Årstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014

Transkript

1 1 Årstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 1

2 2 Innehåll... 1 Årstaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling / Innehåll... 2 Grunduppgifter... 6 Verksamhetsformer som omfattas av planen... 6 Ansvariga för planen... 6 Vår vision... 6 Planen gäller från... 7 Planen gäller till... 7 Delaktighet... 7 Elevernas delaktighet... 9 Vårdnadshavarnas delaktighet... 9 Personalens delaktighet... 9 Förankring av planen... 9 Utvärdering... 9 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats... 9 Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Ansvarig Datum när det ska vara klart Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Insats Ansvarig Datum när det ska vara klart Områden som berörs av insatsen

3 3 Mål och uppföljning Insats Ansvarig Datum när det ska vara klart Områden som berörs av insatsen Mål och uppföljning Insats Ansvarig Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs i kartläggningen Hur eleverna har involverats i kartläggningen Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultat och analys Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Ansvarig Datum när det ska vara klart Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Ansvarig Datum när det ska vara klart Områden som berörs av åtgärden Mål och uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Ansvarig Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy

4 4 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Steg Steg Steg Steg Steg Steg Steg Steg Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Ansvarsförhållande Likabehandlingsgrupp Alla som arbetar på skolan Enheterna Elevråd Elev: Begrepp Diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier och kränkande behandling Kränkande behandling Sexuella trakasserier Repressalier Diskrimineringsgrunderna Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

5 5 5

6 6 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Verksamheten omfattar förskoleklass, grundskola årskurs 1-9 samt fritidshem. Ansvariga för planen Rektor Ove Norrman är vår interna huvudman. Likabehandlingsgruppen ansvarar i nära samarbete med rektor för mycket av det löpande arbetet med Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vår vision Vi förbereder er för framtiden, Så skulle vi vilja presentera oss för våra elever. Exakt vad framtiden kommer att innehålla är naturligtvis väldigt svårt att säga. Vi tänker inte heller ge sken av att ha alla svar eftersom vi inte sitter inne med dem. Men vi tänker ständigt på framtiden och vad våra elever behöver för att vara förberedda inför den. Som en skola med elever från förskoleklass till åk 9 och fritidshem är vi med hela vägen, från att de är små till att de är nästan vuxna. I den resan är vår övertygelse att förutsättningar för att utvecklas och lära är en trygg, trivsam och inkluderande skola. Vår förhoppning är att vara en skola som präglas av starkt ledarskap, synlighet och höga förväntningar men samtidigt erbjuda en skolmiljö med högt i tak där olikheter och originalitet välkomnas och drömmar kan frodas. På Årstaskolan har vi därför nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Vi arbetar för att Årstaskolan ska vara: Förstahandsvalet för elever och föräldrar i närområdet En attraktiv arbetsplats för kompetent personal Erkänd och uppmärksammad På Årstaskolan har vi ett systemteoretiskt perspektiv som präglar hur vi tänker kring både lärandeprocessen samt relationerna på skolan. Vi tycker det är viktigt att inte bara tänka på vad vi gör utan hur vi gör det och hur vi ständigt kan sträva efter att göra det bättre. Vi lägger därför stor vikt vid att lyfta medvetenhetsgraden kring, hur vi tillsammans samskapar vår verklighet genom att se på språkets betydelse. Hur vi pratar och beskriver saker utifrån ett salutogent perspektiv. Vi strävar efter att hålla nyfikenheten levande och att tänka cirkulärt istället för linjärt. Detta gäller i högsta grad hur vi arbetar med likabehandlingsfrågor. Likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande 6

7 7 behandling är ständigt pågående och i ständig rörelse och utveckling och förutsätter att personal på skolan har ett självreflekterande och normkritiskt förhållningssätt till verksamheten. Exempel på frågor som vi därför ständigt måste fråga oss är: Hur bemöter vi varandra och hur tilltalar vi varandra? Vilka diskurser och normsystem på både individ-, skol-, och samhällsnivå påverkas vi av och ifrågasätter vi dessa tillräckligt? Hur kan vi synliggöra och motverka strukturer som privilegierar eller marginaliserar individer eller grupper p.g.a. på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning? Har vi utvecklat ett gemensamt vi som präglar oss i mötet med diskrimineringsfrågor? Är vår skola verkligen tillgänglig för alla eller exkluderar vi några genom bristande insikt om individers unika behov och sammanhang som i tillägg till diskrimineringsgrunderna kan vara t.ex. olika former av funktionshinder, socioekonomiska faktorer, nyanlända med svenska som andraspråk eller annat? Vad tar vi själva med oss in i mötet med andra människor i form av förförståelse, fördomar och okunskap? Hur kan vi öka vår medvetenhet om hur vi själva bidrar till att forma a miljön och relationerna på vår skola? Hur grupperar vi elever? Blir barn och elever bortvalda eller säkerställer vi att de slipper detta genom att skapa system för grupperingar och placeringar i klassrum? Planen gäller från Planen gäller till Delaktighet Vi följer Diskrimineringsombudsmannens verktyg Plan för skolan i vårt likabehandlingsarbete och arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan eller förskolan ska varje år upprätta en likabehandlingsplan och en årlig plan mot kränkande behandling ( Verktyget Plan för skolan för samman de två planerna till en. 7

8 8 Det är viktigt att involvera personal, elever/barn och föräldrar i arbetet med planen för att den verkligen ska kunna skapa en positiv utveckling för likabehandling och mot trakasserier och kränkande behandling på skolan ( Verktyget har tagits fram av Diskrimineringsombudsmannen (DO) i samarbete med Barnoch elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen och Skolverket. 8

9 9 Elevernas delaktighet Brukarenkät Trivselenkät Elevråd Klassråd Mentorstider Fokusgrupper Regelbundna samtal Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldramöten Utvecklingssamtal Enhetsråd Skolråd Personalens delaktighet Pedagogmöten Arbetsplatsträffar (APT) Enhetsmöten Likabehandlingsgruppen Förankring av planen Tidpunkt: Augusti/september Ansvar: Rektor/Likabehandlingsgruppen Vid läsårets början presenteras den nya Planen mot diskriminering och kränkande behandling för personal, elever och föräldrar på skolans hemsida samt via klassråd, elevråd, skolråd och pedagogmöten. Rektorn tillsammans med Likabehandlingsgruppen går också runt till alla klasser och presenterar Planen mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats 9

10 10 Fjolårets plan har inte utvärderats på ett strukturerat sätt vilket framgår av Skolinspektionens rapport. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Utvärdering gjordes muntligen av mentorer och klasslärare under klassrådstid. Sammanställning av den informationen har varit bristfällig. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Planen har omarbetats och nya rutiner för utvärdering har utarbetats. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Målen som formulerats utifrån främjande och förebyggande insatser i planen kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggningen på skolan som sker under vårterminen. men också genom följande metoder. Utvärderingen kommer ske genom fokusgrupper där elever intervjuas med utgångspunkt i uppsatta mål. Fokusgrupperna leds av representanter ur Likabehandlingsgruppen. Personalen på skolan kommer delta i utvärdering genom att enheternas respektive representant i Likabehandlingsgruppen följer upp resultaten av insatserna i respektive enhet. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor och Likabehandlingsgruppen Främjande insatser Synliggöra plan mot diskriminering och kränkande behandling 10

11 11 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Målet är att stärka personalens medvetenhetsgrad och kompetens kring de sju diskrimineringsgrunderna och hur de diskuteras och levandegörs i verksamheten. Insats Regelbundna seminarier på skolan där interna eller externa föreläsare lyfter ämnen eller metoder som berör likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Ansvarig Rektor/Likabehandlingsgruppen/EHT Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Öka elevernas inflytande i likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Öka elevernas inflytande genom att göra elever aktivt medverkande i det främjande arbetet mot mobbing. Insats Inrätta fasta punkter om diskrimineringsgrunderna på dagodningen för elevråd, klassråd samt att på mentorstid aktivt arbeta med relationsfrämjande insatser mellan elever. 11

12 12 Ansvarig Mentorer/biträdande rektorer Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Temavecka om likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Eleverna skall ha kännedom om de grundläggande mänskliga rättigheterna. Temaveckan kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggingen på skolan som sker under vårterminen, t.ex genom fokusgrupper där elever intervjuas av representanter ur Likabehandlingsgruppen, samt att enheternas respektive representant i Likabehandlingsgruppen följer upp resultaten av temaveckan i respektive enhet. Insats En temavecka under vårterminen 2014 där eleverna får fokusera extra mycket på frågor som rör mänskliga rättigheter inom ramen för olika ämnesområden. Lärarna i sina respektive ämnesområden samarbetar enhetsvis kring ett tema som t.ex. funktionsnedsättning (de kan vara vilken diskrimineringsgrund man vill) där de var och en i sina klasser bland annat tar upp reformerna för mänskliga rättigheter som särskilt påverkat personer med funktionsnedsättning och synliggör framgångsrika personer, till exempel författare, forskare och politiker, med funktionsnedsättning. Temat kommer även att belysa Rasbiologiska institutets (i Uppsala) mörka historia och vad det innebar för människor med olika funktionsnedsättningar, särskilt för kvinnor med funktionsnedsättning. 12

13 13 Ansvarig Likabehandlingsgruppen/Rektor/Enhetsledare Datum när det ska vara klart Namn The BIG 6 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Att eleverna skall få ökad kunskap och förståelse om värdegrund i enlighet med läroplanens (LGR11) grundläggande värderingar i form av träning i värdegrundande förmågor. TheBig6 kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggingen på skolan som sker under vårterminen, t.ex genom fokusgrupper där elever intervjuas av representanter ur Likabehandlingsgruppen, samt att enheternas respektive representant i Likabehandlingsgruppen följer upp resultaten av TheBig6 i respektive enhet. Insats Med TheBig6 har vi kompletterat TheBig5 med del 1 och 2 i Läroplanen och bearbetat förmågorna till vår undervisning och våra elever. Den sjätte förmågan är därmed ingen riktig förmåga utan en tolkning av innehållet i del 1 och 2. Vi kallar dessa värdegrundande förmågor. Förmågorna i TheBig5 är hämtade ur samtliga kursplaner i Lgr11, oavsett årskurs. Dessa förmågor har delats upp i fem olika kategorier. I Lgr11, del 1, behandlas skolans värdegrund och uppdrag. Och i del 2 övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. De Värdegrundande förmågorna är (rött hjärta) är följande; - Att vara vänlig. - Att vara nyfiken. - Att vara generös. - Att kunna göra sitt bästa. 13

14 14 - Att kunna samarbeta. Ansvarig Enskild personal/likabehandlingsgruppen Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Enkäter Samtal Trygghetskartor Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Utvecklingssamtal Klassråd och elevråd Mentorstider Samtal Hur personalen har involverats i kartläggningen Likabehandlingsgruppen EHT Enhetsmöte Enkäter 14

15 15 Samtal Resultat och analys Under läsåret har det förekommit diskriminering i relation till kön och sexuell orientering. Detta har tagit sig uttryck i mobbing och trakasserier via sociala medier. Det har även funnits mobbing utifrån funktionsnedsättning på skolan som visats sig genom att elever med dyslexi känt sig utsatta och gjort aktiva val att exempelvis arbeta enskilt istället för i grupp. Brukarenkäten visar att elevernas upplevelser av trivsel och trygghet på skolan generellt ligger över genomsnittet för Stockholm i de lägre åldrarna, men sjunker till under genomsnittet i de högre åldrarna. Vi vill därför genomföra insatser för att öka elevernas trivsel och trygghet i alla åldrar. Förebyggande åtgärder Öka elever och personals förståelse av dyslexi Områden som berörs av åtgärden Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Målet är att underlätta för elever med dyslexi att känna sig sedda och hörda utifrån sina unika förutsättningar. Åtgärd Mellanstadiet Workshop kring dyslexi för enskilda klasser. Workshopen syftar till att eleverna ska få en upplevelse och förståelse av hur det är att ha dyslexi och varför eleverna med dyslexi har behov av alternativa verktyg och andra anpassningar. Personalen deltar i föreläsning från Mount dyslexi. 15

16 16 Motivera åtgärd Utifrån elevärenden i EHT har det framkommit att elever upplever att det finns brist på förståelse för deras funktionshinder. Ansvarig EHT/Spec Datum när det ska vara klart Höstterminen 2013 Nolltolerans för nedvärderande språkbruk Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Det ska inte förekomma nedvärderande språkbruk på skolan. Målet kommer att utvärderas inom ramen för den allmänna kartläggningen på skolan som sker under vårterminen, men också genom Fokusgrupper där elever intervjuas. Fokusgrupperna leds av representanter ur Likabehandlingsgruppen. Personalen på skolan kommer delta i utvärdering genom att enheternas respektive representant i Likabehandlingsgruppen följer upp resultaten av insatsen i respektive enhet. Åtgärd Ha nolltolerans för nedvärderande språkbruk och jargong och tät kontakt med föräldrarna när en elev talar nedsättande i relation till sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Motivera åtgärd 16

17 17 Under läsåret har det förekommit diskriminering i relation till kön och sexuell orientering. Detta har tagit sig uttryck i mobbing och trakasserier via sociala medier. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Löpande under läsåret Stärka rastvärdsarbetet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Eleverna skall känna sig trygga och trivas på skolan och på fritids. Uppföljningen mäts genom nästa års brukarenkät. Åtgärd Rastvärdarnas arbete kommer att stärkas och struktureras bättre för att motsvara behoven i alla åldrar. T.ex kommer rastvärdar från alla årskurser att vara synliga på raster. Trygghetskartor kommer att upprättas i samverkan med eleverna i respektive årskurs genom klassråd. Motivera åtgärd Brukarenkäten visar att elevernas upplevelser av trivsel och trygghet på skolan generellt ligger över genomsnittet för Stockholm i de lägre åldrarna, men sjunker till under genomsnittet i de högre åldrarna. Vi vill därför genomföra insatser för att öka elevernas trivsel och trygghet i alla åldrar. 17

18 18 Ansvarig Rektor/biträdande rektorer/enhetsledare Datum när det ska vara klart Löpande arbete Rutiner för akuta situationer Policy Vår förhoppning är att vara en skola som präglas av starkt ledarskap, synlighet och höga förväntningar men samtidigt erbjuda en skolmiljö med högt i tak där olikheter och originalitet välkomnas och drömmar kan frodas. På Årstaskolan har vi därför nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Till den pedagogiska vardagen hör att ta hand om mindre dispyter mellan elever. Oftast kan sådant hanteras direkt och osämjan mellan eleverna försvinner utan att någon/några efteråt bär på känslan att vara kränkt. Ibland förekommer också värre incidenter, trakasserier eller våld. Bakom en incident kan exempelvis ligga en avsikt att nedvärdera någon eller att det pågår mobbing. I Skolverkets Allmänna Råd beskrivs kränkande behandling som ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Det kan vara svårt att avgöra vad som är vanliga vardagsdispyter och vad som är kränkningar. Här måste all personal lita till sitt professionella omdöme. Alla måste också orka/våga gripa in och ställa obekväma frågor i klassrum och korridorer När en i personalen bevittnar eller får kännedom om en situation där en elev utsätts för någon form av kränkning har personalen en skyldighet att ingripa så att kränkningen omedelbart upphör. Förutom att stoppa kränkningen ska denne också se till att den utsatte såväl som den eller de som utfört kränkningen tas om hand. Skolledning, vårdnadshavare, Likabehandlingsgruppen och mentor ska informeras skyndsamt. Vid allvarligare händelser måste detta ske samma dag, om det överhuvudtaget är möjligt. Rektor utser sedan personal eller en grupp som ska utreda kränkningen och vidta åtgärder. I första hand tilldelas Likabehandlingsgruppen detta uppdrag. 18

19 19 Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och förälder kan vända sig till all personal på skolan som i sin tur kan bistå med att ärendet vidarebefordras till rektor och Likabehandlingsgruppen. Rektor och Likabehandlingsgruppen tar sedan ansvar för att utreda situationen. Det går också bra för både elever och föräldrar att vända sig till rektor eller Likabehandlingsgruppen direkt. Vilka dessa är och hur man får tag i dem finns på skolans hemsida. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om en elev utsätts för någon form av kränkande handling av annan elev följer vi nedanstående plan: Steg 1 Den person (pedagog, övrig personal, elev eller förälder) som upptäcker eller får kännedom om kränkningar eller mobbning skall genast informera de berörda elevernas mentorer alternativt direkt till skolans Likabehandlingsgrupp. Om det är en akut situation med inslag av hot eller våld agerar all personal utifrån skolans krisplan. Steg 2 Likabehandlingsgruppen gör en bedömning av anmälan och tar antingen hand om ärendet eller lämnar det vidare till mentor, arbetslag, elevhälsoteam eller skolledning. Steg 3 Vid ett Likabehandlingsärende utses minst två representanter från teamet som handlägger ärendet. Likabehandlingsgruppen gör en kartläggning av ärendet genom enskilda samtal med anmälare, mentor, utsatt elev samt förälder till denne. Eleven som utsatts för kränkning eller mobbning informeras om att skolan ser allvarligt på kränkande handlingar, att de är olagliga samt att Likabehandlingsgruppen kommer att agera för att få detta att upphöra. Vi bestämmer sedan tid för uppföljning, ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska kontakta mentor alternativt representant från Likabehandlingsgruppen om något händer innan dess. Steg 4 Likabehandlingsgruppen går vidare genom enskilda samtal med den/de som utfört kränkningen/mobbningen. Förklarar att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att beteendet genast ska upphöra. En plan upprättas för hur det negativa beteendet ska brytas. En tid bestäms för uppföljning ca en vecka senare. Eleverna uppmanas att berätta för sina 19

20 20 föräldrar. Steg 5 Likabehandlingsgruppen informerar den utsatte samt dennes föräldrar kring planen som upprättas för att bryta den uppkomna situationen. Steg 6 Mentor samt övrig berörd personal informeras om att ha uppsikt över berörda elever. Steg 7 Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 3 och 4. Därefter kontaktas föräldrar till berörda parter för att delges information om hur ärendet utvecklats. Detta kan i vissa fall även ske i ett tidigare läge. Om kränkningarna ej upphört kan Likabehandlingsgruppen kalla berörda föräldrar till möte. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Steg 8 När det negativa beteendet upphört hålls uppföljande samtal med utsatt elev samt dennes förälder och ärendet avskrivs av Likabehandlingsgruppen. Om kränkningarna ändå inte upphört under ärendets gång vidtas ytterligare åtgärder, exempelvis kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Samtliga samtal under ärendets gång dokumenteras. Likabehandlingsgruppen förbehåller sig även rätten, i enlighet med skolverkets utvärdering om metoder av mobbning (länk), att använda ovanstående handlingsplan med viss flexibilitet. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Skyldigheten att utreda om någon har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någon i verksamheten fått kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning och det är den enskilda elevens uppfattning som skolan ska utgå ifrån. Vi följer Stockholms stads rutin; Steg 1 Händelsen anmäls till mentor, elevhälsoteam, likabehandlingsgrupp eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. 20

21 21 Steg 2 Mottagaren av anmälan anmäler omedelbart händelsen till rektor som i sin tur anmäler händelsen till huvudmannen på därtill avsedd blankett. Steg 3 Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. Steg 4 Rektor ansvarar för att utredning sker. Huvudmannen har det yttersta ansvaret. Separata utredningssamtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp och verksamhetsnivå. Åtgärderna dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Om personalen så önskar kan en facklig representant närvara vid samtalen. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna är otillräckliga beslutar rektor om nya åtgärder. Steg 5 Rektor ska under utredningstiden ha kontakt med sin chef/förvaltning. Steg 6 Rektor avgör, i samråd med sin chef, om ärendet ska anmälas till annan myndighet. Steg 7 Rektor beslutar, i samråd med Utbildningsförvaltningens personalavdelning, om ev. disciplinära åtgärder i enlighet med AB. Facket bör då kopplas in. Varje ärende ska utredas och handläggas skyndsamt. Ansvarig för detta är rektor och ytterst ansvarig är huvudmannen. Steg 8 Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn och elevombudsmannen ( eller Diskrimineringsombudsmannen ( 21

22 22 Rutiner för uppföljning Vidtagna åtgärder ska alltid följas upp inom tid som bedöms som rimlig. Ofta kan flera uppföljningar behövas. I svårare och/eller längre pågående ärenden ska rektor alltid fortlöpande hållas informerad. I sådana ärenden ska skolledare alltid delta och det ska ske en fördjupad analys och diskussion kring kommande och vidtagna åtgärder. Eventuellt bör ytterligare kompetens, exempelvis skolpsykolog, inkallas. När ett ärendes åtgärder följts upp i tillräcklig utsträckning och det bedömts att kränkningarna upphört ska ärendet och dokumentationen överlämnas till rektor som kan besluta om att det ska avslutas. Rektor utser någon som ansvarar för att skriva slutrapport. Om någon elev får problem i sin skolsituation i samband med kränkningar så att han/hon bedöms ha behov av särskilt stöd, ska åtgärderna dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Även i det fall kränkningarna fortsätter trots insatta åtgärder, ska ärendet återvända till rektor. Denne beslutar då om nästa steg. Rutiner för dokumentation Kränkningar ska också alltid anmälas till Årstaskolans Likabehandlingsgrupp via en särskild blankett. Kopia på anmälan skickas både till rektor samt ansvarig för diarieföring som även vidarebefordrar information till huvudman. Händelser, utredning, åtgärder och uppföljning ska dokumenteras av den/de som fått ärendet. Dokumentation ska föras fortlöpande. Den ska vara kortfattad men ändå självständigt beskriva händelse, utredning, åtgärder samt bedömningar som gjorts utifrån utredning och uppföljningar. All dokumentation kring ärendet förvaras hos kurator. Vid ett ärendes avslutande ansvarar kurator för att den samlade dokumentationen lämnas till ansvarig för diarieföring Ansvarsförhållande Rektor har det övergripande ansvaret för att planen mot diskriminering och kränkande behandling upprättas och utvärderas årligen. För att ta fram en plan mot diskriminering och kränkande behandling som uppfyller de krav som ställs av lagstiftaren, där de olika delarna diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ingår har följande ansvarsfördelning valts. REKTOR Att se till att all personal, elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan 22

23 23 Att se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter Att motverka kränkande behandling och diskriminering eller trakasserier på grund av någon av diskrimineringsgrunderna Att ombesörja att det årligen upprättas och utvärderas en Likabehandlingsplan samt en plan mot kränkande behandling. Detta kan delegeras och görs i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare genom en process som bör vara transparant och brett förankrad. Om skolan får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommer skall Likabehandlingsplanen och Planen för kränkande behandling erbjuda tydliga rutiner för hur dessa skall bemötas, åtgärder implementeras och dokumenteras samt vid behov kontakta andra myndigheter Att se till att handlingsplanen följs Att anmälan till huvudman görs LIKABEHANDLINGSGRUPP Ansvara för att utreda och åtgärda incidenter av mobbing, kränkande behandling och trakasserier Att återkoppla till alla berörda parter samt att dokumentera insatserna Att informera rektor samt ansvarig för diareföring Likabehandlingsgrupp med representanter från alla verksamhetsområden bedriver löpande arbete för att främja likabehandling och förebygga och förhindra kränkande behandling Årligen kartlägga riskfaktorer för miljöer och områden där kränkning och diskriminering kan uppstå, samt sammanställa undersökningarna kring elevernas fysiska och psykosociala skolmiljö Kartläggning och utvärdering skall ske i samråd med skolans elevråd ALLA SOM ARBETAR PÅ SKOLAN Följa skolans likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hen förmedlar genom sin undervisning/arbete och sträva efter likabehandling Bemöta elever och kolleger med respekt Visa tolerans för oliktänkande Vara ett föredöme i sitt språkbruk 23

24 24 ENHETERNA Alla enheter ser till att likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling förankras hos elever och vårdnadshavare. Att förklara begreppen diskriminering, trakasserier och kränkning för eleverna och hålla dessa frågor levande inom ramen för undervisningen Att beskriva för elever och föräldrar/vårdnadshavare hur vi på skolan arbetar mot detta och varför det är viktigt att göra det Följa upp klimatet i klasser/grupper på en övergripande nivå på enhetens möten samt mentor på mentorstider ELEVRÅD Årligen delta i kartläggningen av riskfaktorer för miljöer och områden där kränkning och diskriminering kan uppstå. Kartläggning och utvärdering skall ske i samråd med skolans Likabehandlingsgruppen ELEV: Bemöta elever, lärare och övrig personal med respekt Påtala kränkande behandling, trakasserier och diskriminering som förekommer på skolan Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. DIREKT DISKRIMINERING Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. 24

25 25 INDIREKT DISKRIMINERING Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. 25

26 26 Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. /P> Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] 26

27 27 Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. lla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier 27

28 28 En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier 28

29 29 På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] 29

30 30 Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 30