INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER"

Transkript

1 KTH Byggvetenskap Samhällsbyggnad Kunglga Teknska Högskolan INVALLNINGSMODELLER FÖR PETROLEUMCISTERNER SECONDARY CONTAINMENT MODELS FOR PETROLEUM TANKS Examensarbete byggnadsteknk Nr 395 Byggvetenskap Paul Sellerholm Handledare Folke Björk, KTH Byggvetenskap Ola Hansson, AB Svenska Shell Lef Söderberg, AB Svenska Shell

2 Sammanfattnng En nvallnng på en oljedepå är ett andra skydd för csterner som hanterar bränslen. Om ett läckage uppstår från en cstern eller närlggande utrustnng ska nvallnngen fånga upp läckaget och hndra sprdnng tll omgvande natur. Invallnngen ska även hndra brandsprdnng n och ut ur nvallnngen. Rsken och sannolkheten att Shell norden ska få ett läckage från en av sna csterner har beräknats tll crka ett läckage per år. Blr olyckan omfattande kan konsekvenserna bl enorma och ge stora skador på männskor, natur, egendom och företag. Denna rsk bör mnmeras, och ett steg rätt rktnng är att bygga nvallnngar krng alla stora produktcsterner som hanterar mljöfarlga bränslen. I denna rapport framgår flera olka nvallnngsmodeller som har funktonen att vara ett andra skydd. De olka modellerna och materalen har värderats utefter flera faktorer som antagts vara vktga, exempelvs mljösäkerhet, brandsäkerhet och byggnatonskostnad. En vson har tagts fram på hur den optmala nvallnngen bör vara, och relaton tll denna har de olka modellerna värderats. Det framgår även en beskrvnng av hur det generellt ser ut på oljedepåer dag, och vad Svenska myndgheter har för rekommendatoner och krav på nvallnngar. Rapporten ger en ökad förståelse krng olka alternatv för byggnaton av nvallnng, samt är ett hjälpmedel tll att välja rätt nvallnngsmodell för den specfka stuatonen med de omständgheter som råder där.

3 Abstract A secondary contanment on an ol termnal s a second protecton for tanks whch handles fuels. If a leak occur from a tank or surroundng equpment the secondary contanment should capture the leak and prevent dssemnaton to surroundng nature. The secondary contanment should also protect that fre shouldn t be able to come n or out of the contanment. The rsk and probablty that Shell n the Nordcs should get a leak from one of ther tanks have been calculated to one leak per year. If the accdent s extensve the consequence can be enormous and make damage to humans, nature, property and busness. Ths rsk should be mnmzed, and one step n the rght drecton s to buld secondary contanment around all large product tanks whch handles envronmental dangerous fuels. Ths report contans many dfferent models of secondary contanment that have the functon as secondary protecton. These models have been evaluated on factors that are presumed to be mportant, such as envronmental safety, fre safety, cost to buld etc. A vson have been created for how the ultmate secondary contanment should look lke, and n regards to ths vson, the dfferent models have been evaluated. It s descrbed how t looks lke on ol termnals today, and also what recommendatons and legal requrements there are from Swedsh authortes regardng secondary contanment on ol termnals Ths report provdes a understandng around whch alternatves there are for constructon of secondary contanment, and s also a tool for choosng the rght model for the specfc stuaton wth the crcumstances that preval there. 3

4 Förord Detta är ett examensarbete om 30 poäng nom Byggnadsteknk på nsttutonen Byggvetenskap vd Kunglga Teknska Högskolan. Arbetet är tllägnat Svenska Shell och deras utmanngar med att bygga nvallnngar krng stora produktcsterner för bränslehanterng norden. Detta arbete har utförts under en längre td, och jag har ständgt haft uppmärksamhet, kommunkaton och tankar avseende möjlgheter krng olka nvallnngsmodeller. Jag är själv numera anställd av Svenska Shell och har hunnt med att arbeta och besöka 15 oljedepåer nnanför och utanför Norden. Ett särsklt tack ges tll Hans Korduner på Coachng och Teambuldng AB som gvt mg nspraton och energ att utföra och slutföra detta examensarbete. 4

5 Innehållsförtecknng 1. INTRODUKTION BAKGRUND PROBLEM & UTMANING SYFTE & MÅL AVGRÄNSNING ETABLERAD TEKNIK OCH PROBLEMATIK HUR STOR ÄR OMFATTNINGEN SÅ SER DET UT IDAG OCH ETABLERAD TEKNIK OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR PROBLEM PÅ BEFINTLIGA INVALLNINGAR POLITIK MILJÖMYNDIGHETER BRANDMYNDIGHETER SHELLS GLOBALA INTERNA KRAV ÖVRIGA REKOMMENDATIONER FRAMTIDA KRAV RISKANALYS RISKER OCH KONSEKVENSER HUR STOR ÄR RISKEN FÖR LÄCKAGE VAD KOSTAR SANERING AV LÄCKAGE TÄNKBARA ORSAKER TILL LÄCKAGE OLYCKOR SOM INTRÄFFAT TEORI VISIONER FÖR OPTIMAL INVALLNING Ergonom Underhåll Byggnatonskostnad Drftstopp Legala krav Säkerhet Storlek Inkapslngsförmåga Brandskydd Klmat Csternkapactet Översyn MATERIAL BETONG NATURLIG MARK - JORD, LERA, SAND & GRUS GEOMEMBRAN BITUMEN OCH ASFALT

6 6.5 STÅL JÄRN LERA & BENTONIT SPRAY-ON FUNKTIONSANALYS SIDOVALL Betongmur Jordvall med geomembranmatta Cstern cstern Dubbelmantlad cstern Stålmur Järnspont Jordvall med spray-on MARK I INVALLNING Betong Geomembranmatta Btumen / Asfalt Stål Lera / Bentont Spray-on Ingentng ALTERNATIVA METODER Avlednng tll annan nvallnng Avlednng tll bergrum Avlednng tll bassäng eller nvallnngspool Ballongnstats cstern Grundvattenkjolar Flytta cstern Vattennvallnng Rva cstern TILLBEHÖR UNDERHÅLLSMETODER POTENTIALDIFFERENSMETODEN FÖR PRÖVNING AV MEMBRANMATTA BERÄKNINGAR STORLEK OCH MATERIALÅTGÅNG VÄRDERING AV MODELLER & MATERIAL VIKTIGA FAKTORER OCH VARFÖR VÄRDERINGSSKALA MODELLMATRIS RESULTAT I MODELLMATRISEN DISKUSSION & SLUTSATS KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING LITTERATUR INTERNETKÄLLOR FIGURKÄLLOR BILDKÄLLOR TABELLKÄLLOR MUNTLIGA REFERENSER

7 1. Introdukton 1.1 Bakgrund Enlgt lagförslag från svenska myndgheter och nterna globala krav på oljebolaget Royal Dutch Shell så skall alla stora produktcsterner (exklusve btumen csterner) nom snar framtd nneha ett andra skydd. Detta andra skydd eller nvallnng skall agera som en extra säkerhet och fånga n vätska om läckage eller brand uppstår. Man vll förhndra att brand eller läckage sprder sg vdare tll mark och vattendrag som kan skapa en negatv påverkan på natur och mljö. Ur brandsynpunkt är en nvallnng bra för att mnska brandens yta och sprdnng. I affärsmässg synvnkel så skapar ett läckage en förlust av produkt, omfattande sanerngsarbete, stort drftstopp, och en negatv syn på bolaget från meda och männskor, vlket tllsammans kan resultera enorma ekonomska förluster. Med en väl fungerande nvallnng så kan dessa förluster reduceras avsevärt. 1. Problem & Utmanng Inom snar framtd kommer det trolgtvs att byggas ett stort antal nya nvallnngar på oljedepåer runt om norden och världen. Frågan är vlken typ av nvallnng som är bäst med avseende på ett flertal faktorer. Man vll att en nvallnng ska ha bästa möjlga mljösäkerhet, brandsäkerhet, personsäkerhet, tllförltlghet, åtkomst, underhållsntervall, storlek, ekonom mm. Många faktorer spelar mot varandra och prorterng behöver göras för att skapa en nvallnng som uppnår acceptabla nvåer på de olka faktorerna för den aktuella csternen med dess stuaton och omständgheter. Eftersom förhållandena är olka krng varje cstern så går det nte att göra en enstaka modell på nvallnng som fungerar bäst överallt, men med hänsyn tll de omständgheter som råder, så kan väglednng och rktlnjer skapas för att lättare få en uppfattnng om vlken modell som kan vara lämplg för det ensklda fallet. Eftersom omständgheterna är så olka krng varje cstern så är utmanngen att ta fram rktlnjer som kan hjälpa och vägleda tll vlken nvallnngsmodell som är bäst lämpad för det ensklda fallet. 1.3 Syfte & Mål Syftet och målet med denna rapport är att få en ökad samlad nformaton om nvallnngsbyggnatoner och rådgvnng tll vlken nvallnngsmodell som man bör välja varje ensklt fall där byggnaton av nvallnng är aktuellt. Man vll ge en överblck över vlka 7

8 nvallnngsmodeller som fnns, och även förmedla förståelse krng vlka fördelar respektve nackdelar de olka modellerna har. Denna rapport ska ge en väglednng tll vlken nvallnng som kan vara lämplg att bygga för den ensklda csternen med dess stuaton och omständgheter. 1.4 Avgränsnng Denna rapport hanterar byggnaton av nvallnngar för stora produktcsterner. Det antas att nordskt klmat och förhållanden råder. Modellerna som beaktas är hänsyn tll Shells oljedepåer och tll de verksamheter som råder där. Många olka modeller kommer att gås genom och därför hålls detta arbete på en översktlg nvå, detta för att få en övergrpande bld krng de olka nvallnngsmodellerna, och en beskrvnng på respektve modells fördelar och nackdelar. 8

9 . Etablerad teknk och problematk.1 Hur stor är omfattnngen I Sverge fnns det dag totalt crka 40 oljedepåer där man hanterar bensn, desel och eldnngsoljor [1]. I norden så har Shell crka 9 oljedepåer varav det på nästan varje depå fnns csterner där ny- eller tllbyggnaton av nvallnngar kan vara aktuellt. Det fnns även många befntlga nvallnngar där renoverng kan vara tänkbart nom snar framtd. I Sverge så fanns det år 004, 138 csterner. Av dessa var 388 bensncsterner och 944 oljecsterner. I denna statstk har endast csterner som använts för lagrng och dstrbuton av petroleumprodukter nkluderats. Inga raffnaderer eller petrokem är nkluderade, nte heller csterner för lagrng av bränsle för kraftverk eller ndustrer med försörjnng per bl eller järnväg är nkluderade []. Shell har åtta oljedepåer Sverge där nvallnngsbyggnaton och nvallnngsarbeten kan vara aktuellt. Ser man på Shell norden så har Norge sexton större oljedepåer, Fnland fnns sex stycken, och Danmark fnns en. Majorteten av de stora oljedepåerna har flera csterner där nvallnngsarbeten kan vara aktuellt. Om man ser på Shell norden, med 9 oljedepåer och med alla dess csterner så ser man vlken stor omfattnng detta får, d v s om man bestämmer sg för att alla csterner ska ha fullskalga andra skydd form av nvallnngar som täcker n hela produktvolymen.. Så ser det ut dag och etablerad teknk På Shells oljedepåer dag saknar många csterner som nnehåller klass 3 produkter typ deseloch eldnngsoljor ett fullskalgt andra skydd eller nvallnng. Shells rktlnje och myndgheters rekommendatoner är att fullskalg nvallnng ska fnnas för varje stor produktcstern norden. Idag står de flesta csterner på ett fundament form av en betongrng som är fylld med sand och grus, både och under rngen. Sanden och gruset lgger vanlgtvs drekt kontakt med csternbottenplåten. De flesta av csternerna är byggda någon gång mellan och talet. En typ depå består av 0 csterner varav 5 är sedan lång td tllbaka nvallade bensncsterner, medan resterande 15 csterner är fotogen och oljecsterner placerade recesser csterngården, 9

10 depåns genomslag är ton per år []. Antalet båt leveranser tll depån är runt 40 båtar per år. Tll vssa depåer är det daglg försörjnng va järnväg. Csternernas storlek skljer sg kraftgt, från att vara mndre lggande csterner på 10 m³ tll stora stående csterner på crka m³, det sst nämnda är csternen drygt 30 meter dameter och 0 meter hög. Dom flesta csterner har en form av en cylnder, men det fnns även sfärska csterner och halvsfärska csterner. Produkterna som lagras csternerna klassfceras enlgt nedan Klass 1 Bensnprodukter Klass Fotogenprodukter Klass 3 Deselprodukter Av dessa tre klasser så utgör hanterng av klass 1 produkter högst rsk. Alla csterner som nnehåller bensn och andra klass 1 produkter har dag nvallnng. Majorteten av dessa är form av armerad betongmur som löper runt csternen med antngen betongbotten eller grusbotten med en underlggande membranmatta. För att komma n nvallnngen så fnns det vanlgtvs en byggd trappa stål där man kan ta sg över n tll nvallnngen. Det fnns också en nödstege som oftast är belägen på andra sdan av nvallnngen, förhållande tll trappan. Inne nvallnngen så brukar det fnnas rör och ventler, det fnns även belysnng samt dverse annan utrustnng tllhörande csternen och nvallnngen. Det fnns även brunnar där regnvatten samlas upp. Efter en daglg okulär översyn krng nvallnngarna och csternerna så pumpas uppkommet regnvattnen nne nvallnngen bort tll en oljeavskljare, och därefter tll kommunala avloppet för dagvatten eller annan anordnng. Området runt omkrng nvallnngarna brukar normalt vara grusade med makadam. Alternatvt lgger nvallnngen delvs ngrävd en backe. Utanför nvallnngen så brukar det fnnas ett pumphus för dstrbutonspumpar och länspumpar med tllhörande armatur och nstrument. Dessa pumphus brukar ha ett tak samt lgga en mnnvallnng för att täcka upp eventuella läckage och spll. Uppkommen vätska mnnvallnngen brukar ledas tll en slopcstern (cstern avsedd för returnerad produkt mm) eller lknande för vdare hanterng. Längs med betongnvallnngarna är det ofta rördragnngar från andra csterner på oljedepån. En del depåer och csterner har låga jordvallar med underlggande membranmattor. På membranmattorna så har det oftast fyllts på med et lager grus. Det är vanlgt att det har byggts så kallade 15 mnuters nvallnngar. Dessa nvallnngar är byggda och dmensonerade för att kunna täcka n ett läckage som motsvarar 15 mnuters fyllnng av cstern vd full pumphastghet. Detta har byggts för att klara av läckage vd överfyllnng av csternen, men är också användbart vd andra mndre läckage. 10

11 .3 Olka förutsättnngar Varje enskld oljedepå och varje enskld cstern har en specfk stuaton omkrng sg med avseende på natur och ntllggande omständgheter. Dom flesta av oljedepåerna lgger vd kusten eller ntll stora sjöar, men det fnns också oljedepåer som är lokalserade nne landet. Omkrng vssa csterner fnns det väldgt mycket plats, medan det krng andra är väldgt trångt med utrymme. Vssa depåer lgger närheten av bostadsområden, och andra närheten av ndustrer. En del csterner kan vara extremt stora, och andra förhållandevs små. Vssa lgger närheten av rörgator där det dragts upp tll tjugo olka rör ntll varandra. Rörgatorna kan vara dragna flera meter högt uppe luften, medan de andra fall dragts lågt längs marken. Vssa oljedepåer lgger relatvt lättåtkomlga för obehörga och utomstående, vlket kan medföra en ökad rsk för terrorsm och sabotage, andra har väl tlltagna säkerhetsanordnngar..4 Problem på befntlga nvallnngar Ytlg och vsuell kontroll har genomförts av författaren på ett flertal befntlga nvallnngar. Författaren har totalt besökt 15 oljedepåer Sverge, Danmark, Norge och Tyskland, och har då sett återkommande problem på befntlga nvallnngar. Nedan följer en beskrvnng av problem som påträffats på exsterande nvallnngar. Csternfundament Fundamentet som csternen står på består normalt av en betongplatta eller betongrng. Dessa fundament är ofta byggda för låga enlgt författaren, vlket resulterar att regnvatten, snö och s nvallnngen ofta lgger kontakt med csternmantel, och som därmed orsakar korroson på csternväggen. Man bör alltså bygga csternfundamentet med en förhöjd klack så att lggande regnvatten nte når upp tll csternväggen och skadar den. Betongbesprutade bergsklackar I vssa nvallnngar går det n bergsklackar från ntllggande sluttnngar. Dessa är bland besprutade med betong. Denna teknk verkar nte fungera väl då det ofta förekommer mycket skärvor och sprckor. Detta kan tänkas uppkomma då berget är fuktgt och vattnet fryser tll s. I och med sens utvdgnng trycks den tunna sprutbetongen sönder skärvor och faller ner på marken. 11

12 Invallnng samband med naturlg backe Vssa nvallnngar lgger samband med en sluttande backe. Där rnner och rasar sand och jord ner nvallnngen, ofta samband med regn. Sanden och jorden som hamnar nvallnngen resulterar ökad växtlghet. Denna växtlghet skadar längden nvallnngen och csternen genom att den förstör betongen och nvallnngskonstruktonen. Växtlgheten kan även lgga ntll csternmanteln, vlket skadar csternen eftersom området ständgt är fuktgt, och därmed korroderar på plåten. I dessa fall skulle man kunna bygga en skyddsvall som håller uppe jorden och sanden backen och förhndrar att detta faller ner nvallnngen. Man bör även nföra någon typ av vattenavlednng, så vattnet nte blr stllastående och därmed kan förstöra den byggda skyddsvallen. Tll eller ombyggnaton av befntlg betongnvallnng På betongnvallnngar som är tll- eller ombyggda så fnner man bland genomgående sprckor mellan den äldre och den nyare betongen. Man bör därför helst bygga hela nvallnngen vd ett och samma tllfälle. Men om man ändå vll göra en ombyggnaton så bör teknker studeras bättre, så att dessa sprckor nte uppstår. Konstrukton för vattendränerng Synlg sprcka runt hela betongnvallnngen har påträffats vd ett fall där marken nom nvallnngen lgger högre än marken utanför. Detta kan ha skett på grund av att gruset ovanför membranmattan nvallnngsbotten har konstant nnehållt vatten som sedan vntertd fryst tll s och därmed tryckt upp en sprcka runt hela nvallnngen. Trolgtvs har detta uppkommt på grund av en sämre konstrukton av vattendränerngen, som detta fall nte tar bort allt vatten marken nom nvallnngen. För bortförsel av regnvatten nom en nvallnng används normalt en vattenpump, denna vattenpump brukar normalt vara kopplad tll en flödesmätare som stänger av pumpen automatskt när flödet upphör. I detta fall rnner nte vattnet fram tllräcklgt snabbt och pumpen hnner då stanna. Detta skulle kunna lösas genom att lägga dränerngsrör nvallnngsmarken som leder fram vattnet tll brunnen snabbare. Sprckor nvallnngsmarken av betong Sprckor betongmarken förekommer väldgt ofta. Vd flertalet lagnngsförsök så verkar lagnng med gumm- eller btumenblandnng fungera mycket bättre än lagnng med betong. Lagnngar med betong har ofta knäckts upp skärvor på grund av s och växtlghet. Vd lagnng med gumm- eller btumenblandnng bör man se tll att materalblandnngen tål de produkter som lagras nom nvallnngen och även solljus. Glpor mellan betongmark och betongmur Dålg fognng mellan betongmarken och betongvallen är väldgt vanlgt förekommande. Det går ofta att stoppa n en hel penna på djupet, men det är svårt att se om glporna är genomlöpande eller nte. Denna glpa bör man försöka mnmera samband med byggnaton av betongnvallnng. Vd reparaton så kan denna glpa förslagsvs lagas och fogas med tålg gumm- eller btumenblandnng. 1

13 Invallnngsgenomförngar Csterner och nvallnngar har uppdaterats med nya teknska lösnngar och förändrngar vartefter årtondena löpt. Detta har medfört att nya nvallnngsgenomförngar med rör och kablar har skapats, medan gamla har tagts bort. De nya genomförngarna är nte alltd täta utan nnehåller bland glpor där läckage kan uppstå. Även här kan fognng av gumm- eller btumenblandnng vara ett bra alternatv. Det har också påträffas att gamla genomförngar som nte används längre nte har blvt gensatta. Detta skulle kunna göras genom betonggjutnng eller någon typ av lock som fästes fast tätt. Äldre betongväggar Vanlgt förekommande är att nvallnngars betongväggar har vttrat tll skärvor så att armerngen blvt synlg. För full funkton bör dessa repareras. Teknker bör studeras så att reparatonen blr sold med befntlga betongen, annars fnns stor rsk att reparatonen snabbt går sönder. 13

14 3. Poltk Eftersom behovet och konsumtonen på eldnngsoljor sedan toppnvån 1971 har mnskat för varje år på grund av en övergång uppvärmnngssektorn från olja tll el samband med kärnkraftsutbyggnaden, och mnskat användande nom ndustrn, så kan det tänkas att flera csterner nnehållande dessa produkter kan tvngas läggas ned vd eventuell lagstftnng om fullvärdgt nvallnngskrav. Dock kvarstår faktumet att många csterner kommer att behöva nvallas om en sådan lagstftnng träder kraft. Det är även möjlgt att dessa csterner kan komma att användas tll nya bränslen så som etanol och FAME. Med successvt ökande mljötänk så kommer nvallnngar och säkerhet trolgen dskuteras allt oftare. I Agrenus rapport Analys av alternatva säkerhetsåtgärder oljedepåer med tonvkt på csternsäkerhet [] framgår det tydlgt att rsken och sanerngskostnaden på ett läckage är långt under kostnaden för att bygga betongnvallnngar, samt att det är mer påfrestande på mljön att bygga nya betongnvallnngar än att ta hand om eventuella läckage. Men det som nte framgår är rsken och kostnaden för en eventuell brandkatastrof, så som t ex Buncefeld olyckan [3], eller som den skrvande stund aktuella olyckan på BP s oljeplattform USA [4] som httlls krävt elva männskors lv. Katastrofer som dessa kostar extremt mycket pengar att åtgärda. Medas och männskors uppfattnng om företaget som orsakat katastrofen påverkas starkt negatvt under väldgt lång td. 3.1 Mljömyndgheter Det är upp tll länsstyrelserna Sverges olka län att själva besluta vlka krav som gäller angående nvallnngar. De flesta län rekommenderar dock att en nvallnng ska vara tät och rymma mnst den största csternens volym plus to procent av alla csternernas sammanlagda volym nom nvallnngen. I fallet med en cstern en nvallnng så skall nvallnngen alltså täcka 110 % av csternens volym. Detta antagande för att även täcka n eventuellt regnvatten. Länsstyrelserna vll vanlgen att oljedepåerna själva ska utreda möjlgheten att nvalla sna csterner fullständgt, och efter dskusson tas beslut. 14

15 3. Brandmyndgheter Brandmyndgheter tycker att förvarngsplatser av bränslen skall vara utförd så att de brandfarlga vätskorna vd ett utsläpp nte kan sprdas okontrollerat. Förvarnngsplatsens utformnng skall begränsa rsken för sprdnng av de brandfarlga vätskorna och begränsa rsken för skada på personer och egendom vd en uppkommen brand, och även underlätta brandbekämpnng och släcknng. En nvallnng, avlednng eller annan teknsk lösnng, för att förhndra att ett utsläpp sprds okontrollerat, skall vara beräknad och konstruerad utfrån den förvarade mängdens volym, vätskans klassndelnng, antal csterner eller lösa behållare som fnns, och vd ny- eller ombyggnaton, det behov av kyl och släckvatten som kan fnnas. Brandfarlga vätskor får nte förvaras tllsammans med brandfarlg gas eller lättantändlgt gods. För att en nvallnng alltd skall kunna vara tät och fylla sn funkton är det vktgt att träd eller buskar nte tllåts växa nom nvallnngen. Sådan växtlghet och annat brännbart materal bdrar tll ökad brandbelastnng och brandsprdnng på förvarngsplatsen. Storlek och utformnng på nvallnng eller avlednng bör bestämmas samråd med räddnngstjänsten kommunen. Det är vktgt att nvallnngen eller avlednngen nte tar upp en större area än att räddnngstjänsten har möjlghet och resurser att kunna bekämpa en uppkommen brand. Gemensam nvallnng för flera csterner kan utföras antngen så att samtlga csterner omges av en gemensam huvudvall eller också så att enstaka csterner förses med särsklda nvallnngar, som förbnds med varandra genom rör, rännor eller på lknande sätt. Förbndelserna bör lgga vallarnas överkant. På detta sätt undvks att utrunnen vätska sprder sg över hela nvallnngssystemet vd mndre läckage. Uppdelnng av gemensam nvallnng sektoner kan ske genom att vallar (sektonsvallar), som lämplgen är lägre än den vall som bldar nvallnngens ytterkant (huvudvall), anläggs nom nvallnngen. Härgenom undvks att den utläckande vätskan sprder sg över hela nvallnngens botten vd mndre läckage. Csternfundament av lämplg höjd kan ngå ett system av sektonsvallar. Sektonsvallen bör utformas så att dess överdel kan utnyttjas som gångväg tll cstern och csternutrustnng. Kraven på täthet och hållfasthet behöver nte ställas lka högt fråga om sektonsvall som när det gäller huvudvall. Regnvatten, kylvatten och dylkt från nvallnng kan ledas bort med rörlednng från nvallnngens lägsta punkt ut genom vallen. Om lednngen har ventl bör den nte vara sådan att vatten kan stanna kvar den och frysa tll s. Kraven från brandmyndgheterna ställs högre vd nybyggnaton än vd ombyggnaton, detta för att ntegraton av de senaste teknkerna är enklare vd nybyggnaton. 15

16 Med ombyggnad menas t ex att - nvallnng byggs krng cstern som nte tdgare vart nvallad eller - csterner modferas så att brandfarlga vätskor klass 3 eller b byts mot brandfarlgare vätskor klass a eller 1. Med nybyggnad menas t ex att - ny förvarngsplats med csterner byggs, - lagrngskapacteten väsentlgt ökas på cke nvallade csternområden, eller - fler csterner nstalleras nom befntlg nvallnng. Kyl- och släckvatten en nvallnng kan ställa tll problem genom att brnnande brandfarlg vätska flyter ovanpå vattnet och därmed rskerar att sprda branden. Därför är det vktgt att det oljedepåns rskutrednng ngår ett avsntt om hur kyl- och släckvatten skall tas om hand på ett betryggande sätt. Med släckvatten avses ett släckmedel nnehållande vatten med olka typer av skum eller tllsatser, som är lämplgt för släcknng av aktuell brandfarlg vätska. Rsken för att csternen kan börja flyta eller på annat sätt påverkas av att nvallnngen fylls med kyl- eller släckvatten bör beaktas vd dmensonerngen av nvallnngens storlek. I tabell 3..1 vsas rekommendatoner på nvallnngsstorlek från Sprängämnesnspektonens föreskrfter [5]. Brandfarlg vätska Enskld cstern Flera csterner Klass 1 3<V Hela csternens volym Den största csternens volym plus 10 % av de övrga csternernas volym V> % av csternernas Hela csternens volym sammanlagda volym Tabell 3..1: Rekommenderad nvallnngsstorlek på csterner utomhus (V är volym m 3 ) [5]. För att försvåra sprdnng och underlätta släcknng av en uppkommen brand så bör det fnnas brandgator nom förvarngsområdet. Detta för att kunna komma fram med nödvändg utrustnng som används vd släcknng. Brandgatorna delas upp huvudbrandgata och brandgata. Huvudbrandgatan bör vara ungefär 5 meter bred, medan brandgata bör ha en ungefärlg bredd på 1 meter, se fgurerna 3.. tll

17 Huvudbrandgata Huvudbrandgata mellan nvallad cstern och byggnad, samt mellan två nvallade csterner. Avstånden räknas mellan nvallnngens nre övre kant och byggnad, respektve nvallnngarnas nre övre kanter. Se fgur 3... Fgur 3..: Huvudbrandgata mellan nvallade csterner, samt byggnad. [5] Huvudbrandgata mellan onvallad och nvallad cstern, räknas från nvallnngens nre övre kant tll csternmantel. Se fgur Fgur 3..3: Huvudbrandgata mellan onvallad cstern och nvallad cstern. [5] 17

18 Huvudbrandgata / brandgata Huvudbrandgata respektve brandgata mellan onvallad cstern och byggnad samt mellan onvallade csterner, räknas mellan csternmantel och byggnad respektve csternernas mantelytor. Se fgur Fgur 3..4: Huvudbrandgata mellan onvallade csterner, samt byggnad. [5] Brandgata Brandgata, mellan onvallad och nvallad cstern, räknas från nvallnngens nre övre kant tll csternmantel. Avståndet mellan csternernas mantelytor är mnst 1 meter, och mnst 9 meter mellan nvallnngens nre övre kant och csternmanteln, se fgur Fgur 3..5: Brandgata mellan onvallad cstern och nvallad cstern. [5] 18

19 Brandgata mellan två nvallade csterner, räknas från nvallnngarnas nre övre kanter. Avståndet mellan csternernas mantelytor är mnst 1 meter, och avståndet mellan nvallnngarna mnst 6 meter. Fgur 3..6: Brandgata mellan nvallade csterner. [5] 3.3 Shells globala nterna krav Shell har upprättat globala nterna krav som säger att csterner som nnehåller produkter som kan ha en negatv mljöpåverkan vd ett läckage ska ha en nvallnng med tllfredställande storlek och struktur. Senast 01 så skall alla csterner nneha ett andra skydd. 3.4 Övrga rekommendatoner Invallnngar krng stora produktcsterner är ett aktuellt ämne nom poltken just nu, så man bör studera denna utvecklng noga och även kommuncera med myndgheter så man bygger nvallnngar som även klarar framtda krav. 3.5 Framtda krav Vanlgaste rekommendaton och lagförslag dag är att nvallnngen ska vara största csternen plus 10 % av den totala csternvolymen nom nvallnngen. Detta utgör en rsk vd en uppkommen brand, då flera csterner kan gå sönder samtdgt och utge läckage, då fnns det rsk att den brandfarlga vätskan rnner över nvallnngsväggarna och branden kan då sprda sg vdare nom csternparken och närlggande natur. Vd byggnaton av nvallnng så bör man beakta och uppskatta eventuella ändrngar framtda lagkrav, då det med ökad mljö-, egendom-, och personsäkerhet kan tänkas att nvallnngskravet ändras tll total csternkapactet nom nvallnngen plus 10 % form av regnvatten och släckvatten. 19

20 4. Rskanalys 4.1 Rsker och konsekvenser Invallnng kan försvåra tllsyn och därför öka rsken för oönskade läckage, eftersom man vanlgen behöver ta sg över och ner nvallnngen för att göra en översyn. Översynsronder bör ske regelbundet, förslagsvs daglgen. För att försäkra sg om att översynen sker regelbundet så skulle ett system kunna nstalleras med utplacerade kontrollstatoner där översynens tdpunkt noteras. Man bör så fall använda utrustnng som är EX klassad, vlket nnebär att den är godkänd att användas samband med hanterng av brandfarlga bränslen. Utsläpp och brand bör mnmeras då släckvatten och produkt ger skador på mljön. Sprdnng av rökgaser ger skador på männskor, värmestrålnng ger skador på männskor och egendom. Släckvatten med dess tllsatser och förorenat med olja har vsat sg vara särsklt skadlg för naturen då den tar sg ner grundvattnet och sprder förorenngar vdare. Släckvatten är problematskt då den tar sg genom oljeavskljare. Det bör fnnas en plan på hur man ska ta hand om släckvatten både under och efter användandet. Det fnns nga regler för förhållandet mellan nvallnngshöjd och mark area. Låg vall underlättar brandbekämpnng men har svårt att ta upp eventuella vågor vd ett snabbt utlöst läckage. Med hög vall bör det tas hänsyn tll att csternen kan börja flyta medan nvallnngen fylls, vlket kan resultera katastrof. [6] Om en csternbrand bryter ut fnns det ntellt två beslut att välja mellan. Antngen får csternen brnna tlls bränslet tar slut eller så nleds ett släckförsök. I vssa fall har det vsat sg att kostnaderna för släcknsatser blvt lka höga som värdet av den produkt som lagrats den branddrabbade csternen/csternerna. Det kan då tyckas att släcknng nte alltd måste vara ett gvet val. Eftersom petroleumprodukter har en genomsnttlg avbrnnngstd på 4-6 mllmeter per mnut kan det dock ta flera dagar nnan csternnnehållet brunnt ut, vlket nnebär att släcknng prncp är ett krav från samhället. En brnnande cstern medför rsk för hetzonsbldnng, vlket nnebär att värmen från branden fortplantar sg ner csternkonstruktonen. Denna uppvärmnng kan leda tll bolover om branden nte stoppas. Dessutom kommer omgvnngen att påverkas av luftförorenngar så länge branden fortgår. [7] 0

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION Förberedelse 1 Materalet tll Pergo lamnatgolv levereras med llustrerade anvsnngar. I texten nedan ger v förklarngar tll llustratonerna, som kan delas upp tre områden: Förberedelser, Läggnng och Rengörng.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION

Förberedelse INSTALLATION INFORMATION Förberedelse 1 Materalet tll Pergo trägolv levereras med llustrerade anvsnngar. I texten nedan ger v förklarngar tll llustratonerna, som kan delas upp tre områden: Förberedelser, Läggnng och Rengörng.

Läs mer

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch

Skolbelysning. Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolbelysnng Ecophon, fotograf: Hans Georg Esch Skolan är Sverges vanlgaste arbetsplats. En arbetsplats för barn, ungdomar och vuxna. Skolmljön ska skapa förutsättnngar för kreatvtet och stmulera nlärnng.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Tillfälliga elanläggningar (Källor: SEK handbok 415 oktober 2007, SS4364000 kap 704, ELSÄK-FS)

Tillfälliga elanläggningar (Källor: SEK handbok 415 oktober 2007, SS4364000 kap 704, ELSÄK-FS) Approved by/godkänt av (tjänsteställebetecknng namn) QFD Dck Erksson Issued by/utfärdat av (tjänsteställebetecknng namn telefon) To/Tll (tjänsteställebetecknng namn) Instrukton Ttle/Rubrk Fle name/flnamn

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 11:23: Vad rolgt att n känner att mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö

Beryll Tävlingsförslag av Johan Johansson & Joakim Carlsson Modernisering av mineralutställningen vid SBN - ett steg mot bättre lärandemiljö Sda 1 eryll Joakm Carlsson eryll Tävlngsförslag av Johan Johansson & Joakm Carlsson Modernserng av mneralutställnngen vd SN - ett steg mot bättre lärandemljö Luleå teknska unverstet Sda 2 eryll Joakm Carlsson

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364

Snabbguide. Kaba elolegic programmeringsenhet 1364 Snabbgude Kaba elolegc programmerngsenhet 1364 Innehåll Informaton Förpacknngsnnehåll 3 Textförklarng 3 Ansvar 3 Skydd av systemdata 3 Frmware 3 Programmera Starta och Stänga av 4 Mnneskort 4 Exportera

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola Handlngsplan Grön Flagg Salvägens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-02 11:11: N har valt fna och ntressanta utvecklngsområden med många olka typer av aktvteter som kan skapa nyfkenhet och

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Avfallsplan 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) A V F A L L S P L A N 2 0 1 4-2 0 1 8 Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612

Läs mer

Viktig information från din kommun!

Viktig information från din kommun! Vktg nformaton från dn kommun! Att bry sg om, är att öka tryggheten för oss alla! Foto: Johnny Franzén V vll alla uppnå det goda lvet. Där är tryggheten och säkerheten vktga beståndsdelar. Därför är de

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

unicon ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT 1984-03-01 UNICON FÖRENADE KONSULTER

unicon ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT 1984-03-01 UNICON FÖRENADE KONSULTER uncon ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT 1984-03-01 UNICON FÖRENADE KONSULTER uncon STEN LEIJONHUFVUD URS LINDHOLM ANALYS AV DATORER I KONTROLLRUM FÖR KÄRNKRAFTVERK SLUTRAPPORT

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-08-12 11:30: N har verklgen kommt långt ert Grön Flagg-arbete där hållbarhetstanken verkar

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 8 jun 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 8 jun 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 8 jun 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-06-08 10:42: Vlka bra utvecklngsområden och en så nnehållsrk rapport n har skckat n

Läs mer

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:11: N har jättefna konkreta utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola Handlngsplan Grön Flagg Hamregårds förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-03-30 08:43: Vlket härlgt vattentema n ska arbeta med tllsammans med barnen och strålande att n utgått från barnens ntresse

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 11:23: Det verkar som om mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt långt!

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-07 14:13: N har en bra rapport och det är nte långt från ett godkännande. V skulle vlja

Läs mer

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015

Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Synteleje förskola 26 aug 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-26 09:46: Det har vart rolgt att läsa er rapport och se hur n har ntegrerat hållbar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-18 13:37: Bra genomtänkt handlngsplan. N har valt vktga områden med många kloka frågeställnngar er handlngsplan med bra aktvteter.

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola Handlngsplan Grön Flagg Sagomossens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 12:42: Det låter som en bra dé att ntegrera mljörådet förskolerådet som har en sån bred representaton. N har vktga

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015

Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Fågelsångs förskola 23 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-23 21:27: "Möten med solen, möten med vnd, möten med vatten!" Er rapport är näst ntll

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013

Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-28 09:33: Det är klart att n blr godkända med en sådan fn rapport! Det är nsprerande

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

Manual. För användaren. Manual. eloblock. Elpanna för montage på vägg

Manual. För användaren. Manual. eloblock. Elpanna för montage på vägg Manual För användaren Manual eloblock Elpanna för montage på vägg SE Innehållsförtecknng Innehållsförtecknng 1 Hänvsnng tll dokumentaton...3 1.1 Beakta gällande underlag...3 1.2 Förvara underlagen...3

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Föreskrfter Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) F Ö RE S K RI F T E R Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85

Läs mer

Referensguide. Inställning och flödning

Referensguide. Inställning och flödning Referensgude Inställnng och flödnng Före Inställnng, samla hop följande materal: En 500 ml- eller 1000 ml-påse/flaska flödnngslösnng (0,9 % NaCl med tllsats av 1 E/ml heparn) En 500 ml- eller 1000 ml-påse

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~ Kommunstyrelsens handlng nr 1/2012 Fördjupnng av översktsplanen för FÖRÄNDRINGAR Stora Djulö säter med omgvnngar O Bostäder anpassade tll landskapet Katrneholms kommun ~~~~~~_:, O Utvdgnng av skogskyrkogården

Läs mer

INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område.

INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område. 1 INLEDNING Upprättandet av en utvecklngsplan för vattentjänsten grundar sg på lagen om vattentjänster som trädde kraft 1.3.2001. Syftet med denna lag är att trygga vattentjänster som, tll skälga kostnader,

Läs mer

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Speldosans förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 12:45: Gratts tll er första certferng Grön Flagg! Vad rolgt att n känner att mljöarbetet

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun

Ny renhållningsordning för Finspångs kommun, yttrande till Finspångs kommun 1 (1) Mljö och samhällsbyggnadsförvaltnngen ToS, Mare Hägglund 2013-05-16 Dnr KS 2013-318 Dnr Sbn 2013-185 Kommunstyrelsen Ny renhållnngsordnng för Fnspångs kommun, yttrande tll Fnspångs kommun Förslag

Läs mer

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak.

Partikeldynamik. Fjädervåg. Balansvåg. Dynamik är läran om rörelsers orsak. Dynamk är läran om rörelsers orsak. Partkeldynamk En partkel är en kropp där utsträcknngen saknar betydelse för dess rörelse. Den kan betraktas som en punktmassa utan rotaton. Massa kan defneras på två

Läs mer

Elteknik Svenska AB. FACI - trygghetslarm. Produktlista. Kontaktperson: Palle Wiklund Telefon: 060-16 60 00 Fax: 060-17 42 46

Elteknik Svenska AB. FACI - trygghetslarm. Produktlista. Kontaktperson: Palle Wiklund Telefon: 060-16 60 00 Fax: 060-17 42 46 Elteknk Svenska AB FACI - trygghetslarm Besöksadress: Postadress: Axvägen 10, 853 50 Sundsvall Box 6050, 850 06 Sundsvall Produktlsta Kontaktperson: Palle Wklund Telefon: 060-16 60 00 Fax: 060-17 42 46

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena

Läs mer

Folkrätten och kriget mot terrorismen

Folkrätten och kriget mot terrorismen Mänsklga demokrat Folkrätten FN I den här teorbakgrunden: presenterar v en överskt av folkrätten de hot den har utsatts för genom det onskränkta krget mot terrorsmen åskådlggör v FN:s roll ett väl fungerande

Läs mer

HR92. 2. Kort beskrivning. 1. Leveransomfattning

HR92. 2. Kort beskrivning. 1. Leveransomfattning 2. Kort beskrvnng HR92 Trådlös termostat. Leveransomfattnng I termostatens förpacknng httar du följande: 2 3 4 2443 Termostaten HR92 är eu.bac-certferad. Honeywell HR92 är en trådlös radatortermostat med

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

Laser Distancer LD 420. Bruksanvisning

Laser Distancer LD 420. Bruksanvisning Laser Dstancer LD 40 sv Bruksanvsnng Innehåll Etablera nstrument - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Introdukton- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Överskt - - - - - - -

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Gärdesängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 20121012 11:04: Lte fler uppgfter tack... 20121023 15:38: N har vktga och relevanta mål samt aktvteter som kan göra alla delaktga

Läs mer

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI) STATISTISKA CENTRALBYRÅN Dokumentaton (6) ES/PR-S 0-- artn Kullendorff arcus rdén Dokumentaton krng beräknngsmetoder använda för prsndex för elförsörjnng (SPIN 35.) nom hemmamarknadsprsndex (HPI) Indextalen

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superpriser gäller t.o.m 30.07.2015. Från 2.600:- 1.964:- 2.925:- -25%

SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superpriser gäller t.o.m 30.07.2015. Från 2.600:- 1.964:- 2.925:- -25% SOMMARERBJUDANDE! UPP TILL 30% RABATT Superprser gäller t.o.m 30.07.2015-20 % Från 2.600:- -18 % PÅ KÖPET! Blvårdskt (värde 450:-). Vd köp för mnst 3.500:- 1.964:- ÄR DIN LEVERANTÖR MILJÖCERTIFIERAD I

Läs mer

odeller och storlekarw

odeller och storlekarw odeller och storlekarw Bras-Spsen, ett bra val tll dn öppna sps! Bras-Spsen nsats var före sn td när den kom ut på marknaden mtten av 80-talet Eldnngsteknken och rökkanalsystemet skyddades under många

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Bras-Spisen, ett bra val till din öppna spis!

Bras-Spisen, ett bra val till din öppna spis! Bras-Spsen, ett bra val tll dn öppna sps! Bras-Spsen nsats var före sn td när den kom ut på marknaden mtten av 80-talet. Eldnngsteknken och rökkanalsystemet skyddades under många år av tre olka patent.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum 19.2.2013 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nr 1/2013 1/1 Sammanträdestd Tsdagen den 19 februar 2013 kl. 13.00-14.40 Sammanträdesplats Kommungården Beslutande: Ersättare: Broända, Helena Wstbacka, Inger Enfors, Vdar Furu, Danel,

Läs mer