Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Transkript

1 Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2014

2 H rm, H -...H r Angåde Vskotrar Delrapport från utrednng åtgärder mot buller fjällrâd skärgårdar m.m.

3

4 E ] Stats offtlga Mljö- naturresursdepanemtet Angåde Vskotrar Delrapport från utrednng åtgärder mot buller fjällråd skärgårdar m.m. Stockholm 1992

5 från Allmänna Förlaget, ocksåpå uppdrag regerngskanslets SOU Ds kan köpas valtnngskontor besörja nemssutsändnngar dessapublkatoner. Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst Stockholm Tel Telefax Publkatonema kan ocksåköpas Informatonsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm. REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL Stockholm 1992 ISBN ISSN x

6 Tll statsrådet Görel Thurdn Regerng bemyndgade d 29 august 1991 chef Mljödepartemtet tllkalla särskld utredare uppgft utreda åtgärder mot buller 1 fjäll- råd skärgårdar m.m. Med stöd bemyndgandet ordnades fr.o.m. d 6 september 1991 departemtsrâdet Kjell Svsson särskld utredare. Fr.o.m. d 21 januar 1992 ord- nades sakkunnga utrednng byrådrektör Ercson Länsstyrels Jämtlands län, länsarktek- t Eva Gyllsvärd Länsstyrels Stockholms län, projektledar drektör Bo Löwdahl Boverket, delnngs- Mats nadsnämndsordand Roger Nääs Härjedals kmun. S sakkunng fr.o.m. d 30 januar 1992 ordnades f.d. kmun. stadsarktekt Björn Cederström Norrtälje Tll sekreterare ordnades fr.o.m. d 15 oktober Allan Nlsson Naturvårdsverket bygg arktekt Gösta Wnberg fr.o.m. d 1 janua- r 1992 byrádrektör Tmy Fredrksson.

7 Här skotrar. överlämnar v vdelrapport angåde Stockholm d 4 maj Kjell Svsson Gösta Wnberg Tmy G Fredrksson

8 INNEHÅLL SAMMANFATTNING F INLEDNING Uppdraget Underlag Förslag från Naturvårdsverket gerellt bud mot framande vskotrar Yttrand över Naturvårdsverkets slag Utrednngs kät tll länsstyrelserna Skrvelser från Svska Racerbátbundet GÄLLANDE BESTÄMMELSER Allmänt Sjötrafkordnng Naturvárdslag Hälsoskyddslag SVERIGES GATT EES-talet INTERNATIONELLA HANDELSÅTAGANDEN VÅTTENSKOTERN - Allmänt olägheter ANVÄNDNING OCH PROBLEM 5 1 ÖVERVÄGANDENocn FÖRSLAG ou REGLERING AV ANVÄNDNINGEN AV VATTENSKOTRAR Utgångspunkter 5 2 Geografsk styrnng 5.3 Farkoster bör fas reglerng 5 4 Beslutsmodell Kmuns översktsplan nstrumt - ett vktgt Beslutsordnng Lagstftnng 5.5 Sammanfnng 5 6 Förfnngsslag slag tll reglerng lag dela eskrfter trafk, transporter kmunkatoner Lag bemyndgande ändrng

9 Förordnng ändrng ordnng Vskoterordnng sjötrafk xxxx Blagor Blaga 1 Kmttédrektv Dr Blaga 2 Bldblaga. Olka typer vskotrar samt några lknande farkoster

10 SAMMANFATTNING Várt uppdrag är utreda åtgärder mot buller främst de svska fjäll skärgårdarna. I dna delrapport redovsar v övervägand slag särskld reglerng användnng vskotrar, v har tll uppgft behandla ett rksper- spektv. Det fnns olka typer farkoster allmänt kallas vskoter. Några karaktärstka de vanl- gaste typerna är de är 2-3 m långa, drvs vjetstråle, blr planande vd framdrft är grundgáde samt de är sedda 1-2 personer, står eller stter på vskotern. fordon. D används så nng sport. nöjeskörgott bart Vskotern har knappast någon betydelse nytto- Det kännetecknar användnng vskotern är betydande orsak tll bullret uppfas särsklt störande, är d ofta körs ntsvt n ett begränsat vráde nära land. Vskotrarna kan också a skador pá naturmljön, främst när de körs grunda vråd. V anser det fnns skäl nu reglera användnng lem vskotrar framtd. undvka ytterlgare prob-

11 många där råd sådana ofta används Vskotern För frtd. på vstas eller männskor bor tll syfta d behöver mngsfull bl reglerng där konråd, särsklda tll trafk styra små. är ntress motståde flkterna använ dag sjötrafkordnng kan Bestämmelser d begränsa vråde vsst ett das bl.a. på vnet, färdas fnns rätt allmänna nte v dock bestämmelser anser mljöskäl. Dessa d tllgodose oss ändamålslga vara styrnng. geografska åsyftade modell stället v ordar reglerng vanvända mot bud allmänt på ett bygger använda möjlgheter kbnerat skotrar, råd. angvna särsklt n vskoter kunna tllstånd bör råd särsklda sådana Utan vss annan vskotertävlngar lämnas här. skäl särsklt något fnns det verksamhet gjorda d övervägand är utgångspunkt Vår vd tyngd stor bör översktsplanerng ges kmunala vskoter åknng råd där sådana beslut vssa rksntress För tllåtas. kunna dock bör det hävdas kunna frågor mellankmunala råd. Det dessa besluta länsstyrels åvla garanterar detta fnna form vktgt år vad nflytande görande tll ett möjlghet kmun beslut där eslår V frågor. övrga gäller får nte råde vskoteråknng ett tllåta råd sådana övervägand strd de stå lgt planöversktsplan kmunal gjorts har byggnadslag.

12 Vd reglerng behövs defnton begreppet vskoter, nu nte fnns. Det är svårt fnna defnton urskljer just sådana v- farkoster betraktas vskotrar. V lämnar följande slag. Med vskoter ses motordrv planande vfarkost ar an- tng står eller stter pá. Med sådan allmän defnton behöver det fnnas möjlghet ge närmare eskrfter vlka vfarkoster fas reglerng. I detta sammanhang bör uppmärksammas äv andra vfarkoster orsakar lknande olägheter från mljösynpunkt vskotrarna. V anser reglerng så långt möjlgt fa också sådana vfarkoster. De oss ordade bestämmelserna användnng vskotrar eslår v fnnas särskld ordnng - Vskoterordnng. Regerng bör kunna bemyndgas dela eskrfter, sådan ordnng, g ett tllägg lag bemyndgande dela eskrfter trafk, tran- sporter kmunkatoner.

13

14 ll 1 INLEDNING 1.1 Ugpdraget Utrednngs uppdrag är lgt drektv Blaga 1 utreda möjlgheterna kma tll rätta störnngarna från ett växande antal bullrande aktv- teter snöskotrar våra rekreatonrád, exempelvs trafk motorbåtar. Utrednng redovsa också andra olägheter än buller, anleds de bullrande verksamheterna, t.ex. gaser svall från båtar, samt belysa rs- kerna motorserng frtdsaktvterna ger ökad tllgänglghet tll skyddsvärda råd. S utgångspunkt arbetet anges tll god lvsmljö hör möjlgheter männskor fnna rekreaton råd nte störs buller. Samt- dgt konstateras de rekreatonrád där tystna- d borde vara vktg kvaltet blr allt mer störda buller det blr allt färre råd sällan utsätts buller. Prmärt utrednng belysa möjlgheterna tll konsekvserna restrktoner mot bullrande aktvteter fjäll skärgárdarna. M också andra värdefulla rekreatonrád, där lág bullernvá är angeläg, behandlas. Användnng vskotrar behandlas gerellt.

15 12 råd vlka n är behandla huvuduppgft En hävda angeläg särsklt bullernvá är låg kan verksamheter bullrande tll hur slag lämna huvuduppgft är råd. En sådana annan begränsas mns kr na möjlgheterna belysa nödvändaktvteter. D motordrvna från bullret ka bofasta d accepteras nyttotrafk ga tllgodoses. transportbehov befolknngs möjlgheter vlka belysa vdare Utrednng begränsa lagstftnng befntlg hjälp fnns lämna behövlgt det anses verksamhet bullrande fnngsslag. behandvskotrar frågan drektv bör Enlgt regerng möjlgt det göra tur las I e fråga mar ställnng dna ta restrktogerella utredas rksperspektv ett regonvssa n användnng restrktoner mot ner, andra eller användnngråd vssa eller er vskotrar. trafk begränsnngar användreglerng delrapport dna arbetet I nte haft utrednng har vskotrar nng utsättnngarna g undersöka uppgft vskotrarna. från bullret mnska åtgärder teknska

16 Underlag Förslag från Naturvårdsverket gerellt bud mot framande vskotrar Naturvårdsverket har skrvelse d 26 november 1990 hemställt regerng utfärdar bestämmelser skulle nnebära ett gerellt bud mot användan- de d typ vskotrar är klart ursklj- bara samt aktualserat frågan översyn övrga mljöfrågor samband frtdsbåtstrafk. skrvels ans Naturvårdsverket I allt oftare har kontaktats rörande störnngar från snabba sjöfar- koster, det de flesta fall har gällt v- skotrar. Verket delar uppfnng fande trafk både vskotrar är störande annat allvarlga kan från problem naturskyddssynpunkt, d lätt kan transporteras, vlket nnebär d bland körs mndre sjöar där motorbátstrafk ekmer. normalt frluftslv från mljösynpunkt. Ytterlgare olägheter verket pekar på är vskotern köras grunda vråd, vlket kan a nte Naturvårdsverket det mycket angeläget anser vara reglera färdseln nnan vskoter, antalet har ökat allt mycket. totalbud bör Ett eftersträvas sådana vskotrar används bara nöjes- körnng. Verket framhåller vdare det också fnns ett antal lknande farkoster, mera kan betecknas båtar, det där är vktgt man annan ordnng mera övergrpande ser över mljöfrágorna hela frtdsbátssektorn. Ett sådant arbete får dock nte

17 14 är vskotrar sådana reglerng sa urskljbara. klart slag Naturvårdsverkets över Yttrand organ- Lánsstyrelsernas tll har länsstyrelser Ntton Naturvårdsverkets sg över yttrat LON satonsnämnd användnng sg uttalar Samtlga slag. undantag några Med regleras. behöver vskotrar undan- Tll bud. gerellt någon form ordas län, anser Stockholms Länsstyrels hör tag motverat. är nte bud allmänt ett gerellt ett ordar länsstyrelser de Flera är lagstftnng nuvarande d på pekar bud på ett betungande man admnstratvt allt allmän från hndra kunna sätt effektvt Många vskotrarna. användnng olämplg synpunkt kbneras bör bud gerellt ett anser n vskotrar åknng tllåta möjlghet vråd. vssa Kmunkatll yttrande ett delar, Sjöfartsverket uppfnng Naturvårdsverkets tonsdepartemtet, gv störande kan vskotrar vara körnng Sjöfartsverket mljön. på skada orsaka nng effekterna gäller det när vskotern, på pekar typer andra från flera sg skljer nte mljön, på båtar. fnns nte det Sjöfartsverket Sammantaget anser Verket vskotrar. bjuda gerellt skäl begränsa skäl fnnas kan det emellertd anser detta får ske körnng vlka n råd de

18 15 kan göras länsstyrelserna stöd bestämmelser sjötrafkordnng. gällande Utrednngs kät tll länsstyrelserna Utrednng har kät tll länsstyrelserna bl.a. frågat bullrande aktvteter sådana rekreatonråd där låg bullernvå är angeläg. Av svar framgår länsstyrelserna har delat bud mot trafk vskotrar andra motorbåtar ett stort antal småsjöar delar större sjöar samt vssa hsvkar. Motv bak hud är oftast flera, t.ex. mnska störnngarna på djurlvet, mnska bullerstörnngarna frluftslvet de närbode samt mnska olycksrsk badande. Föreskrfterna har ofta utfärdats stöd sjötra- fkordnng. I naturreservat, naturvårdråd djurskyddråd har sjötrafk många fall reglerats stöd naturvårdslags bestämmelser. Det är allmänhet länsstyrelsernas uppfnng utfärdade bud har klar effekt, äv överträ- delser bland sker. Man pekar på betydels restrktonerna är klart utformade nformaton gällande bestämmelser är vktg. Det framhålls gerella bestämmelser har d del nforma- ton är lätt sprda. Dfferterade bestämmel ser td rum kräver mycket större nformatons- nsatser, bl.a. form skyltar, också fular landskapet. I många svar anges de olägheter hänger samman användnng vskotrar motverar längre gåde reglerng än närvarande. Man anser

19 16 bör problem vskoteråknng är ett bl.a. dvs. motocrossverksamhet, exempelvs behandlas särsklda n dast få användas bör vskotrar fordon bullrande eslås fall några råd. I produktbullerlag. särskld regleras maskner Racerbåtbundet Svska från Svska skrvelser n kmt utrednng har Tll trafk Begränsnng SVERA Racerbátbundet - Aquabkefrån dess vskoters - s.k. gällande restrktoner Beträffande sekton vskoters vorganserade de framgår skrvelserna Av knppas problem de skoteråkarna anser felaktgt på ett beror vskotrar användnng motorockså typer andra gäller vlket nyttjande, på kunskap brst på sn tur beror båtar. Detta kr större bör Där plats. på fel kör på man anvsas. lämplga platser på arna ställas användnng styra regler dags Man anser Ytterefterlevs. de långt, räcker vskotrar hand sta syfte behövas kan regler lgare körstörande begränsa därefter mljön, värna säkerhet. höja sst tll nng faktauppgfvssa redovsats också har skrvelserna I verk- Aquabkesektons vskotrarna ter samhet.

20 17 2 GÄLLANDE BESTÄMELSER 2.1 Allmänt Rätt frtt färdas över v är del alle- mansrätt. Var anses prncp ha rätt färdas tllfällgt uppehålla sg på annans v- ráde, d mån det nte någon mera påtaglg oläghet vägar. En allmän rätt färdas båt kan nte anses tll mera störande trafk. I vart fall är fa rätt nte klara störnngar hemfrd tllåt. Det fnns också anlednng störnngar hemfrd lk- ställa mera betydande störnngar gvnngs lugn, drabbar andra kategorer än de bode, t.ex. bad- ande vd stränder äv långt från bonngshus. I fråga rätt röra sg pá vráde fnns nte motsvarande allmäna straffbestämmelse, trafk på land, vlk bestämmelser brottsbalk bjuder tagande olovlg väg på mark kan ta skada. Man kan nte på motsvarande sätt straffas tagande olovlg farled man färdas på t.ex. ett sklt vråde. Någon ekonsk skada ägare v- eller strandråde blr regel nte heller aktuell på grund trafk. Det fnns dock ny bestämmelse, 324 a, l89135 s. 1, sast ändrad sjölag eskrver

21 18 färdväg, sådan d tar straffansvar ett fartyg ett hastghet eller sådan håller annars Paragraf störs. gvnng onödan sä färdas jul d kraft 1 trädde självd sägs bestämmels tll arbeta I onödan störs gvnng dä tllämpas kan fallet nödvändgtvs nte behöver Störnng buller. g djurexempelvs gälla äv kan männskor, utan se sägs Vdare fågelskyddráde. n lvet ett få betydelse kma torde främst bestämmels frtdsbåtstrafk. översktlgt redogörs sntt följande närmast de I frågan ntresse är fnngar de hand- Det vskotrar. användnng reglerng stöd delas eskrfter kan främst lar vssa naturvårdslag. I sjötrafkordnng tllhälsoskyddslag också stuatoner kan specella lämpas. Sjötrafkordnng 2.2 far sjötrafkordnng anges I användas kan används eller varje farkost tyg ses defneras farsjölag på I vnet. tll transport än smalare 4 än m 12 är kortare tyg m defntonsvskoter nnebär båt. Detta båt. mässgt är länsstyrelfår sjötrafkordnng Enlgt kap 2 2 bud fartbegränsnng, eskrfter dela s utnyttja rätt begränsnng ankrng eller mot vskdáknng eller báttävlng, vráde Sjöfartsverket Samråd ske lknande sport.

22 19 det fall eskrft har betydelse trafk frtdsbåtar äv Naturvårdsverket. Länsstyrels får också dela eskrfter andra begränsnngar bud mot användnng ett v- ráde trafk fartyg, det behövs hänsyn tll mljön. Samråd ske Sjöfartsverket Naturvårdsverket. I ordnng sägs eskrft får delas ett vráde, det behövs från mljösynpunkt eller säkerhetsskäl. Uttrycket ett vråde tolkas myndgheterna så beslut dast kan se ett begränsat vráde. Det anses nte vara möjlgt använda sjötrafkordnng bullerskäl bjuda trafk exempelvs vskot- rar hel kust eller gerellt t.ex. alla sjöar kmun. Det är dock möjlgt na restrktoner hel, namngv, sjö. 2.3 Naturvårdslag Naturvárdslag , sast ändrad nnehåller bl.a. bestämmelser syftar tll skydd växter djur, frluftslvet naturmljön. En länsstyrelse kan klara ett råde naturreser- vat, naturvárdráde eller djurskyddráde. För sådana råd kan ges eskrfter trygga syftet reservatet, bl.a. kan rätt tll färdsel motorbåt begränsas. Vdare kan länsstyrelse stöd 16 natur- vårdslag utfärda eskrfter vad allmänhet har aktta n strandskyddráde, bl.a. kan trafk tll sjöss regleras. strandskydd gäller gerellt alla land- vråd ntll 100 m från strand-

23 20 Föreskrfter tll 300 utvdgas m. kan lnj, upp grän bara delas strandskyddráde kan n strandskyddráde n Möjlghet rád. sade nte sjötrafk har bestämmelser särsklda utfärda fnna. kunnat utrednng har vtt så utnyttjats, Hälsoskyddslag hälsoskyddslag stöd får kmun En tll eskrfter dela ändrad sast oläghet santär Med olägheter. santära mot skydd männskors skadlg störnng kan vara ses tllfällg. helt eller rnga år nte hälsa fall ett använts bara har Hälsoskyddslag användnng mot bud vskoterklubb dela vråde. vsst ett vskotrar

24 21 3 SVERIGES INTERNATIONELLA HANDELSÅTAGANDEN 3.1 GATT Det handelspoltska regelverk styr d nterna- tonella handeln återfnns GATT Geral Agreemt on Tarfs and Trade. Huvudregeln är varor från alla länder behandlas lka mporterade varor behandlas pá samma sätt nhemska varor. Artkel xx punkterna b g har ansetts vara de bestämmelser pá vlka åtgärder mljöskäl har kunnat grundas. Bestämmelserna nnebär sklda länder har rätt ställa natonella kr skydda männskors, djurs växters hälsa lv. Kr får dock nte vara dskrmnerande prncp cke- dskrmnerng eller nnebära dold restrkton d nternatonella handeln prncp proportona- ltet. Med sede pá reglerng användnng vskotrar är prncp cke-dskrmnerng nte aktuell, efter det Sverge nte fnns någon tllverknng vskotrar. Huvudfrágan blr där svsk reglerng grundad på mljöskäl kan anses stå rmlg proporton tll d begränsnng han- deln skulle uppstå.

25 22 råder bl.a. Det oklart. är tolkas artkel XX Hur än reglerngar mån andra vad mngar delade Pá GATT. fråga är handel angår sådana mljögrupp GATTs arbetar ntatv svskt mljörådet på nnebörd närmare d klarlägga artkel XX. överd Trade Barrers to - Techncal TBT-kod teknska lägsna överskmels grpande notferng regler nnehåller handelshnder - eskrfteknska ändrade eller konsultaton när nya lemsland. ett ns ter EES-talet 3.2 tll slaget upprättade EFTA EG mellan det I grundär samarbete Ekonskt Europeskt EES-tal tll EFTA-länder övrga Sverge tank rörlghet fr regler grundläggande lämpa EGs kaptal. tjänster männskor, varor, samarbetet bredda utveckla äv EES-talet mljörådet. bl.a. poltkråd, angränsande n d 1 kraft träda talet är Avskt EGs mng år det samtdgt januar 1993, gd. marknad vara nre s.k. berörs länder de mellan varuutbytet gäller Vad fra d grundprncper de gälla EES-talet år Rdraget fnns varucrkulaton marknad. nre EGs gandet grundläggande redovsöversktlg där lämnas följande det I betydelse ha kan n EG regler de nng användnng reglerng svsk bedöma

26 23 vskotrar skulle kunna anses vara olg EES-talet. EG-rätt är prncp på uppbyggd följande sätt. regler- - Rdraget, nnehåller de övergrpande na är grund EGs verksamhet. lag. - Drektv, är bndande fråga mål, m ger varje land valfrhet beträffande l nå mål. Förordnngar, är bndande - oelbart blr gällande alla lemsländer där de tar över natonell När ett råde är rättslgt reglerat EG har - lemsländernas rätt prncp upphört själva bestämma nya regler. Ett EG-drektv nnebär ett vsst utrymme fnns na natonella eskrfter. Rdraget nnehöll sn ursprunglga form nte några bestämmelser gemsam mljöpoltk. Enlgt artkel 235 kan Mnsterrådet Rådet, EGs högsta beslutande organ, besluta åtgärder fordras uppfylla dragets mål. Tll sådana beslut kan hänas de handlngsprogram n mljörådet Rådet har upprättat alltsedan år G d europeska hetsakt, trädde kraft år 1987, vdgades EGs kpets på mljörådet. Artklarna 130 r-t lägger fast mål l d gemsamma mljöpoltk n EG. EGs kpets på mljörådet begränsas d s.k. subsdartetsprncp artkel 130 Prncp r.

27 24 beslut mljön prmära ansvaret det nnebär nvå. möjlga D på lägsta fas mljöfrågor na lemsländerna mer rätt också ger mnmkr har de än mljöskyddskr långtgåde är Natonella kr EG-drektv. fastställts g nte skapa emellertd får nya kr än EGs strängare handelshnder. mportrestrktoner kvanttatva bjuder Artkel 30 mot bud t.ex. verkan, motsvarande åtgärder härfrån kan Undantag produkt. användnng mljön. En tll bl.a. hänsyn ske artkel 36 stöd uppfylla behövs åtgärd utsättnng är mljöskyddsbehov. legtma slag bestämmelse nnehåller Artkel 100 a lagstftnng, lemsländernas harmonserng tll utgå mljöskydd, hälsa tll bl.a. hänsyn prncp kan lemsstat skyddsnvå. En hög från stöd dna fas från beslut vka nte mljös.k. nnehåller dock Artkel t artkel. 130 na lemsländerna tllåter garant, på behov grundade regler, natonella strängare lv hälsa. männskors djurs skydd t.ex. från buller drektv eller ordnngar nga har EG nöjesbátar.

28 25 4 VATTENSKOTERN ANVÄNDNING OCH PROBLEM Allmänt Vskotern ntroducerades USA början 1970-talet d k tll Sverge under slutet decnet. Antalet vskotrar har sedan dess ökat kraftgt både USA Europa. I Sverge fnns det drygt styck. Vskotern har också andra bämnngar, vanlgast år jet sk bke. aqua har redovsats sntt defneras 2.2 vskotern sjötrafklagstftnng båt. Det görs där ng skllnad på vskotrar andra motorbåtar. Normalt år motorstyrkan sådan vskotern regstreras frtdsbåtsregstret. Begreppet vskoter har nte någon tydg nnebörd. Det fnns olka typer modeller. Vdare kan nämnas det nylg Sverge har ntroducerats ett redskap nöjesåknng på v närmast kan lknas vd motorserad surfbräda. Några exempel på vskotrar lknande vsas Blaga 2. farkoster I det följande anges några karaktårstka vfarkoster allmänt bämns vskoter.

29 Vskotern drvs vanlg vjetstråle. Det fnns också vskotrar drvs ut- bordsmotor. vskotern är 2-3 lång m allmänhet sedd dast person. Det fnns också modeller två personer. I undantagsfall kan tre personer rymmas. - nte vskotern har d tradtonella båtar utmärkande skrovform, gör man stter 1 båt. En vskoter stter eller står man gå - vlket påmnner hur man färdas på motorcykel. - För styra vskoter används vanlg ett styrhandtag. Det fnns också vskotrar har r. Vskoterns främre - del lyfts upp vd framdrft, d blr hårg planande får ett ltet djup- gåde. För jetstråledrvna vskotrar kan djup- gádet vara krng dast 10 cm. - Vskotrarna mellan kg. är hållandevs lätta, de väger - Motorstyrkan hos vskoter kan varera från 30 tll över 50 hästkrafter motorstorlek är mellan cc. - En vskoters topphastghet kan uppgå 40 knop. tll vskotern har knappast någon betydelse nytto- fordon. D används så gott bart nöjeskör- nng sport.

30 27 Tävlngsverksamhet vskotrar är relatvt fande. Vd racerbáttävlngar fnns särskld klass jetstráledrvna vskotrar. Utöver natonella mästerskapstävlngar deltar svska are NM, EM VM. Tävlngsarna är organserade Svska Racerbátbundet SVERA, tllhör Rks drottsbundet. Det fnns krng 20 lokala vskoterklubbar távlngsverksamhet landet. Nästan hälft alla vskotrar, ca 400 styck, ägs personer är organserade dessa klubbar. Tävlngsarna behöver tllgång tll råd tränng. På vssa platser landet fnns vråd anvsade detta. Härg har de olägheter redovsas 0 det följande mnskat olägheter Åknng vskotrar upplevs störande många männskor. Vskotrarna också olägheter hänsyn tll olka naturvårdsaspekter. Störnngarna orsakas sta hand det buller vskotrarna alstrar. Erfarheterna från andra råd tyder på upplevels bullerstörnng sannolkt stärks vskotern normalt knppas någon nyttofunkton. nte Det fnns nga fastlagda normer hur högt bullret får vara, vare sg från vskotrar eller från andra frtdsbåtar. på Styrkan ljudet från vskoter uppgår vd högsta motorvarv tll storleksordnng 70 a dba 75

31 28 på ett stånd 25 m. Detta är högt över vad kan kallas tystnad. Relatvt tyst uthus är det ljudnvån nte överskrder 30 dba. Han brukar räkna ljudet från punktformg ljudkälla uthus tar 6 ä 7 dba varje dublng ståndet tll källan. Detta nnebär bullret från vskoter, ljudnvån 70 dba på 25 m stånd, hamna på ca 30 dba vd vndstlla övrgt låg ljudnvå behövs - - stånd tll vskotern på ca. 1,5 km. Avstån- ett skulle prncp dubblas vd bullernvå på det 75 dba. Vd samtdg ljudnvån, ljudkällor vskotrar tllsammans körnng flera vskotrar ökar dock nte proportonellt. Om två lka höga adderas ökar ljudnvån 3 dba. Två ljudnvån 70 dba skulle sålunda ge upphov tll 73 dba. Vskoterns konstrukton d är lämpl- gast använda skyddade v. Det llla djup- gådet hos de jetstråledrvna vskotrarna, vlka är vanlgast, gör de kan framas mycket nära land. Detta nnebär vskotern många gånger används råd där samtdgt många andra männskor fnns. G det buller alstras stör vskoter- åknng dem bor rådet andra vstas där på sn frtd, bl.a. rekreatonssyfte. Området - lorar sålunda kvaltet användbarhet andra frluftsändamål. Det främst kännetecknar användnng v- skotern samtdgt är betydande orsak tll - bullret uppfas särsklt störande - är d körs ntsvt n ett begränsat vråde ofta

32 29 nära land därvd ger upphov tll höga dgt oregelbundna ljudnváer. samt G vskotern har nya råd blvt tllgäng- lga motorserade farkoster. Dels g d kan framas vråd, där tradtonella motorbåtar nte kan användas på grund djuphállan- da. Dels g vskotern lätt kan transportll små sjöar vdrag där teras motorbåtar tdgare nte har ekmt. Vskotrar, lk andra båtar lågt djupgåde, kan a äv andra olägheter än buller. Åknng grunda vråd kan ge skador på mjukbottnar det djur- våxtlv fnns där. Områd mjuk- bottnar är ofta högproduktva vktga såväl fskreprodukton fågellvet. Vskotern kan också köras svårngerade skärgårdssntt där störa häckande fåglar, kan ekma rklgt sådana råd. Körnng närhet stränder badplatser, där många männskor befnner sg, nnebär vdare rsk olyckor. Färdsel vskoter på mycket grunda v nne- bär å andra sdan fara grundstötnng rsk skador på både maskn are. Detta torde begränsa fnng sådan åknng. Mnsta vdjup ett säkert framande vskot år ca 50 cm.

33

34 31 5 ÖVERVÄGANDENOCH FÖRSLAG OH REGLERING AV ANVÄNDNINGEN AV VATTENSKOTRAR 5.1 utgångspunkter Enlgt drektv utrednng ett rksperspek- tv behandla frågan gerella restrktoner, restrktoner mot användnng n vssa regoner eller vssa användnngråd eller andra begränsnngar trafk vskotrar. sverges nternatonella åtagand vad gäller handel härvd särsklt beaktas. V har nte haft uppgft, det httllsvaran- de arbetet nte heller haft möjlghet, närmare utreda utsättnngarna vdta bullerdämpande åtgärder på vskotrarna. framgår sntt 4.2 kan dock konstateras det skulle krävas långtgåde sänknngar det buller nuvarande v- skotrar ger upphov tll acceptabla ljudnvåer uppnås. Äv ljudet från vskotrarna skulle dämpas måttlg fnng skulle bullerstörnngar kvarstå - lk andra olägheter - särsklt antalet vskotrar ökar. De olägheter är knppade vskotrarna är lgt vår uppfnng nte så stora det går hävda ett totalt användngsbud behövs. så långtgåde restrktoner har nte heller nts andra aktvteter, problem lknande art,

35 32 är aktvteter go-cart. Dessa motocross t.ex. råd. särsklda utöva möjlga vskotrar användnng bud mot totalt Ett lgt de heller knappast vara Sverge skulle tll hållande gjort Sverge har åtagand de vägnng mellan vd EES-talet, GATT effektde åberopas kan mljön skyddsbehov nnnebära. skulle bud totalt ett på handeln er frtt så få nte man sdan vara å andra bör Det männandra stör aktvtet utöva kunna har rekreatonsmljö eller eller bodeskors synsätt har naturmljön. Detta på nverkan negatv sammanhang. andra tllämpats svävarfartsordnng, lgt svävare, får sålunda samband tllstånd. I särsklt utan användas nte farframdes år 1966 ndes reglerng dna skulle svåvare användnng fr hågor naturmljön såväl olägheter tll leda kunna skärgår främst frluftslvet, befolknng vd översyn gjordes bedömnng lknande En darna. konstaterade då år 1983 bestämmelserna man befaras kunde små svävare ge trafk oreglerad snöskovad lkhet mljöproblem tll ett upphov gjort. tertrafk har lagstftsärskld det är exempel g annat Ett tllåtet är vad nskränknngar gjorts nng har andra snöskoter terräng, körnng fråga det nämnas kan snöskotrarna gäller Vad fordon. lag ndes då det år 1972, 000 ungefär 15 fanns n ett bjudas snöskotertrafk kan bl.a. år 1978 tll vuxt hade Antalet råde. vsst fjällrå tolv körnng mot bud ndes när det tll knappt vuxt snöskotrar antalet har dag d. I

36 , betydande konflkter har uppstått motstáde ntress främst fjällregonerna. var slutsats beträffande vskotrarna är det fnns skäl nu särskld ordnng reglera användnng undvka ytterlgare problem framtd, då kan vara svåra kma tll rätta. Dna slutsats har stöd remssvar från länsstyrelöver Naturvårdsverkets slag bud mot serna framande vskotrar länsstyrelsernas svar på utrednngs kät bullerfrâgor. Att reglera användnng vskotrar g na restrktoner vssa användnngråd anser v nte har någon relevans, efter körnng vskoter allt västlgt dast sker nöjes sportsammanhang. v tdgare har pekat pá används vskotern ofta sådana råd där många männskor bor eller vstas på frtd. För reglerng använd- nng vskotrar bl mngsfull behöver d där syfta tll styra trafk tll särsklda råd, där konflkterna motståde ntress är små. I det följande snttet dskuteras två prncpellt olka sätt åstadkma sådan geografsk styrnng. Antng g, på samma sätt är möjlgt närvarande, eskrva bud n vssa bestämda råd, eller g na ett allmänt bud möjlghet tllåta användnng v- skotrar n särsklda vråd.

37 Geografsk styrnng tdgare användas begränsa d vnet, bl.a. har redovsats ett vsst allmänna rätt mljöskäl. kan sjötrafkordnng angvet vråde fnns färdas pá De nuvarande bestämmelserna sjötrafkordnng v dock nte vara ändamålslga tll- anser godose det oss angvna syftet reglerng, nämlg styra trafk vskotrar tll särsklda råd. Erfarheterna från tllämpnng gällande regler vsar reglerng lgt dna modell stora arbetsnsatser. Det arbete skulle erfordras kartlägga, utreda besluta alla de del- råd dår användnng vskotrar skulle behö- bjudas, d åsyftade styrnng va uppnås, skulle bl rmlgt stort. Vdare skulle det uppkma stora kostnader nformaton skyltnng var alla budråd fnns. En möjlghet mnska dessa olägheter skulle kunna ändra de nuvarande bestämmelserna sjötra- vara fkordnng så det går na restrkton- bullerskäl n stora sammanhängande vrå- er d. V anser dock det vore mssvsande ut- från gerell rått frama vskoter göra sådana nskränknngar dna rätt praktk skulle urholkas. De olägheter är knppade modell där bud mot användnng vskotrar kan nas n vssa vråd skulle undvkas g ett allmänt bud möjlghet tllåta användnng vskotrar n särsklda vråd. I sådan

38 35 modell skulle arbetsnsatserna bl betydlgt mndre, efter det skulle bl fråga ange besluta bara det begränsade antal råd där trafk vskotrar tllåt. åsyftade vara D reglerng skulle härg kunna uppnås på ett kelt effektvt sätt. V har också övervägt möjlghet na ett allmänt bud mot användnng vskotrar n ett vsst stånd från land. Ett sådant stånd måste sättas så ar vskoter har rmlg möjlghet bedöma var gränslnj går. Utan sär- sklda markerngar bojar eller skyltar, nte kan anses vara realstskt - det skulle bl mycket dyrt dessut fula landskapet - torde ståndet nte kunna vara längre än 200 á 300 m från land. llustreras sntt 4.2 skulle det behövas sevärt längre stånd nga bullerstörnngar bety- delse uppstå strandrådet. Man kan också tänka sg gräns tllåt trafk vskoter skulle gå vd ett vsst mnsta vdjup, t.ex. 3 eller 6 m dessa djupkurvor fnns angvna på sjökort. Äv sådan lösnng skulle nnebära svårgheter ar göra budrådets fnng. Lösnng är nte heller relehänsyn tll vdjupet nte är drekt vant relaterat tll ståndet från land. Vår slutsats de redovsade överväganda är v reglerng ordar modell bygger på ett gerellt bud mot trafk vskotrar kbnerat möjlgheter skapas använda vskon särsklt angvna råd. Hed hänsyn tern tll övergrpande ntress kan det fnnas behov undanta vråd n vlka nte får sättas råd åknng vskoter. Det kan gälla

39 36 vssa delar eller hela kuststräckor vssa marna d värdefulla särsklt är vsystem fram tagts har t.ex. naturvärd eller mljön hushållnngsfrågor sådana belysa underlag naturresurslag. ses användnng tllåta möjlghet fnnas bör Det är de vråd an andra också vskotrar Tllskal. särsklda fnns det anvsade, särsklt tävlngsverksamhet for lämnas kunna sålunda bor stånd lgger nte råde anordnat tllfällgt ett n anvsat särsklt vskoter åknng ett n v vet, vtt så frågeställnng, Äv råde. också uppkma det kan aktuell är nte närvarande angeläg vss vskoter använda behov svarsmakt. n exempelvs verksamhet, kan EES-talet GATT tll hållandet gäller Vad användnng mot bud gerellt ett konstateras dspsmöjvssa kbnerat är vskotrar, formella några behov a skulle nte lgheter, skulle Sannolkt handelsledet. själva ngrepp efterfrågan. mnskad tll leda dock åtgärd sådan handelspåverkande dna där uppstår Frågan vnstll de hänsyn rmlg bedömas kan effekt störnngar mnskade uppnås g skulle ter natur. männskor tolknng vlk säga hand på går nte Det GATT-bestämmelserna bl skulle sede detta problemet bedömng d dock V gör EES-talet. tllsammans vskotrarna från bullerstörnngar tllräckborde mljön vara skador rskerna, sn hävda kunna skulle Sverge argumt lga användnng mot restrktoner sådana tll rätt ordar. utrednng vskotrar

40 37 I detta sammanhang fnns det skäl peka på d svska allemansrätt ger vdsträckta möjlgheter alla nå vstas n äv sklt ägda strand- vråd. Pâ kontnt gäller nte någon nämnvärd fnng det v allemansmar rätt. Där är det normala markägar över sn mark. sam fogar 5.3 Farkoster bör fas reglerng Vd reglerng användnng vskotrar behövs defnton vad ses be- greppet vskoter. Någon sådan defnton fnns nte vare sg sjölagstftnng eller annan lag- stftnng. har nämnts är vskotern båt sjölags mng. Så framgår sntt 4.1 Blaga 2 fnns många olka typer modeller vad vanlg mas vskotrar. I vssa fall kan dessut gräns vara otydlg mellan vad kallas vskoter vad allmänt mas motorbåt. Det är sålunda svårt fnna gemsamma specfka egskaper kan defnera vskotrarna särskld grupp vfarkoster, på ett tydlgt sätt gär ursklja frán andra motordrvna vfarkoster. e- Med hänsyn tll utrednngsuppdraget har v, trots dna svårghet, funnt skäl lämna ett slag tll defnton begreppet vskoter. v slår följande defnton. Med vskoter ses motordrv planande vfarkost ar antng står eller stter på. ll

41 38 begrepgränsa sätt tydlgt på ett svårgheterna reglerng anvd beaktas bör vskoter pet fnnas behöver Det vskotrar. vändnng defnton allmän utgångspunkt möjlghet, edela behov efter allt slaget, angvna det vfarkoster vlka närmare anger skrfter uppgft bör sådan reglerng. En fas Natursamråda bör Sjöfartsverket, på läggas frågor. dessa vårdsveket andra äv på peka sammanhang detta vll V oläglknande orsakar vfarkoster motordrvna Det vskotrarna. mljösynpunkt från heter motorstyrka sn motorbåtar g andra gäller ljudnhöga snabbt framas konstrukton kan så fullt nte är de äv råd, strandnära våer också gäller nya Det vskoter. grundgåde på v. nöjesáknng redskap mndre är det samtdgt konstateras sålunda kan Det är, vskoter defnera vad tydgt svårt defnton vdare fnna söka skäl fnns det reglerng. fas farkoster de så reglerng bör strävan V vara anser vskotrar nte bara far möjlgt långt lkartade vfarkoster andra äv utan är farkoster dessa egskap problem. En gemsam motostarka har grundgáde, är de utöver de, kan där storlek sn tll hållande rer defnton vdare hastghet. En hög framas reglefas vfarkoster vlka hållande. på detta baseras rng bör kunna det dskuteras vskotern utgångspunkt Med sådan översktlgt démässgt följande mera

42 39 vdare defnton, på kbnaton grundad ternas längd motorstyrka. farkos S framgår sntt 4.1 har farkost all- mänhet kallas vskoter längd på mellan 2 3 m. Motorstyrkan är från mnst krng 30 hästkraft- er. En defnton skulle fa alla farkoster har ett kortare skrov än 4 m - eller något mndre - större motorstyrka än krng 15 hästkrafter skulle sålunda margnal nbegrpa alla vskot- rar. Äv många andra snabba särsklt bullerstörmndre båtar skulle nrymmas sådan ande defnton. För få också de motorsedda redskap nöjesåknng nu ntroduceras skulle behövas särskld klass lägre högsta gräns såväl längd motorstyrka, slagsvs ca. 3 m respektve ca. 5 hästkrafter. I det httllsvarande utrednngsarbetet har det nte vart möjlgt närmare utreda vlka kbnatoner farkosternas längd motorstyrka skulle kunna vara lämplga klassndelnng. En svårghet härvd är reglerng nte nbegrpa också sådana motorbåtar huvudsaklg brukas annat än r nöjesåknng. Det år vktgt sätta gränserna längd motorstyrka så man bara skljer sådana båtar normalt orsakar de olägheter reglerng syftar tll undanröja. Vd reglerng kan det sådana skäl övergångsvs behövas särsklda regler befntlga motorbåtar. Dessa frågor måste övervägas ytterlgare nnan det går slutlgt bedöma man på det redovsade sättet skulle kunna låta reglerng fa också andra farkoster än vskotrar.

43 40 Beslutsmodell 5.4 översktsplan Kmuns nstrumt vktgt ett - v redovsnng anser tdgare d framgår geografskt styra bör reglerng vara syftet dar råd, särsklda tll vskoter åknng möjsmå så blr ntress andra konflkterna grundas där behöver råd dessa Urvalet lgt. markolka tll tas hänsyn där övervägand på skulle detta V anser vanvändnngsntress. översktlga kmunla d n ske ram kunna PBL. bygglag planlgt planerng d ansvaret prmära det kmunerna har Enlgt PBL kmu- Alla mljön. lokala d planerng fysska far översktsplan aktuell ha ner överskts Oblgatorskt yta. hela kmuns markanvändnng grunddrag plan anges lämplg be rktlnjer samt vråd ges byggelseutvecklng. rksntress vsa också hur Översktsplan tllgodoses NRL naturresurslag lgt samordnng mellankmunal kräver frågor hur kmuns behandlas äv kan översktsplan lösas. I ett v mark användnng nttoner bebyggelseutrör det perspektv bara än vdare vecklng. grundläggde tllämpas planläggnng kmuns I v mark hushållnng bestämmelser ande hänsyn bl.a. nnebär Detta fnns NRL. kulturmnnesvård naturvärd, naturmljön, tll tas råpåverkade obetydlgt frluftslvet samt särsklda fnns NRL Dessut skyddas. d

44 41 hushállnngsbestämmelser for vssa råd landet, t.ex. kustråd skärgårdar. översktsplans syfte är vara ett nstrumt göra planmässga övervägand där olka allmänna ntress vägs mot varandra. Planerng mynna ut helhetsbedömnng där d kmun sedda mark- vanvändnng redovsas. Utrednng lgt drektv huvudupp- gft behandla vlka rád låg bullernvå är särsklt angeläg, hur man kan slå vakt utöka sådana råd. V har det httllsvarande arbetet gjort d prnc- pella bedömnng, d roll har gvts d kmunala fysska planerng, det är naturlgt n ram dna planerng behandla frågor var det är angeläget värna låga bullernvåer. övervägand hänsyn tll olka råds kvalteter hänger drekt samman de bedömnngar görs d kmunla planerng hur olka råd ses bl använda. Httlls har frhet från buller nte någon nämnvärd fnng tagts upp kvaltetsaspekt kmu- nernas översktlga planerng. Utrednng g där söksplanerng ett skärgárdråde ett fjällráde utveckla ett sådant synsätt vsa på praktska metoder kan användas pla- nerng. Mot d nu redovsade bakgrund är vår uppfnng d de övervägand behöver göras var ák- nng vskoter kunna tllåtas prmärt bör ske n ram d kmunala översktlga plane- rng. V utsätter kmunerna är beredda

45 42 användfrågan var ett sätt ta ansvar på detta tllåt. vara vskotrar nng Beslutsordnng redovsade övervägand är utgångspunkt Vår underlag tjäna bör översktsplan kmuns vsko åknng beslut vd var tyngd stor ges emellertd V tllåtas. anser kunna ter ntress bevaka möjlghet mäste ha stat mellan rksntress främst natur, övergrpande frågor. kmunala utd samband länsstyrels Vsserlg kan översktsplan kmuns ske ställnng plamot ernrngar redovsa gransknngsyttrande ett ngrpa mot sda från stats möjlghet Någon n. kan Länsstyrels nte. dock fnns översktsplan klov sådana planer samband vdare, särvssa bevaka lgt PBL, besluta mun prncp bara dock gäller Detta frágor. sklda bebyggelseutvecklng. tll hållande mellanvssa äv rksntress, m främst För ávla bör det hävdas kunna frågor, kmunala råd vlka besluta myndghet statlg användnng mot bud allmänt från ett undantas vkär det emellertd V anser vskotrar. k nnebär detta form fnna tgt nflytgörande tll ett möjlghet garanteras mun där eslår V frågor. övrga gäller vad ande vsst vskoteráknng tllåta beslut övervägand strd stå får nte vráde lgt PBL. översktsplan kmunal redovsats har

46 43 När övervägand har gjorts översktsplan beslutsmyndghet sålunda nte få tllåta åknng n några andra råd än sådna har angetts över- sktsplan. Ytterst nnebär det något råde nte alls kan anvsas kmun kmun har funnt det nte fnns något lämplgt råde. Å andra sdan är beslutsmyndghet naturlgtvs nte skyldg ge tllstånd ett kmun angett råde starka motståde ntress talar emot detta, t.ex. vad gäller mljö, naturvård eller sjösäkerhet. beskrvna ordnng gäller nflytan- D vad kmuns de nte behöva tllämpas tllåta körnng vskotrar n ett tllfälgt anordnat täv- lngråde. För nvtera vråd göra erforderlga övervägand n ram översktsplanerng skulle krävas vss td kmunerna. För nte länga slag d td nnan reglerng lnje vårt kan träda kraft göra det möjlgt använda de vskotrar fnns, bör besluts- myndghet, efter samråd kmun, kunna anvsa råd vskoteråknng, äv frågan nte har behandlats översktsplan. Om ett anvsat råde sare översktsplan nte anses vara läm- plgt beslutet där tllåta åknng vskoter upphävas. V utsätter ett tllräcklgt antal råd vskotrar - vart fall ett sta steg provsorska råd - bör kunna anvsas n något år från det ett beslut na reglerng har fats. D oss ordade kopplng tll PBLs planerngssystem gör det naturlgt länsstyrels skulle bl

47 44 äktllåta beslut myndghet svarar d Länsstyrelråde. vsst ett vskoter nng fortlöpande PBL-systemet, n, ram s Härg planerngsarbetet. kmunerna dalog vanvänd mark andra sätt pä samma kan, råangáde nttonerna statlga de nngsfrágor, fram as skede tdgt ett vskotrar d tll kmun. bästa d har nstans d vdare är Länsstyrels ntress sklda tll hänsyn överblck användnng där råd de urvalet samordna det V tllåt. anser vara vskotrar över samordnng sker det angeläget härvd är råd mellan görs vägnngar sä kmungränserna olka kmuner. åknng tllåta länsstyrelse beslut Ett överklabör kunna råde vsst ett vskoter regerng. hos gas Lagstftnng d oss knyta möjlgheterna övervägt V har vskotrar användnng reglerng ordade oläglknande orsakar vfarkoster andra står Valet lagstftnng. befntlg någon tll heter sjötrafkord naturvårdslag härvd mellan nng. reglera motv talar naturvårdslag För övervägande helt tll vskotrar användnng frluftslv annat stör på de grundas del knytnng För naturmljön. skador orsaka kan de mest det talar vore sjötrafkordnng tll användnng rör bestämmelser fnna naturlgt

48 45 vskotrar d lagstftnng gäller sjötra- fk. Äv det skulle vara möjlgt knyta reglerng användnng vskotrar såväl tll natur- vårdslag tll sjötrafkordnng har v fun- nt konstrukton nnehållet dessa - fnngar nte gör det naturlgt där a n d oss eslagna reglerng. V eslår stället, lkhet bestämmelserna bruk svävare, bestämmelser användnng vskotrar m.fl. vfarkoster lämnas sär- skld ordnng. Av arbet tll regerngsforms 8 kap. lagar andra eskrfter framgår det är lämplgt bestämmelser natur- mljövård nte behö- va beslutas rksdag utan bör kunna utfärdas regerng. För regerng kunna göra detta krävs lagstöd. Ett sådant lagstöd torde lämplg kunna tas n lag bemyndgande dela eskrfter trafk, transporter kmu- nkatoner. Ett bemyndgande dela eskrf- ter gäller tllstånd bruka svävare har tdga- re nts dna lag. G sådan ordnng skulle det bl möjlgt kelt na kpletterande bestämmelser v- skoterordnng. S tdgare har framhållts bör det bl.a. fnnas möjlghet allt efter behov dela eskrfter närmare anger vlka vfarkoster fas reglerng. upplysnng bör sjötrafkordnngs 1 kap 3 2 vskotrar andra vfarser hänvsas tll det fnns särsklda bestämmelst for trafk

49 46 mljösynfrän olägheter lknande orsakar koster punkt. regletll slag vara sammanfas sntt nästa I redovsas fnngstext tll Förslag rng. sntt 5.6. reglerng tll slag Sammanfnng 5.5 ordat utrednng har reglerng tll slag De sammanfnngsvs nnebär övervägand sna vskotrar användnng - bestämmelser - lknande orsakar vfarkoster, andra sär ns mljösynpunkt från - olägheter vskoterordnng, skld Naturvårdssamråd efter Sjöfartsverket, - vfarvlka eskrfter dela fár verket, reglerng, fas koster körnng besluta får länsstyrels - angvna särsklt vssa n får ske vskoter vråd, vskotrar användnng där råd - vråd vssa n upplåtas får nte tllåtas tll d hänsyn betydelse särskld är naturvärd, mljön eller marna samråda kmun länsstyrels - ett vskoter åknng tllåta beslut strda mot får nte beslutet råde vsst övervägand gjorda översktsplan kmuns vskoteráknng,

50 47 - det får ges tllstånd använda vskoter utan särsklt tllåtna råd det fnns särsklda skäl, - länsstyrelss beslut få överklagas hos regerng.

51 48 Förfnngsslag 5.6 v har uppöverväganda redovsade de grundval På fnngsslag. följande rättat bemyn lag ändrng Lag trafk, eskrfter dela dgande kmunkatoner. transporter bemyndg lag 1 det eskrvs Härg trafk, eskrfter dela ande nas ny kmunkatoner transporter lydelse. följande 14, punkt, lydelse Föreslag lydelse Gällande användnng 14. vskoter vfarkost annan lknande orsakar från olägheter mljösynpunkt. d kraft träder lag Dna

52 49 Förordnng ändrng ordnng sjötrafk- Härg eskrvs fråga sjötrafkordnng kap 3 2 st ha nedan angv lydelse. Gällande lydelse Föreslag lydelse 3 2 st Det fnns särsklda Det fnns särsklda bestämmelser sjö- bestämmelser sjö- trafk hamnar, trafk hamnar, kanaler särsklda kanaler särsklda farleder, trafk farleder, trafk mltära fartyg, mltära fartyg, fartyg konvoj fartyg konvoj sjöflygplan, sjö- sjöflygplan, sjötrafk närhet trafk närhet sådana fartyg sådana fartyg eller sjöflygplan eller sjöflygplan, trafk trafk svävare. svävare användnng v skoter oep annan vfarkggt orsakar lknande olägheter mljösynpunkt. från ordnng Dna träder kraft d

53 50 xxxxzoooo Vskoterordnng följande. eskrver Regerng bestämmelser Inledande eskrfter nnehåller ordnng Dna 1 också andra gälla Föreskrfterna vskotrar. från olägheter lknande orsakar vfarkoster mljösynpunkt. planande motordrv stås vskoter Med 5 2 stter står eller antng ar vfarkost på. vskotrar vlka fastställer Sjöfartsverket 3 dna bestämmelserna vfarkoster vlka andra Natur samråd ske fa. ordnng vårdsverket. särsklt n ett får användas vskoter En 4 länsstyrels vråde beslut efter angvet samråd rådet fnns. huvuddel där län det berörd kmun. ske upplåtas får nte Vråde ses kmuövervägand gjorda strder mot det 1. eller översktsplan, ns n skärgårdråd samt sådana kust- n 2. är där delar eller vdrag sådana sjöar mljön marna tll d hänsyn värdefulla särsklt naturvård. eller tllstånd vanvända får Länsstyrels ge 6 det råde 5 4 utan ses skoter särsklda skäl. elgger

54 51 För tllstånd får länsstyrels ta ut gft taxa. lgt 7 Beslut återkallas 1. ett lgt 3 angvet råde står strd gjorda övervägand sare upprättad överskts- plan, 2. det ekmer sådana msshålland forts vskoteråknng nte är lämplg, 3. något behov nte längre elgger, eller 4. något annat särsklt skäl elgger. 8 Beslut as de eskrfter behövs motverka olägheter vskoter- åknng. Trafkeskrfter 9 D fram vskoter anpassa färdväg, hastghet färdsätt övrgt så männskor djur nte störs onödan så skador på natur undvks. 10 För vskoter frams gäller sjölag s.1, sjötrafkordnng andra delade sjötrafkeskrfter. Ansvarsbestämmelser m.m. 11 Tll böter d dömas 1. använder vskoter utan angvet råde lgt 3 eller utan tllstånd har delats stöd 5, eller 2. bryter mot eskrft har delats stöd 7.

55 52 Straff gärnng s.1 eller döms nte ut lgt dna paragraf är belagd straff sjölag 1x9135 naturvårdslag får Beslut eller eskrft överklagas hos regerng lgt g dna besvär. ordnng Dna ordnng träder kraft d

56 Blaga Kmttédrektv gg w Dr Åtgärder buller fjällrâd mot m.m. skärgårdar Dr Beslut vd regerngssammanträde Chef mljödepartemtet, statsrådet Dahl an. Mtt slag Jag eslår särskld utredare tllkallas, ett led regerng- s arbete samlad aktonsplan mot buller, belysa möjlgheterna tll konsekvserna restrktoner mot bullrande aktvteter landetsfjäll- råd skärgårdar. Utredar bör studera n vlka delar rå- da låg bullernvå är särsklt angelägsamt lämna slag tll åtgärder. Grund uppdraget l proposton En god lvsmljö redovsar regerngsna ställnngstagandvad gäller åtgärder begränsnng bullerstörnngarna samhället s En alltmer fande användnng flygplan, he- lkoptrar terrângfordon fjällråda samtett ökat antalmotorfarkos- ter skärgärdrådahart bullerproblem råd där tystnad borde vara vktg kvaltet. l proposton redovsar regerngsn skt utreda möjlgheterna tll konsekvserna restrktoner mot bull- rande aktvteter fjällrâda skärgârdrådasamt lämna - slagtll åtgärder. Regerngsnttoner har dnadel vunnt rksdags gllande samtdgt rksdag har begärt samlad aktonsplan mot buller utarbetas JoU30 s. 134,rskr. 338.

57 Var behövsutrednng För de flesta männskor fnns ett behov uppleva tystnad uthus eller vart fall frhet från störande ljud alstrade männskors verksamhet. Tllgång tll råd låg bullernvå är vktgt nte mnst dem hemma arbetet ges samhällsbuller. l god lvsmljö bör ngå möjlgheter männskor fnna rekreaton mljöer utan störande buller. Tll deråd där låg bullernvå bedömssärsklt värdefull hör våra fjäll skärgårdråd. l skärgårdarna fjällvärld har de råd sällan utsätts buller successvtmnskat. Användnng flyg samband tursm annan närngsutövnng har ökat under sareår. Helkopter- andra flyg- transporter samband skdåknng annan rekreaton har blvt allt vanlgare. Snöskotertrafk fjällråda har ökat kraftgt fnng. Motorbåts- vskotertrafk skärgårdarna sjöar vdrag är andra exempel störnngar råd där frhet från buller har stor bety- delse naturupplevels rckreatonsvärdet. Trafk påverkar äv växter djurlv. Uppdraget Utredar bör efter samrådberörda länsstyrelser kmuner studera n vlka delar fjäll- skärgårdråda låg bullernvå är särsklt angeläg. Bullerproblemcn anslutnng tll turstorter bör uppmärksammas. De huvudsaklga bullerkällorna bör dtferas relateras tll de olka rådaså lämplga åtgärder kan eslås. Redovsnngbör ävfa andra olägheter anleds d störande verksamhet så gaser, vbratoner, svallvågorsamt rsker ökad tllgänglghet tll särsklt känslga skyddsvärdaråd. Bullerfrågan fjäll- skärgårdrådcnberör mångaolka samhällsn- varandra, bl.a. naturvärd, det rörlga frlufts- trcssmåstevägasmot lvet tursm, frtdsbodct, dlokala befolknng, svaret, jord skogsbruket samt det övrga närngslvet. Att mnmera bullret rå- d där mljöns särart största möjlga nrån bör bevarasär angelägupp- gft vad gäller både fjäll skärgårdar. Formerna styrnng be- gränsnng bl.a. de motordrvna nöjes- frtdsaktvteterna bör övervägas. En utgångspunktbör vara nödvändg nytlolrafk accepterassamt d bofasta befolknngs transporlbehov tllgodoses. Förslagtll åtgärder eller hnntllngslnjer hör bl.a. fa följande.

58 Blaga 1 - Teknkulvecklng Dämpnng vd källan har grundläggandebetydelse bullerbekämpnng. När det gäller motorbåtar, Snöskotrar terrängfordon bör möjlgheterna belysas na kr begränsarbullret. Möjlgheter begränsabuller från motordrvna redskap arbetsfordon torde ñnnas. l vssa EG-länder fnns t.ex. gränsvärdfastställda buller från motorgräsklppare andra redskap. Frågan normer bul- lerkällor orsakar störnngar rekreatonsmljöer bör övervägas rela teras tll motsvarande normer n EG EFTA. - Kmunal planerng m.m. G utsedefyssk planerng kan kmun vssmån påverka bullerutbrcdnng, både anslutnng tll tätbebyggdaråd skärgårdar fjällvärld råd är opåverkade exploaterng. En metod begränsabullerstömngar känslga skyddsvärdamljöer är tllåta bullrande verksamheter dast särsklt gränsaderåd stråk. Det bör utredas hur dna metod har fungerat hur d kan utvecklas samordnas andra åtgärder. Kunskaper störnngsfra råd kan vara ett vktgt underlag d kmunala planerng skärgårdar fjällrådcn. Områd där låg bullernvå är särsklt angelägkan gränsas d kmunala överskts- plan. övervägand översktsplan kan tjäna utgångspunkt översyn kmunala ordnngsstadgor de myndgheter beslu- tar t.ex. snöskoterleder hastghetsbegränsnng sjötrañk. De kan ocksåtjäna nformaton tll allmänhet. Utredar bör efter samråd berörda kmuner länsstyrelserbelysa lämplga metoder farngssätt beträffande användnng över- sktlga planer slå vakt utöka råd lågabullcrnvåer. - Reglerng l känslga skyddsvärda naturråd kan nyttjandet flygplan, mo- torbåtar, snöskotrar, vskotrar andra bullrande redskap begränsas g eskrfter stöd naturvårdslag , NVL. Utredar bör efter samråd berörda länsstyrelser kmuner överväga råd dag är skyddade lgt NVL behöver utvdgas eller kpletteras. Utnyttjandet bullrande fordon redskap kan regleras också stöd bl.a. mljöskyddslag , terrängkörnngslag l975zl3l3, luftfartslag , sjötrafkordnng