Frölundaskolan 7-9:s plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Transkript

1 Frölundaskolan 7-9:s plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 FN:s konvention om barns rättigheter Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 5 Främjande insatser... 6 Kartläggning Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer Begrepp Diskrimineringsgrunder

3 Bakgrund I denna plan beskriver vi hur vi på Frölundaskolan ska se till så att elever och lärare behandlar varandra på ett bra sätt. Vi beskriver också vad vi ska göra om någon elev blir orättvist eller illa behandlad. Planen ska läsas av elever, föräldrar och personal. Planen gäller kalenderåret Sedan 1 januari 2009 styr två lagar likabehandlingsarbetet inom skolan: Diskrimineringslagen (2008:567) 6 kap. i skollagen (2010:800) Skolan har valt att göra en gemensam plan utifrån de två lagarna. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 7-9 Ansvariga för planen Rektor Niklas Nyqvist och elevhälsan Vår vision På vår skola vill vi att alla ska: - trivas och känna sig trygga, bli sedda och vara delaktiga - ha goda studiemöjligheter och en bra arbetsmiljö - ha en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar Planen gäller från Planen gäller till År

4 Elevernas delaktighet Respektive klass följer en lektionsserie under höstterminen. Eleverna får säga vad de tycker om innehållet i den nu gällande likabehandlingsplanen. De deltar i klassanalyser angående hur eleverna känner att de är mot varandra och hur de blir behandlade och om klassen behöver arbeta mer med respektive diskrimineringsgrund. Vårdnadshavarnas delaktighet Processen kring likabehandlingsarbetet beskrivs, diskuteras och förankras i Frölundaskolans föräldragrupp. Under vårterminen 2015 kommer skolan att samarbeta tätare genom ett brukarråd vilket vi hoppas innebär större delaktighet från föräldrar. Personalens delaktighet Personalen får i uppdrag varje läsårsstart att tillsammans med eleverna arbeta med utvärdering av den gällande planen, ordningsregler och samtal med eleverna kring de olika diskrimineringsgrunderna. De tar även fram klassanalyser utifrån klassens situation. När det kommer ut ett förslag till ny plan får personalen i arbetslagen i uppdrag att diskutera och komma med synpunkter till förändringar. Planen förankras även i samverkan med de fackliga organisationerna. Förankring av planen Vid uppstart av vårterminen får personalen läsa igenom planen och i uppdrag att planera ett lektionspass där de noggrant går igenom planen med eleverna. Planen ska även finnas lätt åtkomligt i respektive klassrum för att göra det möjligt för alla att ta del av planen vid behov. Planen läggs ut på Frölundaskolans portal i Hjärntorget där föräldrar kan ta del av den, samt på Frölundaskolans hemsida. 4

5 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På uppstartsdagen i augusti arbetade vi i tvärgrupper kring planens olika delar och de olika tvärgruppernas utvärderingar sammanfattades. Personalen hade i uppdrag att lägga fokus på det främjande och förebyggande arbetet. Under augusti och september har planen tagits upp för utvärdering för alla elever i respektive klass. Skoledning, personal och elever är delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Under 2014 har gjorts försök att införa metoder för att ge flickor och pojkar lika stort talutrymme. Upp till år 8 har alla elever fått båda slöjdarterna. Personalen har under det gångna året fått i uppdrag att vid köp nya läromedel vara noga med att dessa speglar det mångkulturella och mångfacetterade samhälle vi lever i. Personalen har dock inte fått någon specifik kompetensutveckling i mångkulturella frågor. Vi arbetar mer med inkludering av elever med funktionshinder i olika undervisningssituationer än innan och alla elever erbjuds att delta vid kultur- och idrottsdagar. Då skolan har ändrat modell för sitt likabehandlingsarbete så genomfördes inte någon mobbningsenkät under vårterminen 2014, däremot har klassanalyserna genomförts under höstterminen. Skolan har fortsatt att arbeta i klasserna för att motverka förekomsten av trakasserier och kränkningar oavsett diskrimeringsgrund. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Pedagoger och elever utvärderar planen under augusti-september, personalen utvärderar i tvärgrupper under uppstartsveckan i augusti. Vi arbetar för att motivera många vårdnadshavare att komma på föräldramöten så att klassföreståndarna kan utvärdera tillsammans med dem i början av höstterminen. Varje arbetslag sammanställer synpunkter till ideér för förbättringar och överlämnar dessa anteckningar till rektor för analys och sammanställning i elevhälsan. Ansvarig för att årets plan utvärderas Niklas Nyqvist, rektor 5

6 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Kön Mål och uppföljning All personal har i uppdrag att arbeta medvetet med ett jämställdhetsperspektiv, integrerat i undervisningen och hela skoldagen. Uppföljning sker i augusti-september när hela likabehandlingsplanen utvärderas. Insats - Vi arbetar vidare med att pojkar och flickor skall få komma till tals på lika villkor. Under 2015 kommer vi att påbörja ett utvecklingsarbete i personalgruppen kring jämställdhet utifrån skolverkets utbildningsmaterial. - Under vårterminen 2015 kommer vi att organisera inför höstterminen så att det blir möjligt för pedagoger att delta vid varandras lektioner någon gång per månad för att kunna stödja varandra i att titta på invanda mönster och våga utmana varandra i det arbetet. Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Elevernas etniska tillhörighet skall inte påverka deras olika livsval. Vi ska alla se elevernas kulturella bakgrund som en tillgång. Uppföljning sker i augusti/september när hela likabehandlingsplanen utvärderas. Insats - Vi belyser rasismens idéhistoria i år 9. - Vi har egna modersmålslärare och studiehandledare i de två dominerande främmande språken, 6

7 utöver den verksamhet vi beställer från Språkcentrum. - Vid inköp av läromedel är vi noga med att dessa speglar det mångkulturella samhälle vi lever i. Ansvarig Rektor och lärare Datum när det ska vara klart Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Elever och personal ska bemötas på lika villkor oavsett vilken religion de praktiserar. Uppföljning sker i augusti när hela likabehandlingsplanen utvärderas. Insats - Undervisningen om olika religioner är saklig och allsidig. - Personalen är medveten om när de olika religionernas högtider firas och uppmärksammar dessa med eleverna. - När de olika högtiderna infaller kommer detta visas på skolans informationsskräm i A-husets entré. - Det finns möjlighet för elever och personal att ta ledigt för att delta i firandet. Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart

8 Främja likabehandling oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Personal och elever ska ha ett naturligt förhållningssätt till människor med olika sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Uppföljning sker i augusti/september när hela likabehandlingsplanen utvärderas. Insats - Vi lyfter in perspektivet kring sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck i olika ämnen och sammanhang under hela skoltiden, i samband med detta arbete tar vi också upp begreppet homofobi. - Personalen får i uppdrag att under 2015 se över befintliga läromedel för att vid behov förnya så att alla läromedel speglar det mångfacetterade samhälle vi lever i. - Skolan kommer att införskaffa en regnbågsflagga. Denna ska hissas i samband med West Pride. Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla elever ska uppleva att de får det stöd de behöver för att utveckla sina förmågor och färdigheter, samt må bra. De ska uppleva att de ingår i ett sammanhang där olikheter ses som en tillgång. Uppföljning sker i augusti-september när hela likabehandlingsplanen utvärderas. Insats - Vi har en pågående process kring hur vi kan organisera undervisningen så att vi kan inkludera 8

9 elever med funktionshinder i olika undervisningssituationer utifrån vad vi ser gagnar dem bäst samt vad de önskar. - Vi ordnar gemensamma kultur- och friluftsdagar för alla elever och organiserar med personal så att alla elever kan delta utifrån sina förutsättningar. Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Enkäter Planerade samtal Incidentrapporter Klassanalyser Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Stadens gemensamma elevenkät kring bland annat delaktighet och trivsel år 8. Klassvisa samtal kring trivsel, otrygga platser, diskriminering, kränkande behandling och bemötande. Trygghetsvandring med elevskyddsombud. Hur personalen har involverats i kartläggningen APT med uppföljning av likabehandlingsarbetet. Klassvisa samtal kring trivsel, otrygga platser, diskriminering, kränkande behandling och bemötande. Bearbetat och analyserat klassernas synpunkter från samtal och enkäter. Förankring av årlig analys och samverkan med de fackliga organisationerna. Resultat och analys Enkäterna i år 8 visar att eleverna på skolan i högre grad känner en trivsel och trygghet. (från 84 till 96% av eleverna som anger något av de två bästa alternativen på en fyrgradig skala). Eleverna känner en högre grad av delaktighet och inflytande än föregående år, ökning från 70 till 77%. Eleverna känner även en ökad grad nöjdhet kring skolmiljön, kunskap och lärande, samt bemötande. Anmärkningsvärt är att alla fem områdena har ökat från föregående år och i mycket hög grad från året innan. Troligtvis ett resultat av den långsiktiga satsning skolan har gjort för att förbättra samtliga områden. Målet för det kommande året behöver vara att fortsätta den medvetna satsningen på trygghet och trivsel tillsammans med delaktighet, samt att arbeta aktivt med de områden på skolan där eleverna känner sig otrygga. Klassenkäterna visar nämligen att vissa platser på och omkring skolan fortfarande är otrygga. Ett par platser har dessutom kommit upp som inte nämnts innan. 10

11 De platser som vi aktivt måste arbeta med är matsalen, korridoren i C-huset, omklädningsutrymmena vid idrotten samt toaletterna. Utifrån klassanalyserna bör vi i flera klasser arbeta mer med diskrimineringsgrunden sexuell läggning. Det klasserna också nämner är att det fortfarande finns en del verbala spontana kränkningar som behöver arbetas mer aktivt med. 11

12 Förebyggande åtgärder Motverka förekomsten av trakasserier på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Vi arbetar med nolltolerans kring förekomsten av sexuella trakasserier oavsett ovanstående diskrimineringsgrunder. Det följs upp i klasserna genom klassanalyser och samtal. Åtgärd Vi kartlägger de områden eleverna upplever som otrygga två ggr per läsår, på våren i en skolenkät via Hjärntorget, samt på hösten i analysarbetet. Vi har rastvärdar som fokuserar på de platser inne och ute som pekats ut av eleverna som otrygga. Motivera åtgärd Vi kartlägger för att hålla oss uppdaterade på var insatserna behövs mest. Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart Motverka förekomsten av trakasserier på grund av etnisk tillhörighet Områden som berörs av åtgärden Etnisk tillhörighet 12

13 Mål och uppföljning Ingen ska känna sig utsatt via språkbruk eller andra kränkningar på grund av sitt ursprung. Följs upp klassvis senast i oktober Åtgärd Under mentorstid diskuterar pedagogerna dilemman kring kränkningar och intolerans. Nolltolerans mot nedvärderande språkbruk; alla vuxna reagerar och diskuterar då de hör något olämpligt. Undervisning kring mångfald i alla ämnen. Motivera åtgärd Personalen anger att de ofta måste diskutera språkbruk och jargong med eleverna. Ansvarig Lärare Datum när det ska vara klart Motverka förekomsten av trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av åtgärden Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Elever och personal ska känna sig trygga i sin tro och visa tolerans mot de som har en annan trosuppfattning. Uppföljning sker klassvis senast i oktober Åtgärd I undervisningen ger pedagogerna alla världsreligioner likvärdig uppmärksamhet. Vi har intentionen att uppmärksamma olika religioners helger i all vår verksamhet, till hjälp kommer högtider att visas på skolans informationsskärm i A-husets entré. Motivera åtgärd Många olika religioner är representerade bland elever och personal är representerade på vår skola. 13

14 Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart Motverka förekomsten av trakasserier på grund av funktionsnedsättning Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Skolan skall vara tillgänglig för alla elever. Elever med någon form av funktionsnedsättning ska ges samma förutsättningar som andra. Uppföljning sker klassvis senast oktober Åtgärd Vi anpassar skolan fysiskt så att det är möjligt för alla elever att vistas där. Vi organiserar gemensamma aktiviteter för att öka kunskap om och förståelse för varandra. Motivera åtgärd På skolans område finns olika enheter där det finns många elever med olika typer av funktionsnedsättningar. Ansvarig Rektor och personal Datum när det ska vara klart

15 Rutiner för akuta situationer Policy Skolan ska ha tydliga fastställda rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling. Arbetet och åtgärderna ska dokumenteras och bedömning ska göras om en handlingsplan ska upprättas för en eller flera av de, som är inblandade i den aktuella situationen. Handlingsplanen ska beskriva insatser som görs för berörda - för den som kränkts och den/de som kränker, samt avse både akuta situationer, och mer långsiktiga lösningar. Elev och vårdnadshavare ska ha möjlighet att delta i upprättandet av handlingsplanen. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Personalen organiseras i arbetslag med ansvar för en elevgrupp. Varje elev och vårdnadshavare skall veta vilken mentor eleven har. Detta ger större möjlighet att skapa goda relationer (rektor) - Särskild uppmärksamhet skall riktas från både rektors och personalens sida på elever som upplever sig kränkta av personal i skolan (all personal) - Särskild uppmärksamhet skall riktas mot elevs frånvaro, där bl.a. kränkning kan vara orsak till frånvaron (mentor/pedagog) - Vårdnadshavare skall informeras om hur de skall rapportera till skolan när de upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (rektor) - Personalen skall ha uppsikt över alla utrymmen och platser där elever befinner sig inom skolans område (all personal) - Elev kan göra anmälan genom att lägga ett meddelande i kurator, skolsköterska eller rektors postfack. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om något hänt kontaktas i första hand mentor. Det går också bra att kontakta någon ur elevhälsan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Den pedagog/personal som upptäcker kränkningar skall genast ingripa. Då den akuta situationen stoppats meddelas elevens mentor samt rektor. Rektor anmäler kränkningen till huvudmannen. 2. Ansvarig personal ska skapa en klar bild av situationen genom samtal med berörda. Arbetet ska dokumenteras och lämnas till rektor inom en vecka. 3. Vårdnadshavare till den utsatte eleven informeras. Om händelsen bedöms som allvarlig anordnar ansvarig personal ett möte med den utsatte samt dennes vårdnadshavare. Mötet ska ske i enskilt rum. Det skall vara två av skolans personal närvarande. Syftet med mötet är att få mer information av elev/vårdnadshavare/skola. Den utsatte skall få stöd och försäkran om att utsattheten skall upphöra. Arbetet ska dokumenteras. Uppföljningsmöten ska bokas. 4. Vårdnadshavare till utsättande elev/elever informeras. Om händelsen bedöms som allvarlig ska möten snarast anordnas, med utsättande elev samt vårdnadshavare. Två av skolans personal ska 15

16 närvara. Budskapet om att upphöra med kränkningarna skall bli framfört med allvar och tyngd, och klara besked ska ges om att det kommer att bli ytterligare konsekvenser om kränkningen inte upphör. Beslutade åtgärder ska dokumenteras. Uppföljningsmöten ska bokas. 5. När uppföljningsmötena är genomförda skall information om åtgärder och hur det har gått dokumenteras och lämnas till rektor inom en vecka. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Det råder förbud mot kränkande behandling enligt skollagen 6 kap. 9 "Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling" 1. Händelsen anmäls till rektor och rektor anmäler till huvudmannen 2. Vårdnadshavare informeras av rektor 3. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet och dokumentering görs 4. Rektor följer upp ärendet med eleven och hans/hennes vårdnadshavare 5. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur det fungerar 6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef. Eleven kan vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( Rutiner för uppföljning 1. Tidigast efter fyra veckor får ett fall avskrivas. Vid avskrivning av ärendet informeras vårdnadshavarna. Beslutet ska dokumenteras. 2. Om kränkningarna fortsätter kallar rektor vårdnadshavare och elever som utsätter, till ännu ett möte och upprättar en ny plan för åtgärder. Enligt lagen skall skolan vidta de åtgärder som krävs för att i framtiden förhindra trakasserier och kränkande behandling. Upphör inte trakasserierna och kränkningarna kan skolan enligt skollag 5 kap 14-16: - sära på vissa elever genom att placera dem i olika grupper (rektor) - avstängning (rektor) och enligt skollag 5 kap 13: - i undantagsfall flytta en kränkande elev från den egna skolan till en annan skola mot elevens och vårdnadshavarens vilja. Denna förflyttning kan ske för att garantera andra elevers trygghet och för att upprätthålla undervisningens kvalitet samt för att bättre ge eleven särskilt stöd. (rektor) - göra en anmälan till Individ och Familjeomsorgen (elevhälsan) - göra en extra anmälan till nämnden (rektor) - eventuellt göra en polisanmälan (rektor) - vid behov göra en anmälan till Arbetsmiljöverket (rektor) Rutiner för dokumentation Vid varje kränkning upprättas en skriftlig rapport. Blanketten finns på Hjärntorget. 16

17 Ifylld blankett lämnas till rektor för vidare rapportering till skolans huvudman inom en vecka. Den ska innehålla en beskrivning av vad som hänt, omedelbart vidtagna åtgärder samt planerade åtgärder. Om kränkningarna kräver vidare uppföljning efter de planerade åtgärderna skall uppföljningsblankett fyllas i. Där fyller man i information om åtgärder och hur det har gått. Blanketten lämnas till rektor inom en vecka efter uppföljningsmötet. Ansvarsförhållande Rektor ansvarar för att: - all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lag är förbjudet - se till att det bedrivs målinriktat arbete för att främja och förebygga och åtgärda arbetet för elevers lika rättigheter, samt att motverka kränkande behandling, diskriminering och trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck - årligen upprätta och utvärdera likabehandlingsplanen i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare - om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas - personalen har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits - kontakter med andra myndigheter tas vid behov Pedagoger och annan skolpersonal ansvarar för att: - följa skolans likabehandlingsplan - bemöta elever på ett respektfullt sätt - ifrågasätta och reflektera över de värderingar som han/hon förmedlar till eleverna - se till att åtgärder vidtas då diskriminering, trakasserier och kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks - dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling - bevaka och utreda fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - bevaka att utredda att fall följs upp Alla elever ansvarar för att: - bemöta varandra och all personal på ett respektfullt sätt - påtala förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på skolan Vårdnadshavare ansvarar för att: - kontakta skolans personal omgående när de får vetskap om att någon elev blivit diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling 17

18 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet innebär att en elev med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att eleven ska komma i en jämförbar situation med elever utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. 18

19 Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via sociala medier av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Instagram. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Mohammed har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Mohammed är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Mohammed orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 19

20 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: 20

21 En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria ett A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Myndigheten för delaktighets beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] 21

22 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 22