Göteborg i september 1980

Transkript

1 INNEHALLSFÖRTECKNING - FÖRKORTAD PTGÄVA Sd 0 INLEDNING I 1 STUDERADE TILLFÖRSELALTERNATIV 3 2 PROGNOSER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KKLK1- LERINGEN Ex- ocn värmetllrörsel Bränsleprsutvecklng Industrellt spllvärme Prsutvecklng pä elkraft Kalkyförutsättnngar Kompletterande hetvattencentraler 13 3 OLJEELDADE HETVATTENCENTRALER 15 4 KOLELDAD HETVATTENCENTRAL x 330 MW 16 5 KOLELDAT KRAFTVÄRMEVERK 1? x 200/330 MW 1?».2 240/330 MW samt 200/330 MW IB MW samt 200/330 MW 19 6 HETVATTEN FRÅN RINGHALS Lednng, ovanjord Lednng, tunnel Kartyg 22 7 NATURGAS/GASOLELDAT KOMBIKRAPTVERK x 240/258 MW /250 MW samt 240/258 MW 24 8 SYNTETGASELDAT KOMöIKRAFTVERK x 282/310 MW /310 MW samt 282/310 MW 26 9 VÄRDERING AV ALTERNATIVEN 2? 9.1 Allmänt Jämförelser 27 9«3 Värderng avseende Icke-ekonomska faktorer Uppvärmnngens oljeberoende Göteoorg Utsläpp av svaveldoxd är Känslgnetsanalys Varanter pä nägra försörjnngsalternatv (ngär ej 1 rörkortad utgäva) 9.8 Slutsatser Sutomaöme 36 Blagor

2 Sd 1 0 INLEDNING 1 denna förkortade verson har redovsnngen av prognoser och rörutsättnngar samt kostnaderna för respektve rörsörjnngsalternatv reducerats tll ett mnmum. Kaptellndelnlngen är dock Identsk med den förkortade utgåvan. Ett antal olka möjlgheter tll försörjnng av Göteborg mea ex samt Dostads- ocn lokaluppvärmnng nar under en läng td vart föremål för utrednng nom energverken. I slutet av 197b presenterades en utrednng, då'r de da f, aktuella alternatven fck Inbördes ekonomsk Jämförelse. I Jämförelsen avsäg rrämst att fnna aen lösnng, som ger energverken lägsta kostnaden under en 25-årsperod for anscarrnngen av hela mängden el och värme, som sedan skall dstrbueras tll abonnenterna tll täckande av aeras behov. 1 valet av lämplgt system för el- och värmeförsörjnngen fnns gvetvs mänga raktorer utöver de ekonomska, som behöver beaktas - exempelvs mljö, energhushållnng, sysselsättnng etc. Dessa cke-ekonomlska faktorer beaktades presentatonen 1978 endast pä sädant sätt, att eventuella normer eller andra föreskrfter uppfylldes 1 ae olka alternatven. * Under 1979 har energverken fatt uppdrag att utreda f ytterlgare ett par alternatv för el- och värmeanskaffnngen. Dessutom har sedan 1978 en dramatsk förändrng prser och försörjnngstrygghec avseende eldnngsoljor nträffat. Vdare har folkomröstnngen angående kärnkraft 1 mars 1900 genomförts. Dessa förhällanden tllsammans föranleder, att en ny jämförande stude utförs för de alternatv, som nu kan anses vara realstska för Göteborg. Det är fortfarande alternatvens ekonom för sn 25-ärspertoa som studeras, men ett försök tll systematsk jämförelse av cke-ekonomlska faktorer görs också.

3 Sd 2 Avslutnngsvs vll v utredare framhålla, att även med det mest omfattande system för prognoser över lång td samt värderng av försörjnngsalternatvens många egenskaper, så kvarstår alltd osäkerhet det slutlga val av alternatv eftersom erfarenheten vsar, att framtd nte låter sg säkert prognostseras. Emellertd medför metodken studen att lämplghetsrangordnngen nte får dramatsk förändrng för måttlga ändrngar beräknngsförutsättnngarna. Göteborg september 1980 Sven Lavemark C Jan-Olof Berghe Stg Carlsson Knut Grossng Stefan Jacobsen Lars-Hugo Larson

4 Sd 3 STUDERADE TILLPÖRSELALTERNATIV I denna utrednng studeras sex alternatv, som Sr ntressanta och aktuella för att nå en framtda el- och värmeförsörjnng med god försörjnngstrygghet, små mljöstörnngar och tll rmlg kostnad. Drftstarten antages tll årsskftet dock med undantag av Rnghalsvärme, som startar 1-2 år senare. Alternatv A medtages huvudsaklgen för att beskrva nuläget. Försörjnngsalternatven är följande: A Oljeeldade hetvattenpannor + köp av el (beskrvnng av nuläge) B Koleldade hetvattenpannor på Flatholmen + kompletterande hetvattencentraler (HVC) + köp av el C Koleldat kraftvärmeverk + HVC + kompletterngsköp av el D Hetvatten från Rnghals med lednng + HVC + köp av el (start 1988) E Hetvatten från Rnghals med fartyg + HVC + köp av el (start 1987) F Naturgaseldat kombkraftverk + HVC + kompletterngsköp av el G Syntetgaseldat kombkraftverk + HVC + kompletterngsköp av el Kalkylerna utföra med förutsättnngen att kommunen är ensam ägare tll anläggnngarna.

5 S-3 4 Vd utrednng för framläggande av "Värmeplan för Göteborg" studerades noggrannt uppvärmnngsbehovet bostäder och lokaler. Värmeplansstuderna har beaktat de energsparnsatser, som är planerade och som väntas medföra en mnsknng av det framtda uppvärmnngsbehovet. Energverkens fjärrvärmeförsörjnng och bostadsföretagens motsvarande värmeförsörjnng täcker den täta bebyggelsen, medan värmebehoven den glesa bebyggelsen nom kommunen nu och framöver antages täckas genom ndvduella uppvärmnngsanordnngar. Energverken elförsörjer för närvarande hela Göteborg (undantag abonnenter Askm och södra skärgården) och förutsätts göra så även fortsättnngen. Denna utrednng tar skte på att bedöma kostnaderna för värmeanskaffnngen för kommunen de olka försörjnngsalternatven. Elproduktonen värderas alternatven C s P och G efter samma tarff som vd köp från råkraftleverantören. Utgångsmateral för kalkylerna är bl a: befntlga anläggnngar för produkton och överförng av värme spllvärmeprodukton hos Shell och GRAAB - prognos för värmeförsörjnngen Göteborg år (fgur under 2.1) - prognos för elbehovet nom energverkens dstrbutonsområde (fgur under 2.1) utrednng om överförng av fjärrvärme Rnghals-Göt ebo rg.

6 Sd 5 Alt;e naty_a_-_01je_e^dade_ he_tvat1;enpanno Alternatv A är en fortsättnng pä Göteoorgs värmerörsörjnng sädan den huvudsaklgen sker för närvarande. Produktonssättet saknar nslag av sädan energpotsk Inrktnng, som kommt tll uttryck flera statlga utrednngar ocn rksdagsdesut under senare är. Möjlgheten att pä grundval av en stor fjärrvärmedstrbuton tllvarata möjlgheten tll mottryckprodukton av el utnyttjas nte. I alternatv A förblr Göteborgs fjärrvärmenät ett antal separata nät utan sammankopplng; Västra Frölunda och SÖ Hsngen förutsätts dock lhopkopplade med centrala staden. A^ ematy_b_-_k le_ldade_h tva1;te/ ann r_på Flatholmen Alternatvet Kräver utbyggnad av Jcolhamn vd Fatholmen samt fjärrvärmelednng Platholmen - fjärrvärmetunneln under Göta älv. Kjärrvärmenäten sammankopplas tll ett sammanhängande. Ur energhushällnngssynpunkt uppfyller detta alternatv nte Kravet att samproducera el och värme men däremot ökas försörjnngstryggheten avsevärt genom mnsknng av oljeanvändnngen GöteDorg. De Koleldade hetvattenpannorna förläggs pä Platholmen pä ett sådant sätt, att de nte utgör ett hnder för en senare förläggnng av ett kraftvärmeverk pä samma holme. Pannkapacteten utgörs av 2 st om 330 WW vgr e «Första Kolpannan tages drrt 1986 och andra Al;te natv_c_-_koleldat kraftvärmever_k_på Flatholme_n Detta alternatv avser en Koleldad anläggnng för samtdg produkton av värme och el överensstämmelse med Kommunfullmäktges uppdrag tll energlverksstyrelsen av december Projektet omfattar 2 st kraft-

7 Sd 6 värmeaggregat om vardera 200 MW MW v«rme med planerad drftstart av första aggregatet 1986 och sndra aggregatet 5 år senare. Projektet kräver kolhamn på Flatholmen, f,1 P rvärmelednng Flatholmen - fjärrvärmetunneln unuer Göra älv samt elkraftlednng tll planerat ställverk for 400 kv Tuve. Värmeproduktonen nmatas ett sammanhängande fjärrvärmenät och produktonen av el konsumeras energverkens dstrbutonsområde. Kraftvärmeverket förutsätts eldas med lågsvavlga kol utan rökgasavsvavlng. En beräknng görs där ett av kraftvärmeverkets aggregat utrustas med kallkondensor, vargenom större elmängd kan produceras (max 240 MW.), alternatv C2. En beräknng görs också, alternatv C3, där under 5-årsperoden endast hetvatten produceras en koleldad hetvattenpanna på Flatholmen. År 1991 byggs ett kraftvärmeverksaggregat, som levererar el och värme under Al^ernatj.v_D_-_R^nghals_värme_me_d_le_dnng Värme uttages kärnkraftverket Rnghals genom avtappnng av ånga från fyra turbner tllhörande blocken 3 och 4. Va värmeväxlare tllhandahålls fjärrvärmevatter. med en temperatur av crka 150 C, vlket pumpas tll Göteborg rörlednng. I Göteborg levereras värmennehållet tll stadens fjärrvärmenät va värmeväxlare för max.-temperaturen 150 /120. Värmeuttaget från turbnerna sker med kapacteten 4 x 250 MW.., varvd en turbn fungerar som reservenhet. Lednngens överförngskapactet dmensoneras för 750 MW. Systemet tages drft 1988 med kapacteten 250 MW och utökas tll 750 MW år Kärnkraftaggregatens användnngstd beräknas upphora Såväl ovanjordssom tunnelförlagd lednng har studerats.

8 Sd 7 I detta alternatv blr anläggnngarna 1 Rnghals respektve Goteborg 1 huvudsak dentska med alternatv D. Effekten 250 MW värme tages drft 1987 och 750 MW är Nyttggjord värmemänga 1 Göteborg och uppoffrad elprodukton Rnghals är densamma alternatven D och E. med_ naturgas/gasol_som b_rns_le Att använda den konventonella kraftvärmeprocessen (enlgt alternatv C) om bränslet är naturgas, är mndre lämplgt därgenom att naturgasens fyskalska och ekonomska förutsättnngar ej utnyttjas. Kombkraftverket, som består av gasturbn - avgasångpanna - ängturbn, förekommer rera länder pä kontnenten. Kombkraftverket utgör beprövad teknk då naturgas, gaso eller lätt eldnngsolja används som bränsle. Vara studer avseende möjlgheten att anskaffa naturgas tll Göteborg antgen gasform eller vätskeform vsar, att detta nte är genomförbart med mndre än att rkspoltska ställnngstaganden därtll görs. Studerna har därför nrktats på att stället använda gasol (butan och propån) som bränsle med möjlghet tll övergäng tll naturgas. Det fnns en etablerad gasolmarknad samt mottagnngs- och lagrngsmetoder, som gör användnngen fullt realstsk. Kombkraftverket sammansätts av 2 st gasturbner, som vardera ger 94 MW. samt mottrycksångturbn, som ger 53 MW ^ MW _ e* Ångpannan värms av fördrännlngsavgaserna frän gasturonerna. Kraftverket rörutsätts bestä av 2 st kombaggregat, vlka tages drft 1986 respektve 1991 och förläggs vd Ardalsberget. Tll verket erfordras ett bergrumslager för gasol. Lksom under alternatv C görs här två underalternatv Fl och F2. Fl avser tvä aggregat för mottrycksdrft medan F2 avser ett första aggregat med mottrycksångturbn med kallkondenserngsdel (max 73 MW ) och ett andra aggregat av mottryckstyp.

9 Sd 8 Alteraaty_G_-_Kombkraf;tverk med_ syntetsk gäss som Vd oljeraffnaderernas normala destnaton av råolja framställs ett antal lätta petroleumprodukter och som rest erhålls en tjockflytande produkt med hog halt av förorenngar - vanlgen benämn_ restolja. Ur denna restolja kan syntetsk gas framställas med god renhet, varefter den kan forbrännas ett kombkraftverk. Aktuella restoljor har en svavelhalt av 3-6 % och hög vskostet. Restoljan förgasas en anläggnng som har karaktären av petrokemsk fabrk och gasen tllförs en kraftverksanläggnng som är av typen kombkraftverk. Gasen renas och svavel borttages. Målnrktnngen för de studer som gjorts har vart att om restolja med 5 % svavel används så skall de avgående rökgaserna från anläggnngen ej hålla mer än 60 % av tllåtet svavelutsläpp. Utrustnngen består av två gasturbner med vardera effekten 85 MW? samt mottrycksångturbn som ger 110 MW gl MW vgrme. Dessutom fnns avgasångpanna, som tar emot gasturbnernas avgaser. Det första aggregatet tages drft 1986 och det andra Kraftverket placeras för genomförande av kalkylen på tomt nvd Tankgatan - men nte ens några prelmnära överenskommelser förelgger för användnng av denna tomt. Försörjnngen med bränsle beräknas ske med rörlednng från närlggande oljeraffnaderer. Såväl utsläpp av kväveoxder som stoft från det syntetgaseldade kombkraftverket lgger på betydlgt lägre nvå än motsvarande utsläpp från ett konventonellt kraftvärmeverk. Lksom under alternatv C görs här två underalternatv Gl och G2. Gl avser två aggregat för mottrycksdrft medan G2 avser ett första aggregat med mottrycksångturbn med kallkondenserngsdel (max 145 MW 1) och ett andra aggregat av mottryckstyp.

10 Sd 9 PROr-NOSER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KALKYLERINGEN 2.1 El- och värmetllförsel Fjärrvärme Den fjärrvärmeförsorjnlng Göteborg som energverken ansvarar för, är för närvarande uppdelad på ett antal separata nät av varerande storlek. Det största fjärrvärmenätet, centrala staden, omfattar drygt hälften av fjärrvärmekonsumtonen. Den prognoserade belastnngstllväxten beräknas ske dels genom ytterlgare anslutnng de etablerade fjärrvärmeområdena och dels genom att energverken övertager försörjnngsansvaret 1 områden som dag värmeförsörjs från bostadsföretagens hetvattencentraler.

11 SIG JU Det totala produktonsbehovet blr för de olka beräknngsåren: GWh J45OO Det sammanhängande värmeunderlag, som produktonsanläggnngarna alternatven B tll G kan arbeta mot blr därmed: ' GWh OO Elkraft Den faktska öknngstakten för elförbruknngen 1 Göteborg har under 1970-talet vart genomsntt 4,5 % per är. Under 1980-talet antages öknngstakten mnska tll 2,4 % per år. Under och 2000-talen antages öknngstakten mnska ytterlgare och krng 2010 å'r öknngen endast 0,5 % per år. Den angvna prognosen förutsätter en konstant folkmängd kommunen på nuvarande nvå samt att nga drastsxa förändrngar nträffar nom närngslvet. TIT.": I...' dstrb tons'forlus'ter.) "Tt

12 2.2 Bränsleprsutvecklng; oh Vd beräknng av bränalekostnaderna använda den prognos för pr8utvecklngen på kol och Eo 5 LS som angvts av den 8 k Konsekvensutrednngen, SOU 1979:83 (prsnvå 1979) Eo 5 LS kr/t Kol» H50 Oasol Det är mycket svårt att bestämma en entydg prsnvå och därför genomförs kostnadsberäknngarna med två prsnvåer. Den framtda prsutvecklngen antas fä samma procentuella öknngstakt som Eo 5 LS öre/kwh BBÄNSLEPRISPROSNOS fast pennngvärde prsnvå 1960 _ gosol z Res_tolja_för_ syj-tetgasframställnng 15 / Inom kommunen fnns tre 10 oljeraffnaderer, vars restoljeprodukton är av ntresse f5r framställnng åv syntetsk gas. Det bor fnnas erforderlga kvantteter tll- 77 gänglga f8r ett kraftverks lvslängd, men avtalsutfästelser eller prsndkatoner är svåra att få. Egna bedömnngar är att restoljans prs följer Eo 5 LS med en rabatt av lägst 100 kr/t eller högst 250 kr/t, räknat prsnvå resfrdo IlspUvdftr.e; kol

13 Sd Industrellt spllvärme Leveranserna från GRAAB:s sopförbrännngsverk Sävenäs och Shell Raffnader AB sker efter specella mångårga avtal. Energprset grundas på gjorda nvesterngar, energverkens nköpsprs för olja samt beräknade underhållskostnader. 2.H Prsutvecklngen på elkraft Utgångspunkt har vart produktonssammansättnngen enlgt Konsekvensutrednngens s k referetsalternatv (utnyttjande av 12 kärnreaktorer) särat nnebörden av rksdagens beslut enlgt proposton 1979/80:170. Med beräknade produktonskostnader for respektve kraftslag samt beräknade dstrbutons- och förlustkostnader har kostnadsutvecklngen för elkraft på 130 kv-nvån beräknats för peroden fram tll år KalkylförutsättnlnRar Drfttagnngstdpunkten för första pannan respektve första kraftverksblocket alternatven B, C,? och G har kalkylmässgt satts tll den 1 Januar Den andra pannan respektve andra kraftverksblocket drfttages 5 år senare. För alternatven D och E, hetvatten från Rnghals, kan Q"fttagnng nte ske förrän den 1 januar 1987 vd överförng med fartyg och den 1 januar 1988 vd överförng med rörlednng. För de oljeeldade hetvattencentralerna alternatv A (lksom för de kompletterande hetvattencentralerna övrga alternatv) är drfttagnngstdpunkterna mer sprdda. Avskrvnngstden har satts tll 25 år för hetvattencentraler, kraftvärmeverk och kombkraftvärmeverk samt tll 30 år för kolhamn och bränslelager.

14 Sd 13 Por alternatven med hetvatten från Rnglhals blr 2006 ssta drftåret beroende på att kärnkraftblocken 3 och 4, från vlka hetvattnet levereras, då vart drft under 25 år. Kalkylerna har genomförts löpande pennngvärde med en generell nflaton på 8 % per år och realränta 4 %. Årlga kostnadsöknngar: anläggnngskostnader 9 % lönekostnader 10 % drft- och underhållskostnader 9 % övrga fasta kostnader 9 % Fnanserngen förutsätts ske genom lån med återbetalnng konstanta annuteter, som beräknas med 12 % kalkylränta och aktuell avskrvnngstd. Kostnadsberäknng har skett för åren 1986, 1990, 1991, 2000, 2010, 2011 samt I de alternatv, som nnefattar produkton av både el och hetvatten, sker en kredterng för elproduktonen med den kostnad energverken skulle ha för nköp av motsvarande kvanttet elkraft från råkraftleverantören. Kalkylresultaten redovsas på två sätt. a De med 12 % kalkylränta dskonterade årskostnaderna för peroden summeras tll ett nuvärde. För de alternatv som är drft efter 2006 görs restvärdesuppskattnngar. En nuvärdesberäknng görs även för hela peroden Nuvärdet kredteras också för värdet av bränslen beredskapslager De resulterande nuvärdena lgger tll grund för den ekonomska rangordnngen mellan alternatven. b Den specfka hetvattenkostnaden öre/kwh uttryckt 1980 års pennngvärde.

15 Sd Kompletterande hetvattencentraler Huvudproduktonskällan 1 alternatven B-G dmensoneras så att den täcker crka 60 % av maxmalt erforderlgt väraeeffektbehov. Resterande effektbanov och reserveffektbehovet skall täckas av "kompletterande hetvattencentraler". Redan nu fnns ett stort antal oljeeldade hetvattencentraler drft och fram tll nkopplng av respektve huvudproduktonskälla drvs de under hela året. Därefter övergår de tll att fylla reservoch topplasteffektbehov med en drfttd mndre än tmmar per år.

16 Sd 15 3 OLJEELDADE HETVATTENCENTRALER 3.1 Oljeeldade hetvattencentraler. Alternatv A Spllvärme GWh Oljeeldade HVC " Totalt GWh Ko^tnads^ammanstäl^nng Fasta kostnader Mkr Rörlga " " Spllvärme " Nätutbyggnad " Summa Mkr Hetvattenkostnaden respektve år 1 198O års pennngvärde blr: öre/kwh 10,5 11,5 12,0 13,9?-6,3 16,5 17,2

17 4 KOLELDAD HETVATTENOENTRAL UTAN RÖKGAS- AVSVAVLING Sd 16 ~l 4.1 Två kolpannor 330 MW vardera, drlftklara den 1 januar 1986 respektve den 1.januar Alternatv Bl Hetyattenp oduktlon Spllvärme Koleldad HVC Ol.eeldade HVC GWh II n Totalt GWh HVC, fasta kostnader Mkr HVC, rörlga " Spllvärme Kompletterands HVC Nätutbyggnad Summa II II II t Mkr Hetvattenkostnad respektve år 1980 års pennngvärde blr då: öre/kwh ,9 11,6 12,3 12,2 13,7 15,1 15,9

18 KOLELDAT KRAFTVÄRMEVERK UTAN RÖKGAS- AVSVAVLING Sd Två mottrycksblock 200/330 MW vardera, drftklara den 1.januar 1986 respektve den 1 Januar Alternatv Cl El- Ch hetyat enj>r_oduktlpn Nettoproduktonen av el blr: KraftvSrmeverk GWh 5C Hetvatten: Spllvärme Kraftvärmeverk Oljeeldade HVC GWh t II Totalt GWh Kostnadssammanställnng KW, fasta kostnader Mkr KW, rörlga "» Spllvärme Kompletterande HVC " Nätutbyggnad " Elvärde netto " Summa Mkr Hetvattenkostnaden respektve år 1980 års pennngvärde blr: öre/kwh 14,5 12,7 15,5 12,3 9,9 12,8 13,4

19 Sd Ett mottrycksblock med kallkondensor 240/330 MW, drlftklart den 1.januar 1986 samt ett mottrycksblock 200/330 MW, drftklart den 1 januar 1991» Alternatv C2 El- ch he^v^ttenprodukcon Nettoproduktonen av el Dlr: Krartvärmeverk GWh Ö l " ( Hetvatten: Spllvärme Krartvärmeverk Ol.eeldade HVC GWh If II 19Ö6» Ö Ö Ö I Totalt GWh Ko^tnads^ammanstälJjlng f KW, rasta, kostnader KW, rörlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad Elvärde, netto Summa Mkr 267 2ö5 5ö Ö5 6t? ö ö « Ö " Mkr Ö Hetvattenkostnaden respektve är 19Ö0 ärs pennngvärde Dllr: öre/kwh ,6 13,7 16,1 12,ö 10,0 12,8 13,4

20 Sd En koleldad hetvattenpanna 200 MW, drlftklar den 1 Januar 198b samt ett mottrycksblock 200/330 MW, drlftklart den 1 januar Alternatv C3 El- och he_tvjttenp o<jukton Nettoproduktonen av el blr: Krartvärmverk GWh r ' ( Hetvatten: '( Spllvärme GWh 8/ ö0 Koleldad HVC " Krartvärmeverk " Ol.feeldade HVC " Totalt GWh Kostnads ammanställnn HVC + KW, fasta Mkr 8b b % K "-, rörlga " Spllvärme " Kompletterande HVC " Ö * Nätutbyggnad " Elvärde, netto ^ Summa Mkr bl Hetvatterucostnaaen respektve är 1980 ärs pennngvärde blr: öre/kwh 12,0 11,8 14,2 12,7 12,0 12,7 13,3

21 ~l Sd 20 HETVATTEN FRÅN RINGHALS - ÖVERFÖRING MED LEDNING ELLER FARTYG 6.1 överförng med lednng, förlagd ovanjord, drftklart med 250 MW f o m den 1 januar 1988 och med 750 MW f o m den 1 januar Alternatv D ovanjord He_tvat_tenprodukton Spllvärme Rnghals Oljeeldade HVC GWh n II Totalt GWh Kostnadss_ammanställn^n Fasta kostnader Rörlga " Spllvärme Kompletterande H/C Nätutbyggnad Mkr II II t Summa Mkr Hetvattenkostnaden respektve år 1980 års pennngvärde blr då: öre/kwh 17,1 15,0 14,1 11,7 11,6

22 ' ( Sd överförng med lednng, rörlagd tunnel drrtjcart med 250 MW r o m den 1 Januar 1988 och med 750 MW f o m den 1 Januar 1991«Alternatv D tunnel Hejfcvat enp]?oäuktlon Pä samma sätt som 1 avsntt 6.1 erhålls samma överförda värmemängder som vd ovanjoraförlagd lednng. Kostnad^sammanställnln If tfasta Kostnader Hörlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad Mkr ff Tf r t ö llö Ö Summa Mkr OÖ HetvattenKostnaden respektve är 19Ö0 ärs pennngvärde blr då: öre/kwh lö,3 16,0 15,0 12,1 11,9

23 b.3 Överförng med fartyg, drftklart med 250 MW (med en ovepforlngskapacltet av 410 MW) f o m den 1 januar 1987, samt med 750 MW r o m den 1 januar Alternatv E Sd 22 Hetya^enproduktj^on Spllvärme GWh Hnghals t Ö Oljeedade HVC II Totalt GWh Kostnadss_ammanst [llnn *'asta Kostnader Körlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad MJcr l TI IT tr Ib b b ö Ö Summa Mcr Hetvattenkostnader respektve är 19Ö0 ärs pennngvärde blr dä: öre/kwh 15,2 12,9 14,6 12,6 12,7

24 Sd 23 7 NATURGAS/GASOLELDAT KOMBIKRAFTVERK 7-1 Två mottrycksblock 240/258 MW, drrtklara den 1 januar 1986 respektve den 1 Januar Alternatv Fl El- och he_tvat enp odukton Nettoproduktonen av el blr: Kombkraftverk GWh Hetvatten: Spllvärme Kombkraftverk Oljeeldade HVC GWh t Totalt GWh Ko tnadssammanställnn Lägre gasolprls KVV, fasta kostnader Mkr ", rörlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad Elvärde, netto Summa Mkr Högre gasolprs KW, fasta kostnader ", rörlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad Elvärde, netto Mkr " " " " " Summa Mkr Hetvattenkostnaden resp. år 1980 års pennngvärde blr: öre/kwh Lägre gasolprs Högre " 15,8 15,7 20,9 20,7 20,1 19,0 19,8 17,6 18,2 25,7 26,5 27,1 22,9 24,2

25 Sd Ett mottrycksblock med kallkondensor 260/250 MW drlftklart den 1 Januar 1986 samt ett mottrycksblock 240/258 MW drlftklart den 1 januar Alternatv F2 El- ch hej:vat enpj?oclukton Korablkraftverk Nettoproduktonen av el blr: CC GWh Spllvärme Kombkraftverk Hetvatten GWh Oljeeldade HVC Totalt GWh Kostnad_ss_ammanstäl^nn ; Lägre gasolprs Pasta kostnader Rörlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad Elvärde, netto Mkr n t II n Summa Mkr Högre gasolprs Pasta kostnader Mkr Rörlga " " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad " Elvärde, netto " Summa Mkr Hetvattenkostnaden resp. år 198O års pennngvärde blr: öre/kwh Lägre gasolprs Högre " 18,2 17,5 22,4 22,3 21,2 19,0 19,8 21,1 20,6 27,8 28,7 28,9 22,9 '"-,2

26 Sd 25 ~l SYNTETGASELDAT KOMBIKRAFTVÄRMEVERK 8.1 Tvä mottrycksblock 282/310 MW, drftklara den 1 Januar 1986 respektve den 1 Januar Alternatv Gl El- ch hetyattenpj?odukton Nettoproduktonen av el blr: Kombkraftverk GWh Hetvatten: Spllvärme Komb k raf t ve rk Oljeeldade HVC GWh II II C Totalt GWh Ko tnadssammanstjllnj.n Lägre restoljeprs Pasta kostnader Rörlga " Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad Elvärde, netto Mkr n II n Summa Mkr Högre restoljeprjs Pasta kostnader Mkr Rörlga " " Spllvärme " Kompletterande HVC " Nätutbyggnad " Elvärde, netto " Summa Mkr Hetvattenkostnaden resp. år 1980 års pennngvärde blr: öre/kwh Lägre restoljeprs ,4 17,6 14,2 10,7 13,3 13,6 Högre " ,0 20,5 18,1 15,3 16,0 16,6

27 Sd Ett mottrycksblock med kallkondensor 315/310 MW drftstart den 1 januar 1986 samt ett mottrycksblock 282/310 MW, drftklart den 1 januar Alternatv G2 El- ch he vatj;enj>rodukton Nettoproduktonen av el blr: Kombkraftverk GWh Hetvatten: Spllvärme Kombkraftverk Oljeeldade HVC GWh n n Totalt GWh Kostnadssammanstäl^n^ng Lägre restoljeprls Pasta kostnader Mkr Rörlga " " Spllvärme " Kompletterande HVC " Nätutbyggnad " Elvärde, netto " Summa Mkr Högre restol.eprs f Pasta kostnader Mkr Rörlga " II Spllvärme Kompletterande HVC Nätutbyggnad II n Elvärde, netto " Summa Mkr He; 'attenkostnaden resp. år 1980 års pennngvärde blr: öre/kwh Lägre restoljeprs 15,6 14,2 18,0 14,5 10,9 13,3 13,6 Kögre " 17,1 16,2 21,1 18,5 15,6 16,0 16,6