Jörlandaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Jörlandaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 1-6, förskoleklass och fritidshem 1/15

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 1-6, förskoleklass och fritidshem a för planen Rektor och AKTA/trygghetsgruppen ansvar för att planen upprättas årligen. Ansvarsfördelning Det är rektors ansvar att: - det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn/elever och aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn/elever som deltar i verksamheten oavsett diskrimineringslagens grunder (skollagen 6kap. 6 och diskrimineringslagen 3 kap. 14 ) - det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling samt att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behovs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. (diskrimineringslagen 3 kap. 16 och skollagen 6 kap. 7-8 ) Det är personalens ansvar att: - aktivt motverka diskrimineringar och kränkande behandling - visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt - Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder som anges i skollagen kap fullgöra de skyldigheter som anges i skollagen 6 kap 5 när de handlar i tjänsten/inom ramen för uppdraget Vår vision Jörlandaskolan är en trygg plats, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla ska ges likvärdiga möjligheter att utvecklas oberoende av kön, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning. Elever utvecklar redskap inför livet som vuxen. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Elevernas delaktighet * Arbete i klassrum * Enkäter * Intervjuer * Polarna/Trygghetsråd * Klassråd * Skolråd * Utvecklingssamtal Vårdnadshavarnas delaktighet * Föräldramöte * Utvecklingssamtal * Jörlandaskolans föräldraförening * Enkäter Personalens delaktighet * Arbetsplatsträffar * Arbetslagsmöten * AKTA/Trygghetsgruppen Upprättande av plan: Förebyggande åtgärder tas fram av arbetslag utifrån utvärderingen av föregående års plan. Sammanställning av plan görs av AKTA/trygghetsgruppen. Utkast lämnas till all personal för reflektion och återkopplas till AKTA. Därefter fastställs planen. Uppföljning under året: Uppföljning och utvärdering sker i arbetslag utifrån det systematiska kvalitetsarbetet och avstämningsperioder i planen. Förankring av planen Planen publiceras på kommens hemsida under Jörlandaskolan. Planen publiceras i Jörlandaskolans Unikum blogg. Planen skrivs ut och finns tillgänglig i skolans lokaler. 2/15

3 Planen förankras bland eleverna genom arbete i klasserna och på fritidshemmen. Dialog och diskussioner utifrån planen och Jörlandaskolans förhållningssätt och värdegrund. I Polarna/Trygghetsrådet samt i Skolrådet förankrar planen genom dialog och diskussion. På arbetsplatsträff förankras planen hos personalen samt på arbetslagsmöten följs planen upp. Via föräldramöte, Unikum blogg och hemsidan förankras planen hos vårdnadshavare. Dialog och diskussioner förs i Jörlandaskolans föräldraförening i samband med möten. Vårdnadshavares reflektioner återkopplas till skolan och finns med till utvärdering av planen. 3/15

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogerna utvärderade planen i arbetslagen kontinuerlig enligt det systematiska kvalitetsarbetet. Eleverna har svarat på en trivselenkät gällande kamratskap, trygghet och trivsel. Lärare, AKTA-representant och elever har tillsammans analyserat klassens enkätresultat utifrån ett årskursperspektiv. Elever åk 5 har svarat på Skolinspektionsenkät under ht-15. Polarna/Trygghetsrådet har träffas regelbundet och tar upp frågeställningar från klasserna samt planens förebyggande och främjande insatser. Vårdnadshavare har fått möjlighet att ge reflektioner på planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, pedagogerna, elever och AKTA/Trygghetsgruppen samt vårdnadshavare (föräldramöte, u-samtal och genom JFF). Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Jörlandaskolans värdegrundsarbete har gjort att elever enligt enkätundersökningar känner trygghet och trivsel. Arbetet efter framtagandet av Värdegrund och förhållningssätt har inneburit ett fokus gällande normer och värden under ht-15. Rastaktivisternas är schemalagda på 10-rasten måndag till torsdag. De styrda aktiviteterna har bidragit till fler elever är aktiva deltagare i lekar mm på rasterna. Rastaktiviteterma har bidragit till minskning av konflikter och utanförskap. Nytt material har införskaffats genom medel som skänkts av JFF. JFF har tidigare år skänkt medel per klass detta år gick dessa pengar till Rastaktivisterna. Under hösten har Rasturangen haft fler öppentider även när inte vuxen finns där. Posititivt att eleverna kommer åt lekmaterialet. Detta innebär att vi får arbeta vidare gällande att skapa rutiner för att elever ska lämna tillbaka lekredskapen i Rasturangen på rätt plats. Vi ser tyvärr att eleverna inte alltid har förstått kostnaden då de är oaktsamma om materialet. Genom rastvärdarna bär gula västar har eleverna lätt att se de vuxna som är ute på gården. Detta upplevs positivt och elever har uttryckt att de känner en trygghet när de ser vuxna som har väst. I samband med framtagande av Riskkarta har dialogen bidragit till ökad medvetenhet hos elever och personal om vilka ställen/områden som elever uppfattar som otrygga. Det behövs mer arbete med att implementera riskkartan hos de vuxna så att den sitter i "ryggmärgen". Vilket bör bidraga till att de vuxna skapar rutiner som gör att riskområden ofta besöks av vuxna. Under höstterminen har elever genom Polarna tagit upp språket på skolan. (Samt att det finns med som förebyggande insats i planen) enligt de yngre eleverna så säger man att det finns ett språkbruk inomhus och ett utomhus samt att det finns ett språkbruk i närvaro av vuxna och ett annat i vuxnas frånvaro. Elever och personal har aktivt arbetat för att skapa nolltolerens mot ovårdat språk. Detta har resulterat i en ökad målmedvetenhet om språkbruket såväl på skolan som i samhället. Nolltolerens i är inte nådd utan detta arbete måste aktivt fortsätta. TRIVSELENKÄTERNA HT-15 Andelen elever i årskursen som säger att fula ord förekommer: åk 4 50% åk 5 46% åk 6 25% Polare/Trygghetsråd har aktivt arbetat med framtagande av riskkarta, förhållningssätt vid ex. busskön samt haft med uppdrag kring värdegrundsfrågor till klasserna. Arbetetet har resulterat i bra dialoger, ökad delaktighet samt trivsel och trygghet. Skolrådet arbetar för en ökad medvetenhet om de demokratiska principerna och delaktighet för Jörlandaskolans arbetsmiljö. Under hösten har de tagit fram förslag på förhållningssätt kring bussområdet. Detta blev klart till jan Beslut tog av rektor jan Enkäterna som eleverna genomfört under höstterminen visar på att eleverna upplever ökad trygghet,jämfört med tidigare år, runt toaletter samt i idrottens omklädningsrum. Flera toaletter på skolan har renoverats under sommaren 2015 vilket säkert bidragti till att eleverna känner större trygghet (främst genom nya lås samt automatisk belysning). Utifrån otrygghet kring omklädningsrum har idrottslärarna arbetet tillsammans med eleverna för att minska otrygghet och obehag. I vissa grupper/årskursen har det förekommit ökad vuxennärvaro i omklädningsrum. Av trivselenkäterna framgår att eleverna trivs och har vänner på skolan. Positiva svar är % beroende på årskurs. Fåtal elever uttrycker att de har få kamrater på skolan. Fåtal elever uttrycker att de ibland har känt sig ensamma/utanför. Elever känner främst obehag/otrygghet på toaletter och i omklädningsrum. På de sociala medierna har det förekommit ett fåtal kränkningar som kommit de vuxna till kännedom. I samband med schemabrytande aktiviteter visar ett fåtal elever en oro och osäkerhet. På skolan arbetar man medveten med att förebygga genom att förbereda elever och om behov finns erbjuda annan aktivitet alternativ omfördela resurser som kan stötta eleven/eleverna för att öka tryggheten. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av planen sker i klasserna och på fritidshemmen genom enkäter, dialog och diskussion. I Polarna/Trygghetsrådet och Skolråd sker utvärdering av arbetet som genomförts på träffarna samt hur återkoppling mellan klassernas arbete och Polarna/Trygghetsrådet och i Skolråd. I arbetslagen sker uppföljning och utvärdering utifrån det systematiska kvalitetsarbetet och avstämningsperioder i planen. I AKTA/Trygghetgruppen sker uppföljning och utvärdering utifrån det systematiska kvalitetsarbetet. Vårdnadshavare ges möjlighet att inkomma med reflektioner på föräldramöten, utvecklingssamtal, Jörlandaskolans föräldraförening eller personlig kontakt. för att årets plan utvärderas kurator 4/15

5 Främjande insatser Namn Rastvärdar under skoldagen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Målet är: -att skapa en trygg miljö för eleverna när de är ute på rast. -att hjälpa elever att komma in i aktiviteter. -att minska risken för konflikter och oroligheter samt skapa gemenskap mellan alla åldrar. Uppföljning görs i samband med trivselenkät, på arbetslagsmöte och i AKTA/Trygghetsgruppen. I samband med Polarna tas frågan om hur det är på rasterna. Uppföljning och utvärdering: mars/april, juni, augusti/september och december Insats Rastvärdsschema görs i samband med läsårsstart. Vid behov görs justeringar av rastvärdsschemat. Riskkarta över skolområdet tas fram tillsammans med Polarna. Arbetet påbörjas i september. Riskkartan visar vad personalen behöver tänka på och vilka platser som de behöver vara extra observanta på. Rastvärdarna har gula västar för att eleverna lätt ska se dem. Pedagogerna och rektor samt AKTA/tryggehtsgruppen Rastvärdsschema , Riskkarta Namn Polare/trygghetsråd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Målet är att skapa trygghet bland eleverna på skolan. Polarna arbetar utifrån ett demokratiskt förhållningssätt och är en kanal mellan AKTA/Trygghetsrådet och klasserna. Uppföljning sker på träff med Polarna samt i AKTA/Trygghetsgruppen. Uppföljning och utvärdering: mars/april, juni, augusti/september och december Insats Polarna lottas fram bland de elever som är intresserade av att bli Polare i åk 1-2 och i åk 3-6 får eleverna ansöka om att vara Polare. Två elever från varje klass. Polarutbildning genomförs. Polarna har träffar varannan vecka. Träffarna genomförs i två grupper åk 1-3 samt åk 4-6. AKTA, pedagogerna /15

6 Namn Rastaktivisterna Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Skapa aktiviteter för eleverna på rasterna för ökad rörelse, trygghet och trivsel. Samarbete och kommunikation mellan pedagog och rastaktivister för att fånga upp elever som har svårt att komma in i aktiviteter under rast. Inspirera elever till lek och rörelse. Uppföljning görs på rastaktivisternas planeringstid. Uppföljning och utvärdering: mars/april, juni, augusti/september och december Insats a rastaktivister har gemensam planering. Rastaktivisterna gör aktiviteter, bygger material och ansvarar för att introducera nya aktiviter och nytt material. Rastaktivister samt pedagoger Namn Förskoleklass Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Målet är att skapa trygga barn samt en längtan till lärande och utveckling. Uppföljning sker på årskurskonferens en gång per termin. Uppföljning och utvärdering mars/april, juni, augusti/september, december Insats Vi lägger stor vikt vid att uppmuntra all form av social gemenskap i styrda aktiviteter och i fria val. Respekt, ansvar och hänsyn för varandra implementeras på ett tidigt stadium. Samarbete med föräldrar och fritids samt att observera, dokumentera och kartlägga enskilda barn. Detta ger oss viktig kunskap och förståelse för barnets behov och hur vi kan möta upp och stödja dem i den sociala, emotionella och kunskapsmässiga utvecklingen. Förskoleklasspedagogerna /15

7 Namn Bussvärdar vid skoldagens slut Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Ålder Skapa en säker miljö i väntan på bussen och i samband med påstigning. Att de äldre eleverna visar hänsyn mot de yngre eleverna samt de som är nya bussåkare. Uppföljning eleverna sker via Skolrådet. Uppföljning och utvärdering mars/april, juni, augusti/semptember, december. Insats Bussvärdsschema görs i samband med läsårsstart. Vid behov görs justeringar av bussvärdsschemat. Implementera framtagna förhållningssätt och regler hos de eleverna via klassråd och skolråd. Rektor och bussvärdar Bussvärdsschema Namn Skolråd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Ge eleverna kunskap om demokratins principer så att de utvecklar sin förmåga i demokratiska former. Uppföljning och utvärdering: mars/april, juni, augusti/september och december Insats Två elever per klass åk 1-6 ingår i skolrådet. Skolrådet har träffar var fjärde vecka. Klassrepresentanter tar med frågor från klassråd. Skolrådet arbetar med fokusområden utifrån inkommande frågeställningar. Skolrådsrepresentanter samt pedgogerna /15

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselenkät för förskoleklass, grundskola 1-6 samt Fritids en gång per termin Kartläggning av skolområde. Utforma riskkarta Unikum/Utvecklingssamtal Polarmöte/Trygghetsråd Klassråd Fritidsråd Skolråd Observationer/kartläggning kring sociala samspel Hälsosamtal åk 4 och åk 6 med skolsköterska GR-enkät i åk 2 och åk 5 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat trivselenkät samt haft utvecklingssamtal där man pratar om elevens trivsel. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen analyserar trivselenkäter samt GR-enkäten. Genom utvecklingssamtal kartläggs elevernas trivsel av personalen. Resultat och analys Av trivselenkäterna framgår att eleverna trivs och har vänner på skolan. Positiva svar är % beroende på årskurs. Fåtal elever uttrycker att de har få kamrater på skolan. Fåtal elever uttrycker att de ibland har känt sig ensamma/utanför. På de sociala medierna har det förekommit ett fåtal kränkningar som kommit de vuxna till kännedom. Via Polarna och enkäter har det framkommit att förekommer ovårdat språk på skolan. Elever och personal arbetar aktivt för att nå nolltolerens mot ovårdat språk. I samband med schemabrytande aktiviteter visar ett fåtal elever en oro och osäkerhet. Enkäterna som eleverna genomfört visar på att eleverna upplever otrygghet/obehag runt toaletter samt i idrottens omklädningsrum. Rastaktiviteterna har bidragit till fler elever är aktiva deltagare i lekar mm på rasterna. Skapat en tryggare miljö och goda kamratrelationer. Via dialog och observationer har det framkommit att ett fåtal elever är oaktsamma kring material och skolans inne- och utemiljö. 8/15

9 Förebyggande åtgärder Namn Stöd vid schemabrytande aktiviteter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Alla barn bör känna sig trygga och delaktiga vid schemabrytande aktiviteter. Åtgärd Vid schemabrytande aktiviteter är vi resurs för de elever som får bekymmer när dagliga rutiner bryts. Motivera åtgärd Vi vet sedan tidigare att schemabrytande aktiviteter är belastande för en del elever. Genom att personal från stöd och resurs kan finnas tillgängliga för eleverna kan dagen upplevas positiv. Stöd och resurs Namn Gruppverksamhet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Främja goda relationer mellan elever och förebygga konflikter. Personal från stöd och resurs är resurs i sex-och samlevnads undervisning i valda klasser. Åtgärd Gruppverksamhet utifrån ett identifierat behov hos en klass eller grupp. Motivera åtgärd Använda stöd och resurs kompetenser i relationsfrämjande arbete med elever. Ibland kan det vara positivt för elever att få prata med andra vuxna än sin lärare kring exempelvis sex och relationer. Stöd och resurs /15

10 Namn Värdegrundsarbete på fritidshemmen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn ska känna sig trygga på fritids tillsammans med både barn och vuxna. Fritidshemmen lägger fokus på att "vi är kamratliga, respekterar varje människas värde och visar hänsyn mot varandra. Delutvärdering v.12, v.22, v.36 & v.49 Åtgärd Observationer, närvarande pedagoger, sociogram, fritidsråd, trivselenkät, temaarbete, daglig träning genom olika aktiviteter t.ex fritidsgympa. Motivera åtgärd Vi har under observationer och samtal märkt att en del barn inte känner sig helt trygga på fritids. Vi har även märkt att vi behöver arbeta mer med att visa hänsyn mot varandra. All personal på fritidshemmen Februari 2017 Namn F-3 arbetslag Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Att barnen inte bara vet vad begreppen i skolans förhållningssätt betyder, vilket vi har arbetat med under hösten, utan att de tar dem till sig och förstår vad det betyder för dem och vikten av sitt eget agerande. Åtgärd Vi kommer att konkretiera begreppen genom att arbeta med bla drama. Man kan gruppvis dramatisera begreppen, med följande diskussion t.ex. forumteater, där ett tokigt slut kan ändras. Göra övningar som stärker individens självkänsla och får fler att våga vara sig själva och våga säga sin åsikt t.ex. redovisa en grupps åsikt, göra en bok Min inre skattkista som handlar om det som är viktigt och speciellt för den enskilda individen. Motivera åtgärd Att stärka individen är centralt för att skapa trygghet i en grupp, där alla vågar vara sig själva, accepterar och uppskattar att alla är olika, men ändå har lika värde. Är man trygg i sig själv blir man inte hotad av olikheter. f-3 arbetslag juni /15

11 Namn 4-6 Arbetslag Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla elever ska vara medvetna om at vi har nolltolerans mot kränkningar och olämpliga uttryck. De ska även vara medvetna om att detta dokumenteras och att det kan följas upp om ser att det är ett återkommande beteende. Vårdnadshavare kan kontaktas. Åtgärd Vi är bra på att dokumentera kränkningar och större konflikter men behöver bli bättre på att dokumentera även mindre incidenter och kränkningar för att kartlägga och se mönster kring eleverna. Alla personal i arbetslag 4-6 ska ha nolltolerans mot kränkningar och fula ord. Vi markerar genom att säga till varje gång vi får vetskap om att det har skett och dokumenterar detta genom att ha någon form av loggbok i klassrummet. Då vi ser ett mönster kommer vi att prata med eleven. Föräldrar kommer att kontaktas om det är ett återkommande problem. Motivera åtgärd I elevenkäten framkommer det att eleverna upplever att det förekommer mycket fula ord. Det är något som vi vuxna också har uppmärksammat. Arbetslag 4-6 Juni /15

12 Rutiner för akuta situationer Policy Nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Jörlandaskolan. Alla vuxna på skolan har ansvar att agera så fort det finns misstanke om att elev/elever blir kränkt, diskriminerad eller far illa. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvaktsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid och placering av personal där vi vet att det ofta uppstår konflikter. På utvecklingssamtal tar läraren upp fråga kring trygghet och trivsel. På klassråd, fritidsråd, skolråd och Polarna ansvarar de vuxna för att systematisk arbeta Jörlandaskolans förhållningssätt och värdegrund. I samband med genomgång av trivselenkäternas resultat. På arbetslagetsmöte finns ett systematiskt arbete kring elevhälsa. Vårdnadshavare ombedes kontakta personal på skolan om de i hemmet får kännedom om att kränkningar och diskriminering förekommer. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elevens ansvarslärare Fritidspersonal Rektor Pernilla Kentsdotter Larsson Kurator Jennie Bergius Skolsköterska Carolina Roos Specialpedagog Irene Törnqvist AKTA/Trygghetsgruppen repr. Berit Hagman Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever PEDAGOGEN Pedagogen för samtal med de inblandade och tar reda på vad som hänt. 1. Samtal med elev som blivit utsatt. Samtal med den/de som kränker. Om flera är inblandade sker samtalet enskilt. 2. Pedagogen dokumenterar anmälan i Skalman 3. Pedagogen kontaktar berörda vårdnadshavare. 4. Meddelar eleverna att en uppföljning sker inom 2-7 dagar. 5. Pedagogen dokumentarar samtal, åtgärder och uppföljning i Skalman. Om kränkning inte upphör samråder pedagog med AKTA/trygghetsgruppen om fortsatta insatser/åtgärder. AKTA/Trygghetsgruppen 1. Pedagog informerar om att ärendet lyfts i AKTA/Trygghetsgruppen. 2. Samtal sker med den utsatte. Vid samtalet närvarar två vuxna, en dokumenterar och en leder samtalet. 3. Samtal med den/de som kränker. Om flera är inblandade sker samtalet enskilt. Vid samtalet närvarar två vuxna, en dokumenterar och en leder samtalet. 4. Den som samtalat med elev kontaktar berörd vårdnadshavare. 5. Samtal, åtgärder och uppföljning sker i Skalman. Behövs en socialkartläggning görs den av kurator. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om någon får reda på att en elev på något sätt känner sig kränkt av någon skolpersonal tar denne kontakt med rektor. 1. Rektor kontaktar elevens vårdnadshavare. 2. Rektor genomför ett utredande samtal med eleven och elevens vårdnadshavare. Rektor är elevens stöd framöver. 3. Rektor har det utredande samtalet med berörd personal. Personalens har rätt att be skyddsombud deltaga på samtalet. 4. Eleven, vårdnadshavare och berörd skolpersonal träffas tillsammans med rektor och en person som dokumenterar. Dokumentation sker i Skalman. Elev har rätt till att avstå att deltaga på mötet. 5. Uppföljning bokas. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker alltid av ansvarig pedagog i uppföljningssamtal med elev/elever. Om ärendet gått vidare till AKTA/Trygghetsgruppen sker uppfölning av utsedd person. Vårdnadshavare kontaktas. Det är viktigt med en dialog hem skola. Rutiner för dokumentation Anmälan av ärendet görs i Skalman. Åtgärderna och uppföljning dokumenteras i Skalman. Loggbok förs av pedagogerna. På arbetslagsmöten tittar man på loggboksanteckningarna för att se om det förekommer systematik. Loggboken följer årskullen. Ansvarsförhållande Rektor är huvudansvarig. Han/hon ser till att personal, elever och föräldrar känner till Plan mot diskriminering och kränkande behandling och ser till att den ligger tillgänglig på skolans webbsida för alla. Rektor ansvarar för att planen upprättas. pedagog ansvarar alltid för det första samtalen samt för dokumentationen av åtgärder och uppföljningssamtalen. De är ansvariga för dokumentation av kränkningar och diskriminering i Skalman samt att föra loggbok. AKTA/Trygghetsgruppen samarbetar med ansvarig pedagog om kränkning inte upphör. AKTA/Trygghetsgruppen består av rektor, skolsköterska, skolkurator och pedagogisk personal som också är ansvarig för Polare. AKTA/Trygghetgruppen arbetar systematiskt med uppföljning av inkomna anmälningar i Skalman. All personal på skolan är ansvarig för att Plan mot diskriminering och kränkande behandling följs och att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Huvudman får kännedom via Skalman. 12/15

13 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 13/15

14 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] 14/15

15 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Ålder Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 15/15