Likabehandlingsplan. för MBC skolan Södermalm



Relevanta dokument
Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Skogsgläntans förskola.

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU

Hedskolan Luleås plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Upprättad av elever och lärare

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet / 2016

Likabehandlingsplan. Magelungens grundskola Södertälje

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fria Läroverken Karlstad

Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

SSP Svenska skolan i Paris

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Östra Skolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan Grundsärskolan 1-6 Grundsärskolan inriktning träningsskolan 1-9

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING


Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Limmaredskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Saltängens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Hedesunda skola

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Datum:

Björkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Solhagaskolan Jag Kan. Läsåret

Hällaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svenshögskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Lissgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyängskolans Likabehandlingsplan Läsåret

F E. Likabehandlingsplan för SFI 2014 / 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Pinnhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekens. Plan mot diskriminering och kränkande behandling LÄSÅRET

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bilaga till likabehandlingsplanen LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Kunskapskällan HERRLJUNGA KOMMUN UPPRÄTTAD

Forum Ystads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Källängens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Freinetskolan Tallbacken

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Majåkers skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Varför har Sandhultskolan en likabehandlingsplan?... sid.2. Vår vision... sid.3. Skolans ryggsäck... sid.3. Delaktighet och förankring... sid.

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Rådmansö förskola. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Lokal likabehandlingsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Fontinskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Mårdaklevs skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling

och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Slättängsskolan F-6 med Fritidshemsverksamheten

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13

Murgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

Regnbågens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling BÄCKESKOLAN läsår 2015/2016

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

TRÅNGSUNDSSKOLANS PLAN MOT

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolområde Västra. Resursskolan

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Likabehandlingsplan vid Tjelvarskolan

Likabehandlingsplan för Kullens Skola

Likabehandlingsplan 2008/09

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Lidåkerskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Årlig plan för lika behandling

Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Borbacka skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Transkript:

Likabehandlingsplan för MBC skolan Södermalm Att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2012 1

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Ansvariga för planen är den personal som ingår i likabehandlingsgruppen, det vill säga rektor Stefan Berg, samordnare/kurator i Magelungen Södermalm, lärare Alexander Linde, Petra Jalmebro, elevhälsoansvarig Stefan Ringbom. Vår vision Magelungens Behandlings Center (MBC-skolan) Södermalm, grundskolan präglas av respekt för människors lika värde och verksamheten tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annat kränkande bemötande. Skolan ska vara trygg för våra elever på Magelungen Södermalm och fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Eleven ska bemötas med respekt och verksamheten ska vara en trygg miljö där alla insatser ska utgå från varje elevs unika behov och förutsättningar samt med deras bästa i fokus. Etniska, religiösa och kulturella intressen ska så långt som möjligt tillgodoses. Utgångspunkten är en humanistisk människosyn som baseras på antagandet att alla människor ska behandlas med respekt och att alla har lika värde oavsett ålder, kön, sexuell läggning, religionstillhörighet eller ursprung. Den humanistiska människosynen utgår ifrån att människan är social, förändrings- och utvecklingsbar och hon kan ta ansvar för sitt liv och sina gärningar. Planen gäller från 2012-10-01 Planen gäller till 2013-09-30 Elevernas delaktighet Eleverna har under våren 2012 fyllt i varsin trivsel och trygghetsenkät. Enkäten syftar till att undersöka om eleverna känner sig trygga i skolan samt om personalens arbete bidrar till att motverka mobbning. Varje vecka har eleverna så kallade klassråd/vi-möten (kan jämföras med elevråd). En stående punkt under Klassråden/Vi-möten är trivsel och stämning i gruppen. Eleverna ges möjlighet att uttrycka sådant som de anser borde förbättras angående regler, strukturer och bemötande. Varje elev har regelbundna Mål- och medelsamtal med sin samordnare/kurator där trivseln och trygghet diskuteras. Eleven ges möjligheten att uttrycka på vilket sätt MBCskolan kan bemöta hans/hennes unika behov och förutsättningar. Personalen i skolan anordnar en temadag (SEFT-dag) där elever och personal kommer att diskutera likabehandlingsplanen tillsammans. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid veckovis rapportering ges vårdnadshavarna möjligheten att ta upp trivsel och trygghet. Vårdnadshavarnas tankar och åsikter delges likabehandlingsgruppen. Vårdnadshavarna ges möjligheten att lämna synpunkter angående likabehandlingsplanen 2

innan den börjar gälla. När en ny elev börjar i skolan delges eleven och hans/hennes vårdnadshavare den befintliga likabehandlingsplanen och vid varje termins start. Personalens delaktighet Representanter från likabehandlingsgruppen lyssnar in personalens tankar om trivsel och trygghet vid arbetsplatsmöten och var fjärde vecka vid EHT träffar. Likabehandlingsgruppen träffas regelbundet under terminens gång. Representanterna från varje enhet diskuterar hur planen följs och ansvarar för återkoppling till sin arbetsgrupp. Personalen i skolan delges likabehandlingsplanen och ges möjlighet att lämna synpunkter innan planen börjar gälla. Förankring av planen Personalen i skolan ansvarar för att eleverna får tillfälle att ta del av likabehandlingsplanen. Eleverna ges även möjligheten att diskutera hur planen kommer att tillämpas i praktiken. Mentorerna ansvarar för att vårdnadshavarna delges likabehandlingsplanen och informerar om att planen även finns tillgänglig på skolans webbplats. Varje enskild personal delges likabehandlingsplanen. En gemensam genomgång av planen sker med hela personalgruppen vid ett arbetsplatsmöte. Alla nya elever, deras vårdnadshavare och nyanställda informeras om likabehandlingsplanen när de börjar på MBC-skolan. Handlingsplan: 3 1. Rektor läser först igenom den gamla likabehandlingsplanen och utvärderar arbetet som gjorts under läsåret. 2. Planeringsdag innan terminsstart med all personal. 3. Ett tillfälle där elever och personal arbetar gemensamt med likabehandlingsplanen. 4. Rektor reviderar likabehandlingsplanen. 5. Utskick till föräldrar för godkännande. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Eleverna har diskuterat fjolårets plan och dess tillämpning i praktiken under klassråden/vi-möten och mål- och medelsamtalen. Elevernas synpunkter har tagits upp i likabehandlingsgruppen. Vid specifika händelser har de inblandade elevernas vårdnadshavare uttalat sina tankar om hur planen har tillämpats i praktiken och påtalat dess utvecklingsområden. Vårdnadshavaranas synpunkter har tagits upp i likabehandlingsplansgruppen. Personalen i skolan har under fjolårets gång uttryckt sina tankar om planen och dess utvecklingsområden under APT-möten. Personalens synpunkter har tagits upp i likabehandlingsgruppen.

Likabehandlingsplanen har utvärderats av likabehandlingsgruppen. Utvärderingen har legat som grund för den nya planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, vårdnadshavare och personal har lämnat sina synpunkter. Planen har slutgiltigen utvärderats av likabehandlingsgruppen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Elevenkäterna har besvarats av de elever som vid det tillfället var inskrivna i MBC-skolan Södermalm. Resultatet av enkäterna visade att: - Alla elever är tillfredställda med att gå i MBC-skolan Södermalm. - Alla elever upplever sig ha en tillfredställande relation till de andra eleverna. - Alla elever upplever att de blir sedda av skolans personal och respekterade för sina olikheter. - De flesta eleverna känner sig trygga i skolan. De flesta elever känner att de är delaktiga i den planering som görs av deras studier. Utvärdering av planen från juni 2011, gjordes av biträdande rektor för alla skolenheter inom MBC skolan i Stockholm. (obs! fjolårets plan gällde för alla skolenheter i Stockholm, då detta inte varit förenligt med skolans regelverk så har nu varje skolenhet utarbetat en egen likabehandlingsplan): 1. Definitioner och begrepp 2. Skolans vision 3. Ansvarsfördelning 4. Elevers rätt till stöd 5. Allmänna åtgärder 6. Specifika åtgärder 7. Rutiner för åtgärder och dokumentation 1-2. Definitioner och begrepp samt skolans visioner: inga anmärkningar. 3. Ansvarsfördelning: Eleverna, deras vårdnadshavare samt de anställda vid skolan har fått kontinuerlig information om skolans arbete med likabehandling. Eleverna har varit delaktiga i arbetet med att ta fram en plan för skolan och föräldrarna har givits möjlighet att komma med synpunkter. Skolan har rutiner för att få kännedom om diskriminering eller annan kränkande behandling samt för att utreda och åtgärda när sådant förekommer. Skolan har följt de rutinerna som beskrivs i planen för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering eller annan kränkande behandling. Förbättringsområden: - Skolans system för dokumentation behöver ses över och förnyas så dokumentationsprocessen blir tydligare (enklare). - Elevernas roll och delaktighet i det förebyggande arbetet behöver tydliggöras. -Att involvera föräldrar och elever i vårt datasystem schoolsoft. På så sätt får vårdnadshavare en daglig kommunikation, om så önskas. 4-5. Elevers rätt till stöd samt allmänna åtgärder: 4

Skolan har följt de rutiner som beskrivits i planen för att förebygga, utreda samt åtgärda diskriminering eller annan kränkande behandling. Förbättringsområden: - Gällande likabehandlingsplanen: en bilaga gällande diskrimineringslagen bör infogas i den nya planen. - Skolan behöver planera åtgärder för arbete mot nätmobbning. Gäller framförallt de äldre eleverna på skolan. - Gällande kartläggning: elevenkäterna behöver revideras. En föräldraenkät kommer att skapas. Eleverna kommer att fylla i enkäten två gånger/år: november och maj. Novemberenkäterna ska ligga till grund för åtgärder som planeras eller behöver ändras. Vårens enkäter ska användas till att utvärdera läsårets likabehandlingsarbete. - Trivselfrågorna behöver få större plats i det dagliga arbetet. 6. Specifika åtgärder: Likabehandlingsgruppen konstaterar att specifika åtgärder behöver få ta större plats i det dagliga arbetet i skolan. Gruppen har diskuterat elevernas språkbruk och vill lyfta fram frågan om hur man kan arbeta mer förebyggande mot nedsättande språk och uttryck. Det finns en viss oro för att tröskeln blir högre för vår tolerans när det gäller nedsättande språkbruk. Förbättringsområden: - Arbete med att få bort nedsättande språkbruk bland våra ungdomar. Information och aktiviteter för personalen, t.ex. SEFT för personalen. -Skolan behöver arbeta mer aktivt med förebyggande åtgärder mot droganvändning, hot och hot om våld. 7. Rutiner för åtgärder och dokumentation: Vi har följt de rutiner som beskrivs i likabehandlingsplanen. Årets plan ska utvärderas senast 2013-06-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas - För elever och deras vårdnadshavare: vid utvecklingssamtal och genom trivselenkät. - För personal: personalen får lämna sina synpunkter på APTmöten/lärarmöten. - Likabehandlingsgruppen gör den slutgiltiga utvärderingen. Eleverna, vårdnadshavarna och personalens synpunkter beaktas vid utvärderingen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor samt likabehandlingsgruppen. 5

Främjande insatser Namn Likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Ingen elev på MBC-skolan Södermalm ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av sitt kön, könsidentitet eller användning av könsuttryck. Eleverna ska ha kännedom om att flickor och pojkar har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Personalen skall vara ett gott föredöme i likabehandling av pojkar och flickor och arbeta aktivt för att all verksamhet ska genomsyras av ett könsperspektiv. De beslut som fattas kring varje elev ska ha tagit hänsyn till könsperspektivet. Halvtidsutvärdering sker i december via klassråd och på en utvärderingsdag för personalen. Utvärdering för hela aktiviteten sker på motsvarande sätt i juni. Insats Vid varje APT reflekterar vi över hur våra värderingar om kön påverkar vår bedömning av flickor och pojkars behov. Vidare reflekterar vi över hur utformningen av vår verksamhet bidrar till att flickor och pojkar ges samma förutsättningar. Vi arbetar för att få bort nedsättande sexualiserat språkbruk genom att elever och personal kontinuerligt diskuterar språket som används på skolan. Vi är uppmärksamma på språk, kroppsspråk, attityder och värderingar. Alla vuxna som arbetar i skolan har en skyldighet att reagera och agera vid nedsättande språkbruk. Vi uppmärksammar eleverna på och diskuterar könsroller och ideal som massmedia förmedlar till oss, t.ex. genom veckotidningar, dokusåpor, reklam mm. Vi använder vardagssituationer och gruppövningar för att hjälpa ungdomarna att hitta sin identitet och öka sitt självförtroende. Vi arbetar för att alla elever ska ges lika mycket utrymme att påverka valet av aktiviteter på idrottslektionerna. Vi reagerar på elevernas nedvärderande attityder kopplade till elevernas kön och prestationer och utformar undervisningen så att denna främjar jämställdheten mellan könen. Ansvarig Hela personalgruppen vid MBC-skolan Södermalm. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 6

Namn Likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Alla elever på MBC-skolan Södermalm skall oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Samma gäller för elevernas föräldrar/vårdnadshavare. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Halvtidsutvärdering sker i december via klassråd och APT/lärarträffar. Utvärdering för hela aktiviteten sker på motsvarande sätt i juni. Insats Vi är uppmärksamma och reagerar på språk, attityder och värderingar som har en nedvärderande ton mot individer eller grupper med en viss etnisk tillhörighet. Personalen skall agera ett gott föredöme och förmedla en humanistisk människosyn som handlar om alla människors lika värde. Personalen arbetar med att förmedla en respekt för människors olikheter och ser dessa som något positivt och berikande i ett samhälle. Vi är uppmärksamma och på hur olika etniska grupper och kulturer beskrivs i media och i läromedel. Vi kritiskt granskar sådant som kan anses vara generaliseringar och fördomar. Under SO- lektionerna kommer vi att upplysa eleverna om rasismens idéhistoria och hur denna påverkar samhället idag. Eleverna får genom värderingsövningar arbeta med att uppmärksamma egna föreställningar om etnisk tillhörighet. Under SO- lektionerna kommer eleverna att arbeta med definitionen av begreppet respekt. Eleverna kommer att genomföra övningar som syftar till att träna sig på att känna stolthet över sig själv samtidigt som man respekterar andra. Under mål-och medel samtal får eleverna möjligheten att uttrycka vad som är viktigt för verksamheten att ta hänsyn till vad gäller elevens specifika traditioner/kulturella ritualer. Under uppföljningsmöten får elevernas föräldrar/ vårdnadshavare möjligheten att uttrycka vad som är viktigt för verksamheten at ta hänsyn till vad gäller elevens specifika traditioner/kulturella ritualer Vid behov anlitar skolan tolkar/översättare för att främja alla vårdnadshavare/föräldrars deltagande i verksamheten. 7

Ansvarig Personalen MBC-skolan Södermalm. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Namn Likabehandling oavsett tro Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Alla elever på MBC-skolan Södermalm oavsett religion eller annan trosuppfattning ska ha samma rättigheter och möjligheter. Samma gäller för elevernas föräldrar/vårdnadshavare. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sin religion eller annan trosuppfattning. Eleverna ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär. Halvtidsutvärdering sker i december via klassråd och APT/lärarträff (arbetsplatsträff). Utvärdering för hela aktiviteten sker på motsvarande sätt i juni. Insats Vi är uppmärksamma och reagerar på språk, attityder och värderingar som har en nedvärderande ton mot individer eller grupper med en viss trosuppfattning. Personalen skall agera som ett gott föredöme och förmedla en humanistisk människosyn som handlar om alla människors lika värde. Personalen arbetar med att förmedla en respekt för människors olikheter och ser dessa som något positivt och berikande i ett samhälle. Vi är uppmärksamma och på hur olika etniska grupper och kulturer beskrivs i media och i läromedel. Vi kritiskt granskar sådant som kan anses vara generaliseringar och fördomar. Under SO- lektionerna kommer eleverna att arbeta med definitionen av begreppet respekt. Eleverna kommer att genomföra övningar som syftar till att träna sig på att känna stolthet över sig själv samtidigt som man respekterar andra. Under mål och medel samtal får eleverna möjligheten att uttrycka vad som är viktigt för verksamheten att ta hänsyn till vad gäller elevens specifika trosuppfattning och dess praktiserande. Elever, föräldrar/ vårdnadshavare ges ständigt möjlighet till att uttrycka vad som är viktigt för verksamheten att ta hänsyn till, vad gäller elevens specifika trosuppfattning och dess praktiserande. Ansvarig Personalen MBC-skolan Södermalm 8

Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Namn Likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla elever på MBC-skolan Södermalm ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sin funktionsnedsättning. Halvtidsutvärdering sker i december via klassråd och lärarträff/apt (arbetsplatsträff). Utvärdering för hela aktiviteten sker på motsvarande sätt i juni. Insats Vi är uppmärksamma och reagerar på språk, attityder och värderingar som har en nedvärderande ton mot individer som har någon form av funktionsnedsättning. Personalen skall agera som ett gott föredöme och förmedla en humanistisk människosyn som handlar om alla människors lika värde. Personalen arbetar med att förmedla en respekt för människors olikheter och ser dessa som något positivt och berikande i ett samhälle. Vi söker aktivt kunskaper om hur det är att leva med funktionshinder, till exempel genom ett samarbete med landstingens barnhabilitering, BUP, socialtjänsten och LSS. Viss personal fördjupar sina kunskaper inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar genom att påbörja en utbildning inom ämnet. Den utbildade personalen utbildar i sin tur övrig personal på verksamheten. Personalen arbetar för att alla elever ska ha lika möjligheter att delta i skolans verksamhet, oavsett funktionsnedsättning. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever med olika funktionsnedsättning beaktas. Under mål och medel samtal/ uppföljningsmöten får eleverna möjligheten att uttrycka vad som är viktigt för verksamheten att ta hänsyn till vad gäller elevens specifika funktionsnedsättning. Under uppföljningsmöten får elevernas vårdnadshavare möjligheten att uttrycka vad som är viktigt för verksamheten at ta hänsyn till vad gäller elevens specifika funktionsnedsättning. Ansvarig All personal MBC-skolan Södermalm 9

Datum när det ska vara klart Kontinuerligt under läsåret. Namn Likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Alla elever på MBC-skolan Södermalm oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning ska ha samma rättigheter och möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Halvtidsutvärdering sker i december via klassråd och lärarträff/ APT (arbetsplatsträff). Utvärdering för hela aktiviteten sker på motsvarande sätt i juni. Insats Vi är uppmärksamma och reagerar på språk, attityder och värderingar som har en nedvärderande ton mot individer som har en viss sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Personalen skall agera som ett gott föredöme och förmedla en humanistisk människosyn som handlar om alla människors lika värde. Personalen arbetar med att förmedla en respekt för människors olikheter och ser dessa som något positivt och berikande i ett samhälle. Vi är uppmärksamma på hur olika grupper beskrivs i media och i läromedel utifrån sin sexuella läggning, könsidentitet eller familjebildning. Vi kritiskt granskar sådant som kan anses vara generaliseringar och fördomar. Vi anordnar en temadag för elever och personal, som syftar till att medvetandegöra och djupare kunskap/förståelse för likheter och olikheter vad gäller sexuell läggning. Vi ska arbeta med att all personal ska utbildas i hur man i undervisningen inkluderar aspekterna homo-, bi- och transsexualitet (HBT). Fortbildning för personalen sker från RFSL och LAFA. Vi ska informera om olika sexuell läggning. När vi diskuterar frågor som sexualitet, könsidentitet eller familjebildning ska information om homo-, bi- och transsexualitet ingå. Ansvarig Personalen MBC-skolan Södermalm samt skolans likabehandlingsgrupp. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret 10

Namn Likabehandling utan kränkningar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla elever på MBC-skolan Södermalm ska bemötas med respekt. Inga elever ska känna sig illa behandlade av andra i verksamheten. Insats Personalen skall agera som ett gott föredöme och bemöta alla med respekt. Personalen skall aldrig tala illa om andra anställda, eller föräldrar och uppmanar eleverna att inte heller göra det. Vid de tillfällen då någon elev blivit illa behandlad är det viktigt att personalen samtalar med eleverna och förklarar varför händelsen upplevts som kränkande för den som blivit utsatt. All kränkning mot personal och elever skall meddelas rektor och likabehandlingsgruppen. Eleverna är delaktiga i utformningen av trivselregler på Magelungen Älvsjö. Under mål och medel samtal/ uppföljningsmöten får eleverna möjligheten att uttrycka hur de trivs i elevgruppen, om det upplever sig vara illa behandlade av elever eller personal. Under uppföljningsmöten får elevernas vårdnadshavare möjligheten, att uttrycka hur de själva upplever sitt barns trivsel Magelungen Älvsjö. Under hela skoldagen ges eleverna möjligheten till att träna och utveckla sina sociala förmågor och kommunikation, stärka sin identitet, bli mer medvetna om sig själva och sin omgivning samt hur de påverkar och påverkas av sin omgivning mm. Vi diskuterar bl.a. hur en bra kompis bör bete sig och hur vi vill att andra ska ta hänsyn och visa oss respekt. Ansvarig Samordnare/kurator och mentor. Datum när det ska vara klart Kontinuerligt under hela läsåret Kartläggning Kartläggningsmetoder Följande kartläggningsmetoder har använts i syfte att få information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevts som trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. Sammanställningen av kartläggningen har legat till grund för det fortsatta arbetet med åtgärder. 11

Ansvariga samordnare/kuratorer och mentorer har haft regelbundna mål- och medel samtal med enskilda elever. Ansvarig mentor har hållit i gemensamma klassråd varje varannan vecka. Rektor har tagit fram elevenkäter. Nästan samtliga elever har besvarat enkäten. En sammanställning och analys har gjorts av Rektor och skolans personal. Vice VD på Magelungen har gått igenom årets dokumentation av incidenter. Sammanställningen och analysen syftade till att söka mönster dvs. om incidenterna tenderar att ske på specifika platser, tidpunkter och vid specifika situationer. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har involverats i kartläggningen av förekommande kränkande behandling genom följande insatser: Mål- och medelsamtal" (individuella) med en stående "trygghet och trivsel" punkt. Ansvar: ansvarig samordnare/kurator och mentor. Tidpunkt: regelbundet under hela läsåret. MBC-skolans mål är att hålla mål och medelsamtalen en gång i veckan. "Vi-möten" med en stående "trygghet och trivsel" punkt. Ansvar: Ansvarig mentor Tidpunkt: regelbundet under hela läsåret, varannan vecka. Utvecklingssamtal med en stående "trygghet och trivsel" punkt. Tidpunkt: en gång per termin. Ansvar: ansvarig mentor. Hälsosamtal med en stående "trygghet och trivsel" punkt. Tidpunkt: vid ordinarie hälsosamtal. Ansvar: skolsköterska Susanna Wallström Elevenkät: eleverna har fyllt i enkäten under vårterminen 2012. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen i MBc-skolan Södermalm har involverats i kartläggningen av förekomsten av kränkande behandling genom: Dokumentation av de incidenter som förekommit. Den personal som varit med när incidenten skett eller fått kännedom om förekommande kränkande behandling har dokumenterat händelsen. På APT-möten har personalen diskuterat om det finns några arbetssätt och rutiner som av eleverna kan upplevas som missgynnande, orättvisa eller kränkande. Morgonmöten/Eftermiddagsöverlämningar där personalen 12

diskuterat de uppkomna incidenterna samt hur det förebyggande arbete kan gå till. Resultat och analys En stor del av våra elever känner en viss osäkerhet kring hur de ligger till i sina skolämnen, gentemot de mål som är satta. Elevenkäten visade på att våra elever trivs, känner sig trygga och sedda i skolmiljön. Däremot blir det en oro när det förekommer hot och hot om våld samt droganvändning. Detta är något som inte har tagits med som variabel i enkäten. Enkäten kommer att utformas på ett mycket tydligare sätt, tillsammans med elever och personal till vårterminen 2013. Enkäten kommer att innehålla fler riktade frågor som är kopplade till likabehandlingsplanen. Förebyggande åtgärder Namn Arbeta förebyggande för att motverka kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla elever på MBC-skolan Södermalm ska bemötas med respekt. Inga elever ska känna sig illa behandlade av andra elever eller personal. Åtgärd På lektionerna kommer eleverna ges möjligheten till att träna på och utveckla sina sociala förmågor. Vi kommer att arbeta med övningar som stärker elevernas kommunikation med varandra och medvetandegör eleverna om deras egna känslor. Vi kommer att prata om hur eleverna påverkas av och påverkar sin omgivning. Vi kommer att ta upp olika teman som handlar om respekt och hänsyn samt demokratifrågor. Ansvariga: Respektive klasslärare. Dagens samordnare eller elevhälsopersonal kommer att finnas tillgänglig för eleverna och finnas med på rasterna. Dagens samordnare och personal som finns på plats kommer att stötta och vägleda eleverna i god kommunikation och respektfullt bemötande. Personalen kommer att agera som ett gott föredöme i god kommunikation och ett respektfullt bemötande under alla aktiviteter i verksamheten. Ansvariga: Dagens samordnare/ elevhälsa och all personal som finns på plats. Vi kommer att fortsätta informera eleverna om att de ibland har olika upplägg i sitt schema utifrån deras olika behov, målsättning och förutsättningar. Vi kommer även upplysa eleverna om att exakt lika behandling ibland kan upplevas vara diskriminerande. Motivera åtgärd 13

I kartläggning har vi kunnat se att kränkande behandlingen ofta har ett samband till konfliktsituationer som elever hamnar i. Vi konstaterar att eleverna behöver fortsätta att arbeta med sina sociala förmågor och sin kommunikation för kunna samspela på ett respektfullt sätt. Eleverna behöver stöd i konfliktsituationer som kan uppstå och vägledning i hur de gemensamt kan finna lösningar på olika situationer. Nedsättande kommentarer mellan flera av eleverna har förekommit. Nedsättande öknamn på både elever och personal har förekommit bland flera elever. Ansvarig All personal MBC-skolan Södermalm Datum när det ska vara klart Kontinuerligt under hela läsåret Rutiner för akuta situationer Policy På MBC-skolan Södermalm råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling MBC-skolan Södermalm präglas av personaltät miljö vilket innebär att det alltid finns en eller fler vuxna i närheten under elevernas samtliga aktiviteter. Dagens samordnare ansvarar för att finnas med eleverna på rasterna, uppmärksamma och reagera på sådant som kan uppfattas som kränkande behandling. Dagens samordnare samt personal som finns på plats vägleder och stöttar eleverna i deras kommunikation och konfliklösning. Genom spegling hjälper vi eleverna att öka deras förståelse för hur de påverkar sin omgivning. Vi lyfter också och förstärker önskvärt beteende som eleverna uppvisar i samspel med sin omgivning. Personalen har tät kontakt med elevernas vårdnadshavare och inhämtar deras tankar kring hur de uppfattar att deras barn trivs på MBC-skolan Södermalm. Vårdnadshavarna kontaktas av ansvarig samordnare minst en gång i veckan. Vid behov gör man upp en överenskommelse om tätare kontakt. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Varje elev har en ansvarig mentor och samordnare som eleven kan vända sig till. Varje vecka har eleven ett mål- och medelsamtal med sin samordnare där eleven får utrymme att utrycka hur hon/han trivs på MBC-skolan Södermalm. Elever som inte har en samordnare vänder sig istället till sin mentor, där det bedrivs mentorssamtal var tredje vecka. Vi strävar efter att skapa ett förtroendeklimat som resulterar i att eleven vågar vända sig till all personal som finns tillgänglig. Föräldrarna/vårdnadshavarna kan vända sig till personal som ingår i det teamet som arbetar kring deras barn. Personal som ingår i teamet är ansvarig samordnare, mentor och familjeterapeut. Dessutom har vi ett elevhälsoteam för de elever som enbart har en skolplacering hos oss. Föräldrarna/vårdnadshavarna kan önska att teamet träffas (dvs. 14

de själva och den personal som ingår) om de misstänker att deras barn behandlas illa av andra elever eller personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever All personal som ser eller misstänker att en elev utsätts för kränkande behandling av en annan elev är skyldig att uppmärksamma, reagera på och stoppa handlingen. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Personal som får kännedom om en kränkning ska först lyssna på eleven som tar kontakt. Om det är en annan elev än den som tagit första kontakten som är utsatt ska den utsatte eleven kontaktas. Den vuxne ska vara tydlig och visa att kränkningar är fel och oacceptabla. Vid mindre allvarliga incidenter ska personalen sträva efter att lösa situationen på plats i den mån det är möjligt. Detta genom vägledning och stöttning i önskad kommunikation och konfliklösning eleverna emellan. Det är viktigt att den som blivit utsatt kan intyga att han/hon känner sig trygg igen och att bägge parter kan återgå till en samvaro som är fri från kränkningar. Vid allvarligare incidenter och incidenter med risk för konfliktupptrappning ska personalen stoppa handlingen och om så möjligt gå undan med de inblandade för att samtala om det som hänt. Eleverna ska separeras åt och samtala med varsin personal om säkerhetsaspekten och/eller om den drabbades upplevelse kräver det. Kan man inte lösa situationen på plats, bestämmer man en tid och plats för ett möte. Beroende på problemets allvar, vilka som var inblandade och var incidenten skett gör likabehandlingsgruppen och rektorn en bedömning av vilka som ska delta i mötet och om det krävs att föräldrarna/vårdnadshavarna tillkallas eller endast underrättas. Bedömning görs också kring vem som ska hålla i mötet. Utifrån mötet bestäms om och i så fall hur man ska gå vidare. I vissa fall kan det behövas fler träffar och/eller individuella samtal med ansvarig samordnare/mentor. I vissa fall kan det behövas ett arbete där familjen bör vara delaktig och familjeterapeuten kan kopplas in. Bedömer rektorn att den som kränkt inte är redo för att möta den utsatte och/eller att säkerhetsaspekten kräver det, kan skolundervisningen/aktiviteten förläggas till en annan lokal/plats. Detta görs i samråd med föräldrarna/vårdnadshavarna. Eleven som har kränkt en annan elev skall få vägledning i hur han/hon kan hantera situationen och arbeta fram egna strategier för liknande situationer. Eleven som har kränkts ska få stödjande samtal för att påbörja bearbetningen av händelsen. Ett möte planeras för att bestämma hur man ska gå vidare. Allvarligare incidenter kan föranleda en polisanmälan och att socialtjänsten kontaktas. Observera att det finns tillfällen då skolan har anmälningsplikt. Polis och socialtjänst kan också rådfrågas i ärenden. Representanter för skolan bör alltid närvara vid rättegångar gällande brott på skolan. Den som får kännedom om kränkande behandling kan kontakta likabehandlingsgruppen som utifrån sin kompetens kan ge råd, stöd och vägledning. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal All personal som ser eller misstänker att en elev utsätts för kränkande behandling av en personal är skyldig att uppmärksamma, reagera på och stoppa handlingen. 15

Den som uppmärksammat händelsen kontaktar ansvarig chef samma dag. Elevens föräldrar/vårdnadshavare kontaktas också samma dag. Ansvarig chef/rektor bedömer hur man skall gå vidare i frågan. Bedömningen görs om arbetsrättsliga åtgärder bör vidtas. Rutiner för uppföljning Händelsen följs upp enskilt med eleverna av deras samordnare, för att se om problemet upphört. Om problemet inte upphört bedömer likabehandlingsgruppen hur man skall gå vidare i frågan. Finns det ett allmänt intresse att ta upp problematiken med hela elevgruppen kommer detta att lyftas på Vi-möten/klassråden. Problematiken kan också lyftas in som tema på So lektionerna inom närmaste tiden. Föranleder händelser att verksamheten behöver se över sina rutiner kommer detta ske så snart som möjligt på ett APT. Rutiner för dokumentation Personal som fått informationen eller bevittnat kränkningen dokumenterar incidenten på en särskild blankett. Personalen beskriver vad som har hänt samt vilka åtgärder som vidtagits. Dokumentet delges sedan rektor. Ansvarsförhållande Personal som får kännedom om kränkning ansvarar för att den som känner sig kränkt får berätta sin version. Den personalen är också ansvarig för att likabehandlingsgruppen kontaktas. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att den/de som kränkt får berätta sin version och den/de som kränkts får berätta sin version samt att vårdnadshavare kontaktas. Åtgärder utformas av likabehandlingsgruppen i samråd med de berörda. Likabehandlingsgruppen ansvarar också för att varje fall dokumenteras, följs upp och får ett tydligt avslut. Stefan Berg Rektor Bilaga 1 16

Diskrimineringslagen trädde i kraft 2009. FAKTA OM DEN NYA LAGEN SJU OLIKA DISKRIMINERINGSGRUNDER Den nya lagen ska motverka diskriminering på grund av: - kön - könsöverskridande identitet eller uttryck - etnisk tillhörighet - religion eller annan trosuppfattning - funktionshinder - sexuell läggning - ålder. DISKRIMINERINGSFÖRBUDENS OMFATTNING Diskrimineringslagen innehåller diskrimineringsförbud som gäller: - arbetslivet - utbildningsverksamhet - arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag - start eller bedrivande av näringsverksamhet - yrkesbehörighet - medlemskap i vissa organisationer - varor, tjänster och bostäder - allmän sammankomst och offentlig tillställning - hälso- och sjukvården - socialtjänsten - socialförsäkringen - arbetslöshetsförsäkringen - studiestöd - värnplikt och civilplikt - offentlig anställning. Förbudet mot diskriminering inom dessa områden gäller för samtliga diskrimineringsgrunder utom ålder, som omfattar områdena arbetslivet, utbildningsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet och medlemskap i vissa organisationer 17