I I I I I I I* I I I I I I. 1 s» VATTENFALL AVVECKLING AV 1. FÖRORD. OMBYGGKAD AV Khh NKRAFTBLOCK TILL KOL ELDK ING

Transkript

1 : Kärnkraftens

2 s» * VATTENFALL AVVECKLNG AV. FÖRORD OMBYGGKAD AV Khh NKRAFTBLOCK TLL KOL ELDK NG 3. KONSERVERNG AV fcarnkraftblock RVNNG AV KARîKRAFTBLOCK 5. BLAGOR :< rr c J

3 . FÖROFD (2! EnergJtommasonens expertgrupp för tllförsel gav skrvelse 977 0^!J Vattenfall uppdrag att C c c t - ken coh Sta_-- -." : j. -'veck.. all " -T,t=. håna Uppdraget har därefter precserats tll att omfal! följ ande delar : Ù l Ombyggnad av kärnkraffblock tll Koleldnng. Studum av teknsk lösnng, kostnader, ombyggnadstd, sysselsättnng, mljöpåverkan och tllståndsfrågor Konserverng av kärnkratblock under lär;gre t. Bedömnng av metoder, tdplan, kostnader och resursbehov. Rvnng av xärnkraftblock Sammanfattnng av utländska studer med avseer.de på olka stader, strålnngsdoser, arbetsmetoder, tdplan, kostnader och resursbehov Jämförels- 0 av akt vt et sutsläpp frän kol- och kärnkraftblock. U treor, nge n har 'atl'örtr. mder lednng av övcr- ::! :,-; j.r '. Nyten, Var tonfall med R. Johansson. Vattenfall som sekreterare. utrednngsarbetet har d' s sv. om deltagt --r resent a:, t er fjr Stsl-.'..'n ".-b'' ;.' >.?, Atomenerg, fanlmsvc-rpts ra;' - gru_} AÜ, jydkraft sam /attcr f a ]. a Stockholm den 7 oktober 977 T. Nytén Roland Johansson

4 ? OMBYGGNAD AV KÄRNKRAFTBLOCK TLL KOLELDKHG j."! r f '., t ras och pågåen ; r 3 y.çgnaàor av kärnkraftblock (blocken toî 0) ej skall utnyttjas för nukleär kraftprodukton kan blocken byggas om tll koleldnng. Något annat bränsle bedöms ej vara realstskt att an- ^a * -- ^-4.l v s.> s,j. a ef *ekt käver rycket bränsle <-. "..--,.. ~. ; h ^' r.-ål: ::. -.. r^rld med. ''al-lavt^ och Got aver ke.") studerat '. e k r : k <?.' crosj, M :. J 6 v g o r. oyese! sä- r ng, tdplan ocn r.j.at,3bd roende foktorer va ombyggnad av kärnkraftblocken Rnghals och Forsmanc respektve Barsebäck tll koleldnng. Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB har studerat de platsberoende faktorerna Oskarshamn. Utrednngen, som sammanställts av Vattenfall, bfogas SOT. blaga. Vd ombyggnaden ersätts reaktorn. varje karnkraf tt o _ : -. med två Koleldade pannor. Turbner; byggs om och desnuto komplettera-- blocken med ytterlgare en eller två turbner med egen generator. Ombyggnaden medför att totala beffekten för de 0 blocken car från 7U00 MW tll C3 r ;'" MW. Tllkommande an.läggnngpdej ar kräver lka stor yta som befntlg anläggnng. For at' rea'.-ta svavelutsläppen från de ombyggda booken kan det bl: nödvändgt att röna rökgaserna. Rökgasavsvavlng enlgt "våt akrubber" -metoden föreslås. Denna metod är den PKH HOW. dag är tllgänglg för renng av stora rökgasm-ngd- r. Metoden medför Jto~k att stora mängder kalksten och snn måste tllföras respektve bortföras från kraft?'. a', t r. - r.. Aven " m rr. a rens \ t s ;" r r e a v 'j v a ver.'. a v ox -, u t s ä p f ': met a j j -r! ;.--:r. ínghas.-;k' J ' < t vd r <" r. x. " '-. r. g och a r. v v.á- ng är '. 'V.r-.or.år mer än maxm *t S c a n r a f f. x"nppvs t?50' a /! a g s v a v '. g a k <. :. tllåtet ut;..läpp fr. En omby ggr. : t ; '.; koleldnng Kräver '.o.kalsorngf. ' '» av ïegfr:,;,., u. nlßt ' &a by g nad Glagf-n. Cfs::t',' kräv: cllbtånd enlgt bl a -n j ösky ádc. agen och.-t tonlagen. Kortast möjlga td f'5r att erhålla samtlga tllstånd bedöm-; tll 2 år. Tdsåtgångs, för att bygga or. ett första karnkraf L M ne )< har beräknats tll 9 0 år från beslut om ombyggnad tll drfttagnng. För att bygga om samtlga kärnkraftblock erfordras omkrng 20 år. Den långa ombyggnadstden medför att flera block skulle få anläggnngsdelar med helt olka ålder. Dessutom skulle samma kraftstaton kunna ha Dåde kärnkraftblock och kolblock drft samtdgt.

5 f * KoTtne í'-n för att bygga om kärnkraftblocken uppgår tll öv»r Mkr. Härtll kommer de kostnader rom redan är ncdjagoa kärnkraftblocken och son är drygt c' 000 Mkr. Endast om man helt bortser från de senare kostnaderna Mr elproduktonskostnaden ett ombyggt v-,.--- -,,-..,. v-r^-^^^-r-^ - ft+ nyt kol blek Betydlgt lsr-' " c "* ' ' sk r q " ~ ' er'sle ; äoe-' vd fortsatt O::; or.b;, f ; r.d '.ll ;olí2 "Ln :\' ak'.?.! - noï''î :'Jr :nöjlgr.eten att leverera fjärrvärme från kolblc ke, stu> ra:-.. 0m samtlga kárnkrafttlock byggs om erfordras drygt 22 Mton kol per år vd full drft under 6000 h. Dessutom ökar kostnaden för bränsle mport med över coo Mkr per år jämfört med om samma mängd elenerg produceras kärnkraft block. *

6 í ï f 3 KONSERVERNG AV KÄRNKRAFTBLOCK Konserverng av en kärnkraftr?aktor med turbnanläggnng kan t ex föranledas av beslut om ombyggnad tll koleldnng eller haver på någon anläggnngsdel. dot första fallet skall återstart av reaktorn ej sk. c-h koräl:..,. g c : t tr lå-gar g ''ngcds- \<r. >. - :, r." ' r «t*. ~,å smånngom 5ve. gå rvnng av > rr, 7<!? + t rav^r som t'.-öes medföra ett c Ler í'je-í are tvstlrag erfcrôraf oeg'änsadf konserverngsåtgärder, som anpassar-, tll de. aktuella fallet och karakterseras son kort t dskonserver : r.g - Sydkraft har ger;omfört en stude av erforderlga åtgärder m m för långtdskonserverng av Barsebäcksverket som är en kokarreaktor 4 EWR. Studen bfogas som blaga 3. Erfarenheterna av normalt underhålls- och revsonsarbete vd drfttagna Värnkraft verk har gvt omfattande erfarenheter för arbeten radoaktv mljö, vlket vart vägledande för studen om konserverng. nnan den egentlga konserverngsarbetet kan starta erfordras ca 6 månadens projekterng, planerng och förberedelser. Därefter följer en arbets ntensv perod på ytterlgare 6 månadar. Konserverngen avslutas med komplett er nf.s- och restarbeten under ett halvt år. Därefter vdtar övervaknng och underhåll av den konserverade anläggnngen. Under den nledande projekterngsfasen flyttas bränslet från reaktorn tll bränslebassängen. Konserverng av turbnanläggnngen påbörjas. Erfarenheter från konserverng av turbnanläggnngar fnns och teknken är val känj. Förekomsten av radoaktvtet kan dock föranleda specella åtgärder. Det nledande arbetet omfattar åtgärder för att förhndra.orrosson på såväl turb nanläggnng som reaktor :n-'d servce- och ' j älpsystem. Detta uppnås t ex genom motonerng av komponenter och recrkulat on av vssa Tyst<?n'löden. T konserverat tllstånd skall systemen vara förslutna och eventuellt kvävgasfyllda eller demonterade och ytskyddade. Luftens relatva fuktghet lokalerna skall hållas nom fastställda gränser. Radoaktva ytor skall vara antngen dekantamnerade eller nneslutna på ett sätt som förhndrar sprdnng av aktvtet tll omgvnngen. Konserverngsarbetena måste genomföras under skärpt övervaknng beträffande eventuellt luftburet aktvt damm eller externstrâlnng.

7 Samma teknk som föreslås vd konserverng av BVR Tt: j ^Djp. g också for W. Konserverng»v se~ kunaärzdan, med bl a tarbnanläggnng, på en PWR är enklare än BWR eftersom aktvteten är stort sett försumbar för en PWR. Tc-a 'd fer tt genoœ"sra konserverng av ett block -" : * ;. :,..." ''-j.''j-;' 3 " ve <o; ser - > r er ' rgs-- :er: ".v f t auyrxan. Koßtnden för konserverngen uppskattas tll totalt 30 Mkr, Konetnaden för övervaknng samt drft och underhåll av ett konserverat block uppskattas tll 5 Mkr per år. b- <^

8 r ÏÎ. :, vr: : ;; ;. A V KÄRNKRAFTBL C C K Nar det beslutats att ett, «ar n kr af tbloek skall tas ur drft måste anläggnngen omhändertas på sådant sätt att bl.a. utsläpp av radoaktva ämnen hela tden förhndras. "- ~.\'\--^? * a-* o-,.- g-v m \ a- g o r om" ö p a s n ". ar- hela r.nläggn ÍM - r - ; v : t ' - "t = ' -, a? b- sc-œ f.; s}- -v ve- klng. A /vec;] -,gj f r ägor a t -.d-. -s "v r.-; vä. n..'.-.- %.. a..!r, ternatonella atorenergorgare' We:, och ; kanadenssk utrednng rörande avvecklng av s.k. CANDU-reaktorer. Den mest omfattande studen fnns redovsad en amerkansk rapport från Atomc ndustral Forum. Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB (OKG) har sammanfattat de frågor som är förknppade m-d en fyssk avvecklng av kärnkraftverk. Sammanfattnngen, som bfogas (t laga h), bygger tll stor del på ovannämnda amerkanska rapport. Fullständg*", démontage och "'ordnngställande av byggpjatsen fär annan v :-rksaahet har ge, r ;omfört3 för ett mndre kärnkraftverk, Elk Rver USA. övrgt begränsar sg erfarenheten av avvecklng tll del avvecklng av forsknngsreaktorer och mndre reaktorer. Avvecklng av ett kärnkraftverk kan ndelas följar.de tre nedläggr,.. r,gsstader : Stadum Byggnads nneslutnng och system bbehåles skck som under drft eventuellt med extra tätn ngar vd genom:' örnngar, som leder från kon t ro.: lerade områden. Ventlaton, vätskebehandlngsr.ys^em och aktvtetsövervaknng bbehåles pä t- rf order gt sätt. StacUum nspektoner ' l! kontroll uv att anlhg^n ng"n bbehåles go "' ä.ck lksom s t r l skydc.".öve r - vaknng och npå;serngskontroll erfordra;:..en byggnads voly"., t;om omsluter radoaktvt materal reduceras så långt möjlgt, J.v.s. aktva system eller byggnadsdelar demonteras och förr: ll en avgransa del av anläggnngen. Denna byggnadsdel förstarkes på sätt som förhndrar akt vt et. sspr dnng och samtdgt tllträde. Omgvande byggnaer skall efter rengörng kunna rvas eller utan restktoner användas för annan verksamhet. Kontroll av ordnngställd byggnad och omgvnng erfordras.

9 ft Stad um íoü.a anläggnngen rves eller rengöres. Aktva r,y.-fem eller byggnadsdelar bdrtföres tll agrngsplata. Efter avvecklng tll stadum 3 skal kunna användas utan restrktoner av log? -* S*, g 7 platsen rado- y ar. :: rs 'a ".vr kr a f t G t a; on s område t han se ckl. nj3 : t ad? r ".a h «\r (;: jrts p.l :-, f r '.- a vrs. :;.v s T.aduK '' ~-h p,\ so' -' y'resa a / v ûgsvar an ter, Er. fyssr. avvecklng av kämkraf v^-k nnebär nte K.:. : samtlga stader behöver genomlöpas. Avvecklng tll stadum 3 kan ske drekt, men ett tvåstegsförfarande kan nnebära vnster form av förbättrad arbetsmljö, lägre personadoser, mndre rsk för oönskad omgvnngspåverkan och kan dessutom vara ekonomskt fördelaktgt. Arbe tshygen ska förhållanden under en avvpokln? lkr. o D eventuell belastnng på omgvnngen kommer stor utsträcknng att bero av aktvtet korrosonsprodukter och materalet härdregonen reaktorn. Konstruktonsmateralets sammansättnng blr därför av betydelse. Huvuddelen av aktverade korrosonsprodukter har relatvt kort sönderfa}std. Î blaga h redovsas uppmätta aktvtetssammansättnngar vd en svensk kokarreaktor. Skyddsfrågor vd demontage av reaktortank vd nterna delar samt omgvande betongkonstruktoner d.v.s. där konstruktonsmateralet nnehåller radoaktva ämnen blr högre grad än för övrga démontage beroende av reaktorns termska effekt och totala rfttd. r '. K r. fu : har utförts avt. e r' tr'.l d o s r: e d läspnng r - r s - -.": ' ' ' :flf. :\ vd etj aw jtjng. r>-.- värden SL?. j.trv: '.- r r. B. : '!!.. k erar, at t '. e r r. a ave r. vd d r e k t a v v. ok - lnt".'.. : ntadura j n å a s nom s a mra sorl ' L ; r ^ - v. d got eller ngra års normal r ft oc'r. r - h å ) :. Er f'r '.. we '. av e arbet sne.er ser» antages bl t, ' r pade v! e:'. 'v < -klng fnns frè: såväl normalt underhu...rrue som ner sp'cc-lla arbe t sope r at or.e - på clka typer sv system. Erfarenheter som saknas fs." stör' anlä ;tv; :,"r r J.. '^nd"r :kärn ng av reaktortank samt. demon, u^' av su'u r>,- :. u-l ] t radoaktva betongkonstruktoner. Metodt-r '' r s ón der skäm ng av reaktortank fnns men har nte demonstrerats på nlåtar av samma tjocklek som en reaktortank. Flera metoder att demontera den tjocka och hårdarmerade betongskärmen runt reaktortanken är tänk bara men utvecklngsarbete kan erfordras för att välja bästa tllvägagångssätt.

10 r r r P»> Aktvt avall från en avvecklng bör omhändertas på orrarna satt :; om avfall från dr CL peí ùder.. Totala mäüg den avfall, 30m behöver omhändertas för lagrng blr beroende,v bl.a. rengörngsmöjlgheter, väntetd mellan n v-?t äl r. -g och demontage samt aynd gheternas bestämmelser av aktvtetanvå vd vlken olka aktva nnen kan belóaas ton; oí'rlga. Huvuddelen av avvecklngsavf alle t är nte ak.-. :at -.»ler försm^t -et med aktvte: oc'-, k': behandlas s«. n normalt rvn rg3 avfell. Utsläpp av radoaktva ämnen under nedläggnngsarbetet kan ske såväl med ventlatonsluft som avfallsvätskor. Huvudsaklgen kan förväntas utsläpp av aktverade ämnen från prmärsystemens konstruktonsmateral. Efter en väntetd kommer huvudsaklgen långlvade nuklder av jarn, kobolt och nckel att domnera. Åk t v tet s ut s äppen bör kunna hållas låga om motsvarande metoder som normalt används vd dammande arbeten och under normeldrft tllämpas. Följande uppskattnng har gjorts av tdsåtgång, personalbehov och kostnader för att uppnå de tre avvecklngs- Staderna : Tdsåtgång Personalbehov Kostnad Stadum_l ca 0 månader man ca Mkr Stadum 2 ca 3 år man ca 35 Mkr Stadum_3 ca b år man ca *0 Mkr Kostnader for nspekton OCN underhåll tllkommer vd stadum och ',-: samt för vakthållnng vd stadum. Om avvecklng tll stadum -, utföres kombnaton med stadum och/eller 2 samt lår.g td ca 00 år) efter dessa ntacer mnskar r vn.gskos naden meo Mkr eftersom rvnngaförfarandet förenklas på grund av den lä.gr e ovvvk ngst den. ck<' aktva materal och komponenter t.ex. elutrustnng från <?tt y.o >T.V-n f t vprk. sor, skall avvecklas, kan tas tllvara för annan ndustrell verksamt. Man bör dock nte räkna med några större nkomster vd en försäljnng av detta materal. 0m kärnkraft anläggnngen skall avvecklas nnan den är uttjänt kan v:;sa anläggnngsdelar komma tll användnng vd en ombyggnad av anläggnngen. Detta behandlas av:,ntt? "Ombyggnad av kärnkraftblock ".

11 STADUM

12 0 -^^SSgä^ STADUM 2

13 STADUM 3

14 D 5 BLAGOH Blaga : Blaga 2 : Blaga 3: Blaga * : Ombyggnad av kärnkraftblock. Vattenfall Radologska jämförelser av luftburna utsläpp vd energprodukton baserad på kol och uran. AB Atomenerg Konserverngsprojekt BWB 580 MW. Sydkraft Fyssk avvecklng av kärnkraftverk. OKG U. 2

15 r r l VATTENFALL EAU-RJ/AE Blaga OMBYGGNAD AV KÄRNKRAFTBLOCK TLL KOLELDNNG NLEDNNG 2 TEKNSK LÖSNNG 2. Allmänt 2.2 Pannor 2.3 Turbnanläggnng 2.k Matarvattensystem 2.5 El-, regler och kontrollutrustnng 3 RÖKGASAVSVAVLMG 3. Allmänt 3.2 Utrymme m m 3.3 Deponerng av aska, stoft och slam f h STUDERADE LÄGEN * *! F T h. Rnghals k.2 Barsebäck h.3 Oskarshamn h.h Forsmark 5 TLLSTÅNDSFRÅGOR 6 SYSSELSÄTTNNG 7 TDPLAN 7. Allmänt 7-2 Förslag tll tdplan 7.3 Total ombyggnadstd 7.» Dskusson 7.5 Avställnng av drfttagna block 8 KOSTNADER 8. Anläggnngskostnader 8.2 Produktonskostnader 8.3 Dskusson 9 MLJÖPÅVERKAN 9. Luftutsläpp m m 9.2 Kylvattenutsläpp 9.3 Buller 9.k Sammanställnng av luftutsläpp 9.5 Aktvtetsutsläpp 0 ÖVRGT 0. Omhändertagande av reaktoranläggnngen 0.2 Anslutnng tll storkraftnätet 0.3 Fjärrvärmeutbyggnad 0.!» Bränslekostnader SAMMANFATTNNG

16 Í VATTENFA (38 ) OMBYGGNAD AV KÄRNKRAFTBLOCK TLL KOLELDNHG NLEDNNG Möjlgheten att bygga om kärnkraftblocken t o m 0 har studerats. Med hänsyn tll dels kärnkraftblockens stora effekter och därmed stora bränslebehov dels den förväntade brsten på olja har endast ombyggnad av blocken tll koleldnng studerats. Studen är översktlg och ett omfattande projekterngs- och konstruktonsarbete erfordras för att detalj klarlägga alla konsekvenser av en ombyggnad. Angvna uppgfter är många fall medelvärden för samtlga block nom ett läge. Blockens konstrukton är så pass lka att detalj studum för varje ensklt block ej bedömts befogat denna översktlga utrednng. Block Oskarshamn (0) har dock en annan turbnkonstrukton än övrga block, vlket något berörs under punkt 2. nedan. Den föreslagna teknska utformnngen bygger på att känd teknk med beprövade anläggnngsdelar och komponenter användes. Exempelvs fnns kolpannor av föreslagna storlekar utförda utomlands där de vart drft under lång td med goda drftresultat. De platsberoende anläggnngsdelarna som hamn, kol- askoch stofthanterngsutrustnng har studerats för varje läge och redovsas under punkt h. tabellen nedan redovsas nettoeleffekter vd kärnkraft- respektve koldrft för studerade block. Förkortnng Läge Block nr Effekt Vd kärnkraftdrft (MW) ' Vd koldrft -''J ', R R2 Rnghals n _ R3 R* B B F F2 _ r t _ Barsebäck _» _ Oskarshamn Forsmark _»_ 3» O uuo O O 78O O ) Nettoeleffekt. Vd koldrft, ungefärlga värden för block utan rökgasavsvavlng.

17 'ÍJ ' «a H»H rh C P -P C 0 H 3 <H U 0 +J 2. TEKNSK LÖSNNG Allmänt Reaktorn respektve block ersattes med två koleldade pannor. Vald pannstorlek fnns drft vd utländska koleldade anläggnngar. Två alternatva kopplngar mellan pannor och befntlg turbn har undersökts. Det ena alternatvet är med och det andra utan mellanoverhettnng. Alternatvet med mellanoverhettnng ger den högsta verknngsgraden (ca*0 %) vlket motsvarar ett modernt nybyggt koleldat block. det följande behandlas därför endast detta alternatv. Det ombyggda blocket kommer då att bestå av: Två ångpannor (P) med mellanöverhettare, högtrycksturbn (HT) med egen generator, (G) mellantrycksturbn (MT) och befntlg turbn (LT) exklusve högtrycksdelen. B, B2,0 och 02 är vardera dag utförda med en turbn medan övrga block är utförda med två turbner. De senare blocken förses med två nya högtrycksturbner med var sn generator. Turbnkonstruktonen på 0 medför en något annorlunda lösnng för detta block. På 0 placeras mellantrycksturbnen på samma axel som den nya högtrycksturbnen och generatorn. Befntlg högtrycksturbn borttages. Prncplösnngen framgår av nedanstående sksser: LT MT LT 4T TS c M a) a B 'H S B o -p 3 p p p p 2 R-FU.F+F2 B+B2.O2 0 Prncpschema för ett ombyggt block redovsas på sd. 3. Som framgår av texten och sksserna ovan gäller dock ej prncpschemat för 0.

18 r M >; '! $ \U lt -íí NytH verkad oefntíq A Ulttf rv. #! () STAL-LAVAL rnsfono twcocn fítta Drëwn Qodknd Approved \/7.O7.2éCÚ Pr nc 'j/ellt schema /Ô'r ombyggnad av 6MRel, PUR tll koeldnîna. Arktvnummtt Archf No. 0 k nr ~j Ant fk - hf»l No f lot. No Ot**t. J 220 UW

19 Í f r 2. 2 Pannor Ett block som byggts om tll koleldnng nnehåller två dentskt lka pannor som anslutes tll en gemensam skorsten. Utländska och egna erfarenheter tyder på att ca 250 m:s skorstenshöjd erfordras om utsläppen skall hnna utspädas tllräcklgt nnan de når marken. Placerng av pannorna och övrgt utrustnng förhållande tll kärnkraftblocken framgår av plan och sekton på sd 6~9 för ett ombyggt block dels med och dels utan rökgasavsvavlng. Kolfckor och kolkvarnar med fläktar placeras nvd respektve panna ett för båda pannorna gemensamt pannhus. Utomhus ansluts pannorna tll var sn elflteranläggnng försedd med ask- och stofttransportutrustnng. 2.3 Turbnanläggnng Före befntlg turbn nstalleras en ny högtrycksturbn. Den befntlga högtrycksturbnen ersätts med en mellantrycksturbn för aktuella ångdata. Av befntlg turbnanläggnng bbehålls lågtrycksturbner, kondensor med hjälputrustnng och kondensatsystem med lågtrycksförvärmare. Eventuellt erfordras en vss ombyggnad av lågtrycksförvärmarna. Befntlg generator med skenstråk, block- och hjälpkrafttransformatorer m m bbehåles. 2.U Matarvattensystem Befntlga matarvattenpumpar ersätts med en ångturbndrven och en elmotordrven. Den senare användes främst vd start av blocket. En matarvattentank med avgasare och nya HT-förvärmare nstalleras tllsammans med Båtarvattenpumparna den nya turbnbyggnad som uppföres för tllkommande HT-turbn. 2-5 El- regler- och kontrollutrustnng För de delar av befntlg ångturbnanläggnng som bbehåles bör elutrustnngen prncp kunna användas utan ändrngar. Den nya HT-turbnen med tllhörande generator förses med kapslade -fasskenstråk, generatorbrytare och frånskljare samt egen huvud- resp hjälpkrafttransformator. Den nya huvudtransformatorn anslutes på högspännngssdan tll befntlgt *00- kv ställverk, som kompletteras härför. Delar av befntlg regler- och kontrollutrustnng för reaktor och turbnanläggnng kan trolgen utnyttjas efter ombyggnanden, men här har förutsatts att tll största delen ny utrustnng nstalleras.

20 s v. El- regler,- och kontrollutrustnng för tllkommande anläggnngsdelar (ångpannor med koleldnngsutrustnng, elektroflter och eventuell rökgasavsvavlng, HT-turbn med hjälputrustnng m m) förutsattes bl placerad en ny ställverks- kontrollrumsbyggnad anslutnng tll de nyuppförda pann- och HT-turbnbyggnaderna. l! 4

21 /.soco 6

22

23 L

24

25 r r 3. RÖKGASAVSVAVLNG Allmänt Enlgt gällande bestämmelser (SFS 976:055) får vd förbrännng Sötfra Sverge högst 0,2U gram svavel per megajoule bränsle släppas ut luften. Detta nnebär att endast kol med 0,7-0,8 % svavelhalt kan användas om rökgasavsvavlng skall kunna undvaras. Ett ombyggt kärnkraftblook är dock så stort att kol av varerande kvaltet och ursprung måste kunna användas. Man bör därför räkna med att utrustnng för rökgasavsvavlng måste nstalleras. Särsklt gäller detta vd koleldnng Rnghals där även användnng av kol med 0,7-0,8$ svavelhalt skulle medföra avsevärt större svavelutsläpp än vad som dag skulle accepteras på västkusten. Rökgasavsvavlngsanläggnngen, som antages vara en våt skrubber nstalleras efter elektrofltret. Avsvavlngsanläggnngen dmensoneras för att behandla hela rökgasflödet och beräknas avsklja mnst 80 % av SO -nnehållet rökgaserna. Teknken att rena rökgaserna med kalksten en våt skrubber medför att mycket stora mängder kalksten och slam måste tllföras respektve bortföras från kraftverket. Någon alternatv metod att reducera svavelutsläppen från stora koleldade block är nte tllgänglg dag. 3-2 Utrymme m m Tllgänglga uppgfter om pafeabehovet för en avsvavlngsanläggnng, typ våt skrubber, varerar mycket. Här antas ett ytbehov av k m /MW.., vlket bör vara tllräcklgt även för behandlng e av rökgaserna vd användnng av svavelrka kol. ntll varje panna erfordras således en yta på maxmalt m för avsvavlngsanläggnngen. 3.3 Deponerng av aska, stoft och slam Vd användnng av kol med ca 5 % askhalt blr mängden aska från varje panna ca 30 ton/h vd full effekt. Av denna del faller 25~30 % ut eldstaden (slagg och aska) Mnst 99,5 % av återstoden avskljs elektrofltret (flygaska eller stoft). avsvavlngsanlaggnngef erhålles 8-2 ton slam/h för varje ton svavel som avsklj es.. Slammet består huvudsaklgen av kalcumsulft- och sulfat och har en-torrsub- stanshalt av %. Utomlands användes en del av slaggen och flygaskan exempelvs vd cementtllverknng, vägbyggnad eller som fyllnng. En lknande användnng bör vara möjlg också Sverge men kan trolgen ske endast för en mndre del av de stora mängder restprodukter som skulle erhållas vd koleldnng aktuella anläggnngar. Enlgt gjorda bedömnngar fnns det Sverge avsättnng för ca ton slagg och aska per år. Specellt svårt torde det vara att använda slammet från rökgasavsvavlngsanläggnngen. Utrymmen måste därför avsättas för depo- 0

26 ï t nerng av restprodukterna. Vd full effekt hos studerade anläggnngar erhålles följande kolförbruknng, mängder slagg och aska samt slam, som om allt skall deponeras under anläggnngarnas lvstd (här har 25 år antagts) erfordrar att ungefär de angvna arealerna måste tas anspråk: Rnghals R-Rl* Kolförbruk- Slagg o Slam ) nng t/h aska t/h t/h 68O Barsebäck B-B2 560 Oskarshamn Forsmark F-P * Areal för deponerng km 2 6 Restprodukterna måste transporteras tll deponerngsplatserna på lämplgt sätt, vlket kan vara med bandtransportörer, rörlednngar eller järnväg. Stora krav måste ställas på val av lämplg deponerngsplats, bl a måste området ha tät botten. Deponerngsytorna måste nvallas och dränerngen kontrolleras så att nte dränagevatten förorenar vattendrag och grundvatten. Dränagevattnet kan behöva renas före utsläpp tll recpent. Deponerngsplatsen kan ordnngsställas successvt - täckas med aska och jord - och exempelvs besås samt planteras med buskar och träd. De under punkt h redovsade deponerngsomradena får närmast betraktas som llustratoner av erforderlga ytor. Varken kommuner, myndgheter eller markägare har nformerats om placerngen av deponerngsområden, hamnar eller transportanordnngar. Redovsade lägen kan därför kolldera med annan planerad markanvändnng. ) Gäller vd 0,7 % svavelhalt kolet. 80 % SO - av 3 3

27 '. A A t k k. STUDERADE LÄGEN Rnghals k.. nlednng Rnfhals är den för närvarande största kärnkraftstatohen med två block (R och R2) som tagts drft och ytterlgare två (R3 och RU) under uppförande. R är en kokarreaktor ( BWR ) och R2-R* tryckvattenreaktorer (PWR). Här förutsattes att samtlga block är färdgställda när ett eventuellt beslut om ombyggnad tll koleldnng fattas. Däremot berörs nte frågan om R3 och Rl* har tagts drft för kärnkraftdrft. Om R3 och Rl* ej tas kärnkraftdrft erfordras att blocken konserveras på prncp det sätt som redovsas blaga 3 "Konserverng".. t..2 Stuatonsplan, hamn m m Tllkommande anläggnngar (pannor, elflter, avsvavlngsanläggnngar m m) ryms ej helt nom nuvarande statonsområde varför detta måste utvdgas. För att möjlggöra en godtagbar placerng av pannbyggnaderna måste flera befntlga byggnader rvas och åt.p-uppföras på annanplats. För mottagnng av kol erfordras ny hamn, som föreslås bl placerad ca 2,5 km norr om kraftstatonen. Se översktsplan sd H. Vd det föreslagna läget bör samtdg lossnng av ett fartyg på dwt och två på dwt vara möjlg. anslutnng tll hamnen förlägges ett kollager på ca 2 Mt kol, vlket motsvarar behovet för,5 månaders drft vd full effekt. Kollagret upptar en yta av ca UOO 000 vf. Från kollagret transporteras kolet ca 2 km på bandtransportörer fram tll respektve pannhus. anslutnng tll kollagret uppföres ett tjockoljelager på ca m3. Oljan erfordras för start av blocken och som reservbränsle vd störnngar koltllförseln.».. 3 Deponerng «.v aska, stoft och slam Stora områden behövs för deponerng av restprodukterna från de koleldade blocken även om vss del av främst stoftet kan komma tll användnng för bl a byggmateraltllverknng. Det är ej möjlgt att erhålla utrymme för erforderlga upplag drekt anslutnng tll kraftstatonen eftersom marken tll stor del är odlad eller bebyggd.mycket prelmnärt har ett tllräcklgt tort område för slam- och askupplag föreslagts ca km SO om kraftstatonen (se sd + ). 2

28 í í í!st U..U Marklösen Erforderlg utvdgnng av kraftstatonsområdet, ny kolhamn, slam- och askupplag samt bandtransportörer och rörlednngar m m tar stora markytor anspråk. Prelmnärt har markbehovet uppskattats tll ca 500 ha. nom berörda markområden fnns mnst 00 byggnader som också måste lösas n och rvas. 3 t

29 f RNGHALS KÛLHAMN QMBYGGNAC AV LOCK -Í FÖR KOLELDNNG ÖVERSKTSPLAN TRANSPORT SLAM- pcm ASK UPPLAG

30 r! k.2».2. Barsebäck nlednng Barsebäcksverket omfattar två kärnkraftblock, med kokarreaktorer (BWR). Båda blocken är drfttagna: B 975 resp B t.2.2 Stuatonsplan, hamn» m m För tllkommande ångpannor med elflter, avsvavlngsanläggnngar och skorstenar fnns dsponbelt utrymme nom nuvarande statonsområde. Vss mndre omdsponerng av sekundära utrymmen kan erfordras. En ny kolhamn och kollagerplats placeras på markutrymme som erhålles genom utfyllnad vattenområde drekt anslutnng tll nuvarande kraftverkstomt. Se sd 6. Föreslagen hamn får 8 m vattendjup vd kaj och medger lossnng av ett fartyg om tdw och två fartyg om tdw samtdgt. anslutnng tll hamnen förlägges ett kolupplag som rymmer,2 Mt kol, vlket motsvarar 3 mån fullastdrft på båda blocken. Kollagret upptar en yta av ca m. Från kollakret transporteras kolet ca 500 m på nbyggda bandtransportörer tll resp pannas kolfckor. anslutnng tll kollagret uppförs en csternanläggnng för tjockolja om m. Oljan erfordras för start av blocken och som reservbränsle vd störnngar koltllförseln...3 Deponerng av aska^^toft och slam För total deponerng av avfallet från de koleldade blocken, dvs aska, slagg och slam, föreslås ett nvallat område befntlg havsvk drekt anslutnng tll kraftverksområdet. Deponerngsområdets storlek kan uppgå tll 3 km och en -uppfyllnad tll en nvå av + 3 m medger deponerng av avfallet från två block med h/år fullastdrft under 25 år. Se sd 6. t.2.* Marklösen Kraftstatonstomten måste utökas för.ovan angven utfyllnad för hamn, kol- och oljelager samt" deponerngsplats för avfallet. För anordnande av deponerngsplats bedöms Vs's n'lösen av strand- och vattenområde bl nödvändg.

31

32 r r Oskarshamn 4.3. nlednng Oskarshamnsverket omfattar två kraftverksblock. Blocken togs kommersell drft 972 respektve 97^ och har bruttoeffekterna (0) *60 respektve (02) 590 MW. Kärnkraftsreaktorerna på blocken är av svensk kokarreaktortyp.».3.2 Stuatonsplan, hamn m m Nuvarande statonsområde rymmer ej tllkommande anläggnngar utan måste utökas på sätt som framgår av översktsplan sd 9. För att möjlggöra lämplg placerng av tllkommande byggnader måste flera befntlga byggnader, tankar och system rvas och nyanläggas. Ny hamnanläggnng erfordras för mottagnng av kol. Vd det på översktsplanen föreslagna läget måste samtdg lossnng av två fartyg på dwt vara möjlg. Med hänsyn tll djupförhållandena vd kusten är mottagnng av större fartyg knappast möjlg. Muddrng av nseglngsrännor utanför hamnen är trolgen nödvändgt. Kostnader för eventuellt nödvändga arbeten med anordnande av nseglngsrännor har ej kunnat uppskattas. anslutnng tll hamnen anordnas ett kollager för ca Mt kol, motsvarande behovet för ca 3 månader fulleffektdrft samt ett lager för ca m tjockolja. Oljan erfordras för start av blocken och som reservbränsle vd störnngar koltllförseln. Utöver tjockoljelagret kan även erfordras nytt oljelager för befntlga gasturbnanläggnngar. «t.3.3 Deponerng av aska^ stoft och slam Stora områden erfordras för deponerng av restprodukter. Prelmnärt har föreslagts ett område nordnordväst om kraftstatonen. Området, som omfattar ca 2.5 km, motsvarar behovet för ca 20 års drft. Ytterlgare områden kan således komma att erfordras. Genom utnyttjandet av en grund fjärd, Borholms-fjärden, kan uppnås, att ask- och slamlagret nte får höjd, som för hög grad överstger omgvande terräng. Tllflöden tll Ekerumsvken fordrar anordnande av dke tll fjärd norr om det nvallade deponerngsområdet. Urlaknng av tungmetallet etc. deponerad aska kan medföra behov av renng av vatten från det nvallade området varför plats för renngsverk föreslagts på översktsplanen. 7

33 8 í ft * * k.3. Marklösen Erforderlg utvdgnng av statonsområdet lksom anläggande av kolhamn och kolupplag kan ske nom eget markområde. Slam- och asupplag Taerör däremot cke ägda markområden. nlösnngsförfarande erfordras men berör nte större utsträcknng byggnader. B

34 r r \ OSKARSHAMN 9 <J OMBYGGNAD AV r; BLOCK OCH 2 / ' FÖR KOLELDNNG / ' ' ÖVERSKTSPLAN

35 StZ** /:SXXX> r t. 4 lt.t. Forsmark Allmänt 20 m Forsmark pågår utförande av F och F2 som båda är kokarreaktorer (BWR). F3 som också är en BWR är beställd och såväl tllverknng som arbetena på platsen har startat. Regerngen har dock beslutat att arbetena på platsen skall avbrytas och att tllverknng av reaktor och turbn m m skall fortsätta men begränsad omfattnng.med hänsyn tll de oklara förutsättnngarna för utförande av F3 redovsas endast ombyggnad av F och F2 tll koleldnng, om Fl och F2 ej tas kärnkraftdrft erfordras att blocken konserveras på prncp det sätt som redovsas blaga 3, "Konserverng". l. t. 2 Stuatonsplan m m För att en godtagbar placerng av pannorna skall erhållas måste flera befntlga byggnader rvas och återuppföras på ny plats. Utförda anläggnngar för sötvatten, avloppsvatten och kylvatten bbehålles så stor utsträcknng som möjlgt och utnyttjas för de ombyggda blocken. Ny hamn för lossnng av kol rrån rartyg om ca JU 000 dwt föreslås bl byggd ca k km OSO om kraftstatonen. Se översktsplan sd 2. Samtdg lossnng av två fartyg är möjlg. Från hamnen transporteras kolet exempelvs med transportband bergtunnel tll kollagret som kan placeras ca km SO om statonen. Kollagret bör rymma ca 2 Mt kol, vlket motsvarar 3 månaders drft. De svåra sförhållandena som kan råda vd nseglng tll Forsmark motverar ett förhållandevs stort kollager. anslutnng tll kollagret uppförets ett tjockoljelager på ca m. Oljan erfordras för start av blocken och som reservbränsle vd störnngar koltllförseln. Från kollagret transporteras kolet tll respektve pannhus. h. U. Deponerng av aska, stoft och slam De mängd-r aska, stoft och slam som ej kan användas förcr.låu bl deponerade på ett område ca 2 km NV om kraft Statonen. U. Marklösen Större delen av den mark som erfordras för hamn, Lransporl.anordnngar och deponerngsområde ägs av Domänverket, Vattenfall och Forsmarks kraftgrupp AB. Ytterlgare ca 200 ha torde behöva nlösas.

36 FORSMARK OMBYGGNAD AV BLOCK OCH 2 FÖR KOLELDNNG ÖVERSKTSPLAN O 200M 0OOM 2000M SLAM- OCH ASKUPPLAG TLLFARTSVÄG BEFNTLG HAMN

37 22 <) TLLSTÅNDSFRÅGOR Redan för att bygga om ett kärnkraftblock tll koleldnng erfordras lokal ser',gstllstånd enlgt 36 a byggnaslagen. Lokalserngstllstånd lämnas av regerngen cch fordrar medgvande av berörd kommun. nnan en lokalserngsansökan kan lämnas fordras undersöknngar och utrednngar som belyser anläggnngens nverkan på mljö, sysselsättnng, kommunkatoner m m. Eftersom v nom landet saknar erfarenhet av nverkan på omgvnngen från stora kolkraftverk får man räkna med att t llntåndr.prövnngen enlgt 36 a för de första kolkondensblocken kan ta upp tll,5 á 2 år. För att bygga om ett kärnkraftblock tll kol erfordras förutom lokalserngstllstånd också tllstånd enlgt mljöskyddslagen, fastställd stadsplan (ändrng av gällande stadsplan erfordras samtlga lägen) samt ny vattendom. Samtlga tllstånd skall fnnas nnan bndande åtgärder för ett nytt projekt får vdtagas. Den totala tden från det lokalserngsansökan nlämnas tll samtlga tllstånd erhållts kan antas uppgå tll mellan 2 och 3 år. Det motstånd som förekommt mot flera planerade anläggnngar de senaste åren har medfört att kommunerna några fall utnyttjat sn möjlghet att säga nej tll lokalserngen. Mot denna bakgrund kan man befara svårgheter att erhålla tllstånd tll ombyggnad av kärnkraftblocken tll kol. Httllsvarande erfarenheter tyder på att det skulxe vara svårast att få tllstånd tll utbyggnader på västkusten d v s det här fallet ombyggnad Rnghals. Mod hännyn tll att. Barr.ebäck lgger ett område med en redan hårt belastad nftreepent kan det vara svårt att få tllstånd tll pn ombyggnad även där.

38 ! _ 6 SYSSELSÄTTNNG r * k t Antalet sysselsatta vd ombyggnad Rnghals och Barsebäck enlgt tdplan på sd 29 respektve 30 har beräknats med lednng av erfarenheter från utförda och pågående utbyggnader samt uppgfter från Stal Laval och Götaverken. Dagram över sysselsättnngen redovsas på sd 2^-26 På sd Ph-; ", redovsas sysselsättnngen centralt hos kraftföretaget samt lokalt på arbetsplatsen. antalet sysselsatta ngår här anltade konsulter samt den personal som entreprenörer och leverantörer sysselsätter på arbetsplatsen. På sd r?6 redovsas sysselsättnngen hos huvudleverantörer och deras underleverantörer första ledet. Leverantörernas sysselsättnng nkluderar personal för projekterng, konstrukton och tllverknng på andra platser än arbetsplatsen för kraftstatonen. Eftersom kort ombyggnads t d är önskvärd och har redovsats tdplanerna stger sysselsättnngen snabbt och blr mycket hög under en relatvt kort td. En sådan utvecklng av sysselsättnngen är alltd besvärlg och H fn>* nrnhl om r Skulle ombyggnad tll koleldnng dessutom behöva utföras samtdgt flera lägen förstärks problemet med mycket hög sysselsättnng under kort td. Samtdg ombyggnad alla fyra kärnkraft lägena får därför anses både olämplg och mycket svår att. genomföra.

39 r C* OMBYGGNAD AV KÄRNKRAFT BLOCKEN R-R4 RNGHALS TLL KOLELDNNG. (NKL. HUVUDLEV-PERSONAL LOKALT EXKL DRFTORGAN SAT ON) ANTAL SYSSELSATTA BESLUT OM RROJEKTE- RNG. LDKALS.ERNGS TLLSTAND BESTÄLLNNG -k CENTRALT U 5 ro EAS U

40 jgyy-09-u CM.» OMBYGGNAD AV KÄRNKRAFTBLOCKEN B.B2 CARSEBÄCK TLL KQLELDNNG. (NKL. HUVUDLEV-PERSONAL LOKALT.EXKL DRFTORGANSATON) ANTAL SYSSELSATTA UOO BESLUT OM LOKALSERNGS- PRDJEKTE- TLLSTÅND. RNG. BESTÄLLNNG O - -~"cën?râî K 5 to n EAS K

41 * OMBYGGNAD AV KARNKRAFTBLOCK TL,L KOLELDNNG: R-FU RNGHALS B.B2 BARSEBACK HUVUDLEVERANTÖRER OCH UNDERLEVERANTÖRER FÖRSTA LED SVERGE. SYSSELSÄTTNNG CENTRALT OCH VERKSTAD. EJ LOKALT PÅ ANLAGGNPLATS. ANTAL SYSSELSATTA S00- W»- KOO BESTÄLLNNG? r 2 ^3 ' 4 T 5 6^ 7 T 8 ^9 T 0 ' ' 2 '3^ K >. EAS U

42 r r 7 TDPLAN 7 Allmänt Tden från beslut om ombyggnad av ett kärnkraftblock tlls det tas drft för koleldnng bestäms av erforderlg td för tllståndsprövnng, anläggnngs- och byggnadsarbeten på platsen, tllverknng av pannor, turbner och övrg utrustnng samt montage och provdrft. 7.2 Förslag tll tdplaner Befntlga byggnader och anläggnngar medför att allt arbete är svårare att utföra än vd utbyggnad nytt läge. Man måste därför räkna med längre byggnadstd och högre kostnader än normalt. Som exempel kan nämnas försktg sprängnng för att undvka skador på utrustnng, byggnader, kylvattentunnlar m m. nnan det egentlga byggnadsarbetet kan starta måste en del av de befntlga byggnaderna rvas och återupp-. föras nya lägen samt befntlga lednngar för vatten, avlopp, el och tele flyttas. Tdsåtgången är olka för ombyggnad av kärnkraftblock med två turbner och block med en turbn. På sd 29 redovsas tdplan för ombyggnad av R-RU Rnghals, som är tvåturbnblock och på sd 30 redovsas tdplan för ombyggnad av B+B2 Barsebäck som är enturbnblock. 7-3 Total ombyggnadstd Med tder enlgt tdplanerna erhålles följande totala tdsåtgång för ombyggnad av samtlga kärnkraftblock de olka lägena: Rnghals Barsebäck Oskarshamn Forsmark 7.h Dskusson (R-RU] (B+B2; (O+02; (F+F2) 27 6 år från beslut om ombyggn. 0 år - " - - " - 0 år - " - - " - 2 år - " - - " - tdplanen för tvåturbnblock har tden mellan tagnng av varje block antagts vara 2U månader, vlket är väl kort om en någorlunda jämn sysselsättnng eftersträvas. Tdplanen kan medföra problem med ojämn sysselsättnng och tdvs mycket stort antal anställda nom en (framförallt Rnghals) begränsad arbetsplats.

43 , / 7/ BVO En förlängnng av tdplanen skulle emellertd nnebära att de ssta blocken som byggs om hnner bl så gamla att en ombyggnad är olämplg bl a därför att blocken skulle få anläggnngsdelar med helt olka ålder. För att undvka sstnämnda komplkaton bör första hand de senast färdgställda blocken komma fråga fö ombyggnad. m En ytterlgare nackdel med den långa ombyggnadstden Rnghals är att kraftstatonen under många år skulle bestå av produktonsanläggnngar för såväl koldrft som nukleär drft vlket kan vålla komplkatoner bl a på grund av koldamnng och andra luftförorenngar. 7-5 Avställnng av drfttagna block 7.5. Tvåturbnblock På de block som före start av ombyggnaden har tagts nukleär drft måste ena aggregaget ("halva blocket"] (turbn, generator, hjälpsystem m m) tas ur drft nnan montage av panna, turbn m m kan starta. nnan ombyggnad av den första turbnen kan starta måste eventuellt vssa system ändras och en avskärmnng utföras mellan aggregaten. Den td ett aggregat måste vara ur drft har bedömts tll mnst 27 månader och hela blocket måste vara ur drft mnst 5 månader för att erforderlga omkopplngar skall hnna utföras. Detta förfarande förutsätter att kärnkraftmyndgheterna tllåter att montage pågår ena hälften av blocket samtdgt som den andra hälften är nukleär drft. Kärnkraftmyndgheterna fordrar en detaljerad redovsnng av teknsk lösnng, arbetsmetoder och skyddsåtgärder för att de skall kunna lämna ett sådant tllstånd. På tdplanen sd 29 har markerats när de olka aggregaten måste tas ur drft Enturbnblock Blocken måste tas ur drft nnan montagearbetena för turbnen kan starta, dvs mnst 27 månader före drfttagnng av det koleldade blocket.

44 r Undersöknngar, utrednngar «T.«" /VrT-ü-f L TlH3»':'?T»J* "". H;, : _,,..... ; j Formella tllstånd llstánd t n» - 2 ff t ock 8 «Projekterng och konstrukton n n Omlàggnngsorbecn D «flarkorbeten H 6 Byggnodsorbeten V Pannor och turb nan läggnng Î3 Block 2 Anbud Best ^ Buaanad Hont, BuQQnad flont» MSlock 3 tgfrst f * Block 30 M Turbno\/3ö'llnngor» Rcaktorovscllnnaar Kolaaoreoo dr-ft T.PhS3«0ç.f,,nfl0 EAS Buaonod Hont 77/ r/í Tí/ 73B % * * T r T T -"»// Pf^ «/ /B? /w «as /»w «<? '* '*' ' ' '»Ml 'tl'*f tl ;! ' RllM OnBYöGNAD AV KÂRNKRAFT- 77O9 07 S. g GLQCKEt R-RN RN6HALS TLL KOL ELDNNG TDPLANESKtSS MM jtkant. t>mt«.bt lt> '-228

45 f { ' ( ta * (EL f4 urcdrtngor l : 3 4 Formella tllstånd 6 7 ßlock 9 0 Projekterng och konstrukton w 7 3 Om löggn ngsorbeten «Lrtorkorbeten 5 Byggnodsorbetert pannor och turbnon täggn ng ' 0A-0//senngs hllständ Block 2 22» « » 30 Feaktorovsätln ngor 3 32 \Kolbtock 33 3«35 3D 37 BuQQnod flbnt.prov "LJ* ---t- -f- OMBYGGNAD AV KÄRNKRAFT- '9*709, O7 BLOCK N B-B2 BARSEBÄCK r/ll KQLELOlNG Ool M DM TDPLANESKSS

46 í í r h 8 KOSTNADER 6. Anläggnngskostnader Prsuppgfter för panna, turbn och övrga större anläggnngsdelar har nhämtats från leverantörer. Kostnader för rvnng, omläggnng och återuppbyggnad av befntlga anläggnngar, utförande av hamn samt kostnader för elutrustnng och övrga anläggnngsdelar har beräknats med lednng av erfarenhetsvärden från pågående projekt. Kostnaden för en rökgasavsvavlngsanläggnng har med lednng av utländska uppgfter uppskattats tll 300 kr/kw (exkl. byggränta). nedanstående sammanställnng anges totala ombyggnadskostnaden för respektve läge. Som jämförelse anges också kostnaden för att ett nytt läge uppföra en helt ny anläggnng om fyra block på vardera- ca 635 MW. Kostnaderna anges prsnvå december 976 dels utan och dels med k% ränta under byggnadstden. TOTAL NETTOEFFEKT (MW) TOTALKOSTNAD EXKL RÄNTA Ulan rökgauvgvtvlng (Mkr) Mad rflkgaaavavav ng {Mkr) TOTALKOSTNAD NKL 4 % RANTA Utan rökgaaavavavlng (Mkr) M«d räkgaaav»v«vlng (Mkr) SPECFK ANLÄGGNN6S- KOSTNAO NKL 4 % RANTA Rnghal» 469O 955O O95O OO Utan rskgcaavavavung (kr/kb ) 2200 Mad rbkgasavvavhng (kr/k* ) 255O Baraaback OO 335O 35O Oakarahaan 5é O Foraaark OO 565O 535O Nytt låga OO 635O OO OO De to studerade kärnkraftblocken har.fram tll drfttagnng Kostat drygt 2 Q00 Mkr ^ (nklusve k % ränta under byggnadstden). Utöver ovan angvna kostnader bör därför genomsntt ca 00 kr/kw^' läggas tll den specfka anläggnngskostnaden för de ombyggda blocken om kostnadsjämförelsen skall bl någorlunda rättvsande. De delar av kärnkraftblocken som utnyttjas vd ombyggnaden bedöms ha kostat totalt *» 500 Mkr, (nklusve» % ränta). 3 ) 2) Hstorska kostnader löpande pennngvärde t o m 976~2. Därefter beräknade kostnader pennngvärde ' ü p ü ' 03 kr/kw dvs räknat på eleffekt netto vd koldrft.

47 Í t t 8. 2 Produktonskostnader 8.2. Förutsättnngar Prsnvå: december 976 %\! _&2l BB2Í3f2kostnad: OmtygSt block nklusve rökgasavsvavlng och ränta under byggnadstden: kr/kw (medelvärde exklusve värdet av befntlga anläggnngsdelar) kr/kw (medelvärde nklusve värdet av befntlga anläggnngsdelar) Nytt block nklusve rökgasavsvavlng och ränta under byggnadstden: kr/kw. Avskrvnngstd: åessslegrs: Bränsleförbruknngs 2 5 år 25kr/Gcal (6,0 kr/gj) 2 50 kcal/kwh (9,0 MJ/kWh). redovsnngen nedan anges också, med samma förutsättnngar som ovan, den genomsnttlga elproduktonskostnaden för de studerade kärnkraftblocken vd nukleär drft. Specfka anläggnngskostnaden för dessa block är genomsntt 600 kr/kw vd h % ränta Fasta årskostnader Ombyggt block Nytt Kärnkraft- ) 2) block block Kaptalårskostnad kr/kw år Personalkostnad " Övrg fast årskostnad " Fast bränsle-,. kostnad " y Lägre tllgänglghet 5 % " - 00 Summa kr/kw år Uo Rörlga kostnader Rörlg bränslekostnad öre/kwh 5,h 5,k?,k 2,6 Rörlg drft- och underhållskostnad öre/kwh,!»,!*,3 0,5 Summa öre/kwh 6,8 6,8 6,7 3, 32 ) Exklusve kostnad för befntlga anläggnngsdelar. 2) nklusve kostnad för befntlga anläggnngsdelar.

48 í.2.h Total produktonskostnad 33 í Med ovan angvna fasta och rörlga produktonskostnader erhålles följande totala elproduktonskostnad vd några olka årlga utnyttjnngstder: Total produktonskostnad (öre/kwh) Utnyttjnngstd Ombyggt block Nytt Kärnkrafth ) 2) block block OgS ,6 0,6 0,0 3,3, ,7. 0,0 6,6 5,9 5,U Produktonskostnaderna beräknade vd U % kalkylränta, vlket ger lägre värden än vd 0 % kalkylränta, som vanlgen användes lknande beräknngar..3 Dskusson Ombyggnad av kärnkraftblocken nnebär att tdgare nvesterngar kan utnyttjas. 0m kostnaden för dessa anläggnngar medtages blr anläggnngskostnaden högre än för en ny koleldad staton. De ombyggda blocken blr dessutom mer komplcerade, vlket leder tll högre drft- och underhållskostnader och lägre drfttllgänglghet. Härgenom blr de totala produktonskostnaderna -2 öre/kwh högre vd aktuella utnyttjnngstder. Endast om man helt bortser från httlls nedlagda kostnader blr elproduktonskostnaden stort sett lka vd ombyggnad och nybyggnad. Betydlgt lägre elproduktonskostnad erhålles dock vd fortsatt drft av kärnkraftblocken. Jämfört med ombyggnad har nybyggnad den fördelen att det ger en modern koleldad produktonsanläggnng samtdgt som kärnkraftanläggnngarna nte skulle komma att raseras. ) Exklusve kostnad för befntlga anläggnngsdelar. 2) nklusve kostnad för befttlga anläggnngsdelar.

49 í í r 9 MLJÖPÅVERKAN 9- Luftutsläpp m m Utsläppen framförallt tll luften bedöms vara större och allvarlgare vd koleldnng än oljeeldnng. Vd koleldnng ökar utsläppen av kväveoxder och tunga metaller framförallt kvckslver och kadmum om kolet nnehåller höga halter av dessa metaller. För så stora anläggnngar som det här skulle vara fråga om måste sannolkt rökgaserna avsvavlas före utsläpp skorstenarna. T f Redan utsläppet från ett ombyggt block Barsebäck skulle vara av samma storleksordnng som de största befntlga punktutsläppen landet om anläggnngen drvs 6000 h per år med kol med 0,7 % svavelhalt och utan rökgasavsvavlng. Den enda metod för rökgasavsvavlng som dag är tllämplg på stora anläggnngar är "våt skrubber"-metoden. Denna bedöms kunna avsklja ca 80 % av SO -nnehållet rökgaserna. Därvd förbrukas stora mängder kalk vlket ger nya mljöproblem vd deponerng av restprodukterna. Det kan vara mycket svårt att fnna lämplga och tllräcklgt stora områden härför. slammet som bldas vd avsvavlngen bnds en stor del av bl a tungmetallnnehållet kolet vlket medför att dränerngen av deponerngsområdet måste övervakas noga och eventuellt kan dränagevattnet behöva renas före utsläpp. Dessutom måste grundvattnet skyddas från förorenngar från deponerngsområdet. Kolhanterngen kan medföra problem med lokal stoftsprdnng även om skyddsåtgärder häremot vdtages. Kollagren utformas trolgen som uppemot 000 m långa, m breda och 0-5 m höga "lmpor". Någon möjlghet att placera dessa kollager utan att landskapsblden påverkas fnns ej. 9.2 Kylvattenutsläpp Vd ombyggnaden tll kol utnyttjas befntlga kylvattenanläggnngar. Med den föreslagna teknska lösnnger kommer kylvattenutsläppen att vara desamma som vd kärnkraftdrft. För dessa utsläpp förelgger redan erforderlga tllstånd.

50 9-3 Buller Tllkommande anläggnngar för kolhanterng m m medför nya bullerkällor och dessutom belägna nom ett stort område utanför nuvarande statonsområde. 9.t Sammanställnng av luftutsläpp 35 tabellen nedan redovsas årsutsläpp av 30^, stoft, NO och C0 2 vd h drfttd per år. Svaveldoxdutsläpp redovsas dels med del utan rökgasavsvavlng och för både 0,7 och,5 % svavel kolet vd h drfttd per år. Askhalten antas vara 5 %. Drygt 0, % av svavelnnehållet antas stanna kvar slagg och aska. 4 9.». Utsläpp av SO Lag. 0,7 % sv.v.lh.lt,5 % sv.velhalt utan «vsv.vlng ned av*vavlng utan «vsv.vlng «ed «vsvevlng Rnghals R.R4 2o OOO ton ton Vfr 000 ton ton Barabtck B+B ' " 9 00 "? oüo " 0»kar»ha»n 0* " «9 oû0 " " F0P3««rk F+F » O 000 " » Som jämförelse kan nämnas att maxmalt tllåtet utsläpp från Scanraff är ton/år. Läge Rnghals Barsebäck Utsläpp av stoft, NO och CO, R-FÜ4 B+B2 Oskarshamn 0+02 Forsmark F+F2 Stoft ton x ton CO ton 2 x 0 + x 0 k x 0* 6 x 0 É 9.5 Aktvtetsutsläpp Stråldoserna m a p de normala radoaktva utsläppen från koleldade kraftverk och kärnkraftverk är låga förhållande tll genomsnttlga doser från den normala bakgrundsstrålnngen. Atomenerg AB har gjort en jämförande stude av luftburna utsläpp vd energprodukton baserad på kol och uran. Studen bfogas som blaga 2.

51 r 36 0 ÖVRGT r n 0. Omhändertagande av reaktor Vd ett eventuellt beslut om ombyggnad tll koleldnng erfordras ett samtdgt beslut om hur reaktoranläggnngarna skall omhändertas. Förelggande utrednng har skett under antagande, att kraftproduktonen skall fortsättas så länge som ombyggnadsarbetena så medger. Konserverng ' av befntlga system eller fyssk avvecklng ) tll stadum synes vara rmlga målsättnngar men avvecklng tll stadum 2 kan tänkas. Kostnader för konserverng eller avvecklng med efterföljande underhålls- och kontrollprogram har nte medtagts. 0.2 Anslutnng tll storkraftnätet Ombyggnad av kärnkraftblocken tll kol nnebär att statonseffekten ökar med mellan 36 och 53 % Denna effektöknng medför behov av nya överförngslednngar. Den större blockeffekten vd koleldnng medför ökade drftkostnader störnngsreserv och kan även kräva nvesterngar extra reserveffekt. Att bedöma och kostnadsberäkna de åtgärder som erfordras på grund av den större effekten är ett omfattande och tdsödande arbete. Det kräver också precserng av en mängd förutsättnngar beträffande det kraftsystem vlket kolkraftverkan skall ngå. Några kostnader och förslag tll åtgärder kan därför ej lämnas denna översktlga utrednng. 0.3 Fjärrvärmeutbyggnad denna stude har endast redovsats ombyggnad av kolblocken för ren elprodukton. Bästa bränsleekonom erhålles emellertd om ett block vardera Rnghals, Barsebäck och Forsmark utformas så att värmeleverans blr möjlg. Detta bör detalj studeras om ombyggnad tll koleldnng skall genomföras. 0. k Brän slekostnader Vd ombyggnad av to kärnkraftblock tll koleldnng förbrukas drygt 22 Mton kol per år vd 6000 h drfttd. Denna kolmängd kostar ca Mkr och hela mängden måste mporteras. För att producera samma mängd elenerg kärnkraftblock återgår det ca 500 ton natururan eller ca 290 ton anrkat, uran per år. Kärnbränsle!, kortar ca 60( Mkr varav ca U50 Mkr är mportkostnad. Därvd har nte någon nhemsk uranbrytnng förutsatts. ) Konserverng behandlas blaga 3. 2) Fyssk avvecklng behandlas blaga h. 3) nklusve kostnad för behandlng av det använda bränslet.

52 St. t> SAMMANFATTNNG Möjlgheterna att bygga om kärnkraftblocken t o m 0 tll koleldnng har översktlgt studerats. Reaktorn varje kärnkraftblock ersättes med två koleldade pannor. Turbnen byggs om och d'essutom kompletteras blocken med ytterlgare en eller två turbner med egen generator. Ombyggnaden medför att totala eleffekten för de 0 blocken ökar från 7^00 MW tll 0350 MW. Tllkommande anläggnngsdelar kräver lka stor yta som befntlg anläggnng. För att reducera svavelutsläppen från de ombyggda blocken kan det bl nödvändgt att rena rökgaserna. Rökgasavsvavlng enlgt "våt skrubber" -metoden föreslås. Denna metod är den enda som dag är tllgänglg för renng av stora rökgasmängder. Metoden medför dock. att stora mängder kalksten och slam måste tllföras respektve bortföras från kraftstatonen. Även om rökgaserna renas blr utsläppen av svaveldoxd, kväveoxder och tunga metaller betydande. Gvavedoxdutsläppet från Rnghals skulle exempelvs bl ton/år vd rökgasrenng och användnng av lågsvavlga kol. Detta är 0000 ton/år mer än maxmalt tllåtet utsläpp från Scanraff. En ombyggnad -tll koleldnng kräver lokalserngstllstånd av regerngen enlgt 36 a byggnadslagen. Dessutom krävs tllstånd enlgt bl.a. mljöskyddslagen och vattenlagen. Kortast möjlga td för att erhålla samtlga tllstånd bedöms tll 2 år. Tdsåtgången för att bygga om ett första kärnkraftblock har beräknats tll 9~0 år från beslut om ombyggnad tll drfttagnng. För att bygga om samtlga kärnkraftblock erfordras omkrng 20 år. Den långa ombyggnadstden medför att flera block skulle få anläggnngsdelar med helt olka ålder. Dessutom skulle samma kraftstaton kunna ha både kärnkraftblock och kolblock drft. Kostnaden för att bygga om kärnkraftblocken uppgår tll över Mkr exklusve kostnader för nätförstärknng och störnngsreserv. Härtll kommer de kostnader som redan är nedlagda kärnkraftblocken och som är drygt Mkr. Endast om man helt bortser från de senare kostnaderna blr elproduktonskostnaden ett ombyggt block lka kostnaderna ett nytt kolblock. Betydlgt lägre elproduktonskostnad erhålles dock vd fortsatt drft av kärnkraftblocken. 37 Om ombyggnad tll koleldnng skall genomföras bör möjlgheten att leverera fjärrvärme från kolblocken studeras.