BUN:s Kvalitet- och utvecklingsprogram för (30)

Transkript

1 1 (30)

2 2 (30) BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram har antagits av BUN den Utarbetandet har skett av Barn- och utbildningssektorns chef, verksamhetsutvecklare, rektorer, förskolechefer och genom remiss till berörda pedagoger i verksamheterna och samverkats enligt samverkansavtal med Lärarnas riksförbund, Lärarförbundet och Kommunal. Martin Persson Barn- och utbildningschef, Höör

3 3 (30) Innehållsförteckning Förord... 5 Huvudmannens prioriterade målområden... 5 Förtydligande av huvudmannens prioriterade målområden... 6 Kunskaper och förmågor... 6 Studiero... 7 Trygghet... 7 Demokrati och inflytande... 8 Lärandet i förskolan... 8 Genomförande av kvalitetsarbetet i BUN... 9 Huvudman... 9 Tillsyn av fristående förskolor och fritidshem... 9 Klagomålshantering... 9 Uppföljning och återkoppling av BUN:s kvalitetsarbete...10 Löne- och medarbetarsamtalen...10 Skolenhet...11 Lärare...11 Elev...11 Fritidshem...11 Förskoleklass...11 Förskoleenhet...12 Vårdnadshavare...12 Sammanfattning av gjorda utvecklingsinsatser Underlag för förbättringsinsatser...14 Grundskola och grundsärskola...14 Förskola...14 Fritidshem...14 Planerade förbättringsinsatser Undervisningsprocessen...15

4 4 (30) Lärandet i Förskolan...15 Inkludering arbetet med elever i behov av särskilt stöd...15 Matematiklyftet...16 Kvalitetsrapport som processverktyg...17 Bilaga BUN:s årsklocka för det systematiska kvalitetsarbetet...18 Bilaga Processen kvalitetsrapporter för kunskapsresultat...19 Bilaga - Förskolornas årsklocka för det systematiska kvalitetsarbetet...20 Bilaga - Undervisningsprocessen...20 Bilaga Löne- och medarbetarsamtalsprocessen...21 Bilaga - Handlingsplan för internkontroll...23 Rapport...23 Utförda internkontroller...23 Förslag till organisation av internkontrollen...24 Aktivitetsplan för internkontroll...24 Tidsschema för internkontroll skola...25 Tidsschema för internkontroll förskola...25 Bilaga handlingsprogram för studie- och yrkesvägledningen i Höörs kommun...26 Inledning...26 Vad är studie- och yrkesvägledning?...26 Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning - hela skolans ansvar...27 Prioriterade områden för studie- och yrkesvägledarnas insatser i Höör 2013/ Varför hoppar eleverna av gymnasieskolan?...30

5 5 (30) FÖRORD Barn- och utbildningsnämnden i Höör har sedan 2011 arbetat utifrån ett sektorsspecifikt Kvalitets- och utvecklingsprogram med utgångspunkt i några få prioriterade nationella målområden. Programmet är huvudmannens dokument för att uppfylla skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete 1. Systematiken gäller såväl huvudmannanivå som förskole- och skolnivå. Kvalitetsarbetet ska bedrivas i hela sektorn och vara kontinuerligt. Med systematik menas att planera, följa upp och utveckla kvaliteten i utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och resultatutvecklingen gå att följa över tid. På enhetsnivå ska det systematiska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet 2. Kvalitets- och utvecklingsprogrammet syftar också till att förbättra kvaliteten genom att prioritera och systematiskt fokusera på de aktiviteter som skapar hög måluppfyllelse och ett gott arbetsklimat. Att arbeta processinriktat innebär att fokus flyttas från de färdiga resultaten till de aktivitetskedjor som skapar dem. Våra prioriterade processer är; undervisningsprocessen, löne- och medarbetarsamtalsprocessen och årsklockan för det systematiska kvalitetsarbetet. Processerna bifogas i bilagor med samma namn. HUVUDMANNENS PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN BUN har gjort en tydlig prioritering i de nationella styrdokumenten för utbildningsverksamheten. Övriga nationella mål gäller fortfarande för samtliga verksamheter, men det systematiska kvalitetsarbetet i Höörs kommuns barn- och utbildningssektor kommer att prioritera: Kunskaper och förmågor i skolverksamheten 3 Trygghet för eleverna i grundskolan, grundsärskolan, vuxenutbildningen, barnen i förskolan, förskoleklass och fritidshem och de studerande i vuxenutbildningen Studiero för eleverna i förskoleklass, grundskola, grundsärskola och vuxenutbildning Demokrati och inflytande Lärandet i förskolan 1 4 kap skollagen 2 4 kap. 4 skollagen 3 Skolverksamheten avser grundskola, grundsärskola och vuxenutbildningen

6 6 (30) FÖRTYDLIGANDE AV HUVUDMANNENS PRIORITERADE MÅLOMRÅDEN Genom att prioritera målområden för verksamheterna skapas fokus på de saker som har störst påverkan för barn och elevers möjlighet att nå målen för utbildningen och utvecklas så långt som möjligt i en trygg miljö. KUNSKAPER OCH FÖRMÅGOR Utbildningen syftar till att eleverna i skolan ska inhämta kunskaper och förmågor samt främja en livslång lust att lära. För att följa upp elevens utveckling mot utbildningsmålen ska kunskapsmätningar göras enligt nedan: Mätning av kunskaper och förmågor åk 1-9 När Vad Hur/Vem Åk 1-6 Varje år enligt handlingsplan för de kommunövergripande testerna Åk 3, 6 och 9 På tider fastställda av Skolverket Mäta elevernas utveckling av färdigheter inom läsning, skrivning och matematik. Mäta elevernas kunskaper och förmågor mot kunskapskraven i kursplanerna. Screening enligt handlingsplan för de kommunövergripande testerna. Lärare/specialpedagog/ speciallärare Nationella ämnesprov Lärare Åk 6-9 Varje termin Åk 1-9 Varje termin Åk 1-5 Varje läsår inför och under ett utvecklingssamtal Åk 1-9 Enligt årsklockan Mäta elevernas kunskaper och förmågor mot kunskapskraven i kursplanerna. Mäta elevernas kunskaper och förmågor mot kunskapskraven i kursplanerna. Markera antal elever som riskerar att inte uppnå de lägsta kunskapskraven i respektive ämne. Upprätta och följa upp IUP med elev och vårdnadshavare. (Lagändring träder i kraft ) Mätning av kunskaper och färdigheter enligt ovan, följa upp elever som riskerar att inte uppnå lägsta kunskapskrav i ämnena, samt analysera måluppfyllelsen utifrån kön och utländsk bakgrund Termins- och slutbetyg Lärare Statistikverktyg i InfoMentor Lärare Skriva IUP/Framåtsyftande plan i InfoMentor Lärare Kvalitetsrapport Rektor redovisar resultat och förbättringsinsatser Till grund för det systematiska kvalitetsarbetet ska resultaten från mätningarna aggregeras på elev-, klass- och skolnivå i en kvalitetsrapport. Rektor ansvarar för att tillsammans med personal, analysera och ta fram förbättringsförslag. Processen dokumenteras i en kvalitetsrapport.

7 7 (30) Skolverket har gett ut allmänna råd om hur lärare bör planera och genomföra undervisningen samt hur rektorn bör ge förutsättningar för en strukturerad undervisning. Dessa allmänna råd har sammanfattats i BUN:s Undervisningsprocess 4. Rektorn ska tillsammans med lärarna kontinuerligt följa upp och förbättra denna process. Individuella utvecklingsplaner (IUP), åtgärdsprogram, frånvaro och betyg dokumenteras från och med hösten 2012 i InfoMentor. Undantag för frånvarorapportering som inte görs av alla 1-6 skolor. Statistikverktyget i systemet visar elever som riskerar att inte nå kunskapskraven, frånvaro, åtgärdsprogram och betyg. Dessa resultat ger analysunderlag för förbättringsinsatser på skolenheten. När elever i undervisningen riskerar att inte nå kunskapskraven eller av andra skäl har behov av särskilt stöd ska en pedagogisk utredning startas. Om utredningen visar att det behövs särskilt stöd ska rektorn besluta om att upprätta ett åtgärdsprogram. BUN har i samtliga rektorsområden genomfört en processkartläggning för identifiering och tillvägagångssätt för elever i behov av särskilt stöd. Varje rektorsområde ska kontinuerligt granska denna process och vidta förbättringsinsatser vid behov. Rutiner för åtgärdsprogram håller på att tas fram efter de nya allmänna råd som gavs ut av Skolverket våren Arbetet väntas vara klart hösten STUDIERO I den nya skollagen står det att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras studiero 5. Till stöd för detta ska även verksamheten utarbeta ordningsregler 6 i samråd med eleverna och informera vårdnadshavare om dessa och vilka disciplinära 7 eller andra åtgärder som följer av att bryta mot dem. Varje skolenhet använder egna självskattningsverktyg för att mäta studiero. Analysen av resultaten används på tre nivåer; läraren tillsammans med eleverna, skolenheten och huvudmannen. Resultaten med analys och förbättringsinsatser redovisas för varje skolenhet i en kvalitetsrapport. TRYGGHET I den nya skollagen står det att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla barn och elever tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet 8. Barn och elever ska i all kommunal utbildningsverksamhet i Höör möta respekt för sin person och sitt arbete. Verksamheterna ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära 9. Skolenheterna ska vid varje läsårsstart utarbeta ordningsregler 10 under medverkan av eleverna, samt ange vilka disciplinära 11 eller andra åtgärder som följer av att bryta mot dem. Samtliga verksamheter ska 4 Se bilaga, undervisningsprocessen 5 5 kap. 3 skollagen 6 5 kap. 5 skollagen 7 5 kap och kap. Trygghet och studiero, skollagen 9 Läroplanen för grundskolan kap kap. 5 skollagen

8 8 (30) även utarbeta en plan mot diskriminering och kränkande behandling 12. Arbetet med planen ska vara målinriktat och utarbetas i samverkan med eleverna efter ålder och mognad. Ordningsregler och plan mot diskriminering och kränkande behandling med anmälningsrutiner ska vara kända för elever, personal och vårdnadshavare. Skolenheterna med fritids och förskoleklass använder självskattningsverktyg för att mäta trygghet. Analysen av resultaten används på tre nivåer; pedagogen tillsammans med eleverna, skolenheten och huvudmannen. Förskoleverksamheterna använder egna verktyg och/eller dokumentation för mätning av trygghet. Resultaten av trygghet med analys och förbättringsinsatser redovisas på enhetsnivå i en kvalitetsrapport. DEMOKRATI OCH INFLYTANDE Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott har pekat ut demokrati och inflytande som ett nytt prioriterat målområde för samtliga verksamheter inom barn- och utbildningssektorn. Demokrati och inflytande är ett av skolans övergripande och fundamentala mål. Skolväsendet vilar på demokratins grund. Det står i läroplanen att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. De mål som eleverna ska utveckla handlar om etiska ställningstagande med demokratiska värderingar som grund, respekt för andra människors egenvärde, avståndstagande från förtryck och kränkande behandling och en vilja att handla med andra individers situation och bästa för ögonen. I den regelbundna tillsynen, som genomfördes av Skolinspektionen hösten 2012, av barn- och utbildningssektorns verksamheter fick huvudmannen kritik för arbetet med barn och elevers inflytande över utbildningen. Eleverna i Höörs kommun skolor ges inte ett reellt inflytande över utbildningen skriver Skolinspektionen i sitt beslut. Det prioriterade målet ska på sikt öka måluppfyllelsen kring uppdraget, demokrati- och inflytande. LÄRANDET I FÖRSKOLAN Förskolan blev 2010 med den nya skollagen 2010:800 en egen skolform, där undervisningen sker under ledning av förskollärare, men där även annan personal kan finnas för att främja barnens utveckling och lärande. Huvudmannen har det yttersta ansvaret men förskolechefens roll är att leda och utveckla den pedagogiska verksamheten och ge personalen kompetensutveckling. En reviderad läroplan för förskolan tillkom 2010, Lpfö 98/10. I förskolans läroplan beskrivs att omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet och mångfald i lärandet utifrån varje barns förutsättningar. Förskolechef och förskollärare har tillsammans fått ett särskilt ansvar att tillsammans med övrig personal utveckla verksamheten utifrån läroplanens värdegrundsuppdrag samt mål och riktlinjer. Barnet ska enligt läroplanen vara medskapare av sin kunskaps- och sociala utveckling i en interaktiv och relationell process. Denna lärandeprocess ska systematiskt dokumenteras och gå att följa över tid och barnen ska ges förutsättningar att interagera i 11 5 kap och kap. Åtgärder mot kränkande behandling, skollagen

9 9 (30) dokumentationen. Dokumentationens syfte är att ge en reflekterande och transformativ kraft till barn, arbetslag och hela verksamheten. Förskolechef och förskollärare har ett särskilt ansvar att följa upp, utvärdera och i analysen koppla den pedagogiska dokumentationen till vetenskap 13 och därigenom utveckla verksamheten. Resultaten av lärandet med analys och förbättringsinsatser redovisas på enhetsnivå i en kvalitetsrapport. GENOMFÖRANDE AV KVALITETSARBETET I BUN Nämndens kvalitetsarbete omfattar all pedagogisk verksamhet i huvudmannens regi och ska bedrivas på alla nivåer i organisationen. Kvalitetsarbetet följer sektorns framtagna årsklocka för det systematiska kvalitetsarbetet. Denna revideras en gång per år. Nedan beskrivs hur kvalitetsarbetet följs upp på alla nivåer. HUVUDMAN BUN tog beslut om internkontroll på sitt sammanträde Syftet med internkontroll är att BUN:s politiker ska följa upp hur verksamheten utvecklas mot de nationella målen och de av BUN prioriterade målområdena samt att säkra en effektiv förvaltning och undgå allvarliga fel. Internkontroll är ett ledningsverktyg med väsentlig betydelse för både den politiska ledningen och sektorsledningen. Det är sektorsledningens uppgift att införa och vidmakthålla en betryggande internkontroll 14. I kommunallagen 15 behandlas de kommunala nämndernas uppgifter. Enligt denna ska nämnderna inom sina respektive områden se till att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Kommunallagen slår fast att en nämnd har ansvar för all verksamhet som bedrivs inom nämndens verksamhetsområde. Barn- och utbildningschefen ansvarar för den verkställande ledningen av verksamheten och tar initiativ för att åstadkomma och upprätthålla en god internkontroll. Övriga chefer ansvarar inom sin verksamhet och utifrån sina befogenheter för att personalen arbetar mot uppställda mål, samt att arbetsmetoder och rutiner bidrar till en gott systematiskt kvalitetsarbete. TILLSYN AV FRISTÅENDE FÖRSKOLOR OCH FRITIDSHEM Det är huvudmannen som beviljar tillstånd till enskilda att bedriva förskolor och fritidshem och BUN ansvarar för tillsynen. Tillsynen utgår från ett specifikt program som har beslutats av barn- och utbildningsnämnden. Kvalitet och utvecklingsprogrammet omfattar inte tillsynen av fristående förskolor och fritidshem. KLAGOMÅLSHANTERING Barn- och utbildningssektorn har i enlighet med kraven i skollagen 4 kap. 8 skriftliga rutiner för att ta emot och utreda synpunkter och klagomål kring utbildningen. Det är av yttersta vikt i ett fungerande kvalitetssystem att lära sig av de klagomål som inkommer. Sektorn och dess medarbetare behöver lära 13 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, 1 kap. 5 skollagen, Utformningen av utbildningen 14 Bilaga, handlingsplan för internkontroll, BUN kap. 7 skollagen

10 10 (30) sig att se verksamheten utifrån vårdnadhavare och elever/barns perspektiv och vid behov vidta nödvändiga åtgärder. UPPFÖLJNING OCH ÅTERKOPPLING AV BUN:S KVALITETSARBETE Sektorchefen analyserar och sammanställer i september förskolornas och skolornas resultat av de prioriterade målområdena i egna kvalitetsrapporter, en gällande skolor och en gällande förskolor. Kvalitetsrapporterna ligger till grund för sektorns uppföljning och redovisning av de prioriterade målområdena i års- och delårsrapporterna samt för revidering av Kvalitet- och utvecklingsprogrammet. Förutom kvalitetsrapporter följs BUN:s systematiska kvalitetsarbete årligen upp genom resultatdialoger med varje enhet. Resultatdialog genomförs av kontaktpolitiker från BUN tillsammans med sektorsledningen. Under mötet följs verksamhetens dokumenterade resultat och det pågående förbättringsarbetet upp. Vid allvarliga brister utreder och vidtar huvudmannen nödvändiga åtgärder. LÖNE- OCH MEDARBETARSAMTALEN Barn- och utbildningssektorn har tillsammans med de fackliga organisationerna, LR och Lärarförbundet, tagit fram en processbeskrivning över arbetet med de årliga löne- och medarbetarsamtalen 16. Syftet med beskrivningen är att ge en tydlig struktur för när samtalen ska genomföras och vem som har ansvar för olika moment. För genomförandet av löne- och medarbetarsamtalen finns lönekriterier som baseras på uppdraget i de nationella styrdokumenten och på framgångsfaktorer för undervisning och pedagogisk verksamhet. Lönekriterierna är; relations-, ledarskaps och didaktisk kompetens. Syftet med dessa är att varje medarbetare med ett professionellt uppdrag, lärare, fritidspedagoger och förskollärare, ska utveckla dessa kompetenser och på det sättet bidra till kvalitetsutveckling och högre måluppfyllelse. Varje medarbetare värderar sin utveckling och blir bedömd och värderad av sin rektor/förskolechef på dessa tre kompetenser. Lönekriterierna har använts under 2011 och Utvärderingar, som genomförts med de fackliga organisationerna, visar att löne- och medarbetarsamtalsprocessen fungerar väl och att våra lönekriterier har hög legitimitet. Relationell kompetens definieras som medarbetarnas förmåga till positiva relationer, uppmuntran till aktivitet, förmågan att visa respekt, tolerans, intresse för eleverna och barnen. I den relationella kompetensen ligger medarbetarnas förmåga att ha förväntningar på eleven och barnets förmåga att lära och utvecklas. Ledarskaps kompetens definieras som medarbetarnas förmåga till att organisera, strukturera och reglera undervisningen och lärandet. I ledarskapskompetensen ingår också medarbetarens förmåga att i takt med utvärdering och bedömning ge mer ansvar till elever och barn. Didaktisk kompetens definieras som medarbetarnas förmåga till en hög kunskapsnivå inom verksamhetsområdet och förmågan att möta elever och barn med uppgifter och en verksamhet som är anpassad till deras nivå. 16 Se bilaga, löne- och medarbetarsamtalsprocessen

11 11 (30) I didaktisk kompetens ingår också lärarens 17 förmåga att formulera tydliga undervisningsmål, förmågan till variation av undervisningsmetoder och förmågan till återkoppling, samt förmåga till innehållsmässig progression och fokus på kursplanernas mål. SKOLENHET Huvudmannen har tagit fram en årsklocka för det systematiska kvalitetsarbetet. Syftet är att kontinuerligt följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten utifrån kvalitet- och utvecklingsprogrammets prioriterade mål. Enligt årsklockan ska varje rektor redovisa resultaten av de prioriterade målområdena i kvalitetsrapporter för sin enhet. Tre kvalitetsrapporter under läsåret för kunskapsresultat och en vardera för trygghet respektive studiero. Kvalitetsrapporten är processinriktad och har rubrikerna; mål, resultat, analys, styrkor och förbättringsinsatser. Vid nytt läsår ska vårterminens kunskapsresultat och utfallet av gjorda förbättringsinsatser i föregående kvalitetsrapport ligga till grund för skolans nya prioriteringar av förbättringsområden. Effekten av insatserna för att öka kunskapsresultaten ska följas upp i de två efterföljande kvalitetsrapporterna 18. LÄRARE Lärares arbetsinsatser och utveckling följs upp av rektor/förskolechef genom löne- och medarbetarsamtalen. Till stöd för rektor finns exempelvis observationsschema för undervisning, kartläggning av undervisningsprocessen, lärares elevdokumentation, planeringar, utvärderingar och bedömningar. ELEV Lärare följer upp och sammanställer elevens kunskaper i förhållande till kunskapskraven minst en gång per termin i en skriftlig IUP och betyg från och med årskurs 6. Läraren ska utgå från resultat enligt tabellen kunskaper och förmågor i detta program, samt följa upp tidigare IUP och i vissa fall åtgärdsprogram. Eleverna ska ges inflytande över undervisningen och utbildningen efter ålder och mognad. Det betyder bland annat att elevernas lärande, trygghet och studiero ska följas upp genom elevens egen skattning av verksamheten. Det kan göras med dagliga samtal, kartläggningar, utvecklingssamtal, intervjuer samt forum för samråd. FRITIDSHEM En kvalitets- och utvecklingsplan för fritidshemmen i Höörs kommun har tagits fram i samband med ett utvecklingsprogram för fritidspedagoger år Planen fokuserar på fem utvecklingsområden; lek och lärande, inflytande och demokrati, utomhuspedagogik, barn i behov av särskilt stöd och samverkan mellan fritidshem och skola. Till planen hör ett planerings- och utvärderingsformulär, vägen till framgång, som används för det systematiska kvalitetsarbetet av samtliga fritidshem i kommunen. FÖRSKOLEKLASS En kvalitets- och utvecklingsplan för förskoleklasserna i Höörs kommun ska tas fram under Planen kommer att fokusera på prioriterade utvecklingsområden utifrån läroplanen. Till planen kommer även ett planerings- och utvärderingsformulär, vägen till framgång, att användas av samtliga förskoleklasser i kommunen. 17 Gäller endast lärare verksamma i grundskolan 18 Se bilaga, processen kvalitetsrapporter för kunskapsresultat

12 12 (30) FÖRSKOLEENHET Det systematiska kvalitetsarbetet består av en mängd olika aktiviteter i en omfattande process där medarbetarna så väl som förskolechefen systematiskt dokumenterar, följer upp och utvärderar verksamheten. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. En gång om året sammanfattar förskolechef i en kvalitetsrapport hur verksamheterna har utvecklats mot de prioriterade målområdena; lärande och trygghet. VÅRDNADSHAVARE Vårdnadshavare ska ges inflytande i kvalitetsarbetet i samtliga verksamheter. Det kan ske genom olika forum såsom; rådslag, enkäter, intervjuer, föräldramöten samt vid utvecklingssamtal.

13 13 (30) SAMMANFATTNING AV GJORDA UTVECKLINGSINSATSER 2012 I Kvalitets- och utvecklingsprogram för 2012 beskrevs specifika förbättringsområden, samt två tidsbegränsade projekt. Båda projekten avsåg förstärka ordinarie utvecklingsarbete med hjälp av projektledare. Det ena projektet var Skola 2011 med målsättning att samtliga medarbetare inom sektorn skulle bli väl förtrogna med uppdraget från de nya nationella styrdokumenten så att dessa kan utgöra grund för planering, genomförande och uppföljning och utvärdering av verksamheten. Utbildningar och dialogmöten kring de nya styrdokumenten pågick centralt så väl som i samtliga verksamheter under hela Fortsatt implementeringsarbete är av mycket stor vikt och aktiviteter för detta är invävt i Kvalitets- och utvecklingsprogrammets olika avsnitt för Det andra projektet som styrdes centralt var BUS (Barn- och utbildningssektorn stärks), vilket finansierades av Europeiska socialfonden, ESF. Projektet hade som långsiktig målsättning att förebygga långtidssjukskrivning genom att förbättra organisationens struktur och kultur. Delmål var att identifiera och implementera metoder och förhållningssätt som skapar lärande organisation och effektiva utvecklingsprocesser på medarbetarnivå. Genom rekommendation från framgångsrika skolor och förskolor utbildade projekt BUS alla medarbetare i processorienterat förhållningssätt och effektiva mötestekniker. Genom en förening av arbetssätten inom projekt BUS samt projekt Skola 2011 användes processorienterat förhållningssätt och tekniker för att förtydliga samt implementera fler arbets- och ledningsprocesser inom organisationen. Förutom att medarbetarna och respektive chef tog fram processbeskrivningar över olika lokala och vardagsnära arbetsmoment, tog chefsgruppen tillsammans med fackliga företrädare fram processkartor över: Sektorns systematiska kvalitetsarbete (årsklocka) Löne- och medarbetarsamtal Undervisningsprocessen planering, genomförande och utvärderingsprocesserna Projekt BUS avslutades november 2012 och fortsatt implementeringsarbete kring processorienterat arbetssätt är invävt i Kvalitets- och utvecklingsprogrammets olika avsnitt för 2013 och 2014.

14 14 (30) UNDERLAG FÖR FÖRBÄTTRINGSINSATSER Utbildningssektorn har för 2012 fått underlag till förbättringsinsatser genom internkontroll, ärenden från klagomålshantering, Skolinspektionens beslut efter regelbunden tillsyn hösten 2012, samt verksamheternas redovisade kvalitetsrapporter. Nedan redovisas de avvikelser som Skolinspektionen redovisade i sina beslut från inspektionen hösten 2012: GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Huvudman tillsammans med rektor ska se till att: sträva efter att utjämna skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat sträva efter att utjämna skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen åtgärdsprogrammen anger vilka särskilda behov eleven har och hur de ska tillgodoses, följas upp och utvärderas barn och elever ges inflytande över utbildningen efter deras ålder och mognad, genom att påverka arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling tar med utvärderingen av föregående års åtgärder den skriftliga IUP förtydligar var elevens kunskapsutveckling är i förhållande till kunskapskraven så att elev och vårdnadshavare kan få en bild av hur elevens utveckling mot målen varit lärare samverkar inom olika ämnesområden så att undervisningen ger eleverna möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet 19 FÖRSKOLA Huvudman tillsammans med förskolechef ska se till att: följa upp och utvärdera barngruppens storlek och sammansättning för att säkerställa dess lämplighet FRITIDSHEM Huvudmannen tillsammans med ansvarig rektor ska se till att: det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp PLANERADE FÖRBÄTTRINGSINSATSER Exempelvis genom ämnesövergripande undervisning

15 15 (30) Huvudman beslutar att förbättringsinsatser ska göras inom följande områden under för att förbättra och utveckla utbildningen: UNDERVISNINGSPROCESSEN BUN:s Undervisningsprocess 20 är en processkartläggning som utgår från Skolverkets allmänna råd om planering och genomförande av undervisningen. Skolverkets syfte med strukturerad undervisning är lärare ska undervisa efter beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund och på så vis skapa högre måluppfyllelse. De centrala delarna i undervisningsprocessen är planering, genomförande, kunskapsbedömning, uppföljning och dokumentation. Syftet med processkartan är att tydliggöra de moment som en strukturerad undervisning ska innehålla i ovan nämnda moment och vem som ska ansvara för dem. De olika ansvarsrollerna i processen är rektor, lärare, elev och vårdnadshavare. Strukturerad undervisning kännetecknas av; elevinflytande över arbetsmetoder och redovisningssätt, elevens kännedom om uppsatta mål och bedömningsformer, regelbunden återkoppling på elevens lärande, elevens egen bedömning av sitt lärande, elevens bedömning av lärandet tillsammans med andra elever, varierad undervisning, lärares synliggörande av sin egen undervisning och kollegialt utbyte av didaktisk erfarenhet samt prövandet av ny evidensbaserad didaktik. Härigenom kommer skolorna uppfylla skollagens krav om en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet 21. LÄRANDET I FÖRSKOLAN För att nå målet Ökat lärande i förskolan måste personalen i förskolan få syn på sitt arbete och förhållningssätt för att därefter fördjupa sig i uppdraget. Det sätt som pedagoger reflekterar om sin verksamhet påverkar hur de arrangerar och formar verksamheten. Samtal och dokumentation är våra viktigaste tankeredskap. Båda utlöser reflektion och bidrar till att kombinera olika individers erfarenheter och kunskap. Båda utvecklar såväl den enskilda som den kollektiva förmågan att bedöma verksamhetens kvalitet. Vi behöver fortsätta utveckla den pedagogiska dokumentationen med fokus på reflektionsdelen. Reflektera tillsammans kring den dokumenterade händelsen och sedan använda våra reflektioner som utgångspunkt för hur vi i nästa steg väljer att utmana barnens fortsatta lärande. INKLUDERING ARBETET MED ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Barn- och utbildningssektorns analys av kunskapsresultaten i form av nationella prov och betygsresultat visar att resultaten för elever som kommer från resurssvaga hem utbildningsmässigt presterar betydligt sämre än övriga elever. Elever vars föräldrar har förgymnasial utbildning har år 2011 en genomsnittlig meritpoäng på 139 vilket är 57 poäng lägre än de elever vars föräldrar har gymnasial utbildning. Skillnaden jämfört med de elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är hela 115 poäng. För år 2012 är det genomsnittliga meritvärdet för elever med föräldrar som har förgymnasial utbildning 128 poäng vilket är 52 poäng lägre än för de elever vars föräldrar har gymnasial utbildning. Skillnaden jämfört med de elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning är 108 poäng. Det är således tydligt att grundskolan i Höör inte klarar sitt kompensatoriska uppdrag. Detta är bakgrunden till att Höörs kommuns barn- och utbildningssektor har gått med i Ifous FoUprogram kring inkludering och arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Ifous är ett oberoende forskningsinstitut inom förskola och skola med syfte att sprida aktuell forskning och utveckling samt att tillsammans med skolhuvudmän initiera och driva behovsrelaterad FoU. 20 Se bilaga, undervisningsprocessen 21 1 kap. 5 skollagen

16 16 (30) Syftet med FoU-programmet inkludering är att genom forskning och erfarenhetsutbyte med andra kommuner åstadkomma en kunskapsuppbyggnad i organisationen som underlättar inkludering och måluppfyllelse för elever i behov av särskilt stöd. FoU programmet har tre målgrupper, huvudmannen, rektorn och läraren. Hela sektorn är delaktig i arbetet med att förbättra måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd. Två skolor är pilotskolor, Enebackeskolan och Sätoftaskolan, vilket innebär att de deltar i FoU-programmets sammankomster och kommer att pröva olika metoder och organisationslösningar mer aktivt och därmed bidra till organisations- och metodutvecklingen för hela barn- och utbildningssektorn kommer följande aktiviteter att genomföras inom ramen för Barn- och utbildningssektorns deltagande i FoU-programmet. 1. Fortbildning och kompetensutveckling kring lärares uppdrag i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. 2. Åtgärdsprogrammen för elever i behov av särskilt stöd ska förbättras på samtliga skolenheter i kommunen. Skolinspektionen har pekat på de brister som finns i av skolorna upprättade åtgärdsprogram. Bristerna är flera, programmen utgår inte från elevens behov, skolans insatser och åtgärder är otydliga och uppföljning och utvärdering bristfällig eller otydlig. Målet är att åtgärdsprogrammen ska vara ett verktyg för skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd och leda till ökad måluppfyllelse för eleven. 3. Delprojekt för att förbättra undervisningen för elever med språkstörning. MATEMATIKLYFTET Hösten 2013 går Höörs skolor med i Skolverkets treåriga fortbildningssatsning Matematiklyftet. Målet är att förbättra elevers resultat i matematik, och utbildningen omfattar alla lärare som undervisar i matematik. Varje lärare deltar i fortbildningen under ett år. Fortbildningen sker genom kollegialt lärande i grupper, som tillsammans med matematikhandledare träffas varje vecka, läser artiklar och ser filmer på en webbaserad lärportal. Tillsammans ska grupperna planera, genomföra och utvärdera matematikundervisning. Denna fortbildning planeras och genomförs även tillsammans med friskolorna i Höör. I den handledande rollen ingår träffar och didaktiska diskussioner kring det som gör skillnad för resultaten det som händer mellan lärare och elever i klassrummet.

17 17 (30) KVALITETSRAPPORT SOM PROCESSVERKTYG Varje skol- och förskoleenhet har hittills genomfört två kvalitetsrapporter under Det framkommer i huvudmannens sammanfattande analys att kvalitetrapporterna behöver stärkas som processverktyg. Framför allt i delarna analys och förbättringsinsatser. 1. Fördjupa resultatredovisning och analys till att omfatta mer än bara antalet elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven samt utfallet av de nationella ämnesproven. 2. Analysen behöver omfatta förutsättningarna för verksamheten, barn- och elevgruppernas sammansättningar, samt 3. Hur personalens kompetens används så att undervisningen ger barn- och elever möjlighet att nå målen samt i övrigt utvecklas så långt som möjligt. 4. Mätbara förbättringsinsatser. Skolan/förskolan ska tydliggöra av vem, vad, när och hur förbättringsinsatser kommer att genomföras, följas upp och utvärderas. Går inte förändring att mäta är det svårt att följa upp och styra. 5. Elevers och vårdnadshavares delaktighet och inflytande i kvalitetsarbetet behöver stärkas. Förslagsvis genom rådsmöten, utvecklingssamtal och föräldramöten där elever och vårdnadshavare får utvärdera utbildningen med fokus på de prioriterade målområdena.

18 18 (30) BILAGA BUN:S ÅRSKLOCKA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET Kvalitetsrapport 1: Sammanställning av föregående läsårs kunskapsresultat, analys och förbättringsområde Kvalitetsrapport 2: del 1 sammanställning av verksamhetens självskattning angående arbetsron, analys och förbättringsområde, del 2 sammanställning av verksamhetens självskattning angående förbättringsområdena i föregående kvalitetsrapport Kvalitetsrapport 3: del 1 sammanställning av verksamhetens självskattning angående trygghet, analys och förbättringsområde, del 2 sammanställning av föregående termins kunskapsresultat samt förbättringsområdena i föregående kvalitetsrapport

19 19 (30) BILAGA PROCESSEN KVALITETSRAPPORTER FÖR KUNSKAPSRESULTAT Augusti - förbättringsinsatser för ökade kunskapsresultat prioriteras i en kvalitetsrapport Verksamheterna genomför förbättringsinsatserna Verksamheterna följer upp det pågående arbetet i arbetslag och pedagogiska konferenser Verksamheterna genomför förbättringsinsatserna Verksamheterna har nya kunskapsresultat i december som vägs in i förbättringsarbetet April - uppföljning och utvärdering av insatser. En uppföljande kvalitetsrapport skrivs Verksamheterna följer upp det pågående arbetet i arbetslag och pedagogiska konferenser December - uppföljning och utvärdering av insatser. En uppföljnade kvalitetsrapport skrivs

20 fortsättning 20 (30) BILAGA - FÖRSKOLORNAS ÅRSKLOCKA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET BILAGA - UNDERVISNINGSPROCESSEN

21 21 (30) BILAGA LÖNE- OCH MEDARBETARSAMTALSPROCESSEN

22 22 (30)

23 23 (30) BARN- OCH UTBILDNINGSSEKTORN JAN GAYEN BILAGA - HANDLINGSPLAN FÖR INTERNKONTROLL Barn- och utbildningsnämnden är enligt 2 kap 8 skollagen ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och bestämmelserna i övriga skolförfattningar. I kommunfullmäktiges reglemente för intern kontroll från så har barn- och utbildningsnämnden det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom nämndens verksamhetsområde. BUN har på sitt sammanträde tagit beslut om ett kvalitet- och utvecklingsprogram för sektorn. Programmet innehåller bl.a. internkontrollen som beskrivs som ett ledningsverktyg av väsentlig betydelse för både den politiska ledningen och sektor ledningen. En del av internkontrollen är de granskningsbesök som genomförs på skol- och förskoleenheterna av politiker i BUN. Granskningen omfattar förutsättningarna för verksamheten, måluppfyllelsen beträffande kunskaps- och värdegrundsuppdragen samt resultaten med fokus på de prioriterade målområdena. Granskningsbesöken sker genom dokumentationsstudier och intervjuer. Beroende på vilken verksamhetform som granskas intervjuas rektor, förskolechef, lärare, förskollärare, barnskötare, annan pedagogisk personal, elever på skolan samt vårdnadshavare till barn i förskola. RAPPORT Rapport föreläggs BUN och återföring sker till ansvarig verksamhetschef med personal. Ansvarig för återföringen är verksamhetsutvecklaren och vid granskningen närvarande politiker. Slutligen offentliggörs rapporten på Höörs hemsida, förskola & skola under fliken resultat och kvalitet. UTFÖRDA INTERNKONTROLLER Sektorsledningen och politiker har genomfört internkontroll av följande skolenheter och i förekommande fall tillhörande fritidshem samt förskoleenheter: Ringsjöskolan åk Sätoftaskolan åk 4-9 och Grundsärskolan åk Gudmuntorps skola åk F Tjörnarps skola åk F-6 och Grundsärskola åk Boken (f d Jeppaskolan) åk F-6 med fritidshem Sätoftaskolan åk F-3 med fritidshem

24 24 (30) Kastanjen (f d Samrealskolan) åk F-6 med fritidshem Linden (f d Lindvallaskolan) åk F-6 med fritidshem Förskoleområde Förskoleområde 5 FÖRSLAG TILL ORGANISATION AV INTERNKONTROLLEN Gruppen som besöker skol- och förskoleenheterna ska bestå av - Verksamhetsutvecklare (föredragande), lärare (sekr) och Fsk-chef (sekr) samt 2-3 politiker AKTIVITETSPLAN FÖR INTERNKONTROLL 1. Rektor/förskolechef skickar två veckor innan besöket in relevant dokumentation av resultat i en pärm till sektorsledningen för kopiering. Förslag på sådan dokumentation kan vara: Plan för kränkande behandling/likabehandlingsplan Resultatredovisning; Skolinspektionens beslut, nationella ämnesprov, betyg, tester, diagnoser och övrig resultatredovisning Skriftliga omdömen, IUP och åtgärdsprogram (anonymiserade) Andra dokument av vikt, ex. om skol- och förskoleenhetens utvecklingsarbete och pedagogiska dokumentation 2. Planeringsmöte för granskare cirka 1 vecka innan besöket, beräknad tidsåtgång 1 timme 3. Besöket, tidsåtgång 1 dag

25 25 (30) TIDSSCHEMA FÖR INTERNKONTROLL SKOLA Introduktion med rektor Intervju med två elevgrupper på skolan Kaffe Intervju med lärargrupper Lunch Intervju med rektorn Analys Återkoppling till skolledningen TIDSSCHEMA FÖR INTERNKONTROLL FÖRSKOLA Introduktion med förskolechef Intervju med förskollärare/specialpedagog Kaffe Intervju med barnskötare och övrig personal Rundvisning på utvald förskola med avdelningar Lunch Intervju med förskolechefen Intervju med föräldrar Kaffe och analys Återkoppling till förskolechefen Verksamhetsutvecklare kvalitet och IT Jan Gayen

26 26 (30) BARN- OCH UTBILDNINGSSEKTORN BILAGA HANDLINGSPROGRAM FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN I HÖÖRS KOMMUN INLEDNING Barn- och utbildningsnämnden i Höörs Kommun beslutade inför 2013 att förstärka budgeten för studieoch yrkesvägledningen. Syftet är att stärka studie- och yrkesvägledningens betydelse i grundskolan och grundsärskolan med målsättning att eleven ska göra ett väl underbyggt val vilket i förlängningen ska minska risken för avhopp och byten i gymnasieskolan. VAD ÄR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING? Enligt skollagen ska elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. I läroplan för grundskolan (Lgr11) tydliggörs att Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska Informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och Vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Vidare i läroplanen om skolans mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, Alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning I allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering (Skolverket, 2009) ges rekommendationer och stöd till kommunen och skolan för hur man planerar, organiserar och genomför studie- och yrkesorienteringen för eleverna i de olika skolformerna.

27 27 (30) Studie- och yrkesorientering är enligt Skolverket ett begrepp, som i en vidare bemärkelse av vägledning, ska vara hela skolans ansvar. Verksamheten ska omfatta såväl vägledning som information och undervisning. Den yrkeskategori som arbetar med studie- och yrkesorientering är framför allt studie- och yrkesvägledare, lärare och rektorer. Skolverkets Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering förtydligar begreppen ytterligare: I undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om samhälle och arbetsliv samt få erfarenhet av yrkeslivet. Vägledning handlar om att stödja eleven i att utforska, identifiera och formulera sina intressen inför framtiden. Studie- och yrkesvägledningen ska hålla hög kvalitet och ge eleverna kunskaper och förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Tillgången till studie-och yrkesvägledning av hög kvalitet bidrar till att minska studieavbrott samt att färre elever byter studieväg eller helt avbryter sina studier. Studie- och yrkesvägledaren har här en central roll och är en person som har utbildning och specialistkunskaper inom arbetsliv, utbildningsvägar, branscher, förändringar inom utbildningssystemet och olika metoder för vägledning och samtal. Eleverna behöver redan under tiden i den obligatoriska skolan sätta sig in i de många studievägarna i gymnasieskolan. Dessa är svåra att överblicka och deras behov av information inför valet till gymnasieskolan är därför stort. Studie- och yrkesvägledarnas kompetensområde omfattar vägledning, information, fortbildning av övrig personal samt viss administration. Detta innebär att studie- och yrkesvägledarna: genomför professionella vägledningssamtal med fokus för elever i år 9 utvecklar och håller sig uppdaterade med studie- och yrkesrelevant information och aktuell skoljuridik samverkar med aktörer som ingår i individens studie- och yrkesvägledningsprocess bedriver uppsökande verksamhet kompetensutvecklar och handleder andra aktörer/befattningshavare utvecklar och vidareutvecklar metoder och verktyg för studie- och yrkesvägledning genom att ta ansvar för den egna kompetensutvecklingen formulerar problem och frågor för utveckling HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING - HELA SKOLANS ANSVAR När eleven lämnar årskurs sex ska de ha:

28 28 (30) Tränats i självkännedom Fått utrymme att utvecklas i en tillåtande miljö där personalen aktivt arbetar med att motverka genustänk Ställts inför olika valsituationer, fått göra aktiva val och fått hjälp med att reflektera över konsekvenserna. De ska vidare ha fått en medvetenhet om vilka påverkansfaktorer som finns i form av genus, traditioner och kamrater Fått prova att söka information via olika källor och fått hjälp med att kritiskt granska dessa Fått kännedom om hur skolämnen kan kopplas till ett yrke Fått kunskap om olika branscher och yrken och hur arbetsmarknaden fungerar En insikt om varför man arbetar Fått kunskap om språkvalets betydelse för vidare studier och arbetsliv När eleven lämnar årskurs nio ska de ha: Tränats i självkännedom. Eleverna ska ha fått stöd i att själva utforska, identifiera och formulera sina intressen, möjligheter och drömmar inför framtiden Fått utrymme att utvecklas i en tillåtande miljö där personalen aktivt arbetar med att motverka genustänk Ställts inför olika valsituationer, fått göra aktiva val och fått hjälp med att reflektera över konsekvenserna. De ska vidare fått en ökad medvetenhet om vilka påverkansfaktorer som finns i form av genus, traditioner och kamrater Fått kunskaper om hur man söker och granskar information så att de självständigt kan hitta den information de behöver i samband med sin karriärplanering Fått träning i att se samband och kunna koppla skolämnen till yrken Fått kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar, regler, rättigh eter, löner och varför man arbetar Fått kunskaper om olika yrken, branscher och hur man söker arbete Fått kunskaper om olika utbildningsvägar

29 29 (30) PRIORITERADE OMRÅDEN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARNAS INSATSER I HÖÖR 2013/2014. Vägledning och information Alla elever ska, tillsammans med studie- och yrkesvägledaren, ha genomfört minst ett vägledningssamtal i samband med valet till gymnasieskolan. Samtalet skall inbegripa områdena utbildning och/eller arbetsliv i relation till den enskilde elevens situation och förutsättningar. Det strukturerade vägledningssamtalet kan leda fram till en handling där individen själv fattar sina beslut och på så sätt gör ett välgrundat val av fortsatta studier. Studie- och yrkesvägledningen ges enskilt eller i grupp och ska utformas så att varje elev får kunskap om gymnasieskolans och/eller gymnasiesärskolan programutbud och om vilka val inom grundskolan och/eller grundsärskolan, som kan ha betydelse för vidare studier. Då vårdnadshavarna har ansvar för att hjälpa sina barn i deras val av utbildning och yrke, ska även de erbjudas möjlighet till information kring gymnasievalet och olika valalternativ. Syv ska särskilt uppmärksamma elever med funktionshinder, elever med behov av särskilt stöd och för övrigt vara en resurs i det elevhälsovårdande arbetet. Syv kan fortbilda och vara till stöd för den undervisande personalen i deras studie- och yrkesorienterande arbete. I samband med språkvalen i årskurs sex finns vi som en resurs med vägledning och information om språkvalets betydelse och konsekvenser för vidare utbildning. Skolan och arbetslivet I arbetet med skola-arbetslivsfrågor ansvarar Syv för det administrativa arbetet kring den praktiska arbetslivsorienteringen, prao i åk 8-9. Representanter från olika branschorganisationer, Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet kan bjudas in. Arbetet med det kommunala informationssansvaret För de ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier erbjuder vi ett vägledningssamtal och är ett stöd i kontakterna med Vuxenutbildningen, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter. Vi är i detta arbete också kontaktpersoner för de utbildningsanordnare där elever från Höörs kommun bedriver sin gymnasieutbildning. I arbetet med det kommunala informationssansvaret, för ungdomar i åldern år, har vi målsättningen att särskilt följa upp dem som är inskrivna på gymnasiala introduktions-program. Vi har också som målsättning att följa upp elever via utbilningsanordnare där det kan finnas specifika skäl för detta.

30 30 (30) VARFÖR HOPPAR ELEVERNA AV GYMNASIESKOLAN? Utifrån våra erfarenheter i arbetet som studie- och yrkesvägledare ser vi följande orsaker till varför ungdomar inte lyckas slutföra sina gymnasiestudier med en gymnasieexamen, byter program eller väljer att hoppa av: Grundskolans vägledningsinsatser kommer in först i samband med gymnasievalet och sker i en för snäv bemärkelse d.v.s. som en process som sker enbart mellan studie- och yrkesvägledare och elev. Elever upplever att de inte haft tillfälle att fördjupa sina kunskaper om utbildningar och dess kopplingar till arbetslivet och någon tid för reflektion kring sig själv och framtiden har inte funnits. Sedan 2011 har samverkansområdet utökats vilket innebär svårigheter för eleven att orientera sig i ett omfattande utbud av gymnasieutbildningar. Psykisk ohälsa, låg motivation, omfattande skolk och bristande stöd från hemmet innebär att vissa elevers val tenderar att ske slumpartat. Elever väljer också gymnasieskolor utan att de varken har besökt skolan eller gjort några resor dit med kommunala färdmedel. När eleven väl påbörjat sin gymnasieutbildning finns en förhöjd risk för avhopp eller byten specifikt för de skoltrötta eleverna, elever som inte valt utbildning efter intresse och motivation för programmets innehåll och där det särskilda stödet som behövs tenderar att komma in för sent. Kunskapsluckor från grundskolan, låga meritvärden vid ansökningstillfället och möjligheten att påbörja en gymnasieutbildning, utan att uppfylla behörighetskraven, innebär var för sig eller tillsammans, en förhöjd risk för studieavbrott eller att gymnasietiden förlängs med ytterligare år. Höör Ulla-Karin Burman Studie-och yrkesvägledare Tina Bodin Nilsson Studie- och yrkesvägledare