Förskola/skolplan för Tomelilla kommun och kommunens långsiktiga samlade styrdokument för förskola skolverksamheten.

Transkript

1 Förskola/skolplan för Tomelilla kommun och kommunens långsiktiga samlade styrdokument för förskola skolverksamheten. INNEHÅLL Förskola/skolplan: Barn och utbildningsnämndens verksamhetsidé för förskola/skola. Tomelilla kommuns profil och särskilda prioriteringar är inriktade på följande områden för att främja det livslånga lärandet enligt de nationella uppdragen och den lokala verksamhetsidén. - Verksamhetsidé - Brukare - Samverkan - Ledning - Personal - Nämnd - Organisation Gemensamt för samtliga verksamheter: - IT-strategi - Måltidsverksamheten - Lokala arbetsplaner - Skolskjutsverksamhet - Kompetensutvecklingsplan - Uppföljning och utvärdering Särskilt för Barnomsorgen (regelverk kring): - Förskola 1-5 år - Familjedaghem - Öppen förskola Särskilt för Grundskolan (regelverk kring): - Förskoleklass - Skolstart - Skolbarnsomsorg 6-12 år - Skolskjutsar - Skolmåltider - Resultat Särskilt för Gymnasieskolan: - Organisation

2 - Utbildningsutbud Särskilt för Vuxenutbildning: - Organisation - Utbildningsutbud - Samverkan Särskilt för Resursenheten: Särskilt för Särskolan: Särskilt för Musikskolan/Kulturskolan:

3 Förskola/skolplan 2000 Förord En huvuduppgift för oss politiker är att skapa bra förutsättningar som ger barn och ungdomar grunden för ett livslångt lärande. Det är i förskolan och skolan som förmågan att läsa, skriva och räkna inhämtas, men också där HELA barnet måste finnas med det måste vara inspirerande och roligt att lära. Verksamhetsidén om livslångt lärande i god miljö utgår från varje barns självklara rättighet till kunskap, samtidigt som verksamheten och undervisningen måste anpassas efter individen. Den nya skol- och förskoleplanen utgår därför mer utifrån resultat än organisation. Förskolan och skolans utveckling och resultat är inte enbart en fråga för politiker det behövs ett nytt samhällskontrakt för skolan, som engagerar verksamhetens hela personal, föräldrar och omgivande samhälle. Genom att se helheten i verksamheten samtidigt som konkreta och utvärderingsbara mål ställs upp, hoppas vi att planen kommer göra nämndens framtidsbilder synliga. Årtusendets första plan för förskola och skola i Tomelilla kommun är en kärnfull skrift. Planen skall genom årliga återkommande prioriteringar och revideringar förnyas samt bearbetas och hållas aktuell. Verksamhetsidéns kärna kring det livslånga lärandet i god miljö kommer troligen alltid att bestå! Leif Sandberg (c) Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden Arbetsgruppen som varit med i framtagandet av planen: Leif Sandberg (c) ordf. Ingalill Johansson (s) Eva Olsson (kv) Stig Johansson (kd) Bengt Svensson (m) Christel Harvigsson (v)

4 Förskola/skolplan Verksamhetsidé Barn- och utbildningsnämnden ska i en god yttre och inre miljö, verka för att de nationella målen för barn/elever i förskole- och skolverksamheten, såsom de formuleras i bl a skollag, förordningar om skolan respektive förskolan, läroplaner, programmål samt kursplaner uppnås, i samverkan med barn, elever, föräldrar, arbetsliv samt andra utbildningsanordnare och samhällsinstitutioner. Brukare Vi vill ha aktiva brukare som i dialog genom t ex utvecklingssamtal och kontaktböcker ska ges möjlighet att ta del i ansvaret för verksamheten och för barns/elevers egna utveckling. Fler former för delaktighet och samverkan ska utvecklas och fler föräldrar och elever ska engageras. Minst 75 % av föräldrarna ska under ett år ha varit delaktiga i någon verksamhet utöver utvecklingssamtalen. Elevråd och ungdomsråd i kommunen ska utvecklas och ges större befogenheter. Föräldrautbildning och studiecirklar ska startas i samarbete med socialtjänsten och BVC. Strävan skall vara att den pedagogiska verksamheten och lokaler ska vara tillgängliga för eleverna även utanför ordinarie skoltid. Samverkan Vi ska ha ett väl utvecklat samarbete med bl a de kommunala förvaltningar som har verksamhetsområden gränsande till vårt exempelvis - med socialtjänsten avseende bl a utlokalisering av socialsekreterare till varje enhet och - med arbetsmarknadsnämnden (och arbetsförmedlingen) för säkerställandet av tillgången på bl a pedagogisk personal. Nätverk för utbildningsanordnare i Tomelilla kommun ska vidareutvecklas. Tomelilla ska ha partnerskolor i samarbete med högskolan. Frivilligverksamhet såväl för privatpersoner som föreningar och arbetsliv ska stimuleras. Verksamhetens lokaler ska om möjligt öppnas för föreningslivet.

5 Ledning Barn- och utbildningsnämndens ledare ska - Främja personlig utveckling, stödja sina medarbetare och genomföra enskilda samtal minst en gång per år. - Vara goda förebilder och verka för att skapa en positiv, tillåtande miljö som främjar kreativitet och reflektion. - Ge arbetslaget och medarbetarna stort eget ansvar och befogenheter genom att tydliggöra allas delaktighet i skapandet av arbetsmiljön. - Vara tydliga i sitt ledarskap och följa nämndens och ledningsgruppens upprättade mål. - Utvärdera och dokumentera. - Ledningsgruppen ska arbeta för helheten, utveckla verksamhetens värdegrund och ta ansvar för samordningen. - Personal med ledarbefattning ska anställas tillsvidare i Tomelilla kommun, men förordnas under en begränsad period som ledare. Personal Tomelilla kommuns pedagogiska personal skall vara ständigt utforskande om hur olika barn/ungdomar/vuxna tar till sig ny information och skapar kunskap. All personal inom förvaltningen måste vara väl insatta i målen för sin verksamhet och arbeta utifrån en väl definierad människosyn och ett kunskapsideal som överensstämmer med dessa. Alla medarbetare skall ha tydliga ansvarsområden och tydligt visa att man är beredd att ta sitt ansvar. Alla medarbetare skall ges möjlighet till att prova nya arbetsplatser och uppgifter inom kommunen som ett led i en möjlig karriärs utveckling. Antalet medarbetare som fått möjlighet att pröva karriärstjänst (arbetslagsansvarig) skall redovisas och utvärderas under en tre-årsperoid. Efter år på samma arbetsplats skall alla medarbetare ges möjlighet att byta arbetsplats. Alla medarbetare skall stimuleras till och erbjudas kompetensutveckling och breddning för att möta nuvarande och kommande behov i verksamheten. Effekter av kompetenssatsningar skall årligen mätas, bl a med hjälp av både självvärdering och extern utvärdering. Inom förskola/skola hjälper vi varandra till att alltid använda ett vårdat språk. Inga vuxna i den kommunala verksamheten tillåter ett ovårdat språk (könsord och svordomar, ifrågasätts alltid)

6 Nämnd Nämndens viktigaste uppgift är att följa upp och utvärdera verksamheten kontinuerligt för att skaffa sig bra beslutsunderlag för helheten. Nämnden skall genomföra en fältdag/år, då prioriterade områden studeras och utvärderas. Varje år skall 3 av nämndens möten förläggas till verksamheten för att möjliggöra dialog på den lokala arenan. Nämnden skall verka för att den gemensamma visionen och framtidsbilden blir tydlig för alla i verksamheten. Förutsättningar för samsyn skall utvecklas genom att personal och politiker har en skyldighet att utveckla sin kunskap om varandras ansvarsområde. Nämnden skall möta verksamhetens chefer/ledare i gemensam utbildning och information minst två gånger per år. Organisation Vår verksamhet präglas av en stor valfrihet i utformningen av den inre organisationen, med prioritering av ett flexibelt, breddande och kompletterande arbetssätt genom arbetslagsutveckling. Grundläggande för hur vi ser på kvalitet är hur vi bedömer verksamheten klarar att organisera sig, bemöta och behandla sina svaga. Hela verksamheten skall därför sträva efter att ha en behovsstyrd organisation. Arbetet skall bedrivas utifrån en helhetssyn på det kognitiva lärande, därför skall de tydliga avgränsningar mellan ämne/ämnesblock och kursplaner lösas upp. Lärprocessen skall stimuleras genom att reflektion kring livskvalitet och etiska problemställningar ingår i alla ämnen, teman och lärprocesser. Verksamheten skall genomsyras av en strategiskt långsiktig utveckling som ger utrymme för kortsiktiga flexibla lösningar utifrån dagens snabba utveckling och skiftande behov. Förändringar i skol- och gruppindelning redovisas konkret i den årliga budgeten och års- och kvalitetsredovisningen. Resursfördelningen bygger på ett ramtänkande, där medel tilldelas enheterna i form av ett enhetsbidrag för fasta kostnader och ett omsorgs/undervisningsbidrag baserat på antalet barn.