Verksamhetsplan Bromstensskolan 2015

Transkript

1 Per Hansson A 1 (13) Verksamhetsplan Bromstensskolan 2015 Introduktion Den här verksamhetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under Den beskriver vad vi åtar oss att göra, men också hur vi konkret kommer att arbeta för att uppfylla våra åtaganden. 1 Inledning Elevernas utveckling God lärmiljö Elevens ansvar och inflytande Ett klimatsmart Stockholm Ett ekonomiskt hållbart Stockholm Attraktiv arbetsgivare Referenser... 13

2 Per Hansson A 2 (13) 1 INLEDNING Beskrivning av skolan På Bromstensskolan går ungefär 470 elever från förskoleklass till år 6. Skolan ligger i Spånga, strax nordväst om Stockholm, i ett område med villor, radhus, bostadsrätter och hyreslägenheter. Vi har tre paralleller i de flesta årskurserna och ungefär 25 elever i varje klass. För eleverna i år F-3 finns 4 olika fritidshem Cervins väg 21, Gröna10:an, Mattisborgen och Kajutan - och för eleverna på mellanstadiet finns en öppen fritidsverksamhet kallad "Ubåten". Totalt arbetar drygt 65 personer på skolan varav 35 är lärare och 20 arbetar på fritids. Av skolans elever har ungefär hälften annan kulturell bakgrund än svensk. Vi har mer än 30 olika språk representerade på skolan och knappt 150 elever har undervisning i annat modersmål. Skolan har ett elevhälsoteam (EHT) bestående av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, skolpsykolog och två specialpedagoger. EHT träffas två gånger varje vecka för genomgång av aktuella elevärenden och uppföljning av gjorda insatser. En skolläkare har mottagning på skolan en dag varannan vecka. Ekonomi Skolan har en budget på drygt 43 miljoner kronor. Skolan har under flera år haft ett ekonomiskt underskott, men efter att ha gjort positiva resultat de senaste två åren är vi nu 2015 åter en resultatenhet. Förändring och utveckling Rektor har sedan läsåret 2012/13 initierat ett stort utvecklingsarbete på skolan, som involverar all personal, men även föräldrar och elever. Ambitionen är att inom 5 år ha skapat en fantastisk skola, med höga resultat och en verksamhet av mycket hör kvalitet, med en modern och effektiv pedagogik. I centrum för vår fortsatta utveckling står vår omfattande vision som på ett detaljerat sätt beskriver den skola vi vill vara inom 5 år [1]. Vi kommer analysera elevernas resultat för att bättre förstå hur vi kan förbättra dem, både på kort och på lång sikt. Vår strategi för att förbättra resultaten är att skapa en effektiv och väl fungerande skola med goda rutiner och processer, både vad gäller undervisningen och verksamheten i övrigt. Roller, ansvar och uppföljning Ledningsgruppen, rektor och biträdande rektor, ansvarar för att aktiviteterna beskrivna under rubrikerna arbetssätt genomföra och följs upp. De flesta aktiviteter har en naturlig koppling till det dagliga arbetet och behandlas under ledningsgruppens veckomöten. En gång per månad gör ledningsgruppen en genomgång av alla åtaganden i verksamhetsplanen för att säkerställa att inte viktigt arbete fallit bort. Verksamhetsplanen Denna arbetsplan är huvudsakligen framtagen av ledningsgruppen på skolan, rektor och biträdande rektor, men bygger på underlag från skolans personal och föräldrarna.

3 Per Hansson A 3 (13) Prioriterade områden för utveckling Det viktigaste området för utveckling är vår satsning på synligt lärande, där vi systematiskt vidareutvecklar vår undervisning mot en mer modern pedagogik, i samklang med den senaste forskningen. Vi kommer att arbeta för att etablera alla de processer och rutiner vi tagit fram bland personalen på skolan. Vi gör en stor satsning på våra fritidshem med en detaljerad handlingsplan [2] och mycket utvecklingstid för personalen på fritids. Vi arbetar med elevernas normer för att skapa ett varmare klimat under hela skoldagen och mer studiero på lektionerna. Vi fortsätter att effektivisera vår verksamhet (rutiner och processer) för att skapa mer utrymme (tid och energi) för det som verkligen kräver vår professionella kompetens. Vi utvecklar vårt elevstöd för att särskilt kunna hjälpa de elever som har svårast att nå de mål som minst ska uppnås Vi fortsätter vårt arbete med att öka samhörigheten och att skapa ett positivt, förtroendefullt klimat mellan alla vuxna på skolan. 2 ELEVERNAS UTVECKLING NÄMNDMÅL: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 93 % År 94 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 100 % År 2.1 ÅTAGANDE 1: VERKSAMHETSBESÖK OCH KOLLEGIALT LÄRANDE Vi ska kontinuerligt öka kvaliteten i vårt pedagogiska uppdrag genom att systematiskt observera, analysera och diskutera vår kärnverksamhet. Kvaliteten på våra pedagogiska verksamheter ska fortsatt öka under detta läsår. Detta ska märkas i återkoppling från personal, brukare och Stockholms stads uppföljningsenhet.

4 Per Hansson A 4 (13) Skolledningen, förstelärarna och kollegor besöker regelbundet lektioner och fritidsverksamhet enligt vår systematiska process [3]. Alla lärare på skolan filmar sig själva vid mist ett tillfälle per termin och analyserar sedan filmen själv eller tillsammans med en kollega. Ledningsgruppen tar fram en process för verksamhetsbesök i fritidshemmen. 2.2 ÅTAGANDE 2: SYNLIGT LÄRANDE Vi ska under året pröva olika tekniker och förhållningssätt utifrån John Hatties forskning runt Synligt lärande [4]. En ökad kvalitet i undervisningen som ger ett ökat lärande hos eleverna. Pedagogerna stärks i sin yrkesroll när de upplever att elevernas inlärningstakt ökar. Vi ägnar huvudelen av vårt utvecklingsarbete detta år (studiedagar, utvecklingstider, uppstartsdagar) år att gruppvist arbete med olika teman inom Synligt lärande. Arbetslag som vill, använder James Nottinghams bok Utmanande undervisning som studiecirkelunderlag. Vi börjar samla och strukturera olika tekniker runt synligt lärande, formativ bedömning, utmanande undervisning etc för att göra det lättillgängligt för pedagogerna på skolan i vårt nya websystem Linx [5]. Vi prövar att göra mätningar av effektstorlek på riktigt, dvs testar eleverna före och efter ett arbetsområde för att se hur verkningsfull undervisningen är. Vi kommunicerar nya pedagogiska metoder till föräldrarna för att ge dem inblick i och kunna bidra i elevernas utveckling med hjälp av modern pedagogik. 2.3 ÅTAGANDE 3: MER STRUKTURERADE RESULTATANALYSER Vi ska utveckla vår förmåga att analysera elevernas resultat, för att hitta mer effektiva strategier att öka elevernas kunskapsutveckling Dokumenterade analyser av hög kvalitet av enskilda lärare och hela arbetslag, som även går att sammanställa och presentera på förvaltningsnivå. Vi vidareutvecklar våra resultatverktyg SABEL [6] och Centimeter [7] för att ge oss ännu bättre underlag till analyserna. Vi tar fram konkreta frågeunderlag till lärarna att förbereda inför våra lokala resultatdialoger.

5 Per Hansson A 5 (13) Vi tar fram mallar för åtgärdsöversikter, för att kunna sammanfatta de viktigaste konkreta åtgärderna att öka resultaten i varje enskild klass. Vi skapar rutiner för att ge lärarna tillräckligt med tid och utrymme att göra egna och gemensamma kvalitativa analyser av elevernas resultat. 2.4 ÅTAGANDE 4: UPPDATERAD PROCESS RUNT ÅTGÄRDSPROGRAM Vi förenklar vår process runt åtgärdsprogrammen för att snabbare få fram effektiva åtgärder runt de elever som behöver detta stöd Att alla elever som behöver stöd av ett åtgärdsprogram för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, snabbt skall få ett effektivt sådant. Vi anpassar vår befintliga process till de nya allmänna råden runt åtgärdsprogram. Vi förenklar vår process, så att vi snabbare kan få fram tydliga och effektiva åtgärdsprogram. Vi anpassar våra dokumentmallar till de som tagits fram av skolverket i de allmänna råden. Vi etablerar vår process bland lärarna på skolan, så att den blir en naturlig del i arbetet runt elever med särskilda behov. 2.5 ÅTAGANDE 5: ÖKAN SAMVERKAN MELLAN LÄRARE OCH PEDAGOGER PÅ FRITIDS Vi ser till att samarbetet mellan lärarna och pedagogerna på fritids ökar så att samma pedagogiska teman kan löpa genom hela skoldagen. En högre måluppfyllnad och snabbare kunskapsutveckling, när fritidsverksamheten och den lärarledda undervisningen kompletterar varandra. Varje arbetslag ska ha minst ett gemensamt projekt/tema per termin. Fritidspersonal hjälper eleverna att ta fram personliga underlag till utvecklingssamtalen där de utvärderar och reflekterar över sin fritidstid. Alla lärare ska göra minst ett studiebesök under fritidsverksamheten per läsår. 2.6 ÅTAGANDE 6: TYDLIGARE RUTINER RUNT VÅR ELEVSTÖDSORGANISATION Vi tar fram och etablerar tydliga rutiner för hur vi arbetar med elever som behöver särskilt stöd för att lyckas i sitt skolarbete.

6 Per Hansson A 6 (13) En högre måluppfyllnad och snabbare kunskapsutveckling hos de elever som har särskilt svårt att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Vi skapar och etablerar en tydlig översikt av alla elever på skolan som får någon form av särskilt stöd, som till exempel åtgärdsprogram, studiehandledning eller hjälp av specialpedagoger. Vi skapar tydliga rutiner över hur vi prioriterar och fördelar stöd till eleverna på skolan, som till exempel tillgång till egen dator, tid i studion, diskussioner i EHT och eventuella utredningar. 3 GOD LÄRMILJÖ NÄMNDMÅL: Alla elever har en god lärmiljö Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 3.1 ÅTAGANDE 7: ÖKAD ELEVTRYGGHET Vi etablerar våra rutiner runt kränkande behandling på skolan Våra rutiner för hur vi förebygger och hanterar mobbning, diskriminering, trakasserier, konflikter och kränkande behandling är kända av föräldrar, elever och personal på skolan och används när de behövs. Vi kommunicerar rutinerna med vårdnadshavarna. Vi går runt i alla klasser och beskriver hur skolans antimobbingarbete och arbete mot kränkande behandling ser ut. Vi fördjupar kunskaperna och diskuterar praktiska tillämpningar av rutinerna med all personal på arbetsplatsträffar eller liknande samlingar.

7 Per Hansson A 7 (13) Vi gör en tydlig beskrivning av våra värdegrundsveckor i början av terminen och avsätter tid till att förbereda dessa. Vi tar fram rutiner och stödmaterial runt vår inledande värdegrundsvecka i början av läsåret 3.2 ÅTAGANDE 8: STUDIERO OCH TRYGGHET Vi fortsätter förbättra studieron på lektionerna och det sociala klimatet mellan eleverna på skolan. Eleverna upplever att de är tryggare, får mer arbetsro och att det sociala klimatet på skolan blivit bättre. Vi uppdaterar (förenklar och förtydligar) vårt studierodokument. Vi ser till att vårt studierodokument blir tydligt etablerat på skolan, att alla känner sig väl insatta i innehållet och trygga i hur de ska omsätta det i praktiken [8]. Klasser som behöver mer arbetsro i klassrummet får i uppdrag att ta fram en överenskommelse i klassen mellan elever, skola och föräldrar om vilka uppföranderegler som ska gälla. Vi tar fram gemensamma regler och rutiner för att skapa ett större lugn i korridorer och i matsalen. 3.3 ÅTAGANDE 9: RASTVERKSAMHETEN Vi utvecklar tydliga rutiner för rasterna när det gäller organisation, innehåll och bemanning för att skapa en lustfylld, aktiv och gruppstärkande verksamhet. Det sociala klimatet bland barnen förbättras när ett stort utbud av aktiviteter finns under rasterna på skolan. Koncentrationen (och därmed kunskapsresultaten) ökar och konflikterna minskar när eleverna kan återhämta sig på ett positivt sätt under rasterna. Vi rustar upp skolgården för att göra den mer attraktiv som plats för lek. Vi fyller på med lekmaterial i vår utlåning och ger varje klass egen lekutrustning. Vi organiserar vår personal så att det finns utrymme för att leda rastverksamhet, inte bara fungera som rastvakter. Vi introducerar lekar och aktiviteter under fritidstid som eleverna kan använda vidare på rasterna under skoldagen. Vi tar fram en särskild plan för hur vi ska göra vår rastverksamhet lysande.

8 Per Hansson A 8 (13) 4 ELEVENS ANSVAR OCH INFLYTANDE NÄMNDMÅL: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 4.1 ÅTAGANDE 10: KLASSRÅD, ELEVRÅD, MATRÅD OCH FRITIDSRÅD Vi ska etablera tydliga rutiner runt klassråd, fritidsråd och elevråd på skolan Eleverna på skolan ska i slutet av läsåret tycka att deras möjligheter att påverka skolan har ökat. Alla klasser på skolan ska ha regelbundna klassråd där man dokumenterar beslut och önskemål. Vi etablerar täta elevråd som leds av rektor och biträdande rektor och där vi försöker förskjuta fokus från praktiska småfrågor, till att diskutera undervisningen och lärandet på skolan. Vi etablerar fritidsråd och matråd på skolan. Vi skapar goda rutiner runt agendor och minnesanteckningar, så att vi kan arbeta effektivt med elevernas och pedagogernas frågor. 4.2 ÅTAGANDE 11: ELEVLEDDA UTVECKLINGSSAMTAL Vi ska utveckla våra rutiner runt våra elevledda utvecklingssamtal, så att de blir så givande som möjligt och att elevernas reella delaktighet ökar. En vidareutvecklad process, med tillhörande dokument, som beskriver och stödjer alla aktiviteter runt elevernas terminsvisa utvecklingssamtal.

9 Per Hansson A 9 (13) Vi utvecklas ett stöd för lärarna så att de kan genomföra elevledda utvecklingssamta. Vi utvecklar möjligheter för eleverna att tillföra information om sin fritidstid och även för pedagogerna på fritids att göra eventuella tillägg om elevernas utveckling inför utvecklingssamtalen. 4.3 ÅTAGANDE 12: ELEVINFLYTANDE PÅ FRITIDS Vi ska utveckla processer och.rutiner som tydligare involverar eleverna i planeringen av undervisningen och fritidsverksamheten. En majoritet av barnen ska i slutet av året uppleva att de har haft större möjlighet att påverka innehållet i fritidsverksamheten än tidigare. Vi ska tydligare involvera eleverna i planeringen av fritids verksamhet Vi ska ta fram gemensamma regler och rutiner för hur dessa ska uppdateras/underhållas i samråd med eleverna Vi ska regelbundet utvärdera vår verksamhet tillsammans med barnen 5 ETT KLIMATSMART STOCKHOLM NÄMNDMÅL Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År 6 ETT EKONOMISKT HÅLLBART STOCKHOLM NÄMNDMÅL Det ekonomiska resultatet är i balans Resursanvändning Efter flera år av tuffa nedskärningar i kombination med höga krav på utveckling av verksamheten, lägger vi i år en offensiv budget där vi satsat mycket på mer pedagogisk personal. Många pedagoger upplever att det varit svårt att ge eleverna det stöd de behöver och vi vill därför snabbt stärka denna centrala del av skolans verksamhet.

10 Per Hansson A 10 (13) Bromstensskolans socio ekominska anslag uppgår till ca 3.4 Mkr och dessa pengar finansierar huvudsakligen mindre klasser i de årskurser där elevbehoven är särskilt stora 2 heltids resurspedagoger som undervisar elever i mindre grupper Personliga resurser till elever med särskilda svårigheter, till exempel flera diagnoser, men som inte genererat något centralt ekonomiskt stöd En föreberedelsegrupp för våra helt nyanlända elever Förstärkning på fritids i de grupper där vi har elever med olika svårigheter Personliga datorer för de elever som behöver detta stöd Budget 2015 Årets budget är på drygt 43 Mkr varav 770 Tkr kommer från externa intäkter och resterande från staden. Personalkostnaderna står för ca 79 % av de totala kostnaderna, vilket är ungefär samma andel som år Alla belopp i tkr Internbudget totalt Grundskola & fritidshem Grundsärskola Övrigt Externa intäkter Taxor och avgifter Hyresintäkter Bidrag Försäljning av verksamhet och tjänst Övriga intäkter Summa Interna intäkter Förvaltningsinterna intäkter peng Förvaltningsinterna intäkter anslag Övriga förvaltningsinterna intäkter Summa Intäkter totalt summa Externa kostnader Löner inkl. personalförsäkring Övriga personalkostnader Lokalkostnader Köp av verksamhet och konsulttjänster Inventarier, leasing och underhåll Förbrukningsmaterial Kosthåll IT, tele och kommunikation Kostnader för transporter, frakt och resor Avskrivningar och internränta Övriga kostnader Summa

11 Per Hansson A 11 (13) Interna kostnader Förvaltningsinterna kostnader, samtliga Summa Kostnader totalt summa Netto ATTRAKTIV ARBETSGIVARE NÄMNDMÅL är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Andel medarbetare med ofrivillig deltid som erbjuds heltid 100 % 100 % År Sjukfrånvaro 6 % 4,4 % Tertial Sjukfrånvaro dag ,5 % tas fram av nämnden Tertial 7.1 ÅTAGANDE 13: ETABLERA VÅRT INTERNA KVALITETSSYSTEM BORGEN Vi fortsätter att utveckla vårt kvalitetssystem på skolan som hjälper oss att effektivt hantera alla vardagliga göromål och på så sätt skapa utrymme för utveckling och vår kärnverksamhet. Tydliga, väl kommunicerade och lätt åtkomliga processer och rutiner runt praktiska göromål på skolan i vårt kvalitetssystem "Borgen" [9]. Vi tar fram uppdragsbeskrivningar för centrala uppdrag på skolan. Vi etablerar väl fungerande rutiner runt personalens frånvaro. Vi etablerar väl fungerande rutiner runt elevernas frånvaro. Vi etablerar väl fungerande rutiner runt mottagningen av nya elever på skolan. Vi sammanställer en tydlig översikt (med ansvar och länkar till stödmaterial) av alla våra traditioner på skolan Vi tar fram ett tidsberäkningssystem för att pedagogerna ska kunna logga (och reglera) sina arbetstider.

12 Per Hansson A 12 (13) 7.2 ÅTAGANDE 14: PRAKTISK ORGANISATION FRITIDS Vi tar fram tydliga och gemensamma rutiner för verksamheten på fritids för att arbeta på ett mer konsekvent sätt på våra olika fritidshem. En effektiv organisation som frigör tid och möjliggör en högre kvalitet i fritidsverksamheten. Vi etablerar mallen för LPP hos alla våra fritidshem. Vi förtydligar uppdragen på fritids genom att ta fram uppdragsbeskrivningar. Vi tar fram ett gemensamt informationsmaterial om fritidsverksamheten, riktat till föräldrarna. Vi tar fram tydliga rutiner runt frånvaro och vikariat på fritids. Vi tar fram gemensamma mallar för dokumentationen runt fritids verksamhet, som till exempel agenda och minnesanteckningar från planeringsmöten. 7.3 ÅTAGANDE 15: FÖRTYDLIGANDE OCH PRIORITERING AV ARBETSUPPGIFTER Vi definierar och prioriterar viktiga uppdrag på skolan och tydliggör vem som är ansvarig för olika aktiviteter och uppdrag. En mer effektiv organisation när alla vet vem som ansvarar för vad Vi sammanställer våra viktigaste utvecklingsområden och gör sedan en prioritering av vilka arbetsinsatser som kommer ge bäst resultat i utvecklingen av skolan. Vi inventerar tidstjuvar och uppgifter som vi inte tror är viktiga i skolans utveckling och prioriterar sedan ned arbetet med dem. 7.4 ÅTAGANDE 16: STÄRK SAMHÖRIGHETEN OCH DET SOCIALA KLIMATET Vi förbättrar det sociala klimatet på skolan, både inom och mellan elevgrupper och grupper av vuxna. En positiv vi-känsla där vi har både förtroende för och höga förväntningar på varandra. Vi fångar upp och stödjer elevers och medarbetares initiativ till aktiviteter som skapar en god gemensam stämning på skolan.

13 Per Hansson A 13 (13) Vi avsätter tid på personalens arbetsplatsträffar (APT) för att utveckla en positiv kommunikation och på andra sätt stärka känslan av gemenskap. Personalen får (på arbetsplatsträffar) diskutera och enas om vilka gemensamma normer man vill ska råda på skolan och vilka negativa beteenden man vill stävja. Vi kartlägger det sociala klimatet och samlar idéer för utveckling i personliga samtal med alla medarbetare. 7.5 ÅTAGANDE 17: UTVECKLA DEN PEDAGOGISKA IT-MILJÖN Vi utvecklar IT-verksamheten på skolan med både personal och utrustning Ökad kunskap bland pedagogerna på skolan samt mer effektiva rutiner hos elever och vuxna på skolan att arbeta effektivt och kreativt med IT. Vi dubblerar antalet elevdatorer (32 st 64 st) och ipads för eleverna (130 st 300 st) på skolan. Vi anställer en särskild IT-pedagog som får uppdraget att utveckla såväl pedagogik, teknik och logistik runt IT Vi samlar och tillgängliggör lärresurser inom IT, både för pedagoger och för elever på skolan. 8 REFERENSER [1] Bromstensskolans vision [2] Handlingsplan fritids [3] Process och rutiner verksamhetsbesök hos lärare [4] Synligt lärande [5] LINX - Bromstensskolans länkarkiv [6] SABEL - Bromstensskolans verktyg för resultatuppföljning [7] Centimeter - en översikt av screeningtester [8] Studiero och trygghet [9] Borgen