta arbeta praktiskt med dokumenten vid de pedagogiska träffarna. Önskemål om att skriva utvärdering i direkt anslutning till den pedagogiska träffen och inte vänta till studiedagen. Önskemål om att alla tre äldreavdelningar får ha pedagogiska träffar tillsammans för att känna gemenskap och planera verksamheten/aktiviteter tillsammans. 6

7 Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Arbetet har under läsåret skett utifrån planen som reviderats ht-14. Föräldrarna fick möjlighet att vara delaktiga i arbetet med denna vid höstens föräldramöte. Synpunkter om barnets trivsel har tagits upp på utvecklingssamtal samt i den kommungemensamma föräldraenkäten. MÅL: På Gläntans förskola strävar personal i samarbete med föräldrarna efter att skapa en trygg miljö för våra barn, fri från diskriminering och kränkande behandling. Föräldrarna fick vid årets föräldramöte komma med synpunkter på vad de anser vara en trygg miljö: Engagerad och närvarande personal som finns där barnen är Alla barn behandlas lika Bra klimat i barngruppen, gärna att barnen tar del av värdegrundsdiskussionerna på förskolan; tid för samtal med barnen och mellan barnen Ingen utanför Samma vikarier så mycket det går Bli mött i hallen av personal, ett känt ansikte som tar emot på morgonen Mer personal/lagom stora barngrupper Personal som är uppmärksamma, läser av och lyssnar in varje barn, delaktighet Säker inne- och utemiljö (hela leksaker, fungerande staket, grindar och belysning) Tydliga gränser, fasta rutiner men även tid för överraskningar/oplanerade aktiviteter Gällande det främjande arbetet har personalen ett arbetsätt som innebär att man alltid: Arbetar aktivt för att stärka inflytandet för barnen Organiserar barngruppen så att samspel och samhörighet stimuleras Vuxna deltar aktivt i barnens lek och aktiviteter såväl ute som inne Lyfter fram olikheter och likheter som något positivt Arbetar aktivt med värdegrund utifrån barnens ålder och mognad Integrerar barn av utländsk härkomst i våra barngrupper Regelbundet diskuterar förhållningssätt både mot/med barn och vuxna Undersöker barnets uppfattning av sin trivsel vid utvecklingssamtal Är goda förebilder för såväl vuxna som barn Arbetar utifrån ICDP Medverkar till att skapa god kontakt med föräldrarna så att de får förtroende för personal/chef/verksamhet och kan tala om när något är fel, eller om något kommer upp i samtal med barnet hemma som rör förskolan Fortlöpande samtal med föräldrar om barnets trivsel Samarbetar och ser alla barn som allas barn och ansvar Åtgärder för det förebyggande arbetet utifrån identifierade riskfaktorer inför läsåret 2014/15: Eftersträva att vid personals frånvaro i första hand önska/använda oss av kända vikarier 7

8 Pedagogerna observerar hur leken fungerar. Genom närvarande vuxna i alla situationer finns goda kunskaper om barnen och gruppens behov och på så sätt kan eventuella kränkningar upptäckas snabbt Vi gör barnen mer delaktiga; utifrån ålder, mognad och förmåga ges barnen möjlighet att i såväl vardagen som vid planerade intervjutillfällen uttrycka hur de uppfattar sin och andras situation. Detta sker i vårt värdegrundsarbete såsom Kompisböcker, barnkonventionen och genom Glada-munnar-enkät till barn alternativt föräldrar inför utvecklingssamtalen Att föräldrarna är medvetna om att de har ett gemensamt ansvar för att uppmärksamma om något barn inte mår bra och föra vidare informationen till personal på förskolan Föräldrarna uppger i årets kommungemensamma föräldraenkät att barnen trivs och är trygga på förskolan. Personalen uppger att de arbetar för det främjande och förebyggande arbetet i enlighet med planen, men att det kan vara svårt att fullt ut möta föräldrarnas kriterier för en trygg miljö utifrån stora barngrupper och för lite personal samt utifrån fysiska förutsättningar gällande inne- och utemiljön. Arbetet med föräldrars delaktighet behöver fortgå och revidering av planen kommer att ske i samarbete med föräldrarna och tas upp vid höstens första föräldramöte. Vi behöver bli bättre på att hänvisa till likabehandlingsplanen, såsom vi gör med andra styrdokument. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Se utvärdering under rubrik Likabehandlingsplanen Se analys under rubrik Likabehandlingsplanen Se utvecklingsbehov under rubrik Likabehandlingsplanen Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse 8

9 Socialt Lekmässigt Motoriskt Språkligt Estetiskt Matematiskt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Fjärilen Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Fjärilen Nyckelpigan Humlan svart Fjärilen Fjärilen Fjärilen Fjärilen Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärdrar våra arbetssätt. Nyckelpigan Trollsländan Humlan svart Humlan gul Nyckelpigan Trollsländan Humlan svart Humlan gul Nyckelpigan Trollsländan Humlan svart Humlan gul Nyckelpigan Trollsländan Humlan svart Humlan gul Nyckelpigan Trollsländan Humlan svart Humlan gul Trollsländan Humlan gul Naturvetenskapligt och tekniskt Nyckelpigan Fjärilen Trollsländan Humlan svart Humlan gul Pedagogerna skattar sig högt inom de flesta områden och uppger att de har upparbetat rutiner och ett gemensamt arbetsätt. Pedagogerna på Fjärilen, som generellt skattat sig lägre, uppger att de behöver fundera vidare på ett bättre sätt att dokumentera och spara på ett sätt som blir lättillgängligt för såväl barn som föräldrar samt börja använda lotusdiagrammet mer. Fortsatt arbete med språkmatris och gruppinventering kommande läsår. Pedagogerna behöver dokumentera, analysera och följa upp arbetet även inom de ämnesområden där måluppfyllelsen ligger lägre. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Gläntan har under läsåret haft samma gemensamma mål under rubrik Utveckling och lärande : På förskolan Gläntan utvecklar barnen sitt lärande genom lek. 9

10 Fjärilen Detta sker när barnen: Visar intresse för varandras lek, oavsett ålder, kön eller etnicitet Får rika tillfällen till att använda språket, för att kunna samspela bättre i leken De metoder som användes var pedagogernas själva genom förhållningssättet ICDP, arbeta för att skapa relationer med barnen oavsett avdelningstillhörighet, uppmuntra barnen att sätta ord på vad de vill och lyssna på varandra, vägleda och uppmuntra barnen till ett vänligt bemötande samt genom Bornholmsmetoden. De granskningsmetoder som använts är observationer, anteckningar, reflektions- och planeringsunderlaget samt fotodokumentation. Pedagogerna på Fjärilen uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna enligt ovan till stor del är uppfyllda då barnen visar glädje över att ha fått nya kamrater och då det sker naturligt att leka med olika barn. Pedagogerna beskriver barngruppen som mer harmonisk och ser utökad bemanning samt konsekvent arbete i mindre grupper som en framgångsfaktor. Arbetet fortgår och är ständigt aktuellt. Pedagogerna uppger att de behöver funder vidare på ett bättre sätt att dokumentera och spara på ett sätt som blir mer lättillgängligt för såväl barn som föräldrar samt börja använda lotusdiagrammet mer. Nyckelpigan Detta sker när barnen: Bemöter varandra och vuxna på ett vänligt sätt(respektfullt), i både ord och handling Visar intresse för varandras lek, oavsett ålder, kön eller etnicitet De metoder som användes var ICDP, Bornholm, Kompisböcker, barnkonventionen och känslosamlingar och genom turtagning, begrepp Inte lekt färdigt, påbörja-genomföraavsluta, i det dagliga samtalet uppmuntra och uppmärksamma barnen till ett vänligt bemötande och använda sig själva som förebilder. De granskningsmetoder som använts är observationer och intervjuer, filma med lärplatta, föräldraenkät, sociogram och dokumentation av goda exempel på hur barnen bemöter varandra och vuxna på ett vänligt sätt. Pedagogerna på Nyckelpigan uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna enligt ovan är uppfyllda. De har genomfört barnintervjuer där det framkommer att övervägande del av barnen upplever att de får vara med och leka, att de frågar om man får vara med och leka, att de leker med både flickor och pojkar, äldre och yngre. De ser dock ingen förändring i den fria leken gällande barn från olika kulturer. Arbetet fortgår och är ständigt aktuellt. Pedagogerna tar med sig arbetet med att barnen blandar sig mer även i den fria leken till nästa läsår. Trollsländan Detta sker när: Vi ser att barnen bjuder in varandra till lek (socialt samspel) Vi ser att barnen hittar andra lekkontakter (lekförmåga) 10

11 De metoder som användes var att som vuxen delta/vara nära barns lek för att i stunden vägleda till ett positivt samspel, Kompisböcker, EQ-dockor, presentera lekmaterial, dramatisera och att uppmuntra barnen att använda sociala begrepp såsom hej, hej då, tack naturligt i vardagen. De granskningsmetoder som använts är observationer och barnintervjuer, föräldraenkät, dokumentera goda exempel på hur barn bemöter varandra och vuxna på ett vänligt sätt samt sociogram. Pedagogerna på Trollsländan uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna enligt ovan är uppfyllda. Barnen väljer nu själva Kompisböckerna och använder deras budskap i lek och konfliktsituationer. De ser att barnen bjuder in till och hittat nya lekkonstellationer. De har även genomfört en föräldraenkät med hög skattning av måluppfyllelse. Arbetet fortgår och är ständigt aktuellt. En lärdom att ta med sig är metoden att göra någon form av intervju där målet finns integrerat. Humlan gul Detta sker när barnen: Visar intresse för varandras lek, oavsett ålder, kön eller etnicitet Väntar på sin tur Visar intresse för varandras lek/aktivitet De metoder som användes var ICDP där pedagogerna är närvarande och aktiva, skapa lekmiljöer utifrån barnens intressen med inspirerande lekmaterial, medveten gruppering i leksituationer och genom tvärgruppssamlingar med hjälp av flanosagor och konkret material gällande sång, musik, rim och ramsor och temaarbete. De granskningsmetoder som använts är observationer, återkoppling från föräldrar och genom dokumentation i form av bild (lärplatta/digitalkamera). Pedagogerna på Humlan gul uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna enligt ovan är uppfyllda. Framgångsfaktorer: De har utgått ifrån sin planering och då lyssnat in barnen kring vad de visar intresse för, de har ett medvetet förhållningssätt när det gäller gruppering, barns behov, intressen och kompetenser. De har arbetat med ett lagom stort temaområde, har synlig dokumentation som gör det lätt att återkoppla under dagen och såväl pedagogerna själva som barnen tycker att det är roligt och visar intresse. Barnen reflekterar och återkopplar, lyssnar och ger uttryck för egna erfarenheter/upplevelser. Barnens språkutveckling har ökat genom att de vågar uttrycka sig, kommunicerar mer, intresserar sig för bilder, böcker och symboler. Arbetet fortgår och är ständigt aktuellt; Språklig medvetenhet och språklig stimulans, att som pedagoger uppmuntra barnen till att själva våga uttrycka sig på olika sätt t.ex. vid samling, samspels- och rutinsituationer är viktigt och uppmuntras vidare oavsett målområde. Humlan svart På förskolan Gläntan utvecklar barnen sin lek. Detta sker när barnen påbörjar, genomför och avslutar sin lek. 11

12 Den metod som användes var att pedagogerna begränsade utbudet av leksaker på avdelningen: barnen fick välja en aktivitet/låda att leka med. När leken var klar städade man undan innan ny aktivitet/låda påbörjades. Lådorna byttes successivt ut för att barnen därigenom skulle få nytt material att leka med. Pedagogerna själva var aktiva i leken för att skapa bra rutiner kring leken och genom att påminna om att påbörja-genomföra-avsluta. De granskningsmetoder som använts är ett tabelldiagram för att dokumentera strukturen i leken, muntliga diskussioner i arbetslaget samt föräldraenkät. Pedagogerna på Humlan svart uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna enligt ovan är uppfyllda och har fått in som rutin att barnen påbörjar-genomför-avslutar lek. I föräldraenkäten hög skattning av måluppfyllelse. Arbetet med de inarbetade rutinerna fortsätter till hösten. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Förskolan har gett förutsättningar, som lett till att barnen har utvecklat språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten, genom att 63 % av årets femåringar är på gång med alla kriterier i språkmatrisen utifrån indikatorerna: Barnen visar förmåga: att förstå många ord och begrepp att visa intresse för sång, rim och ramsor att leka med ord att intresse sig för att skriva sitt namn och delvis eller helt skriva sitt namn att visa intresse för siffror och bokstäver att visa intresse för lekskrivning På förskolan Gläntan har förutsättningar getts i verksamheten så att 63 % av årets femåringar är på gång utifrån målkriterierna enligt ovan och överlämnande har skett till förskoleklasspedagog. Även våra asylbarn är inkluderade i denna skattning. I övrigt så har specialpedagog, i slutet av vårterminen, varit ute i alla arbetslag och utifrån språkmatrisen inventerat om det finns nya barn som vi behöver ha koll på gällande språklig utveckling, gått igenom aktuella barn och pedagogiska åtgärder samt bokat uppföljning. 12

13 Fortsatt processtöd av specialpedagog gällande arbetet med språkmatris och Bornholm. Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 13

14 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Fjärilen Trollsländan Nyckelpigan Humlan svart Humlan gul Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Pedagogerna på samtliga avdelningar skattar att de kommit upp till, eller över, barnkonventionens minigräns. Arbetet sker utifrån styrdokument och barnkonventionen för barns inflytande samt utifrån ICDP som förhållningssätt. På Fjärilen tar pedagogerna i sin analys upp att de ligger högt i sin skattning, men känner tveksamhet inför att dela inflytande och ansvar över beslut med barnen utifrån en fundering kring hur det skulle gå till rent praktiskt samt en oro att det skulle bli ett för tungt ansvar för en del barn. På Nyckelpigan tar pedagogerna upp att barn på förskolenivå kan ha medbestämmande inom enklare områden på deras nivå t.ex. inköp av material och välja aktiviteter. 14

15 I Trollsländans analys tar pedagogerna upp att barnen involveras i beslutsfattande processer där det är möjligt. Humlan gul tar i analysen upp att de tror att anledningen till att de är där de är idag är att de ser barns inflytande som en naturlig och viktig del i vår verksamhet och ständigt arbetar med frågan. På Humlan svart tar pedagogerna upp att barnens intressen och behov styr verksamhetens innehåll och miljö samt att de som pedagoger är lyhörda för barnens önskemål och återkopplar till dem. Detta är ett ständigt aktuellt och pågående arbete. En tanke finns om att arbeta vidare med demokratiska processer t.ex. att barnen får rösta i olika situationer samt medbestämmande inom vissa områden. Ambition finns att dokumentera mer kring detta område. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Inget prioriterat mål inom området Förskola och hem detta läsår. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2015 Svarsfrekvens: 72 av 81= 89 % Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn trivs i förskolan Jag uppfattar att det finns arbetsglädje i förskolan Personalen bryr sig om mitt barn Det är god stämning mellan barn och personal på förskolan Jag uppfattar personalen som goda förebilder Jag får information om målen som styr verksamheten Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 3 97 förutsättningar och behov. 8. Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp Jag är nöjd med den information jag får om mitt barns utveckling 4 96 och lärande. 10. Jag är nöjd med övrig information från förskolan Jag får ett bra bemötande av förskolans personal Jag har varit på förskolans föräldramöten Jag är nöjd med förskolans föräldramöten

16 14. Jag är nöjd med mitt barns förskola Jag kan rekommendera mitt barns förskola. 100 I resultatet ovan kan utläsas att det varit en hög svarsfrekvens och att föräldrarna i stort är mycket nöjda. Närvaron på föräldramöten och nöjdheten med föräldramöten ligger generellt lägre än övriga svar. Nöjdheten på båda dessa har dock ökat sedan föregående år. Pedagogerna har genom åren provat olika former av föräldramöten; En fundering är om föräldrarna upplever att de får så god information via månadsbrev, utvecklingssamtal och daglig kontakt att de tycker föräldramöten är onödiga. I föräldrarnas frisvar har de framkommit önskemål om att som ensamstående få ta med sig barn till föräldramöten. Det har även i år kommit synpunkter om för stora barngrupper och för lite personal framkommit. Pedagogerna kommenterar detta i sin analys med att det är frågor som ligger utanför deras påverkansområde, och undrar hur politiken hanterar svaren i föräldraenkäten. Vid utlämnande av enkäter har inte asylföräldrar tillfrågats, då det varit praktiskt svårt att genomföra. I jämförelse med föregående års föräldraenkät ser vi överlag ett bättre resultat än föregående år. Vid höstens första APT diskutera vidare kring föräldramöten upplägg och utformning. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Arbetet har skett utifrån gällande överlämnandeplan. Överlämnande av barn i behov av särskilt stöd har skett. På Gläntan kommer fritidshemmets pedagoger och hälsar på barnen i förskolan vid ett tillfälle i slutet av vårterminen. Barnen besöker förskoleklass vid ett tillfälle i slutet av terminen. Ett överlämnande från förskola till förskoleklasspedagog och fritidshem skedde efter vårterminens slut. En gemensam analysdag sker i juni varje år där resultaten från NP i åk 3 och 6 diskuteras gemensamt. Nytt för i år var att även åk 9 fanns med. Då identifieras mönster som vi inom förskolan kan ta hänsyn till redan på förskolan och på så sätt ge barnen de bästa förutsättningar att lyckas i skolan. 16

17 Arbeta vidare med att utveckla överlämnande av asylbarn. Tankar finns om att under deras sista år på förskolan skriva barndokumentation som tas upp vid utvecklingssamtal där även överlämnande till förskoleklass informeras/diskuteras. Vid den gemensamma analysdagen framkom att vi i förskolan kan förbereda barnen genom att arbeta vidare kring att hålla fokus och uthållighet: förbereda-genomföra-avsluta, begrepp, ordförståelse, hålla tråden i berättelser, läsförståelse genom att läsa mellan raderna samt taluppfattning. En kommungemensam arbetsgrupp har under läsåret reviderat överlämnandeplanen, som ska sjösättas under kommande läsår och gälla i hela kommunen med lokala variationer. Förskoleklasspedagogerna har lämnat ett förslag om att 5-årsgruppen nästa läsår kan låna deras lokaler en dag/vecka då de själva går till skogen. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Enligt förskolans läroplan kap.2.6 ska förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärderingen infördes ett gemensamt dokumentationsmaterial inom hela förskolan gällande det systematiska kvalitetsarbetet. Detta var under våren 2014 ute på remiss hos all personal och reviderades därefter. På Gläntan arbetar pedagogerna enligt årscykeln med kvalitetsarbetet, och har hjälp av kvalitetspedagog vid såväl höstens som vårens pedagogiska träff med innehåll kvalitetsarbete. Även specialpedagog har varit behjälplig i form av handledning gällande struktur och dokumentation, främst kring barn i behov av särskilt stöd. Det som framkommer i pedagogernas egen skattning/utvärdering gällande måluppfyllelse på Gläntan är att de skattar sig högt inom de flesta områden och uppger att de har upparbetat rutiner och ett gemensamt arbetsätt. Pedagogerna på Fjärilen, som generellt skattat sig lägre, uppger att de behöver fundera vidare på ett bättre sätt att dokumentera och spara på ett sätt som blir lättillgängligt för såväl barn som föräldrar samt börja använda lotusdiagrammet mer. 17

18 Det som framkommer i föräldrarnas nöjdhetsenkät är att föräldrarna i stort är mycket nöjda och uppger att deras barn trivs på förskolan. Närvaron på föräldramöten och nöjdheten med föräldramöten ligger generellt lägre än övriga svar. Nöjdheten på båda dessa har dock ökat sedan föregående år. Det har varit en hög svarsfrekvens. I jämförelse med föregående års föräldraenkät ser vi överlag ett bättre resultat än föregående år. Fortsatt processtöd gällande dokumentation behövs och planeras med hjälp av specialpedagog, kvalitetspedagog, IKT-pedagog och förskolechef. Inom de områden där måluppfyllelsen ligger lägre behöver vi arbeta vidare kring att dokumentera, analysera och följa upp arbetet. Inför nästa läsår behöver arbetet med att få ett ökat intresse för föräldramöten samt fortsatta diskussioner med föräldrarna om innehållet på dessa ske. Gläntans målområde för läsåret 2015/16 kommer att diskuteras på höstens första APT vid genomgång av kvalitetsrapporten och slutligen fastställas på studiedagen i september utifrån vad gruppinventeringen visar Kristina Öhrn Förskolechef 18