Ängetskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Örnsköldsviks Kommun Ängetskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängetskolans DK-plan beskriver arbetet MOT Diskriminering och Kränkande behandling och FÖR främjande och likabehandling. Den gäller för ett läsår, augusti 2013 augusti 2014, och beskriver skolans arbete med, för och tillsammans med eleverna och föräldrarna.

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola. Ansvariga för planen Rektorer för skolenhet F-3 Eric Bagger, skolenhet 4-9 Jerry Carlström och skolenhet grundsärskolan Ulric Appelblad. Vår vision På Ängetskolan känner jag mig respekterad för den jag är, jag känner mig glad, trygg och längtar till nästa skoldag. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Alla elever hade under ht 2011 möjlighet att arbeta fram viktiga begrepp till skolans övergripande vision som syftar till att främja likabehandling. Skolans antimobbninggrupp (Amigos) sammanställde nyckelbegrepp och presenterade dem för teamet mot diskriminering och kränkande behandling (DK-teamet). Vi arbetar på kontinuerlig basis med klassråd. På rådet behandlar klasserna alltid punkten nolltolerans mot kränkande behandling. Eleverna har möjlighet att lämna tankar, idéer eller erfarenheter som bearbetas för att främja likabehandling, motverka diskriminering och kränkande behandling. Återkoppling sker kontinuerligt till DK-teamet. Vid höststarten tar klasslärarna upp DK-planen med respektive klass. 1

3 Föräldrarnas delaktighet Hemmen får del av DK-planen vid höststarten och ges då möjlighet att lämna synpunkter. Åsikter och idéer från föräldrarna tas också tillvara och delges DK-teamet, t ex vid utvecklingssamtal och höstterminens första föräldramöte där planen alltid presenteras (klasslärarnas ansvar). Personalens delaktighet All skolpersonal är delaktig i framtagandet av DK-planen genom olika forum så som arbetsplatsträffar, planeringsmöten, verksamhetsdagar och andra träffar. DK-planen finns som en stående punkt på vår dagordning för arbetsplatsträffar. Förankring av planen DK-planen finns på Ängetskolans hemsida för att vara lättillgänglig. DK-planen förankras hos eleverna av klasslärarna i början på varje läsår. Planen diskuteras på klassråd utifrån pedagogers eller elevers initiativ. På skolan arbetar vi och samtalar om diskrimineringsgrunderna och hänvisar då till DK-planen. DK-planen förankras hos personalen via APT-träffar, medarbetarsamtal, konferenser och andra träffar. Personalen har ansvar att se till att de känner till innehållet i DK-planen. För att arbetet ska bli systematiskt samtalar pedagoger med föräldrarna om planen på föräldramöten och vid behov på utvecklingssamtal. 2

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen av planen togs upp i ledningsgruppen, i DK-teamet, på APT och genom elevoch medarbetarenkäter för skolans personal. Respektive arbetslag har utvärderat DK-planen. På rektorsutbildningen granskades Ängetskolans DK-plan och fick med beröm godkänt. Resultatet av arbetslagens utvärdering av fjolårets plan bifogas som bilaga. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Under fortbildningsdagarna i juni kommer vi att utvärdera likabehandlingsplanen genom att diskutera och utvärdera gjorda insatser. Detta i samband med utvärdering av skolans systematiska kvalitetsarbete. Ansvariga för att årets plan utvärderas DK-teamet. 3

5 Främjande insatser Främja arbete mot kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning F-3 och Fritids Skolans personal ska ha ett gemensamt synsätt kring vad kränkande behandling innebär. Med detta som plattform ska tillsammans med eleverna redas ut vad som är en kränkning och vad som är retning eller vanligt bråk mellan kompisar. Goda metoder för att undvika konflikter och för att förebygga kränkningar ska tas upp. Ett ledord för året blir respekt med tillägget omsorg för fritidsverksamheten. Utifrån detta grundläggs och utvecklas värden, förståelse och medmänsklighet, konflikthanteringen förbättras och konflikterna minskar och språkbruket förbättras. Alla elever ska känna till innebörden av begreppet kränkande behandling. Alla former av kränkande beteenden ska motverkas, såväl fysiska och psykiska kränkningar som verbala och icke-verbala kränkningar. Årskurs 4-6 Målet med diskrimineringsgrunden är att arbeta med moraliska och etiska frågor som motverkar kränkande behandling. Alla pedagoger ska ha ett gemensamt synsätt vad kränkande behandling innebär. Alla elever har rätt att vistas på skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Genom att visa på goda förebilder och viktiga egenskaper i vårt umgänge med varandra såsom ärlighet, tålamod, hjälpsamhet, vänskap och pålitlighet hoppas vi på att forma goda kamrater. Vår ambition är att leva upp till Ängetskolans vision: På Ängetskolan känner jag mig respekterad för den jag är, jag känner mig glad, trygg och längtar till nästa skoldag. Årskurs 7-9 Vi vill att eleverna ska få kunskap om människans lika värde och därigenom få en ökad förståelse och empati. (FN-dagen) Vi vill att eleverna ska lära av historien så att misstag inte upprepas men även öka förståelsen av och respekten för allas likheter/olikheter. (Förintelsen åk 9) Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. 4

6 Eleverna ska utifrån skolans vision i DK-planen analysera innehållet och hitta ett ord som relaterar till planens budskap. Ordet ska senare gestaltas i form av en symbol. Symbolerna visas i en utställning där även visionen presenteras i sin helhet. (Bilduppgift åk 9) Grundsärskolan Vår strävan är att alla elever utifrån sin förmåga ska känna till innebörden av begreppet kränkande behandling. Ett förebyggande arbete ska ske för att motverka alla former av kränkande beteenden, såväl fysisk som psykisk kränkning som verbal- och icke verbal kränkning. Insats F-3 och Fritids För att motverka de olika formerna av kränkande behandling har vi olika aktiviteter och övningar. Exempel: Träna elever på att lösa konflikter. Arbeta med kroppsspråk och charader. Träna "jag-budskap" det vill säga göra om anklagelser/påhopp till "jagbudskap" Exempel: jag blir ledsen när... Rollspel och dramaövningar med efterföljande reflektioner. Film Läsa berättelser som t.ex. Pricken, Hajarna kommer och Fula Ankungen som är bra böcker för yngre barn. Kompissamtal Värderingsövningar och diskussioner. Berätta om styrdokumenten och förklara vad de innebär. Börja dagen med att bekräfta varje elev och avsluta dagen med en kort samling och pratar om hur dagen varit Vuxna finns ute bland elever vid raster och annan utevistelse. I början av höstterminen har vi fler vuxna än vanligt vid elevernas utevistelse. Vid höststarten tar vi upp skolans nya ordningsregler i varje klass. Därefter utarbetar vi tillsammans med barnen trivselregler för varje grupp. Respekt bli ledordet även i det arbetet. Under läsåret som kommer ska vi arbeta systematiskt med samtalsmaterialet "Livsgnistor för barn" (Det är berättelser att om situationer som många barn kan känna igen sig i, som ger ett bra underlag för samtal och diskussion.) 5

7 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9 Riddarskolan i åk 4-5, praktiskt arbete och reflektion kring personligt ansvarstagande, etik och moral Tjej- och killgrupper i åk 6 Vuxna finns ute bland eleverna under raster, vi prioriterar många vuxna ute vid höstterminens start Elever ur åk 6 fungerar som rastens riddare Värderingsövningar och diskussioner Under klassråd har vi en stående punkt mot kommunens övergripande mål Nolltolerans mot kränkningar Vi ger eleverna redskap att lösa konflikter samt hjälper eleverna att lösa dem Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet som källa och jobbar med värderingsövningar. (FN-dagen) För att öka elevernas förståelse för allas lika rättigheter genomför vi många diskussioner kring bilder och filmer rörande området. Eleverna får även lyssna till olika föreläsningar och själv läsa och ta del av olika vittnesmål. Mycket handlar om att få ungdomarna att våga ta ställning och visa civilkurage. (Förintelsen) Vi arbetar med att: Presentera och analysera visionen. Diskutera visionens innebörd. Hitta ett ord som symboliserar visionen. Illustrera ordet i form av en symbol. (Bilduppgift åk 9) Grundsärskolan För att motverka de olika formerna av kränkande behandling har vi olika aktiviteter och övningar. Vi arbetar nära eleverna och vid de tillfällen incidenter uppstår tar vi tag i situationen. Vi har återkommande reflekterande samtal i personalgruppen. Vi bekräftar eleverna. Vi arbetar med känslor via bland annat berättelser, filmer, drama, rollspel, samtalsmatta, ritpratar mm. Vi undviker ironi och skämt som är svåra att förstå för eleverna. Vuxna finns och ser eleverna under hela skoldagen. Genom praktiska övningar stödjer vi eleverna att veta hur man kan göra om en kränkning uppstår. Till exempel ta kontakt med vuxna på skolan, föräldrar, BRIS mm. 6

8 Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. I F-3 respektive arbetslag. Datum när det ska vara klart Vårterminen (F-3 och Fritids) Vecka 13 (Åk 4-6), FN-dagen i november, Förintelsens Dag i februari. Bilduppgiften i slutet av åk 9. Vårterminen (Grundsärskolan). Uppföljning F-3 Det tematiska arbetet följs upp i samband med att respektive tema genomförs. En grundlig uppföljning sker i samband med den årliga kvalitetsuppföljningen i slutet av läsåret. Fritids kommer att pröva en egen utvärderingsblankett till föräldrar och elever där syftet bland annat är kartläggande och främjande. 7

9 Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kön Mål och uppföljning Årskurs 4-6 Målet med genusarbete är att belysa könsrollerna, som de varit genom historien och som de är nu för att medvetandegöra stereotyper och att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av könstillhörighet. Årskurs 7-9 Eleverna ska känna till begreppet HBT och lära sig respektera alla människor oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen.(regnbågsveckan) Öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer. De ska även få en förståelse för genusperspektivet ur en historisk och nutida vinkel. Uppföljning sker genom en skriftlig, individuell hemuppgift samt utvärdering av temat. (Sex och samlevnad åk 9) Grundsärskolan Eleverna skall bli bemötta med ett respektfullt förhållningssätt med ett förståeligt språk utan ironier. Eleverna ska ha kännedom om vilka könsroller som finns i vardagen. Insats Årskurs 4-6 Vi diskuterar kring genus i våra olika skolämnen Vi tänker på att fördela talutrymmet I åk 4 ser vi filmen Modig via I åk 5 ser vi filmen Billy Elliot via I åk 6 ser vi filmen Thin ice via Belyser stereotyper i media med hjälp av övningar från och 8

10 Årskurs 7-9 Vi arbetar med: Vad HBT-begreppet står för och diskuterar detta. Lagar och regler som finns i samhället rörande detta begrepp. En fördjupad förståelse av HBT-frågan genom att se olika filmer i varje årskurs. Vi analyserar, diskuterar och reflekterar kring dessa.(regnbågsveckan) Värderingsövningar Filmer Studiebesök Föreläsningar Diskussioner (Sex och samlevnad åk 9) Grundsärskolan Vid terminsstart går klassläraren igenom de regler som finns på skolan. I det dagliga klassrumsarbetet diskuteras värdegrundsfrågorna med eleverna och de görs medvetna om att det här gäller i alla sammanhang, inte bara på skolan och i klassrummet. I våra temaarbeten behandlar vi hur vi bemöter varandra i olika slags relationer, t.ex. i skolan, i familjen, med kamrater och kärleksrelationer. Eleverna intervjuar vuxna. Materialet bearbetas i skolan. Vi söker efter likheter och olikheter gällande könsroller. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart April (4-6), höstterminen åk 7-9 och vårterminen (Grundsärskolan) 9

11 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av insatsen Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Årskurs 4-6 Vi vill medvetandegöra dessa diskrimineringsgrunder för eleverna så att de avdramatiseras. Vi pratar om normer kring kön i klassrummet. Årskurs 7-9 Eleverna ska känna till begreppet HBT och lära sig att respektera alla människor oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. (Regnbågsveckan) Vi vill öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer. De ska även få en förståelse för genusperspektivet ur en historisk och nutida vinkel. Uppföljning sker genom en skriftlig, individuell hemuppgift samt utvärdering av temat. (Sex och samlevnad åk 9) Grundsärskolan På vår skola har vi nolltolerans mot att använda könsidentitet eller könsuttryck som skällsord. Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter. Utvärdering och uppföljning efter varje moment Insats Årskurs 4-6 Åk 4 ser filmen "Tur o retur" via och klassen diskuterar frågor från Svenska filminstitutet efteråt. Åk 5 ser filmen "Dårfinkar o dönickar" via samt diskuterar frågor från Svenska filminstitutet efteråt. Åk 6 läser boken: "Janne min vän" samt avslutar med att se filmen "Min vän Joe" via 10

12 som bygger på boken. De får en skrivuppgift: "Hur skulle din skoldag se ut om du bytte kön"?( i klassrummet, på raster mm) och avsluta med diskussioner utifrån vad de har skrivit. I årskurs 6 genomförs ett sex och samlevnadstema där diskrimineringsgrunderna tas upp på ett naturligt sätt. Vi arbetar med: Värderingsövningar Filmer Besök av skolsköterska. Diskussioner Vi uppmärksammar regnbågsveckan Årskurs 7-9 Vi arbetar med: Vad HBT-begreppet står för och diskuterar detta. Lagar och regler som finns i samhället rörande detta begrepp. En fördjupad förståelse av HBT-frågan genom att se olika filmer i varje årskurs. Vi analyserar, diskuterar och reflekterar kring dessa. (Regnbågsveckan) Vi arbetar med: Värderingsövningar Filmer Studiebesök Föreläsningar Diskussioner (Sex och samlevnad åk 9) Grundsärskolan I samband med Regnbågsveckan genomför vi aktiviteter som ökar förståelsen för människors rättigheter att uttrycka sig könsöverskridande. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart April (4-6), höstterminen (åk 7-9) och vårterminen (Grundsärskolan) 11

13 Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Årskurs 4-6 Målet är att alla, oavsett etnisk bakgrund, ska få en förståelse för de likheter och skillnader som finns i det mångkulturella samhället. Årskurs 7-9 Vi vill att eleverna ska få kunskap om människans lika värde och där igenom få en ökad förståelse och empati. (FN-dagen) Vi vill att eleverna ska lära av historien så att misstag inte upprepas men även öka förståelsen av och respekten för allas likheter/olikheter. (Förintelsen åk 9) Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. Grundsärskolan Elever ska efter sina förutsättningar få kunskap om olika etniska tillhörigheter, religioner eller andra trosuppfattningar. Insats Årskurs 4-6 Diskrimineringsgrunden behandlas under arbetet med barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna, när vi arbetar med Global Vote och FN-dagen. Vi läser om de svenska minoritetsgrupperna i olika ämnen t. ex. SO och svenska. Vi ser filmen Hundra ord för snö via under tiden vi läser språkhistoria. Årskurs 7-9 Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi 12

14 pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet som källa och jobbar med värderingsövningar. (FN-dagen) För att öka elevernas förståelse för allas lika rättigheter genomför vi många diskussioner kring bilder och filmer rörande området. Eleverna får även lyssna till olika föreläsningar och själv läsa och ta del av olika vittnesmål. Mycket handlar om att få ungdomarna att våga ta ställning och visa civilkurage. (Förintelsen) Grundsärskolan Vi bjuder in representant som visar det multikulturella smörgåsbordet. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Oktober (FN-dagen), februari (Förintelsens Dag). 13

15 Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Årskurs 4-6 Målet är att alla ska känna sig respekterade oavsett religion eller trosuppfattning. Årskurs 7-9 Vi vill att eleverna ska lära sig om allas lika värde och där igenom öka deras förståelse och empati. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen.(fn-dagen) Alla elever ska ha kunskap om de fem världsreligionerna för att minska fördomar och främlingsfientlighet. (Världsreligionerna åk 8) Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. Grundsärskolan Elever ska efter sina förutsättningar få kunskap om olika etniska tillhörigheter, religioner eller andra trosuppfattningar. Insats Årskurs 4-6 Vi uppmärksammar högtider inom olika kulturer och religioner genom den multireligiösa almanackan bland annat genom filmer från Olika religioner och trosuppfattningar behandlas i SO-undervisningen. Diskrimineringsgrunden behandlas under arbetet med barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna, när vi arbetar med Global Vote och FN-dagen. Årskurs

16 Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet som källa och jobbar med värderingsövningar (FN-dagen) Området behandlar huvuddragen i de fem världsreligionerna. Vi tittar på likheter och skillnader i tron och hur dessa utövas. Detta gör vi genom att lyssna på föreläsningar, se filmer och diskutera olika livsfrågor. (Världsreligionerna åk 8) Grundsärskolan Vi bjuder in representant som visar det multikulturella smörgåsbordet. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart Vårterminen åk 4-6, FN-dagen oktober, Världsreligionerna vårterminen åk 7-9 och vårterminen Grundsärskolan. 15

17 Främja likabehandling kring funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Årskurs 4-6 Vi vill fördjupa elevernas kunskaper om olika funktionsnedsättningar för att på så sätt öka elevernas empati och förståelse. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att öka allas kunskap om funktionsnedsättningar. Årskurs 7-9 Vi vill fördjupa elevernas kunskaper om olika funktionsnedsättningar för att på så sätt öka elevernas empati och förståelse. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. Grundsärskolan Elever ska efter sina förutsättningar få kunskap om olika funktionsnedsättningar Insats Årskurs 4-6 Se filmer som Hur många lingon finns det i världen?, Rebellen och En dag med Markus via Prova på någon funktionsnedsättning i samarbete med idrotten. Värderingsövningar och diskussioner. Se grundsärskolans föreställning Proudfestivalen varje år. Årskurs 7-9 Vi arbetar med: Se film. 16

18 Prova på någon funktionsnedsättning. Värderingsövningar och diskussioner. Samarbeta med Grundsärskolan. Under vårterminen behandlas också synen på funktionsnedsättning genom att en av de nominerade kandidaterna i Global Vote är nominerad för just arbetet med funktionsnedsättning i Tanzania. Grundsärskolan Grundsärskolan genomför varje läsår ett temaarbete om funktionsnedsättning och dess konsekvenser i olika miljöer och kunskap om några av de hjälpmedel som finns. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart Vårterminen. 17

19 Främja likabehandling kring sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Årskurs 4-6 Vi vill medvetandegöra dessa diskrimineringsgrunder för eleverna. På vår skola har vi nolltolerans mot att använda benämningar på sexuella läggningar som skällsord. Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter. Årskurs 7-9 Eleverna ska känna till begreppet HBT och lära sig respektera alla människor oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet eller uttryck. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. Åk 9. Öka elevernas insikt och förståelse för människokroppen och relationer. De ska även få en förståelse för genusperspektivet ur en historisk och nutida vinkel. Uppföljning sker genom en skriftlig, individuell hemuppgift samt utvärdering av temat. Vi vill att eleverna ska lära av historien så att misstag inte upprepas men även öka förståelsen av och respekten för allas likheter/olikheter. Då detta är en återkommande aktivitet varje läsår kommer uppföljning och återkoppling att ske vid dessa tillfällen för att säkerställa progressionen. Grundsärskolan På vår skola har vi nolltolerans mot att använda benämningar på sexuella läggningar som skällsord. Alla elever ska få ökad förståelse för människors olikheter. Insats Årskurs 4-6 Åk 4 ser filmen "Tur o retur" via och klassen diskuterar frågor från Svenska filminstitutet efteråt. Åk 5 ser filmen "Dårfinkar o dönickar via samt diskuterar frågor från 18

20 Svenska filminstitutet efteråt. Åk 6 ser filmen "Patrik 1,5 via och diskuterar filmen efteråt. I åk 6 genomförs ett sex och samlevnadstema Vi arbetar med: Värderingsövningar Besök av skolsköterska. Diskussioner Åk 6 utarbetar en enkät som de utför i åk 4 och 5. Årskurs 7-9 Vi lär oss: Vad HBT-begreppet står för och diskuterar detta. Lagar och regler som finns i samhället rörande detta begrepp. En fördjupad förståelse av HBT-frågan genom att se olika filmer i varje årskurs. Vi analyserar, diskuterar och reflekterar kring dessa. Åk 9. Vi arbetar med: Värderingsövningar Filmer Studiebesök Föreläsningar Diskussioner Arbetsområdet innebär att vi tar upp de mänskliga rättigheterna och Barnkonventionen. Vi pratar om varför och när FN bildades. Hur är organisationen uppbyggd och vad är deras huvuduppgift? Detta gör vi genom att se på filmer och följa upp dem. Vi använder Internet som källa och jobbar med värderingsövningar Grundsärskolan Aktiviteter som ökar förståelsen för människors rättigheter att uttrycka sin sexuella läggning. Exempelvis temadagar, gärna i anslutning till Regnbågsveckan samt anpassad litteratur, filmer och samtal. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart I slutet av den årliga Regnbågsveckan i Örnsköldsviks kommun, före höstlovet. (Åk 9). Vårterminen (Grundsärskolan). 19

21 Främja likabehandling oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Ålder Mål och uppföljning Årskurs 4-6 Målet för området är att barnen ska kunna umgås och känna sig trygga i olika åldersgrupper. Insats F-3 och Fritids Musikal, jul och påsktemadag, skogsutflykter, Skoljoggen, friluftsdagar, fettisdagskul, lektemadag. Elever får kontakt med äldre personer genom "Rastvandrarna". Årskurs 4-6 Vi genomför fördjupningsdagar och friluftsdagar i årsspannet 4-6 för att kunna blanda åldersgrupper. Raster läggs i möjligaste mån samtidigt för år 4-6. Årskurs 7-9 Vi genomför fördjupningsdagar och friluftsdagar i årsspannet 4-9 för att kunna blanda åldersgrupper. Raster läggs samtidigt för år 4-6. Ansvarig Undervisande lärare i respektive årskurs. Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 20

22 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen är en summering av följande metoder: Utvecklingssamtal (Klasslärare med elev och vårdnadshavare) Medarbetarsamtal (Rektor med personal) Samtal mellan lärare och elev. Personalobservationer Klassråd med stående punkt gällande ämnet Trivselenkät Rapport om kränkande behandling Arbetsplatsträffar/arbetslagsmöten Elevgenomgångar Elevhälsoträffar Hälsobesök Rastvandrare (åk F-3) Trygghetsvandringar (F-6) Min utveckling i IUP-mallen på Unikum (årskurs 1-9) Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och samtliga sju diskrimineringsgrunder. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har genomfört: En trivselenkät (årskurs F-9) Skolutvecklingsenkät (kommunens gemensamma enkät, årskurs 4-9) Klassråd Hälsobesök som eleven erbjuds minst tre hälsobesök under skoltiden Utvecklingssamtal (Min utveckling på Unikum) Elev-/mentorssamtal Trygghetsvandringar (F-3) 21

23 Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har genomfört: Medarbetarsamtal Utvecklingssamtal med elever och vårdnadshavare Elev-/mentorssamtal Elevobservationer Klassråd OSIS-blankett/rapport om kränkande behandling Arbetsplatsträffar/arbetslagsmöten Elevgenomgångar (Rektor, klasslärare och utvalda ur elevhälsan) Elevhälsoträffar med rektor, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagoger Trygghetsvandringar (F-6) Planeringsmöten mellan skolledning och personal från kök, städ och vaktmästeri Resultat och analys På skolan har elever och personal en känsla av ett öppet och trivsamt klimat. De flesta elever känner sig trygga och respekterade. Det är lite ogiltig frånvaro. Vi har utifrån våra analyser sett vilka förebyggande och främjande områden vi behöver arbeta med. Trivselenkäten förra läsåret visar att eleverna behöver känna en större delaktighet i arbetet mot mobbning. Ett nytt utvecklingsområde är därför den förebyggande målsättning Vi vill öka elevernas delaktighet i arbetet med nolltolerans mot mobbning. Det som också framkom vid enkäten var otryggheten som många elever upplever vid toalett- och duschutrymmen. Målsättningen vid det utvecklingsarbetet har därför skärpts. 22

24 Förebyggande åtgärder Vi vill motverka förekomsten av diskriminering och kränkande behandling under raster. Mål och uppföljning För elevernas trygghet under raster ska personalen fortsätta att finnas ute i korridorer och på andra uppehållsytor. Uppföljning sker i kontinuerliga samtal mellan personalen på t ex arbetslagsträffar. Arbetslagsledarna ser till att fördela detta ansvar i arbetslagen. Åtgärd Personalen följer ett schema som täcker upp stora delar av dagen. För att ytterligare öka tryggheten på skolan finns rastvandrare på skolan under utevistelsen. En arbetsgrupp kommer att bildas, för att se över utemiljö, som behöver förbättras för att eleverna ska få mera uteaktiviteter att välja bland på rasterna. I arbetet kommer hänsyn att tas till att skapa en miljö som förebygger konflikter och ökar tillgängligheten. Ansvarig Schemalagda lärare Uppföljning Sker kontinuerligt under läsåret vid elevråd, klassråd och i utvecklingssamtal. 23

25 Vi vill motverka förekomsten av klotter med kränkande och diskriminerande karaktär Mål och uppföljning "Håll skolan ren". Målet är att hålla skolan ren, men också helt fri från klotter och symboler som kan ha kränkande innebörd. Vi vill ha en skola att vara stolt över. Uppföljning och återkoppling sker vid varje städtillfälle, samt av rektor och skyddsombud vid skyddssyn under vårterminen. Åtgärd Vi pratar kontinuerligt med eleverna om detta och Genomför, minst två gånger per termin, städaktiviteter som syftar till att minimera klotter med mera. Arbetslagsledarna fördelar detta arbete inom arbetslagen. Klotter som upptäcks anmäls genast till vaktmästare Ansvarig All personal. Aktiviteter Klottersanering sker i anslutning till varje lov. F-3 och Fritids; Vi vill stärka elevernas empatiska förmåga och delaktighet för 24

26 att på så sätt minska diskriminering och kränkande behandling Mål och uppföljning Alla som arbetar i skolan ska medverka till att varje elev ska känna sig respekterad för den man är, känna sig trygg, glad och längta till nästa skoldag. Ett ledord för hela årets arbete blir respekt med tillägget omsorg för fritidsverksamheten. Det förebyggande arbetet i detta mål är tänkt att komplettera målsättningen som är satt i det främjande arbetet. Åtgärd Diskussioner i arbetslagen och klasserna om hur eleverna trivs och mår. Samtal i mindre elevgrupper, samtal med enskilda elever och föräldrakontakter. Kartläggning genom trygghetsvandring (F-3) inne och ute på skola och fritids. I fritidsverksamheten lägga bemanningen så att vi har bra täckning vid de tider då det är stora elevgrupper. Se också de insatser som beskrivs under det främjande arbetet. Ansvarig Arbetslagen i F-3 och Fritids. Aktiviteter Arbetet sker kontinuerligt. Vi vill motverka förekomsten av diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Mål och uppföljning Det ska inte förekomma diskriminering på grund av funktionsnedsättning i verksamheten. Uppföljning av måluppfyllelse ska ske på: 25

27 Förvaltningsnivå Ledningsgruppsnivå Arbetslagsträffar Pedagoger och arbetslag. För att säkerställa att målet är uppfyllt skall det följas upp vid vårterminens slut. Åtgärd Vid alla beslut och vid all planering av skolans verksamhet ska det beaktas att ingen blir diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. En arbetsgrupp kommer att bildas, för att se över utemiljö, som behöver förbättras för att eleverna ska få mera uteaktiviteter att välja bland på rasterna. I arbetet kommer hänsyn att tas till att skapa en miljö som förebygger konflikter och ökar tillgängligheten. Ansvarig Rektor, lärare och övrig personal. Nolltolerans När förekomst av diskriminering uppdagas ska det åtgärdas omedelbart och dokumenteras. 26

28 Vi vill öka tryggheten i toalett- och duschutrymmen Mål Vi har sett att tryggheten på skolan är minst i dessa utrymmen och vill aktivt verka för att förbättra dessa miljöer. Åtgärder I duschrummen prövas duschdraperier för att öka elevernas integritet vid duschning. Skolledning diskuterar frågan återkommande med städ och vaktmästeri. På klassrådstid tas frågan upp hur eleverna vårdar de sanitära utrymmena och hur de tycker att det fungerar på toaletterna och vid duschningen. I förekommande fall ger klasslärare eleverna tips om alternativa toaletter. Ansvarig Rektor, lärare och övrig personal. Uppföljning Delmål uppföljs varefter de genomförs. Slutlig uppföljning sker i slutet av läsåret, bland annat med elevenkäten som underlag. 27

29 Vi vill öka elevernas delaktighet i arbetet med nolltolerans mot mobbning Mål Vi vill öka elevernas medvetenhet och prata med dem om civilkurage och att ingripa mot kränkningar och diskriminering. Åtgärder Höststarten är viktig. Då tas frågan upp i varje klass. Ett ämne för rollspel Det tas upp på klassråd, men följs också ibland upp efter rast En punkt vid årens föräldramöten En fråga för FN-dagen, men också vid undervisningen i Lag och Rätt Ansvarig Rektor, lärare och övrig personal. Uppföljning Uppföljning sker vid all-ledarträffar. Slutlig uppföljning sker i slutet av läsåret, bland annat med elevenkäten som underlag. 28

30 Rutiner för akuta situationer Policy På Ängetskolan ska det råda nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling I skolenhet F-3, 4-9 och grundsärskolan finns rastvaktscheman, samt scheman för pedagogisk lunch för en vuxens närhet till eventuella konfliktsituationer. Dessa frågor diskuteras kontinuerligt på klassråd och utvecklingssamtal. Ett annat verktyg för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling är att vi arbetar målmedvetet för att skapa bra och systematisk dialog med vårdnadshavare och all personal som arbetar på skolan. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till All personal finns tillgänglig för samtal vid behov, t ex skolledning, kontaktlärare/klassföreståndare, ämneslärare etc. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av andra elever. 2. Klassläraren kontaktas som pratar med den berörde eleven. 3. Lärare eller annan personal har en skyldighet att anmäla kränkande behandling som de har sett eller fått kännedom om till rektorn. Denne ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Parallellt så inleds utredningen kring den anmälda händelsen. Åtgärder vidtas utifrån vad utredningen visar. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Lärare eller annan personal har en skyldighet att anmäla kränkande behandling som de har sett eller fått kännedom om till rektorn. Denne ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Parallellt så inleds utredningen kring den anmälda händelsen. Åtgärder vidtas utifrån vad utredningen visar. 29

31 Rutiner för uppföljning Rektor återrapporterar till huvudmannen vad utredningen visar och vilka ev. åtgärder som vidtagits. Rutiner för dokumentation Den av personalen som uppmärksammats på incidenten skriver en OSIS-rapport. Rektor anmäler kränkningen till huvudmannen genom en blankett som bildningsförvaltningen framtagit. Rektor återrapporterar till huvudmannen vad utredningen visar och vilka ev. åtgärder som vidtagits. För att göra anmälningsförfarandet korrekt enligt lagen ska blanketten som bildningsförvaltningen i Örnsköldsvik användas. Det finns även en mall för att underlätta återrapporteringen till huvudmannen. Andra planer Till stöd vid akuta situationer finns en krisplan för Gullänget och ordningsregler för Ängetskolan. Ansvarsförhållande Lärare eller annan personal har en skyldighet att anmäla kränkande behandling som de har sett eller fått kännedom om till rektorn. Denne ska i sin tur anmäla detta till huvudmannen. Parallellt så inleds utredningen kring den anmälda händelsen. Nästa steg är att rektor återrapporterar till huvudmannen vad utredningen visar och vilka eventuella åtgärder som vidtagits. 30

32 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). 31

33 Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P> 32

34 Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. 33

35 Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan 34

36 skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 35

37 Utvärdering av likabehandlingsarbetet F-3/Fritids Det gångna läsåret har vi haft skrivna mål för alla diskrimineringsgrunder utifrån ett främjande perspektiv. Det har gett oss gott om mål att sträva emot, men vi ser att upplägget blivit alltför abstrakt för våra elever. De har inte fått den grundläggande förståelse för diskrimineringar, kränkningar och trakasserier som vi önskat. Detta trots värdegrundsdiskussioner i klasserna och återkommande samtal på fritids om rätt och fel, normer och värden, hur vi är och gör mot varandra. Vi vill därför lägga nästa läsårs målsättning på en mer övergripande nivå. Det är viktigt att eleverna får förståelse för mekanismerna kring diskriminering och kränkande behandling. Det blir därför en huvudsaklig målsättning, där det också ingår att behandla alla sju diskrimineringsgrunderna, framför allt på tematiska grunder, till exempel vid arbetet kring FN-dagen (vecka 43), under Regnbågsveckan men även med utgångspunkt från Barnkonventionen som ligger till grund för lagstiftningen kring likabehandling. Främjande Av de främjande målsättningar som vi hade det gångna året känner vi framför allt att det är viktigt att fortsätta satsa på arbetet mot kränkande behandling. På ett sätt är arbetet med konfliktlösning och hur eleverna hittar samarbete istället för motsättningar en naturlig del av vardagen. På ett annat sätt är det nyckeln för att låsa upp dörren till det främjande klimatet. När det gäller utvecklingen under året, ser vi att språkbruket på skolan försämrats och att behovet kring främjande och förebyggande kantrat över starkt från DK till K K för kränkningar. I fritidsverksamheten är barn-apt ett forum för delaktighet, men har också ett både främjande och förebyggande syfte. Fritids kommer att pröva en egen utvärderingsblankett till föräldrar och elever där syftet är både kartläggande och främjande. Förebyggande I det förebyggande arbetet kommer det att finnas en rad gemensamma mål för hela Ängetskolan. Vi har ändå valt att dessutom ha ett eget utvecklingsmål. Målet är att stärka elevernas empatiska förmåga och delaktighet. Det har en bra koppling till det främjande mål vi valt, eftersom både delaktigheten och den empatiska förmågan bidrar till ökad förståelse för andra och därmed minskad diskriminering och kränkande behandling. 36

38 Båda fokusområdena kommer att brytas ner i delrubriker, för att göra arbetet med eleverna mera konkret. Ledordet för det kommande årets arbete blir respekt och omsorg. 4-9 Var är vi? Vi kommer utifrån den gemensamma DK-planen att genomföra planerade dagar för att förebygga och stärka elevernas förståelse av diskrimineringsgrunderna. Vart ska vi? Öka elevernas förståelse kring diskrimineringsgrunderna och därigenom få en ökad respekt och förståelse för människors olikheter. Hur gör vi? Genomföra de planerade aktiviteterna, se DK-planen. Hur blev det? Vi har gernomfört samtliga dagar som var planerade, men då detta rör ett område som visar sig över tid kan vi idag inte säga så mycket om resultatet. Vad har varit framgångs-faktorer? Arbetet har haft en tydlig organsisation. Eleverna har varit positiva till detta arbete. En annan framgångsfaktor är att dessa dagar återkommer och att alla (elever och personal) är engagerade. Att ofta samtala om frågor som rör diskrimineringsgrunderna är en också en framgångsfaktor. Det är viktigt att vi alla arbetar med DK-planen och att allt fler blir ägare av den. Vad är utvecklings-områden/ förbättrings-områden kommande läsår? 37

39 Vi behöver bli bättre på att systematiskt utvärdera de dagar som vi genomför. Vi önskar även bjuda in aktörer utifrån som rör de olika diskrimineringsgrunderna. Utnyttjar vi tiden på ett optimalt sätt? Hur kan vi utnyttja personalen på särskolan på ett bra sätt? Hur kan vi öka förståelsen av de olika bokstavskombinationerna (ADHD, ADD etc.) Fortsätta arbetet med DK-planen för att alla ska äga den. Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla det förebyggande arbetet kring mobbning och kränkande behandling. Beskrivning av eventuellt stödbehov från huvudmannen? Pengar för att kunna bjuda in folk utifrån som föreläsare. Få möjlighet att gå fortbildning inom området när det erbjuds. Grundsärskolan Vi har haft ett föräldramöte där rektor informerade om planens innehåll. DK-planens light-version har skickats hem till föräldrarna utan krav på underskrift. Eftersom personal så gott som alltid är tillsammans med eleverna tas eventuella incidenter upp direkt. Vi försöker lära eleverna att acceptera varandras olikheter. Verkligheten är mer komplicerad än vad som beskrivs i en DK-plan. I träningsskolan har vi haft skolråd en gång i veckan och även livskunskap en gång i veckan. Där har relationer och olika sociala situationer behandlats. Vi vill använda mera rollspel i skolarbetet. Vi vill filma mera. 38