Förskolan Svalebogatan 52 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016
Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget har varit delaktig i framtagandet av planen och har ansvar att efterleva den. Vår vision: sig trygga, fulla.. Alla barn ska ha rätt till sina känslor och få hjälp att uttrycka dessa. Det är viktigt för oss att föräldrarna är delaktiga i jämställdhetsarbetet. Vi ska motverka traditionella könsroller.. Vår lärmiljö ska ge barnen möjlighet till delaktighet och inflytande.. Hur har barnen varit delaktiga i framtagandet av planen? Observationer: Planerade och spontana observationer med enskilda barn och i grupp. Vi observerar barnen i de olika rummen. Vilket material leker barnen med? Finns det material så att det räcker till alla? Var och med vilka leker barnen? En viktig aspekt är vart vi vuxna är och vad vi bjuder in till, detta vill vi vara extra uppmärksamma på. Samtal och diskussioner med barnen Planerade och spontana samtal med barnen. Vi problematiserar traditionella normer. Genom att ifrågasätta och få barnen att själva reflektera för att få syn på våra föreställningar..
Regler och förhållningssätt Vi pratar om hur vi är mot varandra för att skapa ett öppet och tillåtande klimat där alla känner sig lika mycket värda och lika delaktiga. Hur har vårdnadshavarna varit delaktiga? Föräldramötet Vi informerade föräldrarna om att jämställdhet är ett prioriterat mål i i Majorna/Linné och vilka metoder vi har för att göra analyser. Föräldrarna fick möjlighet att lämna synpunkter, tankar och idéer på mötet och i efterhand. Hur förankras planen när den är klar? Hjärntorget ska även hänga upp den på våra hemvister. Genom litteratur och genom fortlöpande pedagogiska samtal på våra husmöten. Vi ska arbeta efter denna plan. Utvärdering av förra årets plan Vilka mål uppnådde vi? Vi upplever att föräldrar och barn känt sig trygga här. Barnen har god självkänsla och känner sig trygga. Detta ser vi t ex genom att de är välkomnande mot nya personer. Vid incidenter har vi haft en bra dialog. Vi har startat arbetet med att uppmärksamma barnens kulturella bakgrund och modersmål. Vi har även startat upp med alternativ kommunikation dvs bildstöd och tecken. Barnen har fått uttrycka sin åsikt och blivit respektfullt lyssnade på.
Vilka mål uppnådde vi inte? Vi har inte genusgranskat eller analyserat böcker ur mångfaldsaspekten i den utsträckning vi ville. Vi har inte haft fokus på jämställdhet på planeringar och arbetsplatsträffar så som vi hade tänkt. Analys av ovanstående: Vi vill arbeta ändå mer med att lyfta fram barns kulturella bakgrund och modersmål. Vi vill bli bättre på att göra genus- och mångfaldsanalys av böcker, sånger, material och miljö. Vi vill också fortsätta det pågående arbetet med samtal och aktiviteter med barnen som belyser olikheter och likheter som något positivt och en tillgång. Vad och hur har ni kartlagt verksamheten inför årets plan: Vi har gjort observationer och samtal. Både planerade och spontana, enskilt och i grupp. Vi har varit på föreläsning och läst artiklar och böcker. Vi har följande mål i fokus: Jämställdhet, språkutveckling, lärmiljö, delaktighet och inflytande är fokusområden i hela stadsdelen. Det är viktigt och tydligt även hos oss. Vi kommer att arbeta med våra nio mål som finns under rubriken Arbetssätt och metoder: Utifrån följande nio punkter vill vi motverka traditionella könsroller och ge alla barn samma möjligheter på lika villkor oavsett kön: 1 Bekräfta barnen för deras egen skull. Vi ska uppmärksamma barnet, inte utseende eller prestationer. Vi uppmuntrar 2 Barnen får möjligheter att utveckla sin självkänsla och sitt självförtroende.
Bekräfta att vi tycker om dem och ge dem lagom med nya utmaningar som de känner att de lyckas med 3 Både flickor och pojkar ska få vara förebilder i sagor, sånger och ramsor. Genusgranska litteratur och material. 4 Flickor ska få namn på alla sina kroppsdelar. Vi har anammat namn för flickornas könsorgan. 5 Alla rum och miljöer ska vara tillgängliga och intressanta för alla barn och de ska inspirera till lek. Genusgranska rummen och leksakerna. Hellre lägga till saker än ta bort. 6 Alla barn ska ha möjlighet komma till tals och lära sig att lyssna på varandra. Vi använder olika hjälpmedel/strategier för att uppmärksamma alla barn och låta dem komma till tals. Te x. Använder vi oss av glasspinnar med barnens namn på samlingen, för att ge alla barn lika mycket uppmärksamhet och reglera talutrymmet. 7 Varje barn ska få möjlighet att bli självständig och ta ansvar samt vara delaktig i verksamheten. T Att alla barn dukar och tar mat själva. 8 Alla barn ska bli bemötta på ett stimulerande, utvecklande och stödjande sätt. Vi reflekterar över hur vi pratar med barnen. Vi möter alla barn med respekt och försöker verkligen se och lyssna på barnen. Vi utgår från barnens erfarenheter, intressen och önskningar när vi formar verksamheten. 9 Alla barn ska få utveckla sina intressen men också utmanas i att våga pröva nya saker Dokumentera vad barnen gillar, väljer, ogillar, väljer bort. Lotsa in och göra barnen trygga i nya upplevelser och aktiviteter. Husmodellen plus övriga observationer.
Lyfta fram barnens olika kulturella bakgrund och språk. Göra genus- och mångfaldsanalys av böcker, sånger, material och miljö. Så här kommer vi att följa upp och utvärdera: Planen ska finnas med när vi planerar och dokumenterar, tillsammans med övriga styrdokument. Avstämning sker i januari 2016. Utvärdering sker i juni 2016. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Rutiner att följa när det inträffat eller finns misstanke När barn kränks av andra barn 1. Pedagogen utreder vad som hänt. Undersök om det är en enskild händelse eller något som upprepats. Prata med barnen. 2. Informera, arbetslag, förskolechef och berörda vårdnadshavare, inom 24 timmar. För detta ansvarar berörd personal. 3 F 4. En handlingsplan för att motverka och stoppa kränkningarna utförs (inblandade ansvarar). 5. Uppföljningssamtal inom rimlig tid och återkoppling till vårdnadshavare. 6. Vid behov samtal, förskolechef, berörd personal och vårdnadshavare. När barn kränks av personal 1. Den som uppmärksammar kränkningen informerar omedelbart förskolechefen 2. Förskolechef ansvarar för vidare åtgärder, utreder händelsen samt upprättar en handlingsplan. 3. Uppföljning av vidtagna åtgärder Om du som förälder uppmärksammar trakasserier, diskriminering eller kränkning på förskolan. 1. Kontakta personal 2. Kontakta förskolechef
Definitioner Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Både barn och personal kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är också trakasserier ifall ett barn kränks pga. en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder, ålder mm. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns eller en vuxens värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba eller frysa ut någon. Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier eller kränkande behandling. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier, det är effekten som avgör. Diskriminering är när ett barn blir särbehandlat eller sämre behandlat än andra barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering.