Lindåsskolan F-3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Datum: Lindåsskolan F-3 Plan mot diskriminering och kränkande behandling I denna plan beskrivs hur vi på Lindåsskolan F-3 arbetar för att elever och lärare ska behandla varandra på ett bra sätt. Vi beskriver också vad vi ska göra om någon elev blir orättvist eller illa behandlad. Planen ska läsas av elever, föräldrar och personal. Planen gäller från till Ansvarig för planen är Annelie Frydebo, tf rektor. Innehåll 1. Vår vision 2. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3. Delaktighet 4. Så här har vi det på vår skola - Kartläggning 5. Så här gör vi för att ha ett bra klimat på skolan och förhindra att elever behandlas illa eller orättvist 6. Så här gör vi på skolan om en elev behandlas orättvist eller illa 7. Spridning och förankring av planen 8. Utvärdering av förra årets plan Bilaga 1 - Här kan du läsa mer om lagar, begrepp och diskrimineringsgrunder Bilaga 2 - Händelserapport 1. Vår vision På Lindåsskolan vill vi bemöta alla med respekt och låta alla utvecklas utifrån sina förutsättningar. Alla ska vara en del av gemenskapen på vår skola. Lindåsskolan strävar efter att främja elevernas lika rättigheter och skapa miljöer där självförtroende, respekt och tolerans växer. Vi ska arbeta för att främja elevers vänskap och delaktighet och motverka diskriminering och kränkande behandling. 1

2 2. Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Diskriminering Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har att göra med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier Trakasserier är när någon behandlar en annan människa illa och det har att göra med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempelvis att kalla någon för hora eller fjolla. Det är trakasserier även om en elev blir retad på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder etc. Diskrimineringsgrunder Det är förbjudet att diskriminera eller trakassera någon om det beror på: o kön o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionshinder o sexuell läggning o könsöverskridande identitet eller uttryck o ålder Sexuella trakasserier Det finns också sexuella trakasserier. Exempelvis att tafsa, skämta eller skicka olämpliga bilder. Kränkande behandling Kränkande behandling är när någon behandlar en annan människa illa, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. o fysiska (slag, knuffar) o verbala (hot, svordomar, öknamn) o psykosociala (utfrysning, blickar, att alla går när man kommer) o texter och bilder (elaka lappar, foton, sms, mms, och meddelanden på ex facebook) Repressalier Personalen får inte straffa en elev för att han eller hon har anmält att de har utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Samma sak gäller om eleven har sett att någon annan elev drabbats och berättar vad han eller hon sett och hört. Exempel på straff som inte får finnas är utskällning, kvarsittning eller lägre betyg. Du kan läsa mer om lagar, begrepp och diskrimineringsgrunder i bilaga Delaktighet Elevers delaktighet Alla klasser startade läsåret med att tala om hur vi vill vara mot varandra. Vi pratade om respekt där barnen tänkte på ömsesidig respekt, lyssna på varandra, hjälpa varandra, låta varandras saker vara, vara snälla mot varandra, låta alla vara med i leken och låta alla få vara som de är. Därefter bestämde vi tillsammans klassens regler. Vi utgick ifrån hur vi vill ha det och undvek negationer. Elevrådet, som består av en representant från varje klass F-3, har diskuterat otrygga miljöer på skolan. Vi har gjort en kartläggning i klasserna för att belysa var vuxna behöver finnas och vara extra vaksamma. Inför revideringen av årets plan har vi utvärderat och korrigerat efter samtal med barnen. Vi har också pratat med elevrådet om diskrimineringsgrunderna och våra främjande insatser. Personalens delaktighet Personalen har i flera steg samtalat med varandra för att enas om ett likvärdigt förhållningssätt. Vi vuxna ansvarar alltid för gruppindelning och placering för att undvika att någon hamnar utanför. På APT har vi diskuterat planen, samt bestämt främjande och förebyggande insatser. Vårdnadshavares delaktighet Planen diskuteras och utvärderas på brukarråd. Planen presenteras på informationsmöten med föräldrar vid höstterminens början och finns utlagd på Hjärntorget. 2

3 4. Så här har vi det på vår skola Åk F-3 Verktyg Viktiga resultat och analys Delaktiga Datum Trivseltermo meter en ggr/termin Termometern genomförs en ggr/termin. Resultatet blir en indikation för åtgärder för varje klass. Förbättringsområden identifieras och alla klasser arbetar konkret med förbättringsområden. Resultaten av vårens enkät visade att skolans matsal är ett område som vi behöver arbeta med. Vi behöver också se över rutiner kring toalettbesök. Eleverna svarar på enkäten. Resultat diskuteras i arbetslagen, klasserna och med EHT Genomförs i november och mars NEI År 2 Andel elever som håller med om påståendet helt eller delvis: Jag är trygg i skolan 87% 92% 100% Jag trivs i skolan 84% 93% 100% Vi pratar om hur vi ska 100% 100% vara mot varandra Vi behöver ständigt arbeta med värdegrundsfrågorna och värna struktur för trygghet och arbetsro. Personalen analyserar resultat i juni. Elevrådet pratar om resultatet och kommer med förbättringsförslag. Elever i år 2 svarar på webbenkäten i mars. Kartläggning Otrygga miljöer Skogen upplevs tryggare än tidigare. Området på och kring fotbollsplanen skapar fortfarande oro. Barnen är också rädda för att bli påkörda av en cykel eller moped vid cykelbanan. Ingen oro kring nya idrottshallen har rapporterats. Rastvärdarna har nu bestämda platser att vara på, så att vi täcker upp hela skolgården. Alla rastvärdar har varsin väst med sitt namn på. I början av läsåret markerar barnen otrygga platser på en karta. Elevrådet sammanställer resultaten från varje klass. Genomförs i september och analyseras i oktober. Elevhälsa diskuteras på arbetslagsmöten Genom regelbunden information och samtal om eleverna, kan arbetslaget bättre stödja eleverna i sitt lärande. Händelserapporter följs upp. Personal i arbetslaget och EHT Tre ggr/termin Fritidshem Verktyg Resultat och analys Delaktiga Datum NEI år 2 Andel elever som håller med om påståendet helt eller delvis: Jag trivs på fritids 97% 100% 96% Det finns platser jag kan 87% 90% 91% gå till på fritids om jag vill ha lugn och ro. Vi har ökat samverkan mellan avdelningarna. Gemensam planeringstid på fredagarna underlättar! Vi arbetar vidare med struktur och att skapa lugn. Tänka kreativt för att utnyttja våra gemensamma lokaler. Personalen analyserar och samtalar med barnen om resultatet. Elever i år 2 svarar på webb enkäten i mars. 3

4 5. Så här gör vi för att ha ett bra klimat på skolan och förhindra att elever behandlas orättvist eller illa Främjande insatser Kön Vi ser varje elev som en individ oavsett kön. Främja ökad jämställdhet Erbjuda varierat lekmaterial. Vuxna tar initiativ till lekar, så att barnen vågar prova. Fördela ordet. Medvetenhet om våra förväntningar och kring hur vi väljer böcker. Uppmuntra pojkar och flickor att delta i aktiviteter utifrån intresse. Eleverna involveras i samtal om hur vi kan göra lek och aktiviteter tillgängliga för alla. Pågår hela året. Alla pedagoger Könsidentitet eller könsuttryck Alla elever ska känna sig respekterade oavsett könsidentitet. Vi läser berättelser som visar barns rättigheter att välja könsidentitet. Vi har en boklåda med böcker med ett normkritiskt förhållningssätt. Vi samtalar och diskuterar ämnet. Hela året Alla pedagoger Årets ettor fick besök av en pedagog från West Pride. Etnisk tillhörighet Ge barnen medvetenhet kring hur lika vi är trots olikheter. Tema i oktober kring barns rättigheter och barns levnadsvillkor i världen Alla pedagoger Rektorerna och två lärare reste till Rwanda för att starta upp ett samarbete med en skola där. Läser, ser filmer och gör grupparbeten om barnkonventionen och om olika barn i världen. Drop-in på fritids och framträdanden för föräldrarna. Religion eller annan trosuppfattning Ge barnen inblick och förståelse för olika religioner. Tema i april kring religiösa högtider. Kultur, religion och sedvänjor i världen. Samtala, se filmer som väcker intresse och eventuellt göra collage Alla pedagoger 4

5 Funktionsnedsättning Eleverna ska uppleva att alla på skolan är lika mycket värda. Anpassa undervisningen och utflykter så att alla kan delta. Samtal och klassråd Pågår hela året. Rektor och pedagoger Sexuell läggning Elever och personal ska vara medvetna om och med självklarhet acceptera att människor har olika sexuell läggning. Varje termin läsa eller berätta om olika familjekonstellationer. Köpa in fler böcker på detta tema till vår boklåda. Se film och läsa bok. När det passar in under året. Alla pedagoger En pedagog från West Pride besökte alla ettor. Lyssnade på saga med ett normkritiskt förhållningssätt. Pratade om olika familjekonstellationer. September 2014 Pedagoger åk 1 Ålder Alla elever ska känna sig respekterade oavsett ålder. Vid några tillfällen/läsår Återkommande åldersintegrerade aktiviteter i uppochnergrupper År 1,4,7/2,5,8/3,6, 9 Fritids är åldersintegrerat F-2. Arbetslagen samlar in synpunkter/förslag från klasserna som är delaktig i planeringen. De äldsta planerar och genomför aktiviteterna med de yngre. Pågår hela året Alla pedagoger Samordningsgrupp Alla pedagoger på fritids Kränkande behandling Att kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla med deras bästa för ögonen Lgr 11 Värderingsövningar Kompissamtal Samtal utifrån situationer Delaktiga i samtal Värderingsövningar Rollspel Pågår hela året Alla pedagoger Utvärdering av främjande insatser o Temaveckorna utvärderas tillsammans med barnen och med personal i arbetslagen vid temaarbetets slut. Samordnarna sammanställer tillsammans med rektor. o Elevrådet redogör för klassernas åsikter. o Vid läsårets slut utvärderas helheten av personalen i arbetslagen. o Fritids gör en egen utvärdering i slutet av läsåret. o Brukarrådet har synpunkter på planen på våren. 5

6 Förebyggande insatser Anledning: Mål: Insats: Elevers delaktighet Utvärdering med barnen visar att rastvärdarna måste vara tillgängliga och synliga. De vill veta var värdarna finns. Skogen är fortfarande ett område där vuxna behöver vara synliga. Vi vill att alla barn ska känna sig trygga i gruppen och ha kompisar att vara med på rasterna. TTL förbättringsarbete Öka tryggheten på raster. Vuxna ska finnas där barnen vill att vi ska finnas. Att alla skall känna sig trygga i gruppen och känna sig delaktiga. Konkret och skyndsamt åtgärda sådant som framkommer i TTL tillsammans i klassen. F-3 har ett gemensamt rastvärdsschema där vi har sett till att skogen och olika delar av skolgården täcks upp. Alla rastvärdar har varsin väst med namn på. Årskurs 3: KRAM kamratskap, respekt, ansvar, mod Alla klasser arbetar nu med förbättringsområden. Eleverna har kryssat otrygga miljöer och diskuterat i klasser och på elevråd. Vi följer upp och utvärderar i dec. Utvalda klassrepresentan ter träffar regelbundet Maria M och pratar om hur det är i klasserna. Barnen kommer med förslag till åtgärder som provas och utvärderas. Klart datum: Pågår under hela året Pågår under hela året Pågår Ansvarig: Alla som är rastvärd Pedagoger åk 3 Maria M Klasslärare Utvärdering av förebyggande insatser Utvärdering av otrygga miljöer i april med elever på klassråd och elevråd. Utvärdering med personal i arbetslag och på APT i juni. Utvärdering med brukarrådet på våren. 6. Så här gör vi på skolan om en elev behandlas orättvist eller illa Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Upptäcka Personal ska vara uppmärksam på om elev har återkommande frånvaro, inte leker med andra barn eller säger sig vara utsatt av klasskompisar. Föräldrar ska vara uppmärksamma på om en elev inte vill gå till skolan, säger sig ha ont i magen/huvudet, berättar att hen är utsatt eller att någon annan elev är utsatt. Föräldern tar då kontakt med skolan. När en elev kränks av en annan elev Utreda: Personal som ser eller får vetskap om kränkning, ingriper i det akuta skedet och talar med de inblandade för att få en bild av situationen. Samtal med vårdnadshavarna som informeras om åtgärder. Händelsen dokumenteras i en händelserapport. Arbetslaget avgör vidare utredning och lämnar rapporten till rektor. Åtgärda: Ansvarig pedagog följer upp händelsen och förvissar sig om att kränkningen inte upprepas. Nya åtgärder kan i förekommande fall behövas. De som utfört kränkningen eller diskrimineringen kan kallas till en elevkonferens tillsammans med vårdnadshavare. 6

7 Dokumentation: Händelserna och åtgärderna dokumenteras skriftligt på blanketten Händelserapport. Händelserapporterna följs upp i arbetslagen av EHT tre gånger per termin. När en elev kränks av en personal Utreda: Vid indikation ska skolledning omedelbart samtala med utsatt elev och aktuell personal. Därefter kontaktas vårdnadshavare. Åtgärda: Möte mellan personal, vårdnadshavare och rektor. Arbetsgivaren agerar utifrån arbetsrättsliga rutiner som gäller och erinran kan delas ut. Dokumentation: Händelsen och åtgärderna dokumenteras i händelserapport. I Rutin för rapportering till huvudman Rektor rapporterar varje fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar till områdeschefen. Rapporteringen innefattar datum för anmälan, datum för utredning, datum för åtgärder och datum för avslut. Utvärdering av rutinerna Utvärdering i arbetslagen och med EHT vid läsårsslut. 7. Spridning och förankring av planen Planen tas upp på APT och elevråd av rektor. Rektor informerar om planen på höstens föräldramöte. Pedagogerna berättar om planen i klasserna och initierar samtal om respekt i början av varje läsår. Planen tas upp på brukarrådet, läggs ut Hjärntorget och finns i pappersform i en pärm i varje arbetslag. 8. Utvärdering av förra årets plan Temaveckorna har fungerat bra, framförallt temat kring barns rättigheter och levnadsvillkor i världen. Temat i april kring förståelse för olika religioner kan utvecklas ytterligare. Vi håller på att upprätta ett årshjul för att tydliggöra årets olika teman. Fritidspedagogerna träffade genuspedagoger vid ca 5 tillfällen under läsåret, för att kartlägga och utveckla vårt genusarbete. Det var värdefullt att få tid att samtala om dessa frågor. Ett av fritidshemmen har fördjupat sitt arbete kring genus och ser gärna att det arbetet sprider sig. I vår kartläggning av otrygga miljöer tänker vi hela barnens dag. Vi gör därför ingen separat kartläggning för fritids. Trivseltemperaturmätningarna som gjordes en gång per termin upplevdes lagom. Nu arbetar så gott som alla klasser med förbättringsområden utifrån resultaten av trivseltemperaturen. Vi har nu en metod att konkret tillsammans med barnen åtgärda de brister vi ser, när vi mäter och kartlägger trivsel. Under våren -14 var klasserna från åk 1 och 2 med och målade om skolans toaletter, för att de ska se trevligare och mer inbjudande ut. Det var ett projekt tillsammans med Skapande skola, som föll väl ut. Vi har upprättat ett tydligare rastvärdsschema där skolgården är uppdelad i olika ansvarsområden. Alla rastvärdarna har egna västar med sina namn på, så att barnen lätt ska kunna söka upp alla som är rastvärdar. Elevråd och matråd fungerar bra! Eleverna är med i många processer, men de tänker inte på det, om vuxna inte synliggör det. 7

8 Fritidshemmens resultat har blivit bättre. Föräldrar får bättre information och fasta aktiviteter har ökat. Kvalitetsarbetet som vi arbetat med några år har gett resultat. Vi arbetar efter mål, som vi satt upp i arbetsplanen. Vi har också arbetat med struktur och att skapa lugn, vilket vi ser har gett resultat. Gemensam planeringstid på fredagarna har gjort att vi har kunnat genomföra dessa förändringar. Det har fungerat bra att EHT kommer till arbetslagen tre gånger/termin, för att samtala kring eleverna, följa upp händelserapporter och tillsammans fördjupa vår förståelse kring elevhälsa. Vi fortsätter att utveckla formerna för dessa möten. Inför läsåret har vår specialpedagog fått en mer framträdande roll i mötena. Vi behöver fylla på vår boklåda med böcker på temat mångfald, framförallt böcker som visar på olika familjekonstellationer. 8

9 Bilaga 1 Här kan du läsa mer om lagar, begrepp och diskrimineringsgrunder Lagar Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap i skollagen). Dessa båda planer kan sättas ihop till en plan. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över diskrimineringslagen och Barn och elevombudet har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling (6 kap). Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna. Elever kan inte göra sig skyldiga till diskriminering. Direkt diskriminering Skolan kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse som verkar vara neutral, men som i praktiken missgynnar en elev. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna Det kan bland annat vara generaliseringar av till exempel homosexuella eller bosniska egenskaper eller att någon blir kallad blatte, mongo, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier. 9

10 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Några exempel är öknamn, slag, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på till exempel Facebook. Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som kränkande behandling. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på straff som inte får förekomma är kvarsittning, utskällning eller sämre betyg. Bevisbörda Om en elev upplever att han/hon är utsatt för kränkande behandling eller repressalier och det finns anledning att tro att detta stämmer, så är det huvudmannen (den som äger skolan) som ska bevisa att kränkande behandling eller repressalier inte har hänt. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck I lagen står det könsövergripande identitet eller uttryck, men diskrimineringsombudsmannen 10

11 har valt att använda sig av begreppet könsidentitet och könsutryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som flicka eller pojke eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. De menar inget illa. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det. Klasskamraterna säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk lektionen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] 11

12 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Några elever i skolan brukar kalla Johanna äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har får han inte vara med i grupparbeten. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 12

13 Bilaga 2 HÄNDELSERAPPORT Trakasserier Kränkning som kan kopplas till någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och funktionshinder Annan kränkande behandling 1 Kränkande tillmälen, misshandel, ofredande, olaga hot etc. Den drabbade elevens namn: Klass Datum (ååmmdd) Tidpunkt (hh: mm) Övriga inblandade Beskrivning av vad som hänt Vidtagna åtgärder Datum Planerade åtgärder Datum Uppföljning (ange alltid datum för uppföljning) Vårdnadshavare underrättad/e Datum: Tid: Vårdnadshavare till såväl den kränkta som den/de kränkande underrättas på telefon så snart som möjligt efter att samtalen har genomförts. Bor vårdnadshavarna inte ihop underrättas båda. Pedagog/annan ansvarig vuxens namn 1 Kränkningar, fysiska eller psykiska, som inte direkt kan knytas till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Mobbing står för upprepade kränkningar och kan förekomma både som trakasserier och annan kränkande behandling. Även misshandel, ofredande etc kan givetvis förekomma både som trakasserier och annan kränkande behandling. 13

14 Denna blankett sänds digitalt till 14