Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Transkript

1 Verksamhetsplan Fylsta Skola

2 Förutsättningar Fylsta skola 2014/2015 Fylsta skola är en fyravånings F 5 skola belägen i centrala Kumla. Den uppfördes 1902 och har sedan dess genomgått ett antal renoveringar och ombyggnationer, men genom allt ändå fått behålla sitt vackra yttre. Fylsta skolas upptagningsområde består av både flerfamiljshus och villor. Skolan har ca 250 elever fördelat på årskurs 1 5 samt förskoleklass, den är två parallellig med elever i varje grupp. Det är två årskurser på varje våning, där varje våning är ett arbetslag bestående av lärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Varje arbetslag har en arbetslagsledare, även fritids har ett eget arbetslag med arbetslagsledare. Dessa ingår i en ledningsgrupp tillsammans med rektor och specialpedagog. Våning ett är Gul våning med F-klass och år 1, våning två är Blå våning med år 2 och 3 och våning tre är Röd våning med år 4 och 5. Högst upp på Grön våning är slöjdsalarna belägna. Idrottssal och matsal ligger i angränsande byggnader. All undervisning i alla ämnen bedrivs på Fylsta skola. På eftermiddagarna bedrivs det fritidsverksamhet på de olika våningarna, åldersindelat efter samma struktur som skoldagen. Personalstyrkan är fördelad på lärare, speciallärare, SVA-lärare, förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare och elevassistenter. På skolan finns det även vaktmästare och städpersonal, rektor delar man med Hardemo skola. Alla skolans 12 klasslärare är behöriga liksom förskollärare, speciallärare och SVA-lärare. Då det är svårt att rekrytera högskoleutbildad personal till fritidsverksamheten är antalet där något lägre, alla har gymnasial utbildning. Det finns ett väl fungerande elevråd och matråd på skolan som träffas regelbundet för att ta upp elevnära frågor. Trots Fylsta skolas vackra yttre är lokalerna i nuläget inte ändamålsenliga för den verksamhet som ska bedrivas och för det stora antalet barn som ska rymmas. Rummen är få och små och detta skapar en pressad situation för både skola och fritidsverksamhet. För att hantera situationen använder vi oss av idrottssalen, bedriver utomhusverksamhet och försöker ha en mycket väl strukturerad inomhusverksamhet för att få kvalitativ och säker verksamhet. Då planen för Kumla kommun är att år 6 ska återföras till F-5 skolorna finns det en plan för ombyggnation och omstruktureringar av lokaler. Fylsta skola ska få tillgång till nuvarande kulturskolans lokaler som ska flytta till Vialundskolan. Detta kommer att innebära en väsentlig förbättring för Fylsta skola lokalmässigt.

3 Våra egna styrdokument består av: Trygghetsplan Verksamhetsplan Verksamhetsplanen utvärderas vid hösteterminens slut samt på utvärderingsdagen i juni. Då går all personal inom skolan, fritids och förskoleklass igenom verksamhetsplanen och utvärderar muntligt och skriftligt. Utifrån denna utvärdering skriver sedan rektor och ledningsgrupp ihop en kvalitetsrapport. Verksamhetsidé vision Fylsta skolas vision är att skolan i alla lägen ska genomsyras av Respekt, Glädje, Arbetsro, Ansvarstagande och Kamratskap. De elever som lämnar skolan ska vara Fyllda av kunskap, Sociala, Kommunikativa, Stolta och Trygga individer. Se bifogad bilaga 1.

4 Fylsta skolas årshjul läsåret 2014/2015 Januari Augusti Utvecklingssamtal skolan Inskolning nya elever fritids Elevråd Lära känna-samtal år 1 & 4 Elevråd Februari Överlämnandekonf åk 6 Utvecklingssamtal skolan Lönesamtal fritids September Elevråd 6-års test Elevenkät åk 5 Utvecklingssamtal skolan Föräldraforum Medarbetarsamtal fritids Verksamhetsplan Mars Föräldraforum Nationella prov åk 3 V Elevråd Oktober Lönesamtal skola Arbetsmiljörond Semesterplanering Föräldrasamtal F-klass Inventarieäskningar Föräldramöte skolan Utvecklingssamtal skolan April Medarbetarsamtal skola Personalplanering kommande läsår Utvecklingssamtal F-klass November Omdömen skrivs Föräldramöte F-klass Elevråd 6-års överlämnande till skolsköterska/team Maj Extra samtal för de elever i år 3 som ej nått målen December Omdömen skrivs Elevråd Föräldramöte F-klass Inskolning nya F-klassen Överlämning till spec.ped och mottagande lärare Föräldraforum Skolbesök för blivande åk 6 Juni Överlämning från förskolan Utvärderingar av läsåret Schemaläggning gemensamt

5 Utvecklingsarbete Resultat SV : Fylsta skola ligger i ett blandat upptagningsområde, vi har många elever med mångkulturell bakgrund, många elever som läser SVA och en stor andel med inlärningssvårigheter av olika slag. Detta tror vi avspeglar sig i resultaten på nationella proven i framförallt svenska. Vi har ändå en hög andel elever, som klarar proven, men det vi ser är att vi missar på läsförståelse och skrivdelarna. Analys: Vi tror att resultatet delvis påverkas av att man på många håll läser för lite både enskilt och tillsammans och/eller att man pratar ett annat språk hemma som gör att man inte fyller på sin ordbank i samma utsträckning. Det kan också vara så att vissa elever har specifik problematik som gör att de behöver längre tid på sig för att nå målen. Vi ser att vi måste bli ännu bättre på att stötta upp dessa elever med övningar, tid och målidentifiering. Vi behöver också bli bättre på att förmedla olika typer av lässtrategier till eleverna för att förbättra deras läsförståelse. Ett led i det är En läsande klass som vi utbildar alla klasspedagoger på skolan i. Det man också ser är att vi är duktiga när det gäller de muntliga delarna, eleverna är duktiga på att redogöra muntligt och att samtala. De klarar väl kunskapskraven vad gäller resonerande och diskuterande och kan återge vardagsnära händelser. Detta är styrkor som vi ska använda oss av när vi övar andra områden. Resultat MA: Tittar man på de nationella proven i matematik så ser man att de flesta elever även där har klarat godkänt. Vi ser där att eleverna är duktiga när det gäller logik, begrepp och huvudräkning. Däremot dippar vi när det gäller teknisk räkning med de fyra räknesätten och att använda sig av räknespråket. Analys: Våra tankar runt detta resultat blir ungefär desamma som runt svenskan, att eleverna saknar tillräckliga kunskaper i språket eller har specifik problematik som gör att inlärningsprocessen tar lite längre tid. Vi jobbar med tydlig målstyrning och problemidentifiering för att kunna sätta in rätt resurser på rätt ställe. Vi kommer också jobba mera aktivt med tydliga planeringar där uppföljning och utvärdering är viktiga bitar för att hela tiden ha kontroll på att vi är på rätt väg och för att eleverna ska känna att de har inflytande över sitt eget lärande. För att ytterligare lyfta lärarnas matematikkompetens så går alla undervisande lärare matematiklyftet under detta läsår. Analys elevenkät år 5: När man analyserar årskurs 5:s svar på elevenkäten kan man se att eleverna tycker att pedagogerna lyssnar in elevernas tankar och önskemål och stöttar och hjälper eleverna. Dock upplever de att de inte har så stort inflytande över planerandet och utvärderandet av skolarbetet vilket står i strid med

6 ett Bedömning För Lärande tänk i undervisning. Vi tror att detta sänker vår måluppfyllelse och därför är det något som vi måste jobba extra med under året. Vi kommer att använda oss av utbildade BFL piloter som tillsammans med rektor ska bedriva ett utvecklingsarbete på skolan för att öka elevernas inflytande och medplanering. Analys Trygghets/elevenkät: Tittar man på Fylsta skolas trygghetsenkät och elevenkäten för år 5 så ser man att eleverna på det stora hela trivs och känner sig trygga. De känner att de har kamrater och de känner förtroende för personalen och de tycker att det finns ett ömsesidigt respektfullt bemötande. Vi jobbar aktivt med detta hela tiden i vår verksamhet och reagerar snabbt vid olika typer av signaler och incidenter. Vi har en tydlig och aktiv Likabehandlingsplan och en trygghetsgrupp som alltid är snabb i sitt agerande vilket skollagen ålägger oss att vara. Detta är faktorer som vi tror påverkar stämning och trygghet på ett positivt sätt. Det vi ser att vi måste bli bättre på är att prata om just likabehandlingsplanen och dess innehåll i klasserna för att medvetandegöra, förankra och säkerställa elevernas inflytande. Vi har valt att avsluta vår kamratstödjarverksamhet, då vi upplever just den problematiken som forskningen visar på kan bli med kamratstödjare. Vi försöker istället att ha en aktiv fadderverksamhet, klassråd och elevråd.

7 Verksamhetsplanemål för Fylsta skola: Läroplansmål - Kunskaper: Mål för en ökad måluppfyllelse: Alla matematikundervisande lärare ska gå matematiklyftet. BFL som fokusområde under läsåret Process: Alla pedagoger som undervisar i matematik ska under läsåret delta i matematiklyftet, detta för att höja kvalitén på matematikundervisningen och därmed få en högre måluppfyllelse. De övningsuppgifter som pedagogerna får med sig De BFL-piloter som utbildades under förra terminen ska tillsammans med rektor bedriva BFLutbildning för övriga pedagoger på skolan. Vi har köpt in Att följa lärande av Dylan William som vi tillsammans ska läsa under läsåret. Vi kommer också att testa olika övningar och dikutera olika frågeställningar. Vi kommer att introducera kollegialt lärande under läsåret för all undervisande personal. Ansvarig: Rektor och all undervisande personal. Avstämning, resultat och analys: Vi har avstämning två gånger per läsår vid terminslut, där vi analyserar resultaten på olika elevtester och har muntliga diskussioner för att utvärdera om vi nått våra mål. I och med detta gör vi en analys av våra mål och om vår process var rätt sätt att nå en ökad måluppfyllelse.

8 Läroplansmål - Elevers ansvar och inflytande: Mål för ett ökat ansvar och inflytande: Ämnesmålsplanering med eleverna Tydliggöra lektionsplaneringarna för eleverna Tydliga återkopplingar till eleverna Process: Undervisande pedagoger kommer under läsåret att utbildas i BFL av en utvecklingsgrupp på skolan. Vi kommer att läsa litteratur, se olika filmer och göra olika typer av formativa övningar. Röd våning och då särskilt år 5 kommer att jobba extra med elevinflytande. De kommer att genomföra elevenkäter och skriva en arbetsplanering för att öka elevernas inflytande över undervisningen. För att öka elevernas möjlighet att påverka arbetssättet kommer vi att skriva formativa ämnesplaneringar tillsammans med eleverna. Vi kommer vara noga med att tydliggöra lektionsplaneringarna för eleverna så att de tydligt förstår vad som förväntas av dem och hur de ska nå dit. Genom kontinuerliga återkopplingar till eleverna under deras kontinuerliga skolarbete, utvecklingssamtal, IUP:er och skriftliga omdömen till eleverna kommer vi kunna öka elevernas inflytande över sin inlärningsprocess. Vi får då också en tydlig dokumentation runt varje elev. För att få en ökad delaktighet och demokratisk medvetenhet har vi kontinuerliga klassråd. Elevråd har vi en gång i månaden och matråd en gång per termin. Det är eleverna som sköter ordförande och sekreterarskapet och det är två pedagoger som håller i elevrådet. Matrådet håller rektor i. Ansvarig: Rektor och all övrig personal Avstämning, resultat och analys: Avstämning sker två gånger per läsår vid terminsslut. Vi kommer att använda oss av elevenkäterna, skriftlig dokumentation och muntliga diskussioner för att se om vi upplever att vi uppnått våra mål och om vi tycker att vårt arbetssätt varit det rätta. Bedömning Ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

9 Läroplansmål - normer och värden: Mål runt Normer och Värden: Alla elever ska känna till trygghetsplanen och dess innehåll. Trygg miljö för alla på skolan. Trygghetsenkät på fritids och skola Process: Det förebyggande arbetet på skolan fungerar bra då vi har många forum att mötas i och där allas kompetenser samverkar för att skapa en trygg och lugn arbetsmiljö. Vi upplever att alla är trygga på skolan. Trygghetsplanen kommer varje klasslärare att ta upp i klasserna vid terminsstart och på sina föräldramöten. Vi har ständigt pågående diskussioner i klasserna och arbetslagen om värdegrund, vi är noga med våra rastvärdar för att eleverna ska känna sig trygga på rasterna. Vi fortsätter även med vårt arbete att möta upp eleverna i trapphusen på mornarna när de kommer in för att börja skoldagen. Detta för att inga konflikter eller otrygghet ska behöva uppstå där. Vi genomför vår trygghetsenkät med alla klasser en gång per termin och resultatet tas om hand av vår trygghetsgrupp och återförs till arbetslagen. Från och med VT 15 kommer fritids att finnas med i skolans gemensamma trygghetsenkät med egna fritidsspecifika frågor. Trygghetsplanen skrivs om under september varje läsår. Blå våning och då främst år 2 kommer att jobba extra mycket med arbetsro under detta läsår. De kommer att genomföra elevenkäter och jobba efter en särskild planering för att försöka öka arbetsron i klassrummen. Ansvarig: Rektor och övrig personal Avstämning, resultat och analys: På apt kommer vi att diskutera om vi har uppnått dessa mål, vi kommer att analysera resultaten av elevenkäterna som vi gör själva samt de enkäter som sedan kommer att göras centralt för år 5. Bedömning: Ej godtagbar godtagbar bra mycket bra

10 Systematiskt arbetsmiljöarbete Fylsta skola och fritidshem läsåret Ledningsgupp Träffas varannan vecka Arbetslagen Träffas 45 min en gång i veckan EHT var tredje vecka Arbetsplatsträff En gång i månaden för skola och fritids Dagordning Minnesanteckningar skrivs och sparas digitalt Arbetsmiljö finns som punkt på dagordningen Lokal samverkan Fyra gånger per termin Skyddsombud deltar Konferenser Fritidskonferens Lärarkonferens 1gg/månad Aktivitetsgrupper 1gg/månad Pedagogiska diskussionsträffar lärare 1gg/månad KUP-dagar 5 dagar/termin, skolverksamheten stängd 2 dagar/termin, stängdagar då även fritids är stängt Schemaläggning All personal delaktig i schemaläggning Utbildning Fortbildning genom matematiklyftet BFL, litteraturstudier och pedagogiska diskussioner Svenska, En läsande klass genom handledning och praktiskt arbete på skolan Fritidsnätverksträffar 1gg/månad Förskollärarnätverksträffar 1gg/månad Friskvård 1000 kr anställd/år i form av friskvårdscheckar Mysfrukost en gång per månad för all personal Fysiska arbetsmiljön Arbetsmiljörond en gång per år Psykosocial arbetsmiljö Medarbetarsamtal en gång per år Medarbetarenkät vartannat år