VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA Pedagoger på Soldalens förskola Förskolechef Martina Nebrelius

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA Pedagoger på Soldalens förskola Förskolechef Martina Nebrelius

2 Kunskapsutveckling Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. (Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010, s. 8) I förskolan arbetar vi med strävansmål och har inga individuella kunskapsmål att uppnå. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. (s.5) [ ] Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. (s. 6) Vi erbjuder en utmanande och rik inne- och utemiljö för lärande, där olika kompetens, samspel och idéer tas tillvara. Erfarenhet och kunskap skapas tillsammans i dialogen mellan barn och barn och mellan barn och vuxna. Ramarna för arbetet är flexibla så att barnen får tid och möjlighet att utvecklas genom fördjupning i olika projekt och färdigheter. Vi lyssnar in barnen och följer deras intressen. Läsförståelse med barnen är en naturlig del av vår vardag på förskolan. Genom att arbeta med sagor på olika sätt berikar vi barnens inlevelseförmåga, erfarenheter, fantasi och språkliga utveckling. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att göra lärandet synligt samt för att kunna följa upp verksamheten för fortsatt planering. Arbetet med de digitala verktygen tar en allt större plats i verksamheten och numera har barnen tillgång till Smart board, Apple TV, lärplattor och projektorer som vi ser är betydelsefulla i barnens utveckling och lärande. De digitala verktygen hjälper oss i det pedagogiska arbetet för dokumentation och reflektion och dessutom utökar de barnens möjligheter till att utforska och inhämta kunskap genom appar och internet. För att tillgodose barnens språkliga intresse och behov har vi använt oss av olika språkstimulerande material, t.ex. flanosagor och böcker, språkstimulerande appar, rim och ramsor samt sånger. Vi ser även att de digitala verktygen får allt större plats i barnens språkutveckling. Det finns en stor vinst i att integrera de digitala verktygen genom att de skapar förutsättningar för samspel och kommunikation i barnens språkliga utveckling. Genom vårt projektinriktade arbetssätt läggs en större vikt vid reflektion tillsammans med barnen där de tränas i att sätta ord på sina tankar och känslor. Vi kommer att fortsätta att arbeta på liknande vis eftersom vi märker att barnen tar till sig innehållet enklare om det presenteras både verbalt och visuellt. Vi dokumenterar barnens lärande genom lärplattformen Vklass som synliggör barnens utveckling och lärande. De digitala verktygen underlättar att göra barnen

3 uppmärksamma på sitt eget lärande samtidigt som vi fortsätter att dokumentera på väggarna. Vi använder den pedagogiska dokumentationen som stöd i barnens vardag då vi kontinuerligt reflekterar tillsammans och med barnen. Resultatet ligger till grund för den fortsatta verksamheten. Inflytande och samverkan Barn upplever att de har ett verkligt inflytande över sitt eget lärande. De deltar aktivt, efter förmåga och ålder, i planering och utvärdering av verksamheten. Soldalens förskola för en aktiv dialog med vårdnadshavarna om verksamhetens mål och innehåll. Förskolan ska sträva efter att varje barn (s. 12) utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Arbetslaget ska föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal. (s. 13) Vår verksamhet utgår från barnens individuella förmågor, behov, tankar och intressen. Vi lyssnar in och läser av barnen och ger dem stor frihet att välja aktivitet. Vi pedagoger försöker att sprida en positiv och trygg stämning. Barnen upplever då att det finns utrymme för deras önskemål och tankar. Genom ett projektinriktat arbetssätt ger vi barnen ett större inflytande över verksamheten och sitt eget lärande. Även de digitala verktygen används för att ge barnen möjlighet till aktivt inflytande över sitt lärande. Det kan gälla sångsamlingar, sagoläsning, val av appar mm. Genom Vklass ges barnen direkt ett inflytande över sin portfolio. Vi har inskolning, föräldramöte, inskolnings- och utvecklingssamtal där föräldrarna får möjlighet att vara delaktiga i verksamheten på förskolan. Soldalens förskola har även ett samråd där föräldrar erbjuds möjlighet till inflytande över utbildningen och där synpunkter kan diskuteras innan beslut fattas. Frågorna som behandlas i detta forum är viktiga för enhetens verksamhet och har betydelse för barnen och föräldrarna.

4 Vi använder de digitala verktygen samt Vklass i stor utsträckning till att synliggöra barnens inflytande och delaktighet för barn och föräldrar. Att kunna använda Smart board/projektor/apple TV och lärplattor i den dagliga verksamheten är en stor vinst för barn och vuxna. Även de allra yngsta barnen får t.ex. inflytande då de själva kan välja aktivitet på Smart boarden genom att peka på kort som är uppsatta bredvid. De digitala verktygen möjliggör att se varje barns lärande och kunskapssökande på ett mycket effektivt sätt. På flertalet olika sätt ges föräldrar möjlighet till att ta del av verksamhetens mål och innehåll bl.a. på föräldramöte, i samråd och på hemsida. Kontinuerligt används dessutom Vklass för att synliggöra verksamhetens upplägg och innehåll samtidigt som den enskilda dokumentationen och bloggen ökar föräldrarnas insyn och möjlighet till inflytande. I våra utvecklingssamtal belyser vi förskolans uppdrag och barnens utveckling för föräldrarna. Arbets- och lärandemiljö Soldalens förskola har ett väl fungerande arbete kring en god arbets- och lärandemiljö. Miljön ska vara föränderlig, stimulerande och inbjudande. Barn och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som anges i förskolans läroplan och bidra till att förskolans uppdrag genomförs. (s. 8) [ ] Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. (s. 9) Vi pedagoger är fördelade i tre olika intressegrupper för att bidra till god lärmiljö såväl inomhus som utomhus och där de digitala verktygen är naturligt integrerade. Tillsammans har vi möjlighet att reflektera över vad barnen är intresserade av och ansvarar för att utveckla den pedagogiska verksamheten utifrån respektive fokusområde. Vi anpassar miljön efter reflektioner och analyser av den pedagogiska dokumentationen och projekt utifrån barngruppens ålder, intressen och förmågor. Utomhus skapas lustfyllda och kreativa platser där barnen kan få utlopp för sin fantasi. Inomhus har förskolan bl.a. en inbjudande gemensam ateljé där barnen kan få utlopp för sin spontanitet och kreativa förmåga. För att ytterligare stimulera lusten till att forska vidare har ett projektrum iordningställts intill ateljén. Vi har valt att benämna detta rum för projektrummet då rummet speglar barnens intressen och nyfikenhet och är i ständig förändring. De digitala verktygen möjliggör självständighet då barnen kan söka kunskap individuellt eller tillsammans samtidigt som de underlättar att uppmärksamma barnen på sitt eget lärande.

5 För att alla barn ska känna sig trygga och få utrymme att kunna uttrycka sig fritt delar vi vid behov in barnen i mindre grupper. Vår utegård har en fram- och baksida vilket gör att vi även utomhus kan anpassa utomhusaktiviteterna efter behov och önskemål från barnen och på så sätt skapa en bättre lärandemiljö för dem. Genom föreläsningar och inblick i andras förskolors lärmiljöer och projekt har vi inspirerats till och samlat mer kunskap om vad lärmiljöer bidrar till, vilket har påverkat vårt förhållningssätt. Utifrån vårt numera projektinriktade arbetssätt har intressegrupperna fått en allt mer betydande roll i verksamheten eftersom den föränderliga lärmiljön gör att projekten kan fortlöpa och utvecklas istället för att stanna av. Genom att vara närvarande pedagoger fångar vi upp hur barnen utforskar inomhus- /utomhusmiljön och var de leker för att kontinuerligt se när något behöver utvecklas. Med (oftast) små medel kan en föränderlig miljö skapas för att stimulera barnens intressen och behov. I t.ex. projektrummet uppstår nya leksituationer då anpassat material och medel möter barnens erfarenheter och kunskaper. Även utomhusmiljön blir föränderlig genom att delar av inomhusverksamheten flyttas ut. Som exempel har barnens intresse för bilar, polisbilar, bussar och brandbilar stimulerats till fördjupad lek och kreativitet genom en miljö som associerar till intresset. De digitala verktygen stimulerar alltmer till att barnen lär tillsammans. Barnen väljer t.ex. gärna att arbeta tillsammans med en lärplatta och genom en teknisk lösning kan två barn ha hörlurar samtidigt och ändå dela upplevelsen tillsammans. Vi ser flera positiva vinster med att dela upp barnen i mindre grupper. Uppdelningarna möjliggör att alla blir sedda och hörda och att olika behov av t.ex. rörelse kan bli tillgodosedda då barnen får stimulans i de aktiviteter de väljer. Genom uppdelningarna finner barnen nya lekmiljöer, nya relationer och blir mer trygga. Det leder i sin tur till att de vågar tar för sig mer på avdelningen och utforskar miljöerna som de kommer i kontakt med. Med ökat antal alternativ av stimulerande lärmiljöer och projektrum märker vi att barnen sprider ut sig vilket även minskar ljudnivån. Hälsa och livsstil Soldalens förskola bedriver ett aktivt arbete med hälsa och livsstil. Soldalens hälsomål: Vi strävar efter att vara mycket ute för att stimulera barnens motoriska förmågor. Vi strävar efter att barnen ska förstå kostens/matens betydelse för hälsan. Barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie verksamheten.

6 Förskolan ska sträva efter att varje barn (s. 10) utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Vi utnyttjar gården och närmiljön dagligen för att få frisk luft och vi arbetar för att ha en utomhusmiljö som stimulerar barnen till mycket rörelse. Vi planerar för en omväxlande dagsrytm med möjligheter att varva aktiviteter med vila t.ex. med sagostund och yogasagor. Vi använder påklädningsrutiner bl.a. till träning av motorik och kroppsuppfattning. Vi pratar med barnen om sunda matvanor. Förskolan arbetar med verktyget Grön Flagg och mot en certifiering för att stimulera ett aktivt och långsiktigt arbete med hållbar utveckling. Med hjälp av material från Håll Sverige Rent deltar vi i Skräpplockardagar för att göra barnen miljömedvetna. Genom apparna Gro Recycling, Alfons Åberg och sagan Gro Book lär vi oss om återvinning och källsortering. Vi ansöker om stöd av Barn- och elevhälsan vid behov. Vi ser utevistelsen som en naturlig del av barnens vardag. Barnen är aktiva och vi kan se att de har roligt utomhus. För att fortsätta arbetet med en stimulerande utomhusmiljö måste vi pedagoger aktivt observera vad som fungerar eller behöver utvecklas. Barnen visar intresse för material som går att förflyttas och som de kan ta med i sin lek, vilket vi behöver bli bättre på att erbjuda för att stimulera barnens lek och fantasi till nya nivåer. Genom den dagliga dialogen om val av kläder beroende på årstid/väderlek ökar barnens kroppsuppfattning samtidigt som de utvecklas i att hjälpa och stödja varandra med påklädning. Som ytterligare stöd finns dessutom i hallen på varje avdelning ett strukturschema som visar vilka kläder som behövs för dagens utelek. Ordbilderna kombineras med TAKK. Måltiden är en viktig aktivitet på förskolan. Vi upplever att barnen mår bra av de lugna stunderna under dagen och att barnen intresserar sig för betydelsen av vad vi äter. Under måltiderna stimuleras och utmanas barnen i språk och kommunikation utifrån erfarenheter och kunskaper kring bl.a. kost och hälsa i kombination med mångkultur och allergier. Genom vår uppstart med Grön flagg skapades en början till förståelse om vår miljö och en medvetenhet kring vatten, förbrukning, återvinning m.m. Barnen är engagerade och väljer gärna appar på lärplattan kopplade till hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Barnen deltar aktivt med att t.ex. återvinna i rätt kärl och vi kommer att komplettera vår miljöstation med än fler kärl för sortering. Vi har även synliggjort vattnets betydelse och vad vi kan tänka på när vi t.ex. tvättar händerna. De äldsta barnen på förskolan går och pantar flaskor som samlats in hemifrån. Barnen får på så sätt

7 förståelse för att återvinning kan resultera i pengar som kan användas till något annat bra. Årets adventskalender kommer att bestå av böcker som efter dem blivit lästa kommer att skänkas till välgörenhet. Vi har stor behållning av den hjälp som vi får av Barn- och elevhälsan. Förtillfället har respektive arbetslag träffat specialpedagoger från Barn- och elevhälsan för att följa upp arbetslagens självskattningar i BRUK (se Personal). Genom konsulterande samtal har analys och utvecklingsområden tagits fram. Omvärldsorientering Aktiviteterna på förskolan ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar genom att använda närsamhällets resurser och möjligheter. Barnen garanteras tillgång till kulturupplevelser. De ska också få kunskap om kulturarvet och olika kulturella uttrycksformer. Kultur integreras och ingår som en naturlig del i verksamheten så att barn inspireras till att själva skapa och uttrycka sig. Arbetslaget ska ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. (s. 12) Vi strävar efter att ge en allsidig bild av hur omvärlden fungerar genom att använda närsamhällets resurser och möjligheter. På förskolan har vi två cargobikes med plats för vardera 6 barn samt en barnvagn ( bussen ) där också 6 barn får plats. För att möta nya platser i vår närmiljö använder vi dessutom Ystads kommunala bussar. Genom dialoger med barnen synliggör och uppmärksammar vi varandras olika ursprung och kulturarv. Vi gör studiebesök på bibliotek, kyrkan och museum och en gång i månaden kommer bokbussen till vår förskola. Sedan 2011 har Ystad kommun en kulturgaranti som garanterar att alla barn i förskolan (från 4 år) ska få minst en kulturupplevelse per läsår. Våra cargobikes och buss gör att vi snabbt kan förflytta oss och tillmötesgå barnens önskemål och intresse av att besöka olika plaster i Ystads tätort och skogsområden. På dessa utflykter ges barnen möjlighet att upptäcka och uppleva olika yrkeskategorier och arbetsplatser t.ex. byggarbetsplats, utryckningsfordon, torghandel, hamn och sjukhus. Barnen uppskattar utflykterna, och pratar mycket om dem. När vi är åter på förskolan fortsätter vi att arbeta med utflykterna genom lek och samtal.

8 Med jordglob och flaggor visar vi på ett enkelt sätt barnens olika ursprung vilket i sin tur stimulerar dem till att prata om länder och vilken flagga som är deras. För att barnen med annat modersmål än svenska ska utveckla sin kulturella identitet och förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål kommer modersmålslärare till förskolan och integrerar sitt stöd i förskolans ordinarie undervisning, vilket vi ser ökar barnens intresse för varandras språk och kulturarv. För att stimulansen ska vara kontinuerlig har förskolan dessutom en arabisktalande anställd som kompletterande resurs till barn och pedagoger. Vi fortsätter att uppmärksamma vårt svenska kulturarv genom att fira våra traditioner. Genom kulturgarantin får de äldre barnen, 4- och 5-åringarna, möjlighet att gå på kulturupplevelser en gång per år, vilket vi uppskattar. Utöver kulturgarantin går vi på teater när tillfälle ges, till kloster- och konstmuseet när utställningar passar oss och besöker kyrkans julspel varje år. Personal Soldalens förskola upplevs som en stimulerande, trygg och utvecklande arbetsplats. Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. (s. 11) Systematiskt kvalitetsarbete med tid för reflektion och planering, eget pedagogiskt ansvar som skapar en god utvecklingsmiljö, arbete i tre olika intressegrupper för att bidra till god lärmiljö (både på egna förskolan och i tvärgrupp med Erici förskola), kompetensutveckling, kontakt med Barn- och elevhälsan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Efter den tidigare kommunövergripande satsningen med Förskolelyftet samt efterföljande storföreläsning med Per Dahlbäck fortsätter vi att utveckla vårt arbete med pedagogisk dokumentation genom diskussioner och praktiska övningar. Förskolan har dessutom fått inspiration till förändrade lärmiljöer och mycket kunskap om digitala verktyg genom att ca 80 personer från Ystads kommun, varav 1 pedagog från Soldalen, besökte SETT mässan i Stockholm tidigare i år. SETT står för Scandinavian Educational Technology Transformation och vill bidra till inspiration, ökad nyfikenhet och kunskap kring hur vi kan utnyttja nya sätt att arbeta mot högre måluppfyllelse i skolans alla nivåer. Efter mässan har samtliga förskolepedagoger i Ystads kommun fått lyssna till och inspireras av två av föreläsarna från SETT. Föreläsningen handlade om den process som Syrenens förskola, Töreboda, gjort gällande förhållningssätt och lärmiljöer.

9 All personal på Soldalens förskola har under hösten 2015 inlett Kommunikationsstegen, vilket är en kommunövergripande kompetenssatsning som kommer att pågå i två års tid. Målet med satsningen är att språk och kommunikation ska ses som en helhet och som grund för hela barnets utveckling. Satsningen genomförs för att skapa goda förutsättningar för barns långsiktiga språk- och kommunikationsutveckling, i samverkan med hemmet, för likvärdighet i Ystads kommuns förskolor. Vårt systematiska kvalitetsarbete sker kontinuerligt med hjälp av arbetsverktygen Pedagogisk dokumentation och Learning study. Genom reflektion och analys av undervisningen/verksamheten med arbetslaget får vi kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. Förutom reflektionstid med barnen och arbetslaget har förskollärarna också reflektion med pedagog från annan avdelning. På så sätt kan vi inspirera varandra och vidareutveckla vårt arbete, vilket bidrar till en lärande organisation. Vi upplever att arbetet med intressegrupperna fördjupar utvecklingen av verksamheten. Våra lärmiljöer har t.ex. förändrats såväl inom- som utomhus som en direkt verkan efter diskussioner med och inspiration av intressegrupperna/kompetensutbildningar. Vi har genom vår Facebook grupp tillsammans med Erici förskola möjlighet att delge och inspirera varandra vidare kring vårt arbete i respektive verksamheter. Våra reflektionsdagar ( stängningsdagar ) är avgörande för att på djupet utvärdera och analysera verksamhetens resultat. Resultaten är basen vid revidering av Verksamhetsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förutom det stöd vi ansöker om vid behov av Barn- och Elevhälsan för konsultation av arbetssätt eller handledning för på individnivå har vi nu i höst påbörjat Kommunikationsstegen, som är en gemensam satsning för alla förskolor i Ystads kommun, Barn- och elevhälsan och Biblioteket. Som en del i Kommunikationsstegen har respektive arbetslag använt Skolverkets kvalitetsverktyg BRUK för självskattning i hur väl Förskolan stimulerar och utmanar barns utveckling och lärande. Därefter har respektive arbetslag träffat specialpedagoger från Barn- och elevhälsan för att följa upp dessa självskattningar och analys och utvecklingsområden har tagits fram. Vi upplever att konsultationen tillsammans med specialpedagogerna gav oss möjlighet att sätta ord på våra tankar samt ett stöd i det fortsatta arbetet med att skapa bättre förutsättningar för att stimulera barns språk och kommunikation. Eftersom specialpedagogerna är utomstående, det vill säga att de inte ingår i den dagliga verksamheten, upplevde vi att resultatet av självskattningen blev belyst utifrån flera synvinklar vilket gav en fördjupad feedback.