Ängetskolans DK-plan beskriver arbetet MOT Diskriminering och Kränkande behandling och FÖR främjande och likabehandling.

Transkript

1 Örnsköldsviks Kommun Ängetskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängetskolans DK-plan beskriver arbetet MOT Diskriminering och Kränkande behandling och FÖR främjande och likabehandling. Den gäller för ett läsår, augusti 2015 augusti 2016, och beskriver skolans arbete med, för och tillsammans med eleverna och föräldrarna.

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola. Ansvariga för planen Rektorer för skolenhet F-3 Carin Henricsson Byström, skolenhet 4-9 Jerry Carlström och skolenhet grundsärskolan Ulric Appelblad. Vår vision På Ängetskolan känner jag mig respekterad för den jag är, jag känner mig glad, trygg och längtar till nästa skoldag. Planen gäller från Planen gäller till Vi arbetar på kontinuerlig basis med klassråd. På rådet behandlar klasserna alltid punkten nolltolerans mot kränkande behandling. Eleverna har möjlighet att lämna tankar, idéer eller erfarenheter som bearbetas för att främja likabehandling, motverka diskriminering och kränkande behandling. Återkoppling sker kontinuerligt till DK-teamet. Vid höststarten tar klasslärarna upp DK-planen med respektive klass. Förankring av planen DK-planen finns på Ängetskolans hemsida för att vara lättillgänglig. DK-planen förankras hos eleverna av klasslärarna i början på varje läsår. Planen diskuteras på klassråd utifrån pedagogers eller elevers initiativ. På skolan arbetar vi och samtalar om diskrimineringsgrunderna och hänvisar då till DK-planen. DK-planen förankras hos personalen via APT-träffar, medarbetarsamtal, konferenser och andra träffar. Personalen har ansvar att se till att de känner till innehållet i DK-planen. För att arbetet ska bli systematiskt samtalar pedagoger med föräldrarna om planen på föräldramöten och vid behov på utvecklingssamtal. 2

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen av planen togs upp i ledningsgruppen, i DK-teamet (skolledare och arbetslagsledare), i elevhälsoteamet, på APT och genom elev- och medarbetarenkäter för skolans personal. Respektive arbetslag har utvärderat DK-planen och nya synpunkter har beaktats i den upprättade planen för läsåret Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Under fortbildningsdagarna i juni kommer vi att utvärdera likabehandlingsplanen genom att diskutera och utvärdera gjorda insatser. Detta i samband med utvärdering av skolans systematiska kvalitetsarbete. Ansvariga för att årets plan utvärderas DK-teamet. 3

4 Främjande insatser Främja arbete mot kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning F-3 och Fritids Skolans personal ska ha ett gemensamt synsätt kring vad kränkande behandling innebär. Med detta som plattform ska tillsammans med eleverna redas ut vad som är en kränkning och vad som är retning eller vanligt bråk mellan kompisar. Goda metoder för att undvika konflikter och för att förebygga kränkningar ska tas upp. Ett ledord för året blir respekt med tillägget omsorg för fritidsverksamheten. Utifrån detta grundläggs och utvecklas värden, förståelse och medmänsklighet, konflikthanteringen förbättras och konflikterna minskar och språkbruket förbättras. Alla elever ska känna till innebörden av begreppet kränkande behandling. Alla former av kränkande beteenden ska motverkas, såväl fysiska och psykiska kränkningar som verbala och icke-verbala kränkningar. Årskurs 4-6 Årskurs 4-6 Målet med diskrimineringsgrunden är att arbeta med moraliska och etiska frågor som motverkar kränkande behandling. Alla pedagoger ska ha ett gemensamt synsätt vad kränkande behandling innebär. Alla elever har rätt att vistas på skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Genom att visa på goda förebilder och viktiga egenskaper i vårt umgänge med varandra såsom ärlighet, tålamod, hjälpsamhet, vänskap och pålitlighet hoppas vi på att forma goda kamrater. Vår ambition är att leva upp till Ängetskolans vision: På Ängetskolan känner jag mig respekterad för den jag är, jag känner mig glad, trygg och längtar till nästa skoldag. Årskurs 7-9 Vi vill att eleverna ska få kunskap om människans lika värde och där igenom få en ökad förståelse och empati. (FN-dagen) Vi vill att eleverna ska lära av historien så att misstag inte upprepas men även öka förståelsen av och respekten för allas likheter/olikheter. (Förintelsen åk 9) Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. Eleverna ska utifrån skolans vision i DK-planen analysera innehållet och hitta ett ord som relaterar till planens budskap. Ordet ska senare gestaltas i form av en symbol. Symbolerna visas i en utställning där även visionen presenteras i sin helhet. (Bilduppgift åk9) 4

5 Medvetandegöra eleverna om förhållningssätt på nätet. Vi följer upp utvecklingen i den årliga trivselenkäten. Grundsärskolan Vår strävan är att alla elever utifrån sin förmåga ska känna till innebörden av begreppet kränkande behandling. Ett förebyggande arbete ska ske för att motverka alla former av kränkande beteenden, såväl fysisk som psykisk kränkning som verbal- och icke verbal kränkning. Insats F-3 och Fritids För att motverka de olika formerna av kränkande behandling har vi olika aktiviteter och övningar. Exempel: Träna elever på att lösa konflikter. Arbeta med kroppsspråk och charader. Träna "jag-budskap" det vill säga göra om anklagelser/påhopp till "jag-budskap" Exempel: jag blir ledsen när... Rollspel och dramaövningar med efterföljande reflektioner. Film Läsa berättelser som t.ex. Pricken, Johan och Peter och Fula Ankungen som är bra böcker för yngre barn. Samtalsmaterialet Livsgnistor Kompissamtal Värderingsövningar och diskussioner. Berätta om styrdokumenten och förklara vad de innebär. Börja dagen med att bekräfta varje elev och avsluta dagen med en kortsamling och pratar om hur dagen varit Vuxna finns ute bland elever vid raster och annan utevistelse. I början av höstterminen har vi fler vuxna än vanligt vid elevernas utevistelse. Fortsatt utbildning i hur konflikter avslutas. Vid höststarten tar vi upp skolans nya ordningsregler i varje klass. Därefter utarbetar vi tillsammans med barnen trivselregler för varje grupp. Respekt bli ledordet även i det arbetet. Årskurs 4-6 Riddarskolan i åk 4-5, praktiskt arbete och reflektion kring personligt ansvarstagande, etik och moral (mentorer tar kontakt med kyrkan). Tjej- och killgrupper i åk 6 (mentorer ansvarar för att kontakt tas med kyrkan). Vuxna finns ute bland eleverna under raster, vi prioriterar många vuxna ute när extrabehov finns Värderingsövningar och diskussioner Under klassråd har vi en stående punkt mot kommunens övergripande mål Noll-tolerans mot kränkningar Vi hjälper eleverna att lösa konflikter, själva eller med lärare. Vi med klassråd och elevråd 4-6. Detta för att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Rådens har som del i sina uppdrag att delta i skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Årskurs 7-9 5

6 Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet som källa och jobbar med värderingsövningar. (FN-dagen) För att öka elevernas förståelse för allas lika rättigheter genomför vi många diskussioner kring bilder och filmer rörande området. Eleverna får även lyssna till olika föreläsningar och själv läsa och ta del av olika vittnesmål. Mycket handlar om att få ungdomarna att våga ta ställning och visa civilkurage. (Förintelsen) Vi med klassråd, elevråd, Ängetskolans idrottsförening (ÄIF), trygghetsråd och BIBAK. Detta för att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Rådens har som del i sina uppdrag att delta i skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Vi arbetar med att: Presentera och analysera visionen. Diskutera visionens innebörd. Hitta ett ord som symboliserar visionen? Detta år kommer vi fortsätta att samtala med eleverna om sociala medier och nätkränkningar. Grundsärskolan För att motverka de olika formerna av kränkande behandling strävar vi efter att tillrättalägga den psykiska/fysiska miljön. Vidare har vi olika aktiviteter och övningar. Vi arbetar nära eleverna och vid de tillfällen incidenter uppstår tar vi tag i situationen. Vi har återkommande reflekterande samtal i personalgruppen. Vi bekräftar eleverna. Vi arbetar med känslor via bland annat berättelser, filmer, drama, rollspel, samtalsmatta, ritpratar mm. Vi undviker ironi och skämt som är svåra att förstå för eleverna. Vuxna finns och ser eleverna under hela skoldagen. Genom praktiska övningar stödjer vi eleverna att veta hur man kan göra om en kränkning uppstår. Till exempel ta kontakt med vuxna på skolan, föräldrar, BRIS mm. Stödja eleven att säja nej, det är inte ok. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. I F-3 respektive arbetslag. Datum när det ska vara klart Vårterminen (F-3 och Fritids) pågående arbete under läsåret (Åk 4-6), FN-dagen i november, Förintelsens Dag i februari. Bilduppgiften i slutet av åk 9. Vårterminen (Grundsärskolan). 6

7 Uppföljning F-3 Det tematiska arbetet följs upp i samband med att respektive tema genomförs. En grundlig uppföljning sker i samband med den årliga kvalitetsuppföljningen i slutet av läsåret. Fritids kommer att pröva en egen utvärderingsblankett till föräldrar och elever där syftet bland annat är kartläggande och främjande. 7

8 Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning F-3 Målet med genusarbetet är att belysa könsrollerna i elevernas vardag. Årskurs 4-6 Målet med genusarbete är att belysa könsrollerna, som de varit genom historien och som de är nu för att medvetandegöra stereotyper och att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av könstillhörighet. Årskurs 7-9 Eleverna ska känna till begreppet HBT och lära sig respektera alla människor oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen.(regnbågsveckan) Öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer. De ska även få en förståelse för genusperspektivet ur en historisk och nutida vinkel. Uppföljning sker genom en skriftlig, individuell hemuppgift samt utvärdering av temat. (Sex och samlevnad åk 9) Grundsärskolan Eleverna skall bli bemötta med ett respektfullt förhållningssätt med ett förståeligt språk utan ironier. Eleverna ska ha kännedom om vilka könsroller som finns i vardagen. Insats Årskurs F-3 Samtal om könsroller och normer i barnens vardag, exempelvis hemmasysslor, fritid, raster, med mera. Årskurs 4-6 Vi diskuterar kring genus i våra olika skolämnen Vi tänker på att fördela talutrymmet I åk 4 ser vi filmen Modig på DVD I åk 5 ser vi filmen Billy Elliot på DVD I åk 6 ser vi på strömmande video fr Medienavet: Ramp -Könsroller Belyser stereotyper i media via reklam. 8

9 Årskurs 7-9 Vi arbetar med: Vad HBT-begreppet står för och diskuterar detta. Lagar och regler som finns i samhället rörande detta begrepp. En fördjupad förståelse av HBT-frågan genom att se olika filmer i varje årskurs. Vi analyserar, diskuterar och reflekterar kring dessa.(regnbågsveckan) Värderingsövningar Filmer Studiebesök Föreläsningar Diskussioner (Sex och samlevnad åk 9) Grundsärskolan Vid terminsstart går klassläraren igenom de regler som finns på skolan. I det dagliga klassrumsarbetet diskuteras värdegrundsfrågorna med eleverna och de görs medvetna om att det här gäller i alla sammanhang, inte bara på skolan och i klassrummet. I undervisningen behandlar vi hur vi bemöter varandra i olika slags relationer, t.ex. i skolan, i familjen, med kamrater och kärleksrelationer. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart I slutet av vårterminen 2016 (F-6), höstterminen åk 7-9, vårterminen (Grundsärskolan) 9

10 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Årskurs 4-6 Vi vill medvetandegöra dessa diskrimineringsgrunder för eleverna så att de avdramatiseras. Vi pratar om normer kring kön i klassrummet. Årskurs 7-9 Eleverna ska känna till begreppet HBT och lära sig att respektera alla människor oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. (Regnbågsveckan) Vi vill öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer. De ska även få en förståelse för genusperspektivet ur en historisk och nutida vinkel. Uppföljning sker genom en skriftlig, individuell hemuppgift samt utvärdering av temat. (Sex och samlevnad åk 9) Grundsärskolan På vår skola har vi nolltolerans mot att använda könsidentitet eller könsuttryck som skällsord. Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter. Utvärdering och uppföljning efter varje moment. Insats Årskurs 4-6 Åk 4 ser filmen "Tur o retur" diskuterar frågor från Svenska filminstitutet efteråt (vi har DVD). Åk 5 ser filmen "Dårfinkar o dönickar" samt diskuterar frågor från Svenska filminstitutet efteråt (vi har DVD). 10

11 Åk 6 läser boken: "Janne min vän" samt avslutar med en skrivuppgift: "Hur skulle din skoldag se ut om du bytte kön"?( i klassrummet, på raster mm) och avsluta med diskussioner utifrån vad de har skrivit. Vi ser på video från Medienavet, Ramp. I årskurs 6 genomförs ett sex och samlevnadstema där diskrimineringsgrunderna tas upp på ett naturligt sätt. Vi arbetar med: * Värderingsövningar * Filmer (elevens lärare kan beskriva närmare vilka filmer som planeras in). * Besök av skolsköterska * Diskussioner * Vi uppmärksammar regnbågsveckan Årskurs 7-9 Vi arbetar med: Vad HBT-begreppet står för och diskuterar detta. Lagar och regler som finns i samhället rörande detta begrepp. En fördjupad förståelse av HBT-frågan genom att se olika filmer i varje årskurs. Vi analyserar, diskuterar och reflekterar kring dessa. (Regnbågsveckan) Vi arbetar med: Värderingsövningar Filmer (elevens lärare kan beskriva närmare vilka filmer som planeras in). Studiebesök Föreläsningar Diskussioner (Sex och samlevnad åk 9) Grundsärskolan Vi uppmärksammar Regnbågsveckan och arbetar kontinuerligt med detta då tillfälle ges för att öka förståelsen för människors rättigheter att uttrycka sig könsöverskridande. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart April (4-6), höstterminen (Åk 7-9) och vårterminen (Grundsärskolan). 11

12 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Årskurs F-3 Målet är att alla, oavsett etnisk bakgrund, ska få en förståelse för de likheter och skillnader som finns i det mångkulturella samhället. Årskurs 4-6 Målet är att alla, oavsett etnisk bakgrund, ska få en förståelse för de likheter och skillnader som finns i det mångkulturella samhället. Årskurs 7-9 Vi vill att eleverna ska få kunskap om människans lika värde och där igenom få en ökad förståelse och empati. (FN-dagen) Vi vill att eleverna ska lära av historien så att misstag inte upprepas men även öka förståelsen av och respekten för allas likheter/olikheter. (Förintelsen åk 9) Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. Grundsärskolan Elever ska efter sina förutsättningar få kunskap om olika etniska tillhörigheter, religioner eller andra trosuppfattningar. Insats Årskurs F-3 Samtal om levnadsvillkor och bakgrund hos de invandrarelever som kommer till våra klasser. Filmer och tv-program som behandlar detta, till exempel Rättens riddare. Årskurs 4-6 Diskrimineringsgrunden behandlas under arbetet med barnkonventionen och de 12

13 mänskliga rättigheterna, när vi arbetar med Global Vote och FN-dagen. Vi läser om de svenska minoritetsgrupperna i olika ämnen tex. SO och svenska. Vi ser filmen Hundra ord för snö via Medienavet under tiden vi läser språkhistoria. Vi uppmärksammar andra kulturer som förekommer på skolan t.ex. genom olika lekar, språk, kläder m.m. Årskurs 7-9 Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet som källa och jobbar med värderingsövningar. (FN-dagen) För att öka elevernas förståelse för allas lika rättigheter genomför vi många diskussioner kring bilder och filmer rörande området. Eleverna får även lyssna till olika föreläsningar och själv läsa och ta del av olika vittnesmål. Mycket handlar om att få ungdomarna att våga ta ställning och visa civilkurage. (Förintelsen) Grundsärskolan I undervisningen bemöter vi elevernas tankar kring olika människors livssituationer. Vi bjuder in representant som visar det multikulturella smörgåsbordet. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Oktober (FN-dagen), februari (Förintelsens Dag). 13

14 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Årskurs F-3 Målet är att alla ska känna sig respekterade oavsett religion eller trosuppfattning. Årskurs 4-6 Målet är att alla ska känna sig respekterade oavsett religion eller trosuppfattning. Årskurs 7-9 Vi vill att eleverna ska lära sig om allas lika värde och där igenom öka deras förståelse och empati. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen.(fn-dagen) Alla elever ska ha kunskap om de fem världsreligionerna för att minska fördomar och främlingsfientlighet. (Världsreligionerna åk 8) Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. Grundsärskolan Elever ska efter sina förutsättningar få kunskap om olika etniska tillhörigheter, religioner eller andra trosuppfattningar. Insats Årskurs F-3 Uppmärksamma våra invandrarelevers religioner och traditioner. Temaarbeten där vi jämför i första hand kristendom, judendom och islam. 14

15 Årskurs 4-6 Olika religioner och trosuppfattningar behandlas i SO-undervisningen. Diskrimineringsgrunden behandlas under arbetet med barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna, när vi arbetar med Global Vote och FN-dagen. Påvisa andra religioners regler/normer för att öka förståelsen för insatsen t.ex. mat, klädsel, duschning m.m. Årskurs 7-9 Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet som källa och jobbar med värderingsövningar (FN-dagen) Området behandlar huvuddragen i de fem världsreligionerna. Vi tittar på likheter och skillnader i tron och hur dessa utövas. Detta gör vi genom att lyssna på föreläsningar, se filmer och diskutera olika livsfrågor. (Världsreligionerna åk 8) Grundsärskolan Vi bjuder in representant som visar det multikulturella smörgåsbordet och behandlar ämnet i respektive klass på lämplig nivå. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart Vårterminen åk. 4-6; FN-dagen oktober, Världsreligionerna Vårterminen åk Vårterminen Grundsärskolan. 15

16 Främja likabehandling kring funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Årskurs F-3 Vi vill fördjupa elevernas kunskaper om olika funktionsnedsättningar för att på så sätt öka elevernas empati och förståelse. Årskurs 4-9 Vi vill fördjupa elevernas kunskaper om olika funktionsnedsättningar för att på så sätt öka elevernas förståelse. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att öka allas kunskap om funktionsnedsättningar. Grundsärskolan Elever ska efter sina förutsättningar få kunskap om olika funktionsnedsättningar, få ökad förståelse för sin funktionsnedsättning, sina behov och rättigheter. Insats Årskurs F-3 Gemensamma luncher, raster och lokaler ger rika möjligheter till naturliga möten mellan alla elever under skoldagen och fritidsverksamheten. Vi ser Glädjeteatern och andra uppträdanden som viktiga inslag i det främjande arbetet. Årskurs 4-6 Se filmer som Hur många lingon finns det i världen?, Rebellen och En dag med Markus. I ämnet idrott prova på någon funktionsnedsättning. Värderingsövningar och diskussioner i samband med filmerna. Se grundsärskolans föreställning Glädjeteatern varje år. Årskurs 7-9 Vi arbetar med: Se film (elevens lärare kan beskriva närmare vilka filmer som planeras in). Medvetandegöra eleverna om att leva med funktionsnedsättning. Värderingsövningar och diskussioner. 16

17 Grundsärskolan Grundsärskolan genomför varje läsår ett temaarbete om funktionsnedsättning och dess konsekvenser i olika miljöer och kunskap om några av de hjälpmedel som finns. Grundsärskolan kommer att genomföra ett projekt där vi kommer att använda Glada Hudiks material, som riktar sig mot grundskolan men som vi anpassar till vår verksamhet. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart Vårterminen. 17

18 Främja likabehandling kring sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Årskurs F-3 Vi vill medvetandegöra dessa diskrimineringsgrunder för eleverna. På vår skola har vi nolltolerans mot att använda benämningar på sexuella läggningar som skällsord. Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter. Årskurs 4-6 Vi vill medvetandegöra dessa diskrimineringsgrunder för eleverna. På vår skola har vi nolltolerans mot att använda benämningar på sexuella läggningar som skällsord. Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter. Årskurs 7-9 Eleverna ska känna till begreppet HBT och lära sig respektera alla människor oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. Åk 9. Öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer. De ska även få en förståelse för genusperspektivet ur en historisk och nutida vinkel. Uppföljning sker genom en skriftlig, individuell hemuppgift samt utvärdering av temat. Vi vill att eleverna ska lära av historien så att misstag inte upprepas men även öka förståelsen av och respekten för allas likheter/olikheter. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. Grundsärskolan På vår skola har vi nolltolerans mot att använda benämningar på sexuella läggningar som skällsord. Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter. 18

19 Insats Årskurs F-3 Under Regnbågsveckan ser vi filmer om olika familjetyper som man kan möta, t ex Mamma, mamma, barn och Rättens riddare. Årskurs 4-6 Åk 4 ser filmen "Tur o retur" och diskuterar frågor från Svenska filminstitutet efteråt. Åk 5 ser filmen "Dårfinkar o dönickar och diskuterar frågor från Svenska filminstitutet efteråt. Åk 6 ser filmen "Patrik 1,5 och diskuterar efteråt. Filmen på swefilm.com. Åk 6 ser strömmande video från Medienavet-Ramp. I åk 6 genomförs ett sex och samlevnadstema Vi arbetar med värderingsövningar och diskussioner. Årskurs 7-9 Vi lär oss: Vad HBT-begreppet står för och diskuterar detta. Lagar och regler som finns i samhället rörande detta begrepp. En fördjupad förståelse av HBT-frågan genom att se olika filmer i varje årskurs. Vi analyserar, diskuterar och reflekterar kring dessa. Åk 9. Vi arbetar med: Värderingsövningar Filmer Studiebesök Föreläsningar Diskussioner Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet som källa och jobbar med värderingsövningar Grundsärskolan Aktiviteter som ökar förståelsen för människors rättigheter att uttrycka sin sexuella läggning. Exempelvis temadagar, gärna olika arbeten i anslutning till Regnbågsveckan samt anpassad litteratur, filmer och samtal. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart I slutet av vårterminen (4-6). I slutet av den årliga Regnbågsveckan i Örnsköldsviks kommun, före höstlovet (Åk 9). Vårterminen (Grundsärskolan). 19

20 Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål och uppföljning Årskurs F-3 Målet för området är att barnen ska kunna umgås och känna sig trygga i olika åldersgrupper. Årskurs 4-6 Målet för området är att barnen ska kunna umgås och känna sig trygga i olika åldersgrupper. Insats F-3 och Fritids Musikal, jul och påsktemadag, skogsutflykter, Skoljoggen, friluftsdagar, fettisdagskul, lektemadag. Elever får kontakt med äldre personer genom "Rastvandrarna". Årskurs 4-6 Vi genomför fördjupningsdagar och friluftsdagar i årsspannet 4-6 för att kunna blanda åldersgrupper. Raster läggs i möjligaste mån samtidigt för 4-6:an. Elevens val genomförs tillsammans i 4-6. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 20

21 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen är en summering av följande metoder: Utvecklingssamtal (klasslärare med elev och vårdnadshavare) Medarbetarsamtal (rektor med personal) Samtal mellan lärare och elev. Personalobservationer Klassråd med stående punkt gällande ämnet Trivselenkät Rapport om kränkande behandling Arbetsplatsträffar/arbetslagsmöten Elevgenomgångar Elevhälsoträffar Hälsobesök Rastvandrare (åk F-3) Trygghetsvandringar vid behov (F-6) Min utveckling i IUP-mallen på Unikum (årskurs 1-9) Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och alla sju diskrimineringsgrunder som gäller i augusti Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har genomfört: En trivselenkät för grundsärskolan och grundskolan samtliga årskurser Skolutvecklingsenkät kommunens gemensamma enkät, årskurs 4-9 Klassråd Hälsobesök hos skolsköterskan erbjuds vid minst tre tillfällen under skoltiden Utvecklingssamtal (Min utveckling på Unikum) Elev-/mentorssamtal 21

22 Hur personalen har involverats i kartläggningen Medarbetarsamtal Utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare Elev-/mentorssamtal Elevobservationer Klassråd Rapport om kränkande behandling Arbetsplatsträffar/arbetslagsmöten Elevgenomgångar (Rektor, klasslärare och utvalda ur elevhälsan) Elevhälsoträffar med rektor, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagoger Planeringsmöten mellan skolledning och personal från kök, städ och vaktmästeri Resultat och analys På skolan har elever och personal en känsla av ett öppet och trivsamt klimat. De flesta elever känner sig trygga och respekterade. Det är lite ogiltig frånvaro. Arbetet med att motverka förekomsten av diskriminering och kränkande behandling under raster kommer att fortsätta. Att finnas med runt barnen som vuxen på raster, att observera och reagera på språkbruk och vara en god förebild det har vi sett som framgångsfaktorer. Vi har utifrån våra analyser sett vilka förebyggande och främjande områden vi behöver arbeta med. Trivselenkäten förra läsåret visar att eleverna börjat känna en större delaktighet i arbetet mot mobbning. Arbetet kring toaletter och duschutrymmen har gett resultat men behöver fortsätta. Målsättningarna har slagits samman till en gemensam med parollen Håll skolan ren!. Den förebyggande åtgärden att stärka elevernas empatiska förmåga och delaktighet i de yngre åldrarna för att på så sätt minska diskriminering och kränkande behandling är ett långsiktigt arbete. Maja Wallin har även haft fortbildning för F-3s personal som har riktats mot att förstå skillnaden mellan konflikt och kränkande behandling. Likaså vikten av att betona när en konflikt/kränkande behandling är utredd och avslutad. Detta har varit en bra fortbildningsinsats som kräver fortsatt uppföljning. Fjolårets förebyggande arbete gällande nätkränkningar har genomförts och förstelärare Maja Wallin har föreläst för personal och föräldrar i grundskolan åk 4-9. En elevgrupp utbildades som genomförde föreläsningar i klasserna. Detta arbete kommer att fortsätta inom skolans nya organisation med trygghetsteam, se ny förebyggande åtgärd Vi vill öka elevernas delaktighet i arbetet med nolltolerans mot kränkande behandling och nätkränkning. 22

23 Förebyggande åtgärder Vi vill motverka förekomsten av diskriminering och kränkande behandling under raster. Mål och uppföljning För elevernas trygghet under raster ska personalen finnas ute i korridorer och på andra uppehållsytor. Uppföljning sker i kontinuerliga samtal mellan personalen på t ex arbetslagsträffar. Arbetslagsledarna ser till att fördela detta ansvar i arbetslagen. Åtgärd Personalen följer ett schema som täcker upp stora delar av dagen. För att ytterligare öka tryggheten på skolan finns ibland andra vuxna, rastvandrare på skolan under utevistelsen. En arbetsgrupp kommer att bildas, för att se över utemiljö, som behöver förbättras för att eleverna ska få mera uteaktiviteter att välja bland på rasterna. I arbetet kommer hänsyn att tas till att skapa en miljö som förebygger konflikter och ökar tillgängligheten. Ansvarig Schemalagda lärare Uppföljning Sker kontinuerligt under läsåret vid elevråd, klassråd och i utvecklingssamtal. 23

24 Trivsel och trygghet Håll skolan ren! Mål och uppföljning Vi vill motverka förekomsten av klotter med kränkande och diskriminerande karaktär Vi vill öka tryggheten i toalett- och duschutrymmen 1. Klotter Målet är att hålla skolan ren, men också helt fri från klotter och symboler som kan ha kränkande innebörd. Vi vill ha en skola att vara stolt över. Uppföljning och återkoppling sker vid varje städtillfälle, samt av rektor och skyddsombud vid skyddssyn under vårterminen. Åtgärd Vi pratar kontinuerligt med eleverna om detta och Genomför, minst två gånger per termin, städaktiviteter som syftar till att minimera klotter med mera. Arbetslagsledarna fördelar detta arbete inom arbetslagen. Klotter som upptäcks anmäls genast till vaktmästare Ansvarig All personal. Aktiviteter Klottersanering sker i anslutning till varje lov. 2. Tryggheten i toalett- och duschutrymmen Vi har arbetat för att öka tryggheten i dessa utrymmen, eftersom kartläggningen visar att den är minst här. Vi vill aktivt verka för att förbättra dessa miljöer, men har märkt att det allra viktigaste är hur eleverna sköter utrymmena. 24

25 Åtgärder I duschrummen har vi utrustat med förstärkta duschdraperier för att öka elevernas integritet vid duschning. Skolledning diskuterar frågan återkommande med städ och vaktmästeri vid KOS-träffar (Konsult Och Service). På klassrådstid tas frågan upp hur eleverna vårdar de sanitära utrymmena och hur de tycker att det fungerar på toaletterna och vid duschningen. Här är det av vikt att prata med eleverna att respektera, att den som besöker toaletten får vara i fred. I förekommande fall ger klasslärare eleverna tips om alternativa toaletter. Ansvarig Rektor, lärare och övrig personal. Uppföljning Delmål uppföljs varefter de genomförs. Slutlig uppföljning sker i slutet av läsåret, bland annat med elevenkäten som underlag. 25

26 F-3 och Fritids; Vi vill stärka elevernas empatiska förmåga och delaktighet för att på så sätt minska diskriminering och kränkande behandling Mål och uppföljning Alla som arbetar i skolan ska medverka till att varje elev ska känna sig respekterad för den man är, känna sig trygg, glad och längta till nästa skoldag. Ett ledord för hela årets arbete blir respekt med tillägget omsorg för fritidsverksamheten. Det förebyggande arbetet i detta mål är tänkt att komplettera målsättningen som är satt i det främjande arbetet. Åtgärd Diskussioner i arbetslagen och klasserna om hur eleverna trivs och mår. Samtal i mindre elevgrupper, samtal med enskilda elever och föräldrakontakter. Kartläggning genom trygghetsvandring (F-3) inne och ute på skola och fritids. I fritidsverksamheten lägga bemanningen så att vi har bra täckning vid de tider då det är stora elevgrupper. Se också de insatser som beskrivs under det främjande arbetet. Ansvarig Arbetslagen i F-3 och Fritids. Aktiviteter Arbetet sker kontinuerligt. 26

27 Vi vill motverka förekomsten av diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Mål och uppföljning Det ska inte förekomma diskriminering på grund av funktionsnedsättning i verksamheten. Uppföljning av måluppfyllelse ska ske på: Förvaltningsnivå Ledningsgruppsnivå Arbetslagsträffar Pedagoger och arbetslag. För att säkerställa att målet är uppfyllt skall det följas upp vid vårterminens slut. Åtgärd Vid alla beslut och vid all planering av skolans verksamhet ska det beaktas att ingen blir diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. En arbetsgrupp kommer att bildas, för att se över utemiljö, som behöver förbättras för att eleverna ska få mera uteaktiviteter att välja bland på rasterna. I arbetet kommer hänsyn att tas till att skapa en miljö som förebygger konflikter och ökar tillgängligheten. Ansvarig Rektor, lärare och övrig personal. Nolltolerans När förekomst av diskriminering uppdagas ska det åtgärdas omedelbart och dokumenteras. 27

28 Vi vill öka elevernas delaktighet i arbetet med nolltolerans mot kränkande behandling och nätkränkning Mål Att alla elever vet: vad kränkande behandling är, vilka rättigheter och skyldigheter de har, hur de ska agera om de själva eller någon annan utsätts för kränkande behandling, var de ska vända sig om/när det händer och vilka skyldigheter skolan har. Att se till att alla elever regelbundet får möjlighet att uppmärksamma skolan på områden som gäller deras psykosociala arbetsmiljö som behöver bli bättre. Att ha en grupp bestående av vuxna och elever som jobbar för att förbättra områden som framkommer som förbättringsområden. Att alla elever känner sig trygga på skolan och att ingen utsätts för kränkande behandling. Åtgärder Vi bildar en elev- och personalgrupp bestående av elevrepresentanter från alla klasser i grundskolans åk 7-9 samt mobbingteam och elevhälsa. Gruppen arbetar främjande och förebyggande bla med sådant som framkommer som förbättringsområden. Gruppen dokumenterar information och åtgärder så att de kan följas upp och utvärderas. Vi utarbetar rutiner för att elevernas delaktighet ska systematiseras. Ansvarig Rektor, lärare och övrig personal Uppföljning Elever och personal följer upp och utvärderar gjorda insatser innan jul- och sommarlov. Har insatserna haft liten- eller ingen effekt hittar vi nya sätt att jobba på. 28

29 Rutiner för akuta situationer Policy På Ängetskolan ska det råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I skolenhet F-3, 4-9 och grundsärskolan finns rastvaktscheman, samt scheman för pedagogisk lunch för en vuxens närhet till eventuella konfliktsituationer. Dessa frågor diskuteras kontinuerligt på klassråd, utvecklingssamtal och APT. Ett annat verktyg för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling är att vi arbetar målmedvetet för att skapa bra och systematisk dialog genom regelbundna mentorssamtal, goda relationer med vårdnadshavare och all personal som arbetar på skolan. All personal ansvarig för rapportering av incidenter, i åk 7-9 utarbetas under läsåret en elev- och vuxengrupp som jobbar främjande och förebyggande mot kränkande behandling. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till All personal finns tillgänglig för samtal vid behov, t ex skolledning, kontaktlärare/klassföreståndare, ämneslärare etc. Rutiner för att utreda och åtgärda om elev diskriminerats När vi får kännedom om att någon anser sig vara diskriminerad agerar vi enligt följande: 1. Rektor eller av rektor utsedd person utreder och dokumenterar 2. Rektor meddelar berörd elev samt personal utfall av utredningen 3. Skolan åtgärdar och säkerställer att ingen diskrimineras samt följer upp Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När skolpersonal får kännedom om att en elev anser sig vara utsatt för kränkning, trakasserier eller kränkande behandling agerar vi enligt följande: 29

30 Den som har fått kännedom om kränkningen pratar med den utsatte eleven alternativt tar kontakt med klassläraren/mentor som pratar med den som har blivit kränkt och tar reda på om detta är en engångsföreteelse eller om det hänt vid upprepade tillfällen. Engångsföreteelse: Prata med den som kränkt/trakasserat och få den att förstå att vi har nolltolerans, få den att förstå hur det känns för den som har blivit kränkt, samt be den förklara för den som blivit kränkt att den är ledsen för att det blev så. Lärare eller annan personal har en skyldighet att anmäla kränkande behandling som de har sett eller fått kännedom om till rektorn. Denne ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Parallellt så inleds utredningen kring den anmälda händelsen. Åtgärder vidtas utifrån vad utredningen visar. Använd beslutade blanketter. Informera vårdnadshavare om händelsen och att skolan tagit tag i det, gäller både den som kränkt/trakasserat och den som blivit kränkt/trakasserad. Upprepade kränkningar/trakasserier, inledning: Samtal med den som blivit utsatt för upprepade kränkningar/trakasserier samt elever och vuxna på skolan som sett och hört. Dokumentera! Analys av det som framkommit vid samtalen. Vad har hänt? Handlar detta enbart om kränkningar/trakasserier eller är de en del av en konflikt? Finns det en konflikt med i situationen bör utredaren skilja på konflikt och kränkningar/trakasserier. Vi agerar kring upprepande kränkningar/trakasserier enligt beskrivning nedan och konflikter genom att hjälpa till att lösa konflikten enligt konfliktlösningsmodell. Upprepade kränkningar/trakasserier, fortsättning: Analys av det som framkommit vid samtalen med den som blivit utsatt för upprepade kränkningar/trakasserier. Vi tolkar in elevernas sociala situation, relationsarbete, hierarkier, skolsituation samt gruppens normer för att synliggöra mönster och hitta bästa åtgärder. Åtgärder kan behövas sättas in på såväl individ-, grupp- och skolnivå och måste anpassas efter varje unik situation. När behov finns tar rektor beslut enligt vad som framkommer vid utredningen. Enskilt samtal med den eller de som utsatt elev för upprepade kränkningar/kränkande behandling. Fokus sätts på att förstå den utsattes situation, skolans och samhällets syn på kränkningar som kan vara lagbrott, samt att ändra framtida beteende. Samtliga inblandade erbjuds det stöd som av analysen framkommit kan tänkas behövas och/eller det som de själva önskar. Vi tar med att stödjande resurser finns på andra ställen än i hemmet och i skolan, tex i föreningar där eleverna finns på fritiden. Vårdnadshavare inbjuds för att samarbeta med skolan i barnet/barnens förändringsarbete. Överenskommelse i trepartssamtalet skrivs och dokumenteras. Under den närmsta tiden hålls uppföljningssamtal dagligen för att kontrollera att kränkningarna upphört, med folk omkring, den som blivit kränkt/trakasserad och den/de som kränkt/trakasserat. När det fungerat och man tycker att uppföljningssamtalen inte behöver hållas så tätt övergår de till att hållas en gång i veckan. 30

31 Vårdnadshavare informeras och hålls underrättade om hur det går och om vissa justeringar måste göras i den nedtecknade överenskommelsen. Om kränkningarna inte upphört inom en månad anmäls detta till huvudmannen igen och socialtjänsten kontaktas. Konfliktlösningsmodell Vi hjälper till att lösa konflikter om eleverna själva vill det. Det är en vuxen som leder samtalet. Under samtalet skall fokus ligga på att lösa konflikten och att hitta ett sätt att förhålla sig till varandra som fungerar för båda i framtiden. Det ska den vuxne inledningsvis vara tydlig med och att kränkningar är absolut förbjudna. Så här kan man som vuxen lägga upp samtalet: 1. Upplevelse Eleverna får var och en berätta om hur de upplever situationen. Tänk på jag-budskap! 2. Känsla Eleverna berättar för varandra om känslan konflikten ger. Tänk på jag-budskap! 3. Önskan Var och en berättar hur de vill att det ska se ut i framtiden. 4. Överenskommelse En överenskommelse görs och dokumenteras om hur de inblandade ska förhålla sig och göra i framtiden 5. Uppföljning Uppföljningssamtal hålls med de inblandade för att se till att överenskommelsen hålls och hjälpa till om de behöver hjälp med något. Dokumentationen revideras efter nya beslut. Kränkningar/trakasserier på nätet Skolan är skyldig att utreda kränkningar och trakasserier som sker på nätet. Som elev kan du göra så här: Ta en skärmdump och spara den Visa den för en vuxen i skolan De vuxna i skolan utreder kränkningar och trakasserier på nätet på samma sätt som om de hade hänt på skolan. 31

32 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Lärare eller annan personal har en skyldighet att anmäla kränkande behandling som de har sett eller fått kännedom om till rektorn. Denne ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Parallellt så inleds utredningen kring den anmälda händelsen. Åtgärder vidtas utifrån vad utredningen visar. Rutiner för uppföljning Rektor återrapporterar till huvudmannen vad utredningen visar och vilka ev. åtgärder som vidtagits. Rutiner för dokumentation Rektor anmäler kränkningen till huvudmannen genom en blankett som bildningsförvaltningen framtagit. Rektor återrapporterar till huvudmannen vad utredningen visar och vilka ev. åtgärder som vidtagits. För att göra anmälningsförfarandet korrekt enligt lagen ska blanketten som bildningsförvaltningen i Örnsköldsvik användas. Det finns även en mall för att underlätta återrapporteringen till huvudmannen. Andra planer Till stöd vid akuta situationer finns en krisplan för Gullänget och ordningsregler för Ängetskolan. Ansvarsförhållande Lärare eller annan personal har en skyldighet att anmäla kränkande behandling som de har sett eller fått kännedom om till rektorn. Denne ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Parallellt så inleds utredningen kring den anmälda händelsen. Nästa steg är att rektor återrapporterar till huvudmannen vad utredningen visar och vilka eventuella åtgärder som vidtagits. Om kränkningarna inte upphörts trots att vi arbetat efter våra rutiner kontaktas socialtjänsten. 32

33 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). 33

34 Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 34

35 Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. 35

36 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan 36