DROGER PÅ KROGEN. En uppföljning av narkotikasituationen i Stockholms krogmiljö. Anna Strandberg Tobias Elgán Johanna Gripenberg.

Transkript

1 DROGER PÅ KROGEN En uppföljning v nrkotiksitutionen i Stockholms krogmiljö Ann Strndberg Tobis Elgán Johnn Gripenberg Rpport nr 62

2 STAD:s rpportserie, 2018 Rpport nummer 62 ISSN: ISBN: Rpporten kn beställs från: 1

3 FÖRORD STAD (Stockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem) strtde som ett tioårigt projekt med uppdrget tt identifier, tillämp och utvärder lovnde metoder för prevention inom lkohol- och nrkotikområdet. Projektet strtdes 1995 efter en översyn v missbruksvården i Stockholms län, där Lndstinget och Stockholms kommun gemensmt beslutde tt gör en mer långsiktig stsning på metodutveckling. Sedn 2010 är STAD en permnent enhet inom Centrum för psykitriforskning Stockholm. STAD:s rbete känneteckns v ett när smrbete melln prktik och forskning där kunskpern från utvärderingr omsätts till prktik och de prktisk metodern utsätts för kritisk och konstruktiv grnskning. Kunskpen om vd som kännetecknr effektiv preventiv metoder hr ökt men det finns fortfrnde ett stort behov v tt utveckl och test ny smhällsbserde preventiv metoder, dels genom det ktionsinriktde rbetssätt som i stor utsträckning kännetecknr STAD, och dels genom tt studer hur metoder fungerr när de verkr i den vrdg de är vsedd för. En del v STAD:s rbete utgörs också v tt genomför krtläggningr och behovsnlyser för tt få frm fkt kring blnd nnt lkohol- och drognvändning, vilk problem som finns och vilk åtgärder som behövs. I föreliggnde rpport redoviss resultt från en enkätundersökning som genomförts blnd krognställd på krogr i Stockholm. Undersökningen utgör en uppföljning v de krtläggningr v nrkotiksitutionen i Stockholms krogmiljö som STAD genomförde under 2001 och under 2007/08. Dtinsmlingen påbörjdes under våren 2016 och pågick frm till juni 2017, blnd krognställd som då deltog i STAD:s utbildning Ansvrsfull lkoholservering. I undersökningen 2001 ställdes frågn: Hur ser nrkotiksitutionen ut på Stockholms krogr och vilk åtgärder krävs för tt minsk förekomsten v nrkotik? Smm fråg hr vi nu ställt femton år senre. 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD...2 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...6 Alkohol- och nrkotikförebyggnde rbete på krogen...8 Krogr mot Knrk...9 SYFTE METOD Deltgre och dtinsmling Enkäten Genomförnde RESULTAT Resultt från enkätundersökningen 2016/ Svrsfrekvens och bortfll Kön och ålder Drogförekomst i krogmiljön Inställning till nrkotik Erbjudnde om nrkotik Egen nvändning v nrkotik Skillnder i nrkotikbruk melln kön och ålder Jämförelser melln de som nvänt nrkotik senste året och de som ldrig nvänt nrkotik 16 Jämförelser över undersökningsåren 2001, 2007/08 och 2016/ Förslg för tt minsk förekomst v nrkotik på krogen Utbildning Smrbete med och närvro v polisen Nolltolerns mot nrkotik/policy Krogmiljö Smrbete Övrig synpunkter från krognställd DISKUSSION SLUTSATS Rekommendtioner REFERENSER BILAGOR

5 SAMMANFATTNING Bkgrund. STAD hr vid två tidigre tillfällen gjort studier v nrkotiksitutionen i Stockholms krogmiljö. Efter den inlednde krtläggningen, som visde på en hög förekomst v nrkotik, tog STAD frm en metod som klls Krogr mot Knrk, vilken är ett flerkomponentsprogrm med syfte tt förebygg nrkotiknvändning i krogmiljö. Utvärderingr v Krogr mot Knrk hr vist på signifiknt effekter både i form v tt krognställd rpportert en minskd nrkotikförekomst på krogen, färre krognställd rpportert egen nrkotiknvändning smt tt krognställd i högre grd ingripit mot nrkotikpåverkde gäster. På senre år hr STAD dock fått signler från smverknsprter tt nrkotiksitutionen återigen hr förvärrts, vilket vr skälet till tt initier en ny uppföljnde studie. Syfte. Syftet är tt krtlägg nrkotiksitutionen i Stockholms krogmiljö, dels för tt skp en lägesbild v hur nrkotiksitutionen ser ut idg och dels för tt jämför med de två tidigre krtläggningr STAD genomfört 2001 och 2007/08. Metod. Från och med våren 2016 frm till sommren 2017 tillfrågdes krognställd i Stockholm som deltog i STAD:s utbildning Ansvrsfull lkoholservering om tt nonymt besvr en enkät om nrkotiksitutionen på krogen. Enkäten besvrdes v smtlig som tog del v utbildningen och besvrdes v totlt 665 personer melln 18 och 66 år (med en medinålder på 25 år), vrv 52,8% vr kvinnor och 47,3% män. Resultt. Krognställd rpporterr tt det oft förekommer nrkotik på krogen i Stockholm. Jämfört med undersökningen 2007/08 är det också en ökd ndel krognställd som rpporterr ett eget nrkotikbruk, och iblnd är ndelen även större jämfört med STAD:s först krtläggning från Andelen som rpporterr egen nrkotiknvändning är störst i åldersgruppen 18 till 24 år. Drygt 78% v de svrnde rpporterr tt de hr sett nrkotikpåverkde gäster under det senste hlvåret på krogen i Stockholm. Nästn hälften, 47,6%, hr sett någon bli erbjuden nrkotik och 43,2% hr sett någon t nrkotik på krogen i Stockholm under det senste året. Det är 51,0% som uppger tt de själv hr blivit erbjudn nrkotik på krogen i Stockholm och vr tionde krognställd uppger tt de hr fått ett erbjudnde om nrkotik under den senste månden eller oftre. Av de svrnde hr 60,8% någon gång nvänt nrkotik, 34,8% hr nvänt nrkotik under det senste året eller oftre och 14,3% uppger tt de nvänt nrkotik den senste månden eller oftre. I åldersgruppen år vr det 47,4% som hde nvänt nrkotik under det senste året och 22,0% som nvänt nrkotik under den senste månden. Den mest förekommnde drogen är hsch/mrijun, vilket 58,7% svrr tt de nvänt. Vidre hr 31,4% någon gång nvänt kokin, 24,4% ecstsy och 17,1% uppger tt de någon gång nvänt mfetmin. En mjoritet v de svrnde, 71,3%, stödjer lgen om tt nrkotikpåverkde gäster skll vviss från krogen. Medn 53,7% instämmer i tt det skll vr olgligt tt vr påverkd v nrkotik, 4

6 nser 10,6% tt nrkotik sk vr lgligt på smm sätt som tobk och lkohol. De krognställd hr fler förslg kring hur nrkotikförekomsten på krogen sk kunn minsks. Blnd nnt nämns tt det är viktigt med utbildning för ll personl kring droger generellt och också kring hur mn ser tt en person är nrkotikpåverkd. Vidre frmkommer tt ökt smrbete med polisen och mer polisiär närvro är önskt, smt tt det är viktigt med en tydlig nolltolerns mot nrkotik. Slutsts. Resultten är bekymmersmm och visr tt nrkotiksitutionen i Stockholms krogmiljö hr förvärrts sedn STAD:s senste krtläggning 2007/08. I likhet med vd som frmkommit i STAD:s tidigre studier nser krogpersonl blnd nnt tt det finns behov v en ökd polisiär närvro, utbildning till ll personl och en tydligt kommunicerd nolltolerns mot nrkotik blnd både personl och gäster. Resultten tyder på tt det nrkotikförebyggnde rbetet i Stockholms krogmiljö behöver förstärks, och Krogr mot Knrk är en metod som tidigre vist sig vr en effektiv del i ett sådnt rbete. Den hög förekomsten v nrkotik i krogmiljö gör också tt det finns nledning tt gör fler studier blnd nnt blnd kroggäster, i övrig nöjesmiljöer och även blnd ung vuxn i ndr brnscher. Rekommendtioner. Bsert på de oronde siffror som frmkommer i denn rpport om förekomsten v nrkotik i Stockholms krogmiljö, och den hög ndelen krognställd som rpporterr eget bruk v nrkotik är STAD:s rekommendtion tt rbetet med Krogr mot Knrk i Stockholm behöver återuppts med förnyd styrk. Även krogbrnschen visr stort intresse för tt återuppt rbetet och studien visr också tt de nställd blnd nnt efterfrågr utbildning och mer polisiär närvro i krogmiljön. I dgsläget finns ingen orgnistion som hr uppdrget tt förvlt rbetet och därför finns ett behov v ntionell smordning för tt driv Krogr mot Knrk. Metoden hr i utvärderingr vist sig vr en effektiv del i det förebyggnde rbetet kring nrkotik i krogmiljö. Förebyggnde rbete behöver bedrivs kontinuerligt och det är viktigt tt de metoder som tgits frm och vist på effekter också förvlts. 5

7 BAKGRUND Det finns en rd folkhälsorelterde problem som är ssocierde med nrkotiknvändning i form v både psykologisk och fysisk effekter både på kort och på lång sikt (Bellis MA, 2005; Chinet, Stephn, Zobel, & Hlfon, 2007; Vsic & Tennnt, 2002). Nrkotikbruk ökr risken för tt utveckl tolerns och beroende, tt överdoser smt tt utveckl psykitrisk problem (Cottler, Womck, Compton, & Ben-Abdllh, 2001; Kurtz, Surrtt, Levi-Minzi, & Mooss, 2011; Prrott, Milni, Prmr, & Turner, 2001). Nrkotikbruk ökr också risken tt få svårigheter i reltion till vänner eller fmilj (Chinet et l., 2007; Singer, Linres, Ntiri, Henry, & Minnes, 2004), tt kör påverkd (Vos, Johnson, & Miller, 2013), tt bli utstt för brott eller tt själv begå brott (Kurtz, 2012; Kurtz, Incirdi, & Pujls, 2009) sexuellt riskbeteende (Buttrm & Kurtz, 2015, 2016; Novo, Ompd, Wu, Vlhov, & Gle, 2005; Sterk, Klein, & Elifson, 2008), och tt smitts v sexuellt överförbr sjukdomr (Mitcheson, McCmbridge, Byrne, Hunt, & Winstock, 2008). Nrkotikrelterd kriminlitet, sjuklighet och dödlighet hr i någon mån ökt under de senste tio åren i åldersgruppen under 30 år (CAN, 2017). Den nrkotikrelterde dödligheten hr även ökt under det senste decenniet där mjoriteten som vlider är män och de flest dödsfllen beror på överdoser (dvs. ovsiktlig förgiftningr). Av de som är intgn på nstlt hr 29% ett känt nrkotikmissbruk medn 20% hr ett känt blndmissbruk, och drygt hälften v de intgn rpporterr tt de nvänt nrkotik under de 12 månder som föregick fängelsestrffet (Folkhälsomyndigheten, 2017). Vidre visr svensk forskning tt 10% v våldsbrotten begås v personer som är påverkde v nrkotik (Grnn & Fzel, 2004). Därtill sk nämns tt prisern på nrkotik idg är lägre jämfört med för 25 år sedn, trots tt stor mängder nrkotik ts i beslg. Möjlig förklringr kn vr tt tillgängligheten på nrkotik är hög och även tt mång ny psykoktiv substnser når mrknden innn de nrkotikklsss smt tt nrkotikklssde läkemedel blivit vnligre på den illegl mrknden (CAN, 2017). Svensk undersökningr visr tt sedn 1988 hr priset på nrkotik minskt, vilket gäller ll de droger som bevks vilk inkluderr mrijun, mfetmin, kokin och heroin. Sedn 1988 hr Centrlförbundet för lkohol- och nrkotikupplysning (CAN) följt gtuprisutvecklingen för hsch, mrijun, mfetmin, kokin och heroin och prisern för ll dess substnser är lägre nu jämfört med när mn börjde mät. Amfetmin och brunt heroin är de droger som minskt mest i pris, medn priset på cnnbis hr ökt något igen under senre år. Det kn förklrs v en ökd efterfrågn, men också v tt THC-hlten i cnnbis är högre nu. Priset på kokin sjönk under 1990-tlet men hr legt stbilt under de senste 15 åren. Även priset på ecstsy hr sjunkit även om uppgiftern kring de mindre vnlig drogern är mer osäkr (Guttormsson & Zetterqvist, 2018). 6

8 CANs senste rpport Drogutvecklingen i Sverige tyder på tt under 2000-tlet är ndelen i befolkningen som någon gång provt nrkotik oförändrd. Smtidigt finns viss tecken på tt nrkotiknvändningen blivit något mer omfttnde blnd ung vuxn. I den senste skolundersökningen uppgv 14% v de 18- årig flickorn och 20% v de 18-årig pojkrn tt de någon gång provt nrkotik, medn 13% hde nvänt nrkotik under de senste 12 måndern. Jämfört med motsvrnde ndelr blnd ungdomr i USA och Europ är det tämligen låg nivåer. Blnd de 18-åringr som uppgv tt de någon gång nvänt nrkotik vr den llr vnligste substnsen cnnbis (95%; motsvrs v 16% blnd smtlig gymnsieelever). Annn nrkotik vr betydligt ovnligre och blnd ll elever vr det någon enstk procent som uppgv tt de nvänt exempelvis mfetmin, kokin, ecstsy, eller sömn-/lugnnde medel (CAN, 2017; Thor, 2017). Folkhälsomyndighetens rpport om nrkotiksitutionen i Sverige visr tt drygt 3% v befolkningen i åldern år hr nvänt cnnbis under de senste 12 måndern. Cnnbisnvändning vr också vnligre blnd män och blnd yngre. Blnd de som vr år hde 7,7% nvänt cnnbis under de senste 12 måndern, blnd åringrn 6.9%, blnd åringrn 1.7% medn knppt en hlv procent v de i åldrrn år nvänt cnnbis under de senste 12 måndern (Folkhälsomyndigheten, 2017). I den vuxn befolkningen (16-84 år) rpporterr 12% tt de någon gång nvänt cnnbis medn 1% rpporterr tt de nvänt cnnbis under de senste 30 dgrn (CAN, 2017). Interntionell forskning visr tt nrkotiknvändningen är högre blnd besökre på nttklubb och vidre även tt de oftre nvänder fler olik droger (Fernández-Clderón, Clelnd, & Plmr, 2018). De senste årtionden hr oron för nvändningen v nrkotik i krogmiljö runt om i världen ökt och främst gäller det s.k. klubbdroger. Uttrycket klubbdroger refererr vnligtvis till olglig substnser som exempelvis kokin, ecstsy (MDMA) och mfetmin vilk nvänds i syfte tt förbättr eller förhöj klubbupplevelsen (Bellis, Hughes, & Lowey, 2002; Chinet et l., 2007; Miller et l., 2009; Prsons, Grov, & Kelly, 2009; Weir, 2000) och benämningen inkluderr också ett ständigt inflöde v ny psykoktiv designerdroger (Germn, Fleckenstein, & Hnson, 2014; Musselmn & Hmpton, 2014). Ung vuxn är de mest frekvent besökrn i nttklubbsvärlden. De är också särskilt sårbr för tt blnd fler olik droger vilket ökr risken för negtiv konsekvenser i form v både fysisk och psykisk skdor (Kurtz, Incirdi, Surrtt, & Cottler, 2005; Kurtz, Surrtt, Buttrm, Levi-Minzi, & Chen, 2013; Owen, 2003). Det finns inte så mycket interntionell forskning om nrkotikförekomst i krogmiljö tt jämför med, och de studier som finns hndlr oft om nrkotikkonsumtion eller nrkotikrelterde problem blnd gäster, se exempelvis (Fernández-Clderón et l., 2018; Kurtz, Buttrm, Pgno, & Surrtt, 2017). Dock visr en ny studie blnd krognställd i Norge tt 45% v de medverknde krognställd någon gång nvänt nrkotik, 18% hde nvänt nrkotik under det senste året medn 7% hde nvänt nrkotik under den senste månden. Vidre vr nrkotiknvändning vnligst i de yngre åldersgruppern. Blnd krognställd år hde 50% nvänt nrkotik någon gång och 25% nvänt nrkotik senste året. I gruppen år rpporterde 57% nrkotiknvändning någon gång, 7

9 och 20% nrkotiknvändning under det senste året. De mest förekommnde drogern tt någon gång h nvänt vr hsch/mrijun (44%) kokin (17.2%) ecstsy (13.2%) nd mfetmin (12%) (Buvik, Bye, & Gripenberg, 2018). En nnn norsk studie visr också på hög nrkotikkonsumtion blnd gäster i krogmiljö, där 67% uppgv tt de någonsin nvänt nrkotik och 43% tt de nvänt nrkotik under det senste året. Vidre uppgv 65% tt de någon gång nvänt hsch/mrijun, 25% tt de någon gång nvänt kokin, 19% tt de någon gång nvänt ecstsy, och 15% tt de någon gång nvänt mfetmin (Nordfjern, Bretteville-Jensen, Edlnd-Gryt, & Gripenberg, 2016). I STAD:s krtläggning från 2001 v förekomsten v nrkotik i Stockholms krogmiljö rpporterde 60% v de krognställd tt de någon gång hde tgit nrkotik och 27% uppgv tt de nvänt nrkotik under det senste året. Efter ett intensivt förebyggnde rbete (se beskrivning nedn) visde den uppföljnde krtläggningen 2007/08 tt motsvrnde ndelr för nrkotiknvändning någon gång vr 53% och 19% för nrkotiknvändning under det senste året (Gripenberg, Wllin, & Andresson, 2007; 2011; 2011b). Smmnfttningsvis tyder forskningen på tt nrkotiknvändning är betydligt vnligre i krogmiljö jämfört med blnd befolkningen i stort, och också tt dett verkr gäll både blnd gäster och personl. Dett gör krogmiljön till en viktig ren för förebyggnde rbete. Alkohol- och nrkotikförebyggnde rbete på krogen I regeringens smlde strtegi för lkohol-, nrkotik-, dopnings- och tobkspolitik är det fortstt målet ett smhälle fritt från nrkotik, där tillgången på nrkotik sk begränss. Vidre tt ung inte sk börj bruk nrkotik, ndelen som utvecklr skdligt bruk sk minsk och mn betonr vikten v och betydelsen v det förebyggnde rbetet (Regeringsknsliet, ID-nummer Skr. 2015/16:86). I Sverige är ll icke-medicinsk nvändning v nrkotik olglig, och syftet med den strikt nrkotiklgen är tt reducer nrkotikbruk (nolltolerns). Den prevention (dvs. förebyggnde rbete) som bedrivs är därför universell snrre än skdereducernde, dvs. individer sk inte börj nvänd nrkotik. Enligt lkohollgen får krogrn inte släpp in eller server lkohol till nrkotikpåverkde personer, och om nrkotikpåverkde personer upptäcks inne på krogen sk de ombes tt lämn. Ansvret för tt lgen efterlevs åligger krogägre och krogpersonl, vilket gör dem till en viktig målgrupp för interventioner med syfte tt minsk nrkotikbruk på krogen. Ett ökt ntl krogr med serveringstillstånd, förlängd öppettider och en hög tillgänglighet både vd gäller lkohol och nrkotik, smt den ung publiken och personlen är ndr spekter som gör krogmiljön till en centrl ren för preventiv instser. Interntionellt hr forskning om förebyggnde rbete på krogen främst fokusert på lkohol (Grhm et l., 2004; Holder et l., 1993; Lng, Stockwell, Rydon, & Beel, 1998; Scherer, Fell, Thoms, & Vos, 2015). I Sverige hr STAD:s forskrgrupp genomfört och utvärdert ett interventionsprogrm som riktr sig mot lkohol i krogmiljön och som klls Ansvrsfull lkoholservering. Arbetet hr vrit 8

10 frmgångsrikt och STAD:s studier hr vist tt progrmmet i Stockholm resulterde i en väsentlig ökning v nekndegrden för lkoholservering till underårig och till märkbrt berusde personer (överservering) och en minskning med 29% v det polisrpporterde våldet (Wllin & Andresson, 2004; Wllin, Gripenberg, & Andresson, 2005; Wllin, Norstrom, & Andresson, 2003). Inledningsvis vr syftet med Ansvrfull lkoholservering tt genom smverkn, utbildning och förbättrd tillsyn minsk berusningsdricknde och därmed relterde problem så som skdor och våldsbrott. Vetenskplig utvärderingr med både kvlittiv och kvntittiv metoder hr vist tt projektet hft betydnde effekt. Servering v lkohol till krftigt berusde hr minskt signifiknt, och det lkoholrelterde våldet i interventionsområdet minskde signifiknt i jämförelse med kontrollområdet (Wllin & Andresson, 2004; Wllin et l., 2005; Wllin et l., 2003). Sedn 1996 bedriver STAD utbildningen Ansvrsfull lkoholservering och utbildr omkring 600 krognställd vrje år. Interntionell forskning om vd som är effektivt när det gäller tt minsk nrkotikbruk på krogen är inte lik omfttnde. Det som förespråkts från forskrhåll är npssningr i den fysisk miljön, tt krogen sk förespråk en hälsosm livsstil, och även skdereducernde åtgärder för tt minsk nrkotikrelterde problem i krogmiljön (Bellis et l., 2002; Butler, 2005; Drugs & Public Policy, 2010; Weir, 2000). Krogr mot Knrk STAD:s frmgångsrik rbete med Ansvrsfull lkoholservering utveckldes under 2001 till tt även omftt nrkotikområdet. Signler från polisen, resturngbrnschen och Mri Ungdom tydde då på tt nrkotik inte vr ovnligt i Stockholms krogmiljö. Under hösten 1999 genomförde STAD i smrbete med ett undersökningsföretg en befolkningsstudie där Stockholmrn blnd nnt tillfrågdes om sin inställning till olik åtgärder för tt förhindr bråk på krogen. En övervägnde mjoritet, 96%, vr positiv till tt krogen skulle vvis nrkotikpåverkde gäster medn 66% vr positiv till tt polisen vvisr drogpåverkde gäster. Smmnfttningsvis tyckte Stockholmrn tt nrkotikpåverkde gäster på krogen vr ett problem (Wllin, 2001; Wllin, Hjlmrsson, Brenemrk, & Dnielsson, 1999). Dett vr strtskottet för forskningsprojektet Krogr mot Knrk, där STAD påbörjde rbetet med tt inkluder även nrkotik i det preventiv rbetet på krogen. Eftersom ing tidigre undersökningr v nrkotiksitutionen i Stockholms krogmiljö gjorts inleddes rbetet med en krtläggning, bestående v både djupintervjuer och en enkätundersökning, v förekomsten v nrkotik på krogen i Stockholm smt v krogpersonlens synpunkter kring möjlig preventiv åtgärder. Krtläggningen visde tt krogpersonl i Stockholm nvände nrkotik i högre utsträckning än övrig befolkningen vilket också vr i enlighet med de signler STAD fått från krogbrnschen och polisen om en ökd nvändning v nrkotik på krogr, både blnd personl och gäster (Gripenberg-Abdon, 2012; Gripenberg, 2002, 2002b). 9

11 Krogr mot Knrk bygger på erfrenhetern från Ansvrsfull lkoholservering och riktr sig till krogr med serveringstillstånd. Precis som metoden Ansvrsfull lkoholservering är Krogr mot Knrk ett flerkomponentsprogrm och bsers på ett systemtänk kring förebyggnde rbete i krogmiljö. Krogr mot Knrk syftr till tt minsk nrkotikbruk blnd gäster och personl på krogr med serveringstillstånd (Gripenberg-Abdon, Wllin, & Andresson, 2011; Holder, 2001). Krogr mot Knrk hr som strtegi tt rikt sig till resturngpersonl för tt minsk nrkotikbruk på krogen. Interventionen inkluderr komponenter som smverkn melln nyckelktörer (krogbrnsch och olik myndigheter), ändringr i den fysisk krogmiljön (exempelvis vid toletter), drogutbildning för dörrvkter, krogägre och personl smt medi- och PR-rbete. Utöver dett ingår också en hög polisiär närvro i krogmiljön. Andr viktig delr i interventionen inkluderr informtion om, smt undertecknnde v, nrkotikpolicy för ll nynställd. I policydokumentet frmgår exempelvis tt nrkotikmissbruk inte ccepters blnd krognställd och gäster, och tt nrkotikpåverkde gäster sk vviss från krogen (Gripenberg, 2002, 2002b). Den inlednde krtläggningen följdes upp med utvärderingr som visde på signifiknt effekter v Krogr mot Knrk, i form v tt krognställd rpporterde minskd förekomst v nrkotik på krogen, färre rpporterde eget bruk v nrkotik och vidre tt nrkotikpåverkde gäster oftre blev vvisde eller inte insläppt på krogen (Gripenberg- Abdon et l., 2011; 2011b; Gripenberg et l., 2007; Gripenberg-Abdon, 2012). Vid två tidigre tillfällen, 2001 och 2007/08, hr STAD genomfört krtläggningr v förekomsten v nrkotik i Stockholms krogmiljö. Som nämndes ovn fick STAD inför den först krtläggningen 2001 signler från brnschen och från polis tt förekomsten v nrkotik på krogen vr hög. Inför föreliggnde krtläggning fick STAD smm signler vilket även vr ett v skälen till tt gör denn femtonårsuppföljning v nrkotiksitutionen. SYFTE Syftet med denn studie är tt studer hur nrkotiksitutionen i Stockholms krogmiljö ser ut, och vidre även tt jämför med de tidigre krtläggningr STAD genomfört 2001 och 2007/08. Inom rmen för studien hr krognställd tillfrågts om observert nrkotikbruk blnd gäster, om ttityder till nrkotik och eget nrkotikbruk, smt vidre fått ge förslg på möjlig åtgärder för tt minsk nrkotikbruk blnd gäster och personl. METOD Deltgre och dtinsmling Målgruppen vr personl från krogr i Stockholm. STAD hr i tidigre studier vist tt det vi postenkät till krognställd är svårt tt få en br svrsfrekvens. Vidre skns fullständig register över 10

12 resturngpersonl och omsättningen på personl är oft hög. Studier genomförd i skolmiljö visr också tt svrsfrekvensen är högre när enkäter besvrs i klssrummet jämfört med när de skicks hem med post. Urvlet begränsdes därför, på smm sätt som i de tidigre krtläggningrn, till krognställd på krogr i Stockholm som under tidsperioden våren 2016 frm till juni 2017 deltog i STAD:s utbildning Ansvrsfull lkoholservering. Enkäten Enkäten är densmm som nvänts vid STAD:s två tidigre krtläggningr v nrkotiksitutionen i Stockholms krogmiljö (Gripenberg, 2002, se även Bilg 1). Mjoriteten v frågorn hr fst svrslterntiv och en rd som möjliggör övrig kommentrer. Enkäten innehåller bkgrundsfrågor om kön, ålder, yrke smt rbetslivserfrenhet inom resturngbrnschen. Vidre ställs frågor om uppfttning om förekomst v nrkotik smt vilken inställning de svrnde själv hr till nrkotik. Enkäten innehåller även frågor om egn erfrenheter v nrkotik, såsom tt h blivit erbjuden och/eller h nvänt nrkotik. De svrnde får också ge förslg på instser som de tror kn minsk nrkotiknvändning blnd gäster och personl. Genomförnde Enkäten tog ungefär minuter tt besvr och genomfördes före den föreläsning om nrkotik som ingår i utbildningen Ansvrsfull lkoholservering. En medrbetre från STAD presenterde syftet med undersökningen, smt informerde om tt enkäten besvrs nonymt smt tt medverkn givetvis vr frivillig. Kursdeltgrn ombds tt sitt enskilt för tt säkr nonymiteten. När enkäten vr ifylld, l den svrnde sin enkät i ett tomt kuvert, förseglde och därefter smldes enkätern in. Dt nlyserdes i SPSS Frekvenser nlyserdes för tt beskriv förekomst och nvändning v nrkotik och χ 2 nlyser gjordes för tt undersök skillnder melln undersökningsåren (p <,05). RESULTAT Resultt från enkätundersökningen 2016/17 Svrsfrekvens och bortfll Totlt hr 665 krognställd från drygt 160 resturnger i Stockholm besvrt enkäten. All kursdeltgrn vr villig tt svr på enkäten och det vr ingen som lämnde in ett helt tomt formulär, dvs. undersökningen hde inget externt bortfll. Ett visst internt bortfll förekom vilket betyder tt en del v de svrnde vlt tt lämn viss frågor obesvrde. Endst ett fåtl vlde tt inte besvr bkgrundsfrågorn om kön, ålder och rbetslivserfrenhet. Vd gäller frågorn om drogförekomst på krogen och ttityd till droger vrierde bortfllet melln 0,5% till 2%. Det intern bortfllet är högst på frågorn som rör egn erfrenheter v tt h blivit erbjuden nrkotik eller tt h nvänt nrkotik. 11

13 Bortfllet på dess frågor vrierr melln 4,4% och 14,1%. Det intern bortfllet är högre även på de frågor som rör vr en blivit erbjuden och/eller nvänt nrkotik, och vrierr melln 10,2% och 22,3%. Jämfört med de tidigre krtläggningr STAD genomfört v i Stockholms krogmiljö är det intern bortfllet större i denn mätning. Kön och ålder Blnd de som besvrde enkäten vr 47,2% män och 52,8% kvinnor och åldern vrierde från 18 år till 66 år, med en medinålder på 25 år. Medelålder vr 28,2 (sd=8.7). Arbetslivserfrenhet i brnschen vrierde från mindre än ett år upp till 41 år, med en medintid i brnschen på 5 år och ett medelvärde på 7 år (sd=7,1). Flertlet yrkesktegorier vr representerde och 43,4% v de svrnde kryssde i fler ktegorier. Drygt hälften v de svrnde (52,6%) uppgv tt de är serveringspersonl. Därefter vr de vnligste ktegoriern brtender 43,5%, hovmästre 17,1%, driftsnsvrig 14,8% och resturngchef 10%. Tre procent uppgv tt de är krögre, 3% tt det rbetr som entrévärdr och 0,8% är ordningsvkter (se även Tbell Bilg 2). Drogförekomst i krogmiljön Lite drygt en femtedel (20,6%) v de svrnde tror tt det finns mer nrkotik på krogen idg jämfört med för 5 år sedn, medn 5,5% tror tt det finns mindre nrkotik och 9,2% tror tt det inte är någon skillnd. En mjoritet v de svrnde (64,7%) uppger tt de inte vet om det finns mer eller mindre nrkotik på krogen idg jämfört med för 5 år sedn. Mång v de som svrt på det öppn kommentrslterntivet uppger tt de inte bott i Stockholm så länge, lterntivt tt de inte rbett i resturngbrnschen så länge. Fler uppger också tt de är för ung för tt h en uppfttning, dvs. de vr inte 18 år fylld för fem år sedn. Uppfttningen tt nrkotikn är mer synlig idg frmkommer, liksom uppfttningen tt det är svårt tt vet eftersom nrkotiknvändningen oft sker bkom stängd dörrr. Någr kommenterr tt de hört, exempelvis från en äldre kolleg, tt nrkotik är mer förekommnde idg. Kommentren tt nrkotikn når yngre nu förekommer också. En mjoritet, drygt 78,4%, rpporterr tt de ser nrkotikpåverkde gäster på krogen i Stockholm någon gång i hlvåret eller oftre, medn 21,5% uppger tt de ser nrkotikpåverkde gäster någon gång i veckn. När sju procent ser nrkotikpåverkde gäster nästn vrje kväll. Fler kommenterr tt det kn vr svårt tt vgör om det är lkohol- eller nrkotikpåverkn, och tt det är v betydelse vilken typ v krog det hndlr om smt tt nrkotik är vnligst förekommnde i nttklubbsmiljöer. Fler uppger tt de sett nrkotikpåverkn när de själv vrit gäster, men inte när de rbett. På frågn hur lätt en tycker det är tt se om en gäst är nrkotikpåverkd svrr 33,1% tt det är lätt eller mycket lätt, medn 44% uppger tt det vrken är lätt eller svårt. Nästn 18% svrr tt det är svårt eller mycket svårt. Kommentrern kring hur lätt det är tt upptäck nrkotikpåverkn dominers v tt det beror på vilken typ v drog den påverkde tgit. Någr påpekr också tt det kn vr svårt tt särskilj lkohol- och nrkotikpåverkn 12

14 om någon är mycket berusd. Nästn hälften (47,6%) v de svrnde uppger tt de sett någon bli erbjuden nrkotik på krogen i Stockholm under det senste året eller oftre. Motsvrnde ndel som sett någon t nrkotik på krogen i Stockholm under det senste året eller oftre är 43,2%. Nästn 5% v de svrnde uppger tt de sett någon bli erbjuden eller t nrkotik på krogen i Stockholm under den senste veckn. Någr kommenterr tt de själv blivit erbjudn nrkotik men tt det då inte vrit när det själv jobbt. En deltgre skriver däremot tt Även jg själv hr blivit tillfrågd när jg jobbt, gästen blev vvisd medn en nnn påpekr tt Vnligre och vnligre med gräs. (se även Tbeller Bilg 3) Inställning till nrkotik Nrkotikpåverkde gäster får enligt lkohollgen inte vists på krogen och om nrkotikpåverkn upptäcks sk gästen vviss. Nästn tre fjärdedelr v de svrnde, 71,3%, uttrycker stöd för lgen och instämmer i tt nrkotikpåverkde gäster lltid sk vviss från krogen. Drygt en femtedel (22,2%) menr tt nrkotikpåverkde gäster sk vviss endst om de missköter sig. Vidre nser lite drygt hälften (53,7%) v de svrnde tt det sk vr olgligt tt vr påverkd v nrkotik. En fjärdedel, 24,7% tycker inte nrkotikpåverkn sk vr olgligt medn 21,6% känner sig osäkr och uppger tt de inte vet. Mjoriteten v kommentrern hndlr om tt det beror på vilken drog det gäller, och fler påpekr tt de nser tt cnnbis (hsch/mrijun) sk vr lgligt. Någr påpekr tt lkohol också är en drog som gör stor skd. Drygt tre fjärdedelr (77,9%) tycker inte tt nrkotik sk vr lgligt, medn 10,6% svrr tt nrkotik sk vr lgligt på smm sätt som tobk och lkohol. Drygt elv procent är osäkr och svrr tt de inte vet. Den vnligste kommentren är tt det beror på vilken drog det hndlr om, och synpunkten tt cnnbis bör vr lgligt uttrycks v fler. Drygt fyrtio procent v de svrnde uppgv tt de sett någon t nrkotik på krogen i Stockholm under det senste året. Vi frågde också vd de svrnde skulle gör om de skulle se någon t nrkotik på krogen och de mest vnlig svren vr tt kontkt en chef eller kolleg vilket 66,3% uppgv tt de skulle gör lterntivt tt kontkt dörrpersonl vilket 61,9% uppgv tt de skulle gör eller. Vidre svrde 38,1% tt de skulle ring polisen, 2,4% tt de inte vet och 2,1% tt de inte skulle gör någonting. Fler kommenterr tt de skulle vvis gästen själv, medn ndr skulle kontkt vkt eller polis. Trots tt mjoriteten v krogpersonlen rpporterr tt de hr sett nrkotikpåverkde gäster på krogen och nser tt nrkotikpåverkde gäster lltid sk vviss, så rpporterr drygt hälften (56,2%) tt de ldrig bett en nrkotikpåverkd gäst lämn krogen där de jobbr. Någr kommenterr tt det kn vr svårt tt vr säker på om gästen är nrkotikpåverkd. Fler säger också tt de inte själv vvist men tt de bett en vkt gör det. (se även Tbeller Bilg 4) 13

15 Erbjudnde om nrkotik Mång v de svrnde uppger tt de någon gång hr blivit erbjudn nrkotik. Vnligst är tt h blivit erbjuden mrijun vilket 76,3% uppger tt de blivit. Vidre svrr 57% tt de någon gång blivit erbjudn kokin, 47% tt de blivit erbjudn ecstsy, 31% nrkotikklssde läkemedel utn recept, 29,1% mfetmin, 24,9% hllucinogen svmpr, 24,3% LSD, 5,8% rökheroin och 3,5% heroin i injektionsform. Nästn elv procent svrr tt de blivit erbjudn någon nnn typ v nrkotik och de ndr droger som nämns är GHB (1), ritlin (1), MDMA (2), kt (1), spice (2), värktbletter och receptbelgd medicin. Vnligst är tt h blivit erbjuden nrkotik hos vänner vilket 70% v de krognställd uppger tt de blivit, följt v tt h blivit erbjuden utomlnds (60,1%), på krogen (56,9%), på gtn (42,5%), på festivl (37,8%), på svrtklubb (24,4%), på jobbet (17,4%) eller på ndr ställen (9%). Exempel på ndr pltser där de medverknde rpporterr tt de blivit erbjudn nrkotik är utomhusfest eller prk, i kollektivtrfiken och på kryssning. En v de svrnde skriver Av en gäst som frågde när jg jobbde i bren. Lite drygt hälften (51,1%) svrr tt de någon gång hr blivit erbjudn nrkotik på krogen i Stockholm. Vr tionde krognställd uppger tt de hr fått ett erbjudnde om nrkotik under den senste månden eller oftre. (se även Tbeller Bilg 5) Egen nvändning v nrkotik Mång v de tillfrågde uppger tt de hr nvänt nrkotik. Nästn trettiofem procent (34,8%) svrr tt de nvänt nrkotik under det senste året, medn 60,8% svrr tt de någonsin nvänt nrkotik. Den vnligste drogen tt h nvänt är hsch/mrijun, vilken 58,7% v de krognställd uppger tt de någon gång nvänt. Av de svrnde hr 17,4% nvänt hsch/mrijun 5-20 gånger och 16,8% hr nvänt hsch/mrijun mer än 20 gånger. Den näst vnligste drogen är kokin som 31,4% uppger tt de någon gång nvänt. Drygt 24% svrr tt de någon gång nvänt ecstsy, nrkotikklssde läkemedel utn recept 20,0%, mfetmin 17,1%, hllucinogen svmpr 11,8%, medn LSD-nvändning rpporters v 9,4% v de svrnde. Det är sex personer som nvänt rökheroin och två som nvänt heroin i injektionsform. Vidre rpporterr 2,7% v männen och 0,6% v kvinnorn tt de någon gång nvänt nbol ndrogen steroider. Nästn fem procent uppger tt de hr nvänt någon nnn typ v nrkotik. Andr droger som nämns är DMT (1), drivgs (1), ritlin (1) poppers (1), spice (1), lustgs (1), MDMA (3) (se Tbell 1). Det är också v intresse tt t red på när nrkotik nvändes senst. Av de svrnde uppger 7,0% tt de nvänt nrkotik under den senste veckn, 7,3% uppger tt de hr nvänt nrkotik senste månden, 10,3% under det senste hlvåret, 10,2% tt de hr nvänt nrkotik senste året, medn 26,0% uppger tt det vr fler år sedn de nvände nrkotik. 14

16 Tbell 1. Hr du nvänt någon eller någr v följnde nrkotik? Procentuell fördelning och ntl blnd krogpersonl. EN GGR 2-4 GGR 5-20 GGR MER ÄN 20 GGR TOTAL % HASCH/MARIJUANA 7,0 17,4 17,4 16,8 58,7 AMFETAMIN 3,6 6,5 4,1 2,9 17,1 KOKAIN 7,7 9,4 8,2 6,0 31,4 HEROIN I 0, ,2 0,3 INJEKTIONSFORM HEROIN I RÖKFORM 0,3 0,5 0,2-1,0 ECSTASY 5,7 9,7 6,4 2,5 24,4 LSD 5,0 3,8 0,7-9,4 HALLUCINOGENA 7,2 3,2 0,9 0,5 11,8 SVAMPAR NARKOTIKAKLASSADE 4,3 7,5 3,8 4,4 20,0 LÄKEMEDEL UTAN RECEPT ANNAN TYP AV 1,0 1,4 0,4 1,8 4,5 NARKOTIKA MOP* 0,7-0,3-1,0 Missing vrierde melln 6% och 12,8%. *MOP är en påhittd substns som är med i enkäten för tt kontroller för osnn svr. De vnligste pltsern där de krognställd uppgv tt de nvänt nrkotik vr hos vänner 55,7%, utomlnds 35,7%, på krogen 28,9%, på festivl 21,6%, på svrtklubb 14,1%, på gtn 14,0%, på rbetspltsen 4,8% och på nnn plts 7,0%. Av de som svrde nnn plts nämndes tt h nvänt nrkotik i hemmet eller utomhus exempelvis i en prk eller i skogen. Det är vidre 21,1% som rpporterr tt de hr nvänt nrkotik på en Stockholmskrog någon gång. Nästn 14% uppger tt de nvänt nrkotik på krogen i Stockholm under det senste året. (se även Tbeller Bilg 6) Skillnder i nrkotikbruk melln kön och ålder Det är få skillnder melln könen. Den end skillnden som noterts är tt män verkr h en liberlre inställning till nrkotik. Det är ingen sttistiskt signifiknt skillnd i ndelen kvinnor (55,9%) och män (51,1%) (χ 2 = 1,476, p =,224) som tycker tt det sk vr olgligt tt vr påverkd v nrkotik. Däremot är det skillnd vd vser inställning till leglisering v nrkotik, det är en signifiknt större ndel män som nser tt nrkotik sk vr lgligt på smm sätt som lkohol och tobk (13,3% vs. 8%, χ 2 = 4,849, p =,028). Vd gäller tt själv h nvänt nrkotik finns ing signifiknt skillnder melln kvinnor och män, inte vseende nvändning det senste året (33,0% vs. 37,0%, χ 2 = 1,067, p =,302) och inte heller vd vser nvändning någonsin (61,8% vs. 59,9%, χ 2 =,232, p =,630). 15

17 Om de svrnde dels in i fyr åldersgrupper ser vi signifiknt skillnder, både vd gäller tt någonsin h nvänt nrkotik och vd vser tt h nvänt nrkotik under det senste året. Det mest centrl resulttet är tt en signifiknt större ndel i den yngre åldersgruppen (18-24 år) hr nvänt nrkotik under det senste året. Nästn hälften (47,4%) v de svrnde under 25 år uppger tt de hr nvänt nrkotik under det senste året, jämfört med 33,6%, 24,4% respektive 6,3% i de äldre åldersgruppern (se Tbell 2). Tbell 2. Andelen som hr nvänt nrkotik någon gång respektive nvänt nrkotik senste året fördelt på fyr åldersgrupper (n=621). ANVÄNT NARKOTIKA NÅGON GÅNG ANVÄNT NARKOTIKA SENASTE ÅRET χ 2 = 11,270, p =,010 χ 2 = 54,627, p = <,001 < 25 66,7 47, ,4,b 33,6,b ,7,b 24,4 b ,8 b 6,3 c TOTAL 60,9 34,8 χ 2 test utfördes med signifiknsnivå,05, tre frihetsgrder och korrigerde för fler test med Bonferroni. Bokstävern nger när de olik åldersgruppern skiljer sig signifiknt ifrån vrndr, dvs. melln värden med smm bokstv finns ingen sttistiskt signifiknt skillnd. Jämförelser melln de som nvänt nrkotik senste året och de som ldrig nvänt nrkotik Att h nvänt nrkotik under det senste året kn ses som en form v ktivt bruk (jämfört med tt h nvänt nrkotik för mång år sedn). Resultten visr tt det finns fler signifiknt skillnder melln gruppen krognställd som rpporterr tt de nvänt nrkotik senste året eller oftre (n=219) jämfört med gruppen som rpporterr tt de ldrig nvänt nrkotik (n=247) (se Tbell 3). En signifiknt större ndel i gruppen som uppger tt de nvänt nrkotik senste året hr sett nrkotikpåverkde gäster på krogen (88,1% vs. 67,8%), sett någon bli erbjuden (63,9% vs. 32,7%) eller t nrkotik (59,8% vs. 30,6%) på krogen i Stockholm. Vidre nser en signifiknt större ndel tt nrkotik sk vr lgligt på smm sätt som tobk och lkohol (21,2% vs. 4,9%), medn en signifiknt mindre ndel uppger tt de tycker tt nrkotikpåverkde gäster lltid sk vviss från krogen (62,1% vs. 76,7%) och tt en mindre ndel tycker tt det sk vr olgligt tt vr nrkotikpåverkd (35,2% vs. 66,8%). Blnd de som nvänt nrkotik senste året uppger 50,5% tt de någon gång nvänt nrkotik på krogen i Stockholm och 39,7% uppger tt de nvänt nrkotik på krogen i Stockholm under det senste året. 16

18 Tbell 3. Andelen som instämmer med olik påståenden om nrkotik (krognställd som uppger tt de nvänt nrkotik senste året jämfört med de som ldrig nvänt nrkotik) SETT NARKOTIKAPÅVERKADE GÄSTER PÅ KROGEN I STOCKHOLM SETT NÅGON BLI ERBJUDEN NARKOTIKA PÅ KROGEN I STOCKHOLM SETT NÅGON TA NARKOTIKA PÅ KROGEN I STOCKHOLM NARKOTIKAPÅVERKADE GÄSTER SKA ALLTID AVVISAS FRÅN KROGEN DET SKA VARA OLAGLIGT ATT VARA NARKOTIKAPÅVERKAD NARKOTIKA SKA VARA LAGLIGT SOM TOBAK OCH ALKOHOL ANVÄNT NARKOTIKA SENASTE ÅRET (%) ALDRIG ANVÄNT NARKOTIKA (%) Χ 2 (P) 88,1 67,8 27,412 (<,001) 63,9 32,7 45,361 (<,001) 59,8 30,6 39,954 (<,001) 62,1 76,7 11,754 (<,01) 35,2 66,8 45,618 (<,001) 21,2 4,9 27,678 (<,001) Jämförelser över undersökningsåren 2001, 2007/08 och 2016/17 Resultten visr tt det finns sttistiskt signifiknt skillnder melln undersökningsåren vd gäller ttityd till nrkotik och även kring nrkotikförekomst på krogen. Andelen krognställd som uppger tt de skulle ring polisen om de ser en nrkotikpåverkd gäst respektive ndelen som uppger tt de nser tt nrkotikpåverkde gäster lltid sk vviss från krogen är signifiknt mindre i mätningen 2016/17 jämfört med motsvrnde ndelr i mätningen 2007/08. Resultten tyder också på tt ttityden till nrkotik blivit mer liberl. Jämfört med tidigre år svrr en signifiknt mindre ndel krognställd tt de nser tt det sk vr olgligt tt vr nrkotikpåverkd, och en större ndel uppger också tt de nser tt nrkotik sk vr lgligt på smm sätt som tobk och lkohol. Jämfört med 2007/08 uppger en större ndel krognställd i mätningen 2016/17 tt de sett någon bli erbjuden nrkotik på krogen under det senste året (se Tbell 4). 17

19 Tbell 4. Jämförelser över tid, ndelen krognställd som instämmer med olik påståenden om nrkotik (procentuell fördelning) / /17 X 2 P RINGER POLISEN OM SER NARKOITKAPÅVERKAD 38,8 52,9 b 38,1 35,744 <,001 GÄST NARKOTIKAPÅVERKAD GÄST SKA AVVISAS FRÅN 73,9 84,5 b 71,3 36,268 <,001 KROGEN DET SKA VARA OLAGLIGT ATT VARA 62,4 67,4 53,7 b 26,439 <,001 NARKOTIKAPÅVERKAD NARKOTIKA SKA VARA LAGLIGT 5,9 4,9 10,6 b 17,225 <,001 SETT NARKOTIKAPÅVERKAD GÄST SENASTE 82,8 75,9 b 78,4,b 7,719,021 HALVÅRET SETT NÅGON BLI ERBJUDEN NARKOTIKA PÅ 48,1 39,0 b 47,6 13,148,001 KROGEN SENASTE ÅRET SETT NÅGON TA NARKOTIKA PÅ KROGEN SENASTE ÅRET 46,2 37,9 b 43,2,b 8,287,016 χ 2 test utfördes med signifiknsnivå,05, två frihetsgrder och korrigerde för fler test med Bonferroni. Bokstävern nger när de olik mättillfällen skiljer sig signifiknt ifrån vrndr, dvs. melln värden med smm bokstv finns ingen sttistiskt signifiknt skillnd. Det är en signifiknt större ndel krognställd som rpporterr tt de någonsin nvänt nrkotik i föreliggnde undersökning jämfört med den undersökning som gjordes 2007/08. Vidre uppger en större ndel tt de nvänt nrkotik under det senste året jämfört med vid de båd tidigre mätningrn. Medn mätningen 2007/08 visde tt ndelen krognställd som rpporterde tt de nvänt nrkotik (någonsin 52,6% och under det senste året 18,9%) vr signifiknt mindre jämfört med mätningen 2001 (då motsvrnde ndelr vr 60,3% respektive 26,7%), så visr resultten i denn rpport tt ndelen som rpporterr tt de någon gång nvänt nrkotik nu är signifiknt större (60,8%), och vd gäller tt h nvänt nrkotik senste året även större än vid den först mätningen (34,8%) (se Tbell 5). Tbell 5. Jämförelser över tid, ndelen krognställd som uppger tt de nvänt nrkotik (någonsin respektive senste året) (procentuell fördelning) / /17 X 2 P NÅGONSIN ANVÄNT NARKOTIKA 60,3 52,6 b 60,8 10,364,006 ANVÄNT NARKOTIKA SENASTE ÅRET 26,7 18,9 b 34,8 c 40,272 <,001 χ 2 test utfördes med signifiknsnivå,05, två frihetsgrder och korrigerde för fler test med Bonferroni. Bokstävern nger när de olik mättillfällen skiljer sig signifiknt ifrån vrndr, dvs. melln värden med smm bokstv finns ingen sttistiskt signifiknt skillnd. Vidre visr resultten tt det finns sttistiskt signifiknt skillnder melln undersökningsåren vd gäller ndelen krognställd som uppger tt de någon gång nvänt olik typer v nrkotik. Jämfört med 18

20 mätningen som gjordes 2007/08 är det i mätningen 2016/17 en signifiknt större ndel krognställd som svrr tt de någon gång nvänt hsch/mrijun (58,7% vs. 47,1%), kokin (31,4% vs. 21,9% vs.), ecstsy (24,4% vs. 13,1%), hllucinogen svmpr (11,8% vs. 5,6%) och nrkotikklssde läkemedel utn recept (20% vs. 14,5%). Vidre är ndelen som uppger tt de någon gång nvänt ecstsy, hllucinogen svmpr och nrkotikklssde läkemedel utn recept även signifiknt större nu jämfört med vid mätningen 2001 (se Tbell 6). Tbell 6. Jämförelser över tid, ndelen krognställd som någon gång nvänt nrkotik uppdelt på olik substnser / /17 X 2 P HASCH/MARIJUANA 52,7,b 47,1 58,7 b 17,544 <,001 KOKAIN 24,9,b 21,9 31,4 b 15,285 <,001 AMFETAMIN 20,4 14,5 b 17,1,b 6,740,034 ECSTASY 16,4 13,1 24,4 b 28,106 <,001 HEROIN I INJEKTIONSFORM 0,2-0,3 HEROIN I RÖKFORM 0,9 1,6 1,0 1,455,483 LSD 6,1 5,9 9,4 6,906,032 HALLUCINOGENA SVAMPAR 7,2 5,6 11,8 b 16,703 <,001 NARKOTIKAKLASSADE LÄKEMEDEL 14,0 14,5 20,0 b 8,723,013 χ 2 test utfördes med signifiknsnivå,05, två frihetsgrder och korrigerde för fler test med Bonferroni. Bokstävern nger när de olik mättillfällen skiljer sig signifiknt ifrån vrndr, dvs. melln värden med smm bokstv finns ingen sttistiskt signifiknt skillnd. Antlet i cellern är för få för tt beräkn χ 2 Förslg för tt minsk förekomst v nrkotik på krogen De krognställd hr också besvrt frågn om vd de tror tt krogen kn gör för tt minsk nrkotiknvändning blnd personl och gäster. Dett ställdes som en öppen fråg och 41,8% (n=278) vlde tt svr på frågn och mång hde fler förslg på vd som skulle kunn görs för tt minsk nrkotik på krogen. Förslgen kn dels in i följnde områden, utbildning; smrbete med och närvro v polisen; nolltolerns mot nrkotik/policy; krogmiljö och smrbete. Kommentrern beskrivs nedn och vrje område illustrers med citt. Utbildning I de svr som ges på frågn vd krogen kn gör för tt minsk nrkotikbruk blnd gäster och personl är det tydligt tt utbildning är något som uppftts som viktigt. Kunskp är något som de krognställd ser som en viktig del i rbetet. Det ses som betydelsefullt tt ll personl hr generell kunskp kring nrkotik, kring olik substnser och vilk konsekvenser nrkotiknvändning får smt även kring tecken på nrkotikpåverkn, och hur en hnterr nrkotikpåverkde gäster. Dörrvkter nämns även 19

21 som en viktig grupp eftersom de möter gästern redn innn de är inne på krogen. Svren på frågn tyder på tt välutbildd personl som känner sig trygg i tt identifier nrkotikpåverkn och vet vd de sk gör när så sker är något som de krognställd ser som en viktig del i rbetet för tt minsk nrkotik på krogen. STAD:s utbildningr nämns v fler. Informer personl om synlig tecken på tt en person är påverkd v nrkotik. Även vilk följder/konsekvenser nrkotiknvändning/beroende hr på kroppen till det yttre och inre. Att personlen som regel sk få utbildning i hntering v påverkde personer Utbild personl om kännetecken så tt mn lättre kn se vilk som är påverkde. Se till tt krogrn hr klr och tydlig riktlinjer i hur personl sk reger och hnter nrkotikrelterde situtioner Låt ll gå STAD-utbildning, nek ll påverkde Utbildning och informtion till serveringspersonl. Kunskpsutbyte melln genertioner. Promot hälsosm livstil/liv utnför lkohol och krogen för de som rbetr i brnschen. För tt lkohol och fyll inte sk bli för normlisert vilket lätt leder till en slppre ttityd och gränssättning. Smrbete med och närvro v polisen En kommentr som återkommer är de krognställds önskn om ett när smrbete med polisen och en ökd polisiär närvro på krogen, närvro både i form v uniformerd polis och v civilpolis. Det är tydligt tt krogpersonlen vill smrbet med polisen och tt det också sk vr tydligt på krogen. Håll bättre koll. Personl och även polis som finns runt omkring. Vr på to en gång och från ingenstns kom en kille med vitt pulver i en påse och frågde om jg ville köp. Hde någon i personlen vrit där eller om det fnns polis som kom dit iblnd så hde det knske ldrig hänt Mer polis ute på ställen. Det är inte krögrens uppgift tt sköt smhällets uppdrg! 20

22 Nolltolerns mot nrkotik/policy Fler kommentrer hndlde om tt det är viktigt tt krogen hr en uttld nolltolerns mot nrkotik, både för gäster och personl. Kommentrern tyder på tt krognställd tycker tt det är viktigt med en tydlig drogpolicy och tt denn kommunicers ut. Någr nämner också tt de tycker tt drogtester sk görs blnd nställd, ntingen vid misstnke eller som slumpmässig stickprov. Någr kommenterr också tt krogen som rbetsgivre hr ett nsvr tt erbjud hjälp och rehb om de upptäcker tt en nställd nvänder nrkotik. Att det är viktigt tt uppmärksmm personlen och se till tt de som behöver får hjälp och stöd. Nolltolerns gällnde nrkotik/missbruk - blnd både gäster och personl. En öppen dilog melln rbetsgivre och nställd skulle också underlätt och hjälp ung/osäker personl etc. Jg tror tt krogrn måste bli tydligre med tt det är nolltolerns som gäller. Både för gäster och personl. Nolltolerns för nvändning och innehv. Preventivt och informtivt rbete tillsmmns med polisens nrkotikenhet. Utbildning v personl. Aktiv nej-policy Inför drogpolicy, kissprov, nolltolerns och utbild personl i llvret v droger. All ser det som något skoj, och mång inser llvret för sent. Mrijun ses ju idg som cigg v llt för mång ung. Tydligt vståndstgnde: Alkohol och drogpolicy, nolltolerns för nyttjnde hos personl, se över personlktiviteter, gör dem lkoholfri. Krogmiljö Olik spekter lyftes frm kring tt minsk nrkotikförekomst i krogmiljön, vrv den vnligste vr tt h uppsikt över tolettern för tt försvår nrkotiknvändning exempelvis genom tt h dålig belysning och ing pln ytor. Dörrvktern nämndes som en centrl grupp eftersom de hr möjlighet tt stopp nrkotikpåverkde gäster redn i dörren, men det är även viktigt för nnn personl tt kunn få kontkt med vkt om en sitution uppstår. Fler nämner tt det är viktigt tt vr uppmärksm och tt h koll och tt det är viktigt tt nrkotikpåverkde gäster vviss om de upptäcks inne på krogen. Fler nämner också möjligheten tt visiter gäster vid entrén. 21

23 Vr nog med tt koll efter sånt vid tolettern. Där händer det oft tt mn stöter på en person som är påverkd. Br belysning på toletter + ing mörk hörn. Smrbete Det frmkommer i kommentrern tt krognställd menr tt det krävs smrbete melln personlgruppern för tt minsk nrkotikbruket. Det är viktigt tt exempelvis serveringspersonl kommunicerr med vkter, men också tt chefer hr en öppen dilog med sin nställd där det finns utrymme för frågor. H en kommuniktion melln de olik rbetspositionern, exempelvis tt mn som servitris hr en br dilog med brtendern så tt mn gemensmt hr koll på ll personer i loklen. Prt med vrndr och h när kontkt med vktpersonl. Smrbete, informer vrndr, vis upp tt vi tillsmmns rbetr emot nvändndet v droger. Viktigt med en öppen dilog melln personl, chefer, vkter mm där ll ev frågor är tillåtn ex. hur tänker ni i de här fllen, vd gäller om, vd säger lgen om..?. Att klimtet på rbetspltsen inte är sådnt tt en drogkultur är ok. Viktigt tt äldre personl och nsvrig skickr rätt signler. Övrig synpunkter från krognställd Någr nämner tt de inte tycker tt det är den enskild brukren som är problemet utn de kriminell gäng som distribuerr nrkotikn. Fler nser också tt lättre nrkotik sk leglisers och det som verkr nses som en lättre drog när en drog nmnges är cnnbis (mrijun, gräs, weed) vilket snnolikt speglr den något mer liberl inställning till nrkotik som frmkom i enkäten. Att kunn minsk stress och få bättre rbetsförhållnden med kortre rbetspss gör tt personl inte vänder sig till knrk. Avkriminliser lättre typer v nrkotik 22

24 Blnd nnt se till tt folk som jobbr inom krogen t.ex. ordningsvkter inte säljer till folk (hr hänt). Jobb enhetligt för tt motverk det. Allt ifrån vd som sker i dörren till bren. Jg tror mång som jobbr på krogen blundr för det iom tt det är så pss vnligt. Om folk som vr påverkde helt skulle försvinn så tror jg tt en stor del v gästern skulle försvinn eftersom jg uppfttr det som så pss cceptert och tt så mång gör det DISKUSSION STAD hr vid tre tillfällen genomfört krtläggningr v nrkotiksitutionen i Stockholms krogmiljö. Den först krtläggningen gjordes 2001 och följdes upp med en mätning 2007/08. Resultten i föreliggnde rpport bygger på dt som smldes in blnd krognställd som under perioden våren 2016 till juni 2017 deltog i STAD:s utbildning Ansvrfull lkoholservering. Totlt hr 665 krognställd besvrt enkäten. En stor ndel v de krognställd som besvrt enkätundersökningen rpporterr tt det förekommer nrkotik på krogen i Stockholm. Mjoriteten (78,4%) uppger tt de sett nrkotikpåverkde gäster på krogen i Stockholm under det senste hlvåret eller oftre. Nästn hälften, 47,6%, hr sett någon bli erbjuden nrkotik på krogen under det senste året medn 43,2% uppger tt de sett någon t nrkotik på krogen i Stockholm senste året. Melln mätningrn 2001 och 2007/08 sjönk ndelen som rpporterde tt de sett nrkotikpåverkde gäster på krogen och även ndelen som uppgv tt de sett gäster t nrkotik på krogen, medn det i jämförelse med mätningen 2016/17 inte finns någr signifiknt skillnder med föregående mätningr. Däremot hr ndelen krognställd som uppger tt de sett någon bli erbjuden nrkotik på krogen ökt signifiknt melln 2007/08 till 2016/17. Nrkotikpåverkde gäster får enligt lkohollgen inte vists eller servers lkohol på krogen. Även om en mjoritet (71,3%) v de krognställd som besvrt enkäten nser tt nrkotikpåverkde gäster lltid sk vviss från krogen, så hr ndelen sjunkit sedn mätningen 2007/08 då motsvrnde ndel vr 84,5%. Drygt 60% v de krognställd som besvrt enkäten uppger tt de någon gång nvänt nrkotik. Andelen som någonsin nvänt nrkotik är signifiknt större nu jämfört med 2007/08 då ndelen vr 52,6%. Medn mätningen 2007/08 visde tt ndelen krognställd som rpporterde tt de nvänt nrkotik (någonsin och senste året) vr signifiknt mindre jämfört med mätningen 2001, så visr resultten för 2016/17 tt ndelen som nu rpporterr eget bruk är signifiknt större. Vd gäller tt h nvänt nrkotik senste året är ndelen även större än vid den först mätningen De droger som krognställd rpporterr tt de blivit erbjudn och nvänt i störst utsträckning är hsch/mrijun, 23