analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun"

Transkript

1 Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning på hur det ser ut i vår kommun, säger kommunchefen Lrs Rådh. n u l ä g e s n ly s e n f u n g e r r som en gemensm plttform för ll intressenter politiker och beslutsfttre, näringslivsrepresentnter och föreningsmänniskor med fler där lls intressen är smlde dels i fkt, dels i subjektiv värderingr. Nulägesnlysen ger oss en möjlighet tt skp en gemensm vision, trots tt vi hr olik utgångspunkter, menr Lrs Rådh. Genom tt dr rätt slutstser från den, och se vilk förutsättningr vår kommun hr för tt lycks, kn vi skp ettårig hndlingsplner för tt nå målen och slutligen visionen. Målen sätts på 3-4 års sikt och visionen på minst 10 år och det sk finns en tydlig röd tråd i ll beslut vi tr. Flens kommun är inne i en krftfull omvndling, precis som resten v Sverige; Från ett utpräglt industrismhälle på 70-tlet till ett tjänste- och kunskpssmhälle. Urbniseringen hr medfört tt det inte längre är lik vnligt med gångvstånd till jobbet, fler och fler pendlr fler mil vrje dg till och från sin rbetsplts. Det finns någr viktig spekter när det gäller kommunens möjligheter till npssning inför de ny levndsvillkor som människor ställs inför. Kollektivtrfiken måste funger efter de behov som finns, helst med rimlig priser. Bredbndstäckningen måste utvidgs och räck till för dem som vill bo och rbet i lndsbygden. Men det här är mer komplext än vd mn knske tror. Det är mång intressen som styr, inte br Flens kommun. När är Flens kommun som bäst, i din vision? I min vision finns en fungernde infrstruktur och en br livsmiljö där mn kn välj sitt boende. En ort där ung hr tillgång till br skolor. I kommunen finns en positiv ttityd där mn välkomnr ll, uppmuntrr inititiv och hr ett brinnnde enggemng. Mn är nyfiken på det okänd och vet tt det är upp till mig tt skp mitt liv, det kn jg inte lägg på ndr. Det finns redn idg en enorm kompetens och en god entreprenörnd, som vi måste t vr på. Det optiml är när vi hr en kommun som prägls v rbete, skönhet och häls, vslutr Lrs Rådh. ingvor frinotte Flens kommun idg i s e p t e m b e r 2009 b e s l u t d e f l e n ko m m u n s f u l l m ä k t i g e tt initier Färdpln Flen ett långsiktigt kommun- och vrumärkesutvecklingsprojekt. Målet är tt t frm en vision och tydlig mål i dilog med invånre och förenings- och näringslivet i kommunen. Men, precis som ktten svrde Alice i Underlndet när hon frågde vilken väg hon skulle t; Om du inte vet vrt du sk, spelr det ingen roll vilken väg du tr. Och för tt vet vilken väg mn sk t för tt nå dit mn vill, måste mn först vet vr mn är. Därför hr vi tgit frm en nulägesrpport som visr vr Flens kommun befinner sig idg vseende politisk, ekonomisk, socil och teknologisk fktorer utifrån en sk PEST-nlys. Den består v insmlde fkt från ntionell, regionl och kommunl källor. Resulttet kn du se på sidorn 2-5. Vi hr också nlysert Flen kommuns styrkor, svgheter, möjligheter och hot i en sk SWOT-nlys som är subjektiv och bsers på människors upplevelse. Vi hr frmför llt intervjut politiker, tjänstemän, näringslivs- och föreningsrepresentnter i kommunen under sommren Resulttet ser du på sidorn 6-7. Du kn även se citt från olik invånre som hr deltgit i visionsprocessen och svrt på frågn om hur Flens kommun är, när den är som bäst. (Angivet i skrivstil lite här och vr på sidorn.) Tillsmmns ger informtionen oss en plttform tt utgå ifrån. Sedn är det upp till oss tt välj rätt väg för tt nå vår mål. krin krogh, projektledre för färdpln flen För br 40 år sedn b i l d d e s f l e n s k o m m u n som innefttr Sprreholms kommun, Mlmköpings utvidgde köping, Mellös lndskommun och fyr v sex försmlingr i Bettn storkommun. All delr v kommunen växte med den industriell utvecklingen i Sverige under 1900-tlet: Hälleforsnäs genom järnutvinning och bruket. Mlmköping blev en utprägld militärort eftersom Sörmlnds regemente plcerdes där. Här fnns även en mrkndsplts. Tätorten Flen växte frm när järnvägen byggdes ut i Sverige. Frmtidstro och industriell utveckling präglde kommunen under 1960-tlet och befolkningen ökde. Men efter krisern på 70-tlet, då Flens kommun drbbdes v nedläggningr och uppsägningr, hr befolkningen minskt och frmtidstron svjt. Flens kommun hr, som en v få kommuner, firt sitt 40-årsjubileum på olik sätt under året. Det bäst med Flens kommun är Eldsjälrn som brinner för sin ort

2 er r ö d ss b m k is st t Invånrn är fn Flen hr potentil tt väx Flens kommun behöver lock till sig fler invånre i rbetsför ålder. Det skulle ge sktteintäkter och ök möjlighetern för kommunen tt väx. Ett hinder är vregleringen v järnvägen som försämrr för pendlre. Ett nnt är den otillräcklig IT-utbyggnden. skttemässigt, men påverkr ekonomin positivt ändå genom tt vr god konsumenter. Någonting som småföretgrn i kommunen förstår och drr nytt v. en eftergymnsil utbildning. En nnn, knske ännu mer kut utmning, är tt minsk helst eliminer brnfttigdomen som är utbredd i Flen. Inte minst blnd de utomlndsfödd. får bär en tung försörjningsbörd är ett problem som riskerr tt bli värre, om ingenting görs för tt bryt trenden. Idg är vr fjärde person pensionär och mång ung väljer tt lämn kommunen, smtidigt som mång v dem som flyttr till kommunen är runt 60 år. En utvecklingsmöjlighet här är de utomlndsfödd, som kn bli en tillgång både för rbetsmrknden och kommunen, när de rätt förutsättningrn ges. En nnn utmning för Flens kommun är tt vänd trenden när det gäller utbildningsnivå, som idg oft stnnr vid gymnsiet. Endst drygt 2 v 10 går vidre till högre studier och det är få jämfört med riksgenomsnittet där nästn 4 v 10 hr v g ö r n d e f ö r f l e n s f r m t i d t t k o m m u n e n s r b e t s f ö r är investeringr i infrstrukturen som gynnr näringslivet och därigenom invånrn i kommunen. I synnerhet gäller det utbyggnd v järnvägen där Flen i smverkn med ndr måste få till ntionell stsningr som underlättr för pendlre både till och från Flen. En nnn mycket viktig investering är utbyggnd v IT så tt det finns en br täckning i hel kommunen. Det går tt vänd trenden. I Flen finns mång stolt och enggerde invånre, som är villig tt gör det som krävs för tt uppnå målen som gör Flens kommun till en ttrktiv och växnde kommun. foto : flens kommun N ä r m n t i t t r p å Flens kommun vseende politisk, ekonomisk, socil och teknologisk fktorer, kn mn se en hel del utmningr. Att befolkningen minskr är ett problem. Ett nnt problem är tt de som flyttr till kommunen hr lägre inkomst än de som flyttr ut, totlt sett. Men det finns ljuspunkter. T ex tt de som flyttr in från Stockholm hr en högre inkomst än snittet i kommunen. När det gäller rbetsmrknden finns det både plus och minus. De stor industriern finns inte längre kvr. Endst två företg hr fler än 100 nställd idg. Men det sägs tt nöden är uppfinningrns moder, och det visr sig här i ntlet nystrtde småföretg. Kretivitet och entreprenörskp präglr invånrn i Flens kommun. Förr året strtde över 80 ny företg. Det finns närmre fritidsbostäder i kommunen som visserligen inte bidrr inkomst- Fkt om Flens kommun vseende politisk fktorer...på ntionell nivå...på regionl nivå...på lokl nivå Avregleringen v järnvägen sätter sin spår Regionförstoringen gynnr inte ll orter Skiftnde politisk ledning SJ hr gjort bedömningen tt tågstopp i kommunen inte längre är lönsmm. Det påverkr i sin tur tt eventuell pendlre till eller från Stockholm blir mindre benägn tt sts på Flen som sin boendeort eller rbetsort. Utöver det är det lldeles för låg nslg för underhåll och investeringr i järnvägen som leder till förseningr och störningr, frmför llt vintertid. Mn upplever tt utvecklingen i länet inte drivs med en gemensm utgångspunkt eller med länet som en smlnde enhet. Dett kn risker tt Flens kommun inte kn dr fördel v utvecklingen i närliggnde tillväxtområden. Melln bestod den politisk mjoriteten i Flens kommun v fem prtier; Modertern, A2000, Folkprtiet, Kristdemokrtern och Centerprtiet låg mjoriteten hos Socildemokrtern tillsmmns med A2000 och efter vlet 2010 kompletterdes llinsen med Vänsterprtiet. 2

3 Det är br 111 kilometer till Stockholm Fkt om Flens kommun vseende ekonomisk fktorer Färre invånre ger mindre sktteintäkter s e d n 1965 h r n t l e t invånre i kommunen minskt från till c år 2010 vilket medfört en minskning v sktteintäkter på c 117 miljoner kronor. Investeringsnivån hr sjunkit från 8,7 % (2007) till 5,2 % Tumregeln för en lämplig investeringsnivå i en växnde kommun är 6-7 %, men för kommuner med stgnernde befolkning rekommenders en nivå på 2,5-3 %. Sedn 2002 hr Flens kommun vrit skuldfri. Beslut om upplåning på 80 miljoner hr dock tgits, men inte verkställts, för tt finnsier ett nytt äldreboende. Anlystidningen Kommunexperten, menr tt Flens kommun bör vr färdiginvesterd för mång år frmöver. Smtidigt ökr krven på den kommunl servicen vilket medför ny investeringsbehov, t ex inom IT, skoln, äldrevården och inte minst infrstrukturen. Enligt Kommunexpertens nlys 2008 är Flen kommuns kpitlbindning svg. Flens kommunlsktt 2011 på 31,75% är lägre än genomsnittet i länet (32,1%)* Om 100 personer flyttr in i kommunen medför det 4,6 miljoner kronor i ökde sktteintäkter per år *inför 2012 års budget finns förslg om en skttehöjning med 75 öre Not: 1. Med investeringsnivå vses summn v de investeringr som kommunen budgetert eller genomfört under året. 2. Med kpitlbindning vses den del v kommunens tillgångr som är bundn i ndr tillgångr än likvid medel. 3. Anlystidningen Kommunexperten är en publiktion för oberoende kommunlekonomisk nlys. Här presenters löpnde nlyser v lndets 290 kommuner bsert på fem ekonomisk huvudfrågor. 900 företg ger jobb till knppt v rbetstillfällen i kommunen 2008 stod Utvinning och tillverkning för 24 % jämfört med 15 % i riket. (Gäller rbete inom industrin, t ex på Volvo eller GB Glss). Vård och omsorg stod för 19 % jämfört med 15 % i riket. Efter 2008 hr invånrn i kommunen drbbts v uppsägningr inom industrin motsvrnde c 200 jobb. 90 % v kommunens runt 900 företg är småföretgre med mx 5 nställd. Andelen förvärvsrbetnde invånre melln 20 och 64 år i Flens kommun vr under %, jämfört med 74 % i länet och 75 % i riket. En nnn skillnd är tt det är färre ung (20-24-åringr) som rbetr i Flens kommun jämfört med riket i övrigt. Däremot är det en något större ndel åringr som rbetr i Flens kommun jämfört med genomsnittet i riket. Andelen sysselstt i stor företg minskr. Numer finns br två företg som hr mer än 100 nställd, Volvo och GB Glce, som båd ägs v stor interntionell företg som ökr osäkerheten om företgens frmtid och minskr kommunens möjligheter tt påverk dett. Andelen nystrtde småföretg hr ökt vrje år sedn 2004 Rekordåret 2010 strtde så mång som 80 ny företg i kommunen Not *Enligt SCB:s sttistisk kriterier ställs två krv för tt en kommun sk bild centrum i en lokl rbetsmrknd: Andelen utpendlre v dem som förvärvsrbetr får inte överstig 20 procent. Andelen utpendlre till någon nnn enskild kommun får inte överstig 7,5 procent. Andelen låginkomsttgre ökr i Flen tot lt s e t t h r d e s o m flyttr ut från kommunen en högre medininkomst * än de som flyttr in i kommunen, vilket blir ett problem för kommunen som får lägre sktteintäkt per cpit. Medelinkomsten blnd invånrn i Flens kommun vr :- år Från 2003 till 2009 hr Flens medelinkomst ökt i mycket långsmmre tkt än medelinkomsten i riket vilket medför tt inkomstskillndern ökr. Trots tt det 2007 vr fler personer som flyttde in i Flens kommun, än ut, fick kommunen ett nettoutflöde v kpitl. Dels på grund v tt de som flyttr ut hr en högre medininkomst totlt sett, än de som flyttr in. Dels på grund v den reltivt sett stor invndringen i kommunen, där invndrren i normlfllet inte hr någon inkomst lls vid nkomsten. Som en kontrst till det ökr ndelen nystrtde småföretg i kommunen. Flens kommun ingår i Eskilstun lokl rbetsmrknd* tillsmmns med Ktrineholm och Vingåker. Dessutom ligger Flens kommun när Nyköping-Oxelösund, Norrköping och Stockholms rbetsmrknd. År Flens kommun Riket Diff Not: * Medininkomsten är den mitterst observtionen i en rngordning v inkomsttgrn efter inkomstens storlek. På vrder sidn om den mitterst inkomsttgren finns lik mång inkomsttgre. Definition enligt Sttistikcentrlen. Enkelt uttryckt kn mn säg tt medininkomsten är den genomsnittlig inkomsten i kommunen eller riket. Medelinkomsten i Flen ligger c kronor lägre per år än medelinkomsten i riket Stockholmre som flyttr till Flen hr en mrknt högre medininkomst än Flensbor som flyttr till Stockholm Typisk utflyttre är ungdomr. Typisk inflyttre är runt 60 år 544 Ktrineholmsbor pendlr vrje dg till Flen Runt personer pendlr från Flen f l e r p e n d l r från Flen till rbete utnför kommunen, än till Flen från ndr kommuner. Sedn 1985 hr ndelen utpendlre ökt jämfört med ndelen inpendlre. Störst är pendlingen till Eskilstun med 515 personer Därefter kommer Ktrineholm med 467 och Stockholm med 353 personer. De flest inpendlrn kommer från Ktrineholm. Inte lönsmt tt bygg nytt en fktor som påverkr Flens kommun är Tobins q som indikerr om det lönr sig tt bygg i kommunen. I Flens kommun är siffrn 0,85 vilket innebär tt mrkndspriset snnolikt ligger lägre än de kostnder mn hft för tt bygg nytt. Mång fritidsboende ger ffärsmöjligheter v txerde småhusenheter i Flens kommun är 37 % fritidsbostäder, d v s närmre bostäder som ägs v människor som inte är folkbokförd i Flens kommun, och därför inte betlr kommunlsktt i Flens kommun. Men de kn bidr ekonomiskt på ndr sätt. Någonting som mång småföretgre i kommunen hr upptäckt och drr fördel v. Flens kommun hr mrknt fler fritidsbostäder än riksgenomsnittet (19,7 %) I länet finns br två kommuner som hr fler fritidsbostäder än Flens kommun, Gnest (42,9 %) och Tros (38,1 %) foto: bildrkivet.se 3

4 . n u m m o k v ti k r tt en li b tt Kommunen hr en vilj Fkt om Flens kommun vseende socil fktorer Reltivt låg utbildningsnivå m å n g v i n v å n r n i Flens kommun hr gymnsieutbildning, fler än riksgenomsnittet och fler än snittet i länet. Men tyvärr är det mång som hr vlt tt inte vidreutbild sig på högskol eller universitet. Här ligger Flens kommun långt efter riksgenomsnittet. Endst drygt två v tio i åldrrn år hr en eftergymnsil utbildning. Det i sin tur påverkr medelinkomsten och möjligheten tt få kvlificerde rbeten i kommunen och närliggnde områden. Dett fktum bidrr även till svårigheter för det lokl näringslivet tt rekryter kompetent och kvlificerd rbetskrft. Men det finns ett stort intresse hos invånrn tt inhämt kunskp och förkovr sig. Av 1000 invånre studerde 266 personer vi något studieförbund år 2009, vilket är betydligt högre än riksgenomsnittet som låg på 20,2 %. Vrje ort hr en fin specilitet, det finns något för ll 55 % v den vuxn befolkningen i Flens kommun hr gymnsil utbildning Motsvrnde siffr i länet är 53 % och i hel Sverige 48 % Endst 22 % v kommunens invånre hr en eftergymnsil utbildning. Det är långt under riksgenomsnittet som ligger på 36 % Fler än vr fjärde invånre i Flens kommun deltr i studiecirklr på ABF, Studiefrämjndet, Vuxenskoln eller på ett liknnde studieförbund Vr fjärde invånre är pensionär r e d n 2009 v r n ä s t n vr fjärde invånre (23 %) i Flens kommun 65 år eller äldre. Prognoser visr tt ndelen personer i rbetsför ålder kommer tt fortsätt minsk. Konsekvensen blir tt färre förvärvsrbetnde personer (i åldrrn 18-64) kommer tt försörj ännu fler. Redn idg är försörjningsbördn för en rbetsför person 2,6 personer. SCBs prognos säger tt den siffrn kommer tt ök till fler än 3 personer Här ligger Flens kommun sämst till i hel länet. I Vingåker, som ligger näst sämst till, är motsvrnde siffr 2,8 personer, och i Tros, som ligger bäst till i länet, är prognosen 2,54. Idg försörjer en förvärvsrbetnde person i kommunen 2,6 personer foto : felici ström Om c 30 år är motsvrnde siffr fler än 3 personer om inte trenden vänder Industrikommun eller lndsbygd? en intensiv diskussion är huruvid Flens kommun är en mellnstor industrikommun eller en liten lndsbygdskommun. Det finns inget exkt svr på den frågn, br olik perspektiv: Enligt glesbygdsverkets definition v lndsbygd vses orter med färre än invånre. I dett perspektiv är det br tätorten Flen med sin drygt invånre som inte är lndsbygd i Flens kommun. Därmed skulle mer än 62 % v befolkningen bo i det som definiers som lndsbygd. Ett nnt perspektiv är hur rbetstillfällen är fördelde på olik näringsgrenr. I Flens kommun är det en övervägnde mjoritet (24 %) som fortfrnde rbetr inom industri och tillverkning. Därefter kommer Vård och omsorg som utgör 19 % v ll rbetstillfällen. Efter det kommer gruppen Utbildning med 11 %. Den reell näringen med jordbruk, skogsbruk och fiske utgör br 5 % v rbetstillfällen i kommunen. Mycket tlr dock för tt begreppet lndsbygd mer och mer nvänds för tt beskriv en ttrktiv boendemiljö frmför en näringsgren. e n f r å g s o m o f t l e d e r t i l l Drygt 6 v 10 i Flens kommun bor, per definition, på lndsbygden En övervägnde del v rbetstillfällen i Flens kommun finns inom industri och tillverkning (24 %) 4 Stor brnfttigdom blnd invndrre n ä s t n v r t n n t brn med utländsk bkgrund i Flens kommun lever i ett ekonomiskt utstt hushåll. Det är mycket hög siffror. I Sverige totlt är motsvrnde siffr 32 %. Andelen brn (upp till 17 år) totlt i Flens kommun som ligger inom SCBs brnfttigdomsindex är 21 %, riksgenomsnittet är endst 13 %. Flens kommun hr högre ndel fttig brn än de ndr kommunern i länet och mycket högre ndel fttig brn med utländsk bkgrund än riksgenomsnittet. Not: I Rädd Brnens definition på brnfttigdom ingår brn som ntingen lever i fmiljer med låg inkomststndrd eller i fmiljer som uppburit socilbidrg någon gång under året. Låg inkomststndrd betyder tt fmiljens disponibl inkomst är lägre än vd SCB beräknr går åt till boende och bskonsumtion. Enligt en riksnorm (Socilförvltningen, Flens kommun) bör en fmilj på två vuxn och två små brn h minimum :-/månd tt lev för.

5 En kommun där ll ser vrndr Andel invndrre som riksgenomsnittet n d e l f o l k b o k f ö r d utomlndsfödd i kommunen är 14 %, precis som på riksnivå. Därutöver hyr Migrtionsverket c 100 lägenheter för sylsöknde som också behöver kommunl service som vård, omsorg och skol. De flest invndrrn bor i tätorten Flen. Med invndringen följer krv på instser för etblering och integrtion v de nyinflyttde, inte minst på rbetsmrknden. Kommunens invånre blir färre och äldre f r å n 1965 h r n t l e t i n v å n r e i kommunen minskt med personer. Det är fler ung som lämnr kommunen, och fler äldre (runt 60 år) som flyttr till kommunen. Minskningen beror dels på tt det dör fler människor än det föds i kommunen, dels på tt fler personer lämnr kommunen än flyttr hit från ndr kommuner. Den negtiv utvecklingen dämps dock v invndringen från utlndet. Under 2009 vr det 219 fler som flyttde till kommunen från utlndet, än tvärtom. foto: flens kommun Fkt om Flens kommun vseende teknologisk fktorer Tillgång till tågpendling vgörnde utvecklingen inom tågtrfiken spelr idg och på sikt en vgörnde roll i kommunens utveckling. Frmför llt skulle det ök möjligheten tt bo i Flen och jobb i Norrköping, Linköping eller Eskilstun. Även Stockholms rbetsmrknd skulle bli möjlig för Flensborn, om det fnns god pendlingsmöjligheter. Precis som det omvänd; Stockholmre som hellre vill bo billigt, i en nturskön miljö, skulle kunn flytt till Flens kommun men fortsätt sitt rbete i Stockholm. Här är dock Flens kommun beroende v smverkn med ndr ktörer för tt få till ntionell stsningr. De bristnde tågförbindelsern kn vr en medverknde orsk till tt Flen kommuns invånre äger betydligt fler bilr per invånre än riksgenomsnittet. I Flens kommun finns 497 bilr per 1000 invånre Riksgenomsnittet är 466 bilr per 1000 invånre Gnest är den end kommunen i länet som hr fler bilr per cpit än Flen Utbyggnd v IT behövs foto: bildrkivet.se f l e r o c h f l e r f ö r e t g hr sin kunder på ndr sidn jordklotet, utn tt kunden själv upplever det så. Det hr internet möjliggjort. I Sverige är det inte ovnligt med telemrketingföretg och liknnde, där verksmheten bedrivs i lndsbygd inte sälln någonstns i norr Sverige smtidigt som målgruppen finns i Stockholm eller i hel Sverige. För tt gör det möjligt måste det finns ett utbyggt internet där mn verkr. Idg är det inte heller ovnligt med distnsrbete vi nätet, men även här krävs fungernde IT-lösningr och tillgång till bredbnd. I vilken mån Flens kommun kn t del v denn utveckling, och vr en ttrktiv ort för företgre tt etbler sig, beror på utvecklingen v IT och tillgängligheten v bredbnd i hel kommunen. Ny investeringr är nödvändig det hr skett förbättringr v den regionl infrstrukturen i kommunen under de senste 40 åren, men ytterligre investeringr är bsolut nödvändig. Dels behövs bättre och snbbre trnsportvägr som gynnr näringslivet, dels behövs ett större utbud för pendlre, inte minst inom järnvägen. Genomförd förbättringr v den regionl infrstrukturen sedn 1971: Förbifrter kring Mlmköping, Bettn och Flen Ny sträckning för del v riksväg 221 söder om Vdsbro Ombyggnd v riksväg 55 melln Mlmköping och Dunker till mötesfri lndsväg Kurvrättningr på Västr stmbnn Ombyggnd v Flens bngård (pågående) 5

6 ll å h ll t å er et h ig jl ö sm g n li Centrlt läge med utveck En idyll med utvecklingspotentil I ett flertl intervjuer med politiker, tjänstemän, näringslivs- och föreningsrepresentnter hr en tydlig bild frmkommit som visr vr Flen kommuns styrkor, svgheter, möjligheter och hot finns i ett subjektivt perspektiv. D och närheten till llt är någr v Flens styrkor, enligt nlysen. Ett stort enggemng hos invånrn, som syns och hörs i en liten kommun som Flen, är också en styrkefktor. Tyvärr finns även en hel del svgheter. Blnd nnt upplever mn tt kommunen tenderr tt h mer fokus på tt förvlt det som redn är, än tt sts på de utvecklingsmöjligheter som finns. Mn efterlyser mer strtegisk och långsiktig hndlingsplner. Till exempel en utbyggnd v infrstrukturen, i synnerhet för kollektivtrfiken och IT. En svghet som mn upplever hos invånrn är ett dåligt självförtroende som leder till brist på mod tt förändr och förminskd tillit till den egn förmågn. Det finns en hel del det vr bättre förr som medför svårigheter tt förändr synen på Flen som en utprägld industrikommun. Ändå hr Flensbygden stor möjligheter tt utveckls. Med sin strtegisk plcering i mitten v en tillväxtregion hr mn llt för tt lycks, br mn skpr rätt förutsättningr. Dessutom hr Flens kommun mycket tt bjud på för människor som följer trenden tt lev det god livet på lndet. Här finns också en hel del tt erbjud den växnde upplevelseindustrin. Att det finns en utprägld entreprenörsnd i bygden som kn möt den ny efterfrågn, är också en möjlighet tt t vr på. Andelen nyföretgre i kommunen ökr stort. Hoten är få, men verklig. Ett är den bristnde infrstrukturen. Ett nnt är den upplevd bristen på strtegisk, uthållig stsningr från kommunens sid. Slutligen är bristen på smrbete melln kommunern i regionen ett hot, som kn vänds till en möjlighet eftersom Flens kommun ligger i mitten och kn, med rätt åtgärder, bli en del v tillväxten. e n v c k r n t u r e n Jg är stolt över tt vr Flensbo foto : flens kommun Styrkor När till llt f l e n l i g g e r s t r t e g i s k t o c h c e n t r lt. Allt finns inom en timmes rdie... För pendlren finns tillväxtområden som Stockholm, Mälrdlen och Linköping/Norrköping på lgom vstånd. Här finns inte br ttrktiv jobbtillfällen utn även ett stort utbud v kultur, nöjen och hndel smt högskolor. Idg är bilen det mest flexibl trnsportsättet eftersom tåget hr för få vgångr från kommunen. Någonting som kn förändrs i frmtiden. Inom en timme tr du dig även till Skvst flygplts i Nyköping, och därmed resten v världen, främst Europ. Nturskön omgivningr d e n v c k r n t u r e n hr vrit den mest genomgående styrkn som frmkommit i intervjuern. Ihop med denn styrk hör också det småsklig och det lntlig som en del v kommunens ttrktionsvärden. Det ökde intresset för nturen och miljön, som är en trend över hel världen, ger Flen med sin tillgångr stor möjligheter. Bl tt lock människor som värdesätter ett miljövänligt boende på lndet. foto : flens kommun I en liten kommun blir du synlig Stort personligt enggemng i e n l i t e n k o m m u n är du sälln nonym, på gott och ont. Men är Flen en liten eller en mellnstor kommun? Därom råder det delde meningr. En del hr ändå beskrivit det som en styrk tt Flen är en liten kommun eftersom du som invånre både syns och hörs och hr möjlighet tt påverk. Att det är kort vägr till beslut både i kommunen och i föreningr och näringsliv, ses också som en styrk. Instser som människor gör uppmärksmms och hr betydelse. d e t f i n n s e t t l e v n d e f ö r e n i n g s l i v 6 i kommunens olik delr. I synnerhet på de mindre ortern där ktivitetsnivån är hög och mång evenemng genomförs. En kommuninvånre beskrev det som vi är vn tt t nsvr och få sker tt händ!. Vi hr insikten tt det hänger på oss/mig inte någon nnn

7 Här är perfekt för brnfmiljer Svgheter Brist på strtegiskt och långsiktigt tänknde e n d e l u p p l e v e r tt det brister i det strtegisk, långsiktig tänkndet och tt det skns en tydlig riktning i kommunens utveckling. Mn bserr det på tt det funnits mång utvecklingsprojekt som initierts och förnkrts, men inte genomförts. De flest som intervjudes kände inte till tt kommunen hr en vision (finns beskriven i Översiktsplnen 2007) och v dem som kände till tt den finns, kunde inte svr på hur den efterföljs. Dett upplevs som uttryck för en otydlig politisk vilj och tt det inte finns strukturer eller processer för löpnde och systemtisk omvärldsnlys i kommunens plneringsprocesser. Förvltning eller utveckling i kommunen? m å n g u p p l e v e r tt det inom kommunen finns större fokus och inriktning på förvltning än på utveckling och ledrskp. Förändringsbenägenheten i kommunen upplevs som liten. En del tror tt det är kopplt till minskde skttintäkter på grund v den minsknde befolkningen, som gör det svårt tt finnsier kommunens verksmheter och skp utveckling. Andr beskriver det som tt stdshuset känns vstängt för llmänheten och denn mentl bild medför tt smrbetsklimtet både internt och externt påverks. Otillräcklig infrstruktur k o m m u n e n s n ä r h e t till en rd tillväxtområden och lokl rbetsmrknder som Stockholm/Mälrdlen och Linköping/Norrköping är en styrk när det blir enkelt och reltivt billigt tt t sig frm och tillbk. För det behövs en utbyggnd v infrstrukturen, inte minst gäller det kollektivtrfiken, i synnerhet tågtrfiken. Men för tt utnyttj de möjligheter som finns i närområden krävs även en utbyggnd v bredbnd i kommunen som idg sknr en IT-strtegi. Stgnerd näringslivsstruktur För mycket jntelg i m å n g i n t e r v j u e r hr det frmkommit synpunkter som visr tt självförtroendet i kommunen inte är det bäst. Vi vågr inte, Här finns för mycket jntelg och Här finns ingen stolthet är någr vnlig uppfttningr. Den här negtiv självbilden är knske kommunens svgste punkt. Det bidrr i sin tur till tt de styrkor som finns inte lyfts frm och mrkndsförs tillräckligt mycket. T ex den vckr nturen, det ktiv föreningslivet och eldsjälrn i kommunen. f l e n s k o m m u n v ä x t e f r m tck vre sin industri som blomstrde under tlen. Det vr Flens stolthet och styrk en gång i tiden, och mång vill fortfrnde se Flen som en utprägld industristd. Men det identifiers v en del i intervjuern som en svghet eftersom smhället i övrigt idg kräver tt mn kn ställ om från ett trditionellt industrismhälle till det kunskps- och tjänstesmhälle som vi lever i idg. Det hndlr med ndr ord om inställningen och förändringsbenägenheten hos vr och en i kommunen. foto: bildrkivet.se Möjligheter Hot Flen kn erbjud det mång söker idg d e t f i n n s v i s s t r e n d e r i smhället idg när det gäller miljötänknde, både vd det gäller tt värn om miljön och tt bo i rätt miljö. En tydlig trend är tt mn söker sig till det god livet på lndet med ökt fokus på nturen, småsklighet och ekologisk produkter. Här hr Flensbygden mycket tt erbjud. Förutom en nturskön miljö finns fler lokl producenter v ekologisk mtprodukter, som dessutom hr en stor utvecklingspotentil. Upplevelsesindustrin* växer som näringsgren, särskilt i förhållnde till besöksnäringen. Med förutsättningrn som närhet, kultur och ntur hr Flensbygden stor potentil tt ök företgndet inom denn näringsgren. Flens kommun prägls mycket v småföretgre och entreprenörnd, som också är signifiktivt för näringslivsutvecklingen i hel Sverige. Runt 90 % v Flens företg hr melln 0-5 nställd och ndelen småföretg ökde mrknt med 80 ny företg förr året, tt jämförs med melln ny företg under Not: *Upplevelseindustrin är ett smlingsbegrepp för människor och företg med ett kretivt förhållningssätt som hr till huvuduppgift tt skp och/eller leverer upplevelser i någon form. Bristnde infrstruktur d e t h o t s o m k o m i g e n i de flest svren vr den bristnde infrstrukturen som hämmr utvecklingen v kommunen. Dett gäller både den nuvrnde situtionen med tågtrfiken, men också om kommnde stsningr kommer tt gynn Flens kommun eller inte. Dett gäller både kollektivtrfiken och utvecklingen v vägnätet smt IT stsningr. Brist på uthållig strtegisk stsningr e n d e l h r i d e n t i f i e r t h o t e t tt det inte finns tillräckligt fokus på långsiktig plnering och investeringr i kommunen och tt dett leder till tt kommunen missr utvecklingsmöjligheter. Här finns någonting för ll m å n g ly f t e r d e t f k t u m tt det finns tillgång till mycket i Flens mångsidig lndsbygd: idyllisk småstäder, shoppingmöjligheter, kulturupplevelser, tillgång till nturen, herrgårdr och slott och mycket mer. Fler hr ngivit de olik kommundelrns särskild särprägel som en v de stor möjlighetern för kommunens utveckling. Mitt i tillväxten f l e n s k o m m u n ligger i närheten v en rd tillväxtområden där både rbetstillfällen och befolkningen ökr. Exempelvis Stockholm, Eskilstun/Strängnäs, Linköping/Norrköping och Örebro. Med rätt infrstruktur kn invånre i Flensbygden dr nytt v ll dess lokl rbetsmrknder. Bristnde smrbete inom regionen ett nnt hot som fler hr identifiert är det bristnde smrbetet i regionen. Dett innebär en risk tt Flens kommun inte förmår tt påverk utvecklingen i regionen i en gynnsm riktning och därmed riskerr tt bli övergivn i mitten. Denn risk kn ök i smbnd med den kommnde regionindelningen. 7

8 Vår mångfld, som är en del v den svensk verkligheten, är en tillgång. Anders Berglöv, ordförnde i kommunstyrelsen Flens kommun. Vi är en del v frmtiden Närheten till llt, vårt strtegisk läge med en nturskön idyll och ett stort ideellt enggemng hos invånrn ger oss de bäst förutsättningrn tt vr en del v en spännnde frmtid br vi ser den! Det säger kommunstyrelsens ordförnde Anders Berglöv, som menr tt självbilden kn vr vgörnde för om Flens kommun kommer tt t del v möjlighetern som finns för tt utveckls, eller inte. foto: bildrkivet.se nu får vi rikt blicken frmåt, säger Anders Berglöv som hr verkt inom kommunledningen i snrt tio år. Det är ingen mening med tt se bkåt. Enligt Anders Berglöv finns det någr högprioriterde områden som måste ingå i en hndlingspln v åtgärder. Infrstrukturen måste förbättrs så tt vi kn befäst och utök närheten till den regionl rbetsmrknden. Kollektivtrfiken till närområden, i synnerhet till Stockholm, måste bli bättre. Visionen är minst en vgång i timmen. Vi bör även underlätt för biltrfiken. Det här är åtgärder som kräver stor investeringr och inte kn genomförs på kort sikt. Men vi vill inte lägg kortsiktig plner som bsers på ett kvrtl, som vi tyvärr ser rätt mång exempel på i smhället i övrigt. Vi måste återerövr långsiktigheten för tt få en vrktig och kontinuerlig utveckling frmåt. Flens kommun hr en lång trdition inom industri och tillverkning, som fortfrnde sysselsätter nästn vr fjärde rbetsför invånre. Här finns också en mångfld v kulturer, ett ursprung som mång är stolt över. T ex Mlmköping med sin histori v hndelsplts och regementsort smt Hälleforsnäs med sin brukshistori. Här finns även mrkndspltser och nrik slott och herrgårdr. För tt inte nämn den vckr nturen som lockr mång storstdsbor till Flens kommun. Redn idg är nästn 4 v 10 hus ett fritidsboende. Vi hr mycket god förutsättningr tt kunn t del v överhettningen i Stockholm och tillväxtortern i regionen. Men det kräver ett nytänknde och ett nsvr hos vr och en. Vi kn ju från kommunens sid t frm visioner och hndlingsplner, men om det inte är förnkrt hos vr och en i kommunen, kommer ingenting tt förändrs. Vi hr en nnn sitution idg jämfört med för 30 år sedn. Arbetsmrknden går mot ett större egenföretgnde där du oft säljer din kompetens, inte någonting du hr producert. Utbildning idg är en färskvr. Utvecklingen i ett kommuniktionssmhälle går så snbbt tt en kdemisk utbildning blir gmml på ett pr år. Du måste hel tiden förkovr dig, och den viljn finns hos invånrn i Flens kommun, som hr fler studiedeltgre än riksgenomsnittet. De hr även, med 80 nystrtde småföretg förr året, vist prov på vilken kretivitet och npssningsförmåg det finns i kommunen. e t t n n t h ö g p r i o r i t e r t o m r å d e, som också är en del v infrstrukturen, är utbyggnden v IT. Snnolikheten tt mång yrkesgrupper kommer tt rbet mer på distns från hemmet, är stor. Internet ger oss den möjligheten och det är en rbetsmetod som både spr pengr för rbetsgivren, som inte behöver hyr dyr lokler, och dessutom är miljövänlig. Du spr även tid och kn jobb mer effektivt, eftersom du inte behöver åk till och från jobbet. När vi hr bättre bredbndstäckning i hel kommunen kn det lock ny internetbserde företg, som hellre etblerr sig på lndsbygden än i storstäder, tt välj Flens kommun, som ligger i en nturskön miljö på lgom vstånd från huvudstden. Det finns en hel del invånre i Flens kommun med inställningen tt det vr bättre förr. Smtidigt finns det en stor ndel kretiv nytänkre som ser vilk möjligheter som erbjuds och vilken potentil det finns i Flens kommun. Utmningen ligger i tt få ll invånre tt se frmåt och vr flexibl, både i hndling och inställning. v i v i l l f r ä m j f ö r e tg s k l i m t e t i kommunen, där det sk finns kort beslutsvägr och miniml byråkrti. Det är br den egn inställningen som kn sätt stopp för de möjligheter som finns. Vi hr en stor outnyttjd potentil inom turismen, där vi hr mycket tt erbjud. Vår sommrgäster väljer oft tt främj vår hndlre och här kn vi utök utbudet v vror som kn tilltl ymnig storstdsbor med en förkärlek till bygden. Det finns mång brnscher vi kn verk i förutom industrin, som vi tidigre vr helt beroende v. Men nu ser verkligheten nnorlund ut och vi hr ett bättre utgångsläge än mång ndr orter i Sverige, som hr liknnde bkgrund och storlek. Vi sk inte stäng dörren till frmtiden, utn vr en ktiv del v den, vslutr Anders Berglöv. ingvor frinotte

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4

Läs mer

Mer av livet. Riksten Friluftsstad.

Mer av livet. Riksten Friluftsstad. i n h Mer v livet. Riksten Friluftsst. v i r r 0 e e 20100818 20:34:58 Skön småstskänsl Riksten Friluftsst växer och blir en stsel me skön småstskänsl. Me fler byggherrr och rkitekter kommer en nturlig

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges Kommuner och Lndsting.

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Revidering 1. 2014-05-05 Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet

Läs mer

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun Remissversion - mj 2013 Cykelpln 2013 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts: www.enkoping.se

Läs mer

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering. G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

Skogstorp i framtiden

Skogstorp i framtiden I SKOGSTORP www.skogstorp.om/soildemokrtern Skogstorp i frmtiden Redovisning v enkät genomförd under perioden Novemer- Deemer 2005. 1. Tyker Du liksom fler v oss tt det ehövs yggs en förifrt utnför skogstorp?

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

BJÄRE - ALLTID NÄRA DIG

BJÄRE - ALLTID NÄRA DIG BJÄRE - ALLTID NÄRA DIG HELA BJÄRE SKA LEVA Närodld politik för hel Båstds kommun För Centerprtiet är det nturligt tt hel Båstds kommun skll lev. För oss är det självklrt tt brnomsorg och skol skll finns

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun Antgen v kommunfullmäktige 2014-04-08 Cykelpln 2014-2018 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts:

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Målet för dagen var att ge företagen möjlighet att ta del av tjejerna unika kompetens och insikter.

Målet för dagen var att ge företagen möjlighet att ta del av tjejerna unika kompetens och insikter. Vd behöver brnschen vr och gör för tt ttrher fler tjejer till yrken inom teknik, innovtion och design? Den 9 mrs 2018 smldes runt 50 tjejer och kvinnor i åldrrn 14 till 60 år i Stockholm för tt diskuter

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Vnse slse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite

Läs mer

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan

Sammanfattning Telenordia Mobil AB:s ansökan om UMTS-licens. A.1 Spännande möjligheter för Sverige. Styrkan i vår ansökan SPÄNNANDE MÖJLIGHETER FÖR SVERIGE STYRKAN I VÅR ANSÖKAN A Smmnfttning Telenordi Mobil AB:s nsökn om UMTS-licens A.1 Spännnde möjligheter för Sverige Mobiltelefonen och Internet hr revolutionert företgens

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Översiktsplan. 2014 - med sikte på 2030 Bromölla kommun. Del 3 Konsekvenser Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-25

Översiktsplan. 2014 - med sikte på 2030 Bromölla kommun. Del 3 Konsekvenser Antagen av kommunfullmäktige 2014-08-25 Översiktspln 2014 - med sikte på 2030 Bromöll kommun Del 3 Konsekvenser Antgen v kommunfullmäktige 2014-08-25 Översiktspln 2014 - med sikte på 2030, Bromöll kommun, Del 3 Konsekvenser Frmställd v: Bromöll

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

Checklista för energitillsyn

Checklista för energitillsyn Checklist för energitillsyn Om checklistn Checklistn är frmtgen inom rmen för energieffektiviseringsprojektet PROEFF II (Projekt för energieffektivisering i skånsk företg genom tillsyn och rådgivning)

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

YRKESUTBILDNINGSAVTAL

YRKESUTBILDNINGSAVTAL YRKESUTBILDNINGSAVTAL Gäller fr o m 1 juni 2006 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Yrkesutbildningsvtlet melln Sveriges Byggindustrier, Mskinentreprenörern, Svensk Byggndsrbetreförbundet och Fcket för Service och

Läs mer

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba. Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2016-02. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

12 frågor om patent RESEARCHA-ÖVNING

12 frågor om patent RESEARCHA-ÖVNING reser 12 frågor om ptent En uppfinning är i sig ett llmänt begrepp och kn omftt vrje ny idé på ll möjlig områden. En uppfinning måste däremot, för tt kunn beviljs ptent, uppfyll viss bestämd kriterier.

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Uppföljning av revisonens tidigare genotlrförda granskningar åren 2OI2-2OL3

Uppföljning av revisonens tidigare genotlrförda granskningar åren 2OI2-2OL3 VALLENTUNA KOMiIUN REVISIONEN MISSIV 2015-09-25 Uppföljning v revisonens tidigre genotlrförd grnskningr åren 2OI2-2OL3 hr på uppdrg v oss förtroendevld revisorer genomfört en uppföljning v ett ntl tidigre

Läs mer

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen S m m nträdesprotokol I 2075-t2-07 16 (2e) s 224 Svr på revisionens uppföljning v revisionens tidigre genomförd grnskningr åren 2Oí.2-2OL3 (KS 2OL5.372) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, B4 Box 240, 101 24 Stockholm Telefon 08-588 661 11 Fax 08-588 661 90 info@sctc.se www.sctc.

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, B4 Box 240, 101 24 Stockholm Telefon 08-588 661 11 Fax 08-588 661 90 info@sctc.se www.sctc. # 2 2 0 1 1 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Sweden-Chin Trde Councils ordförnde sedn år 2000, Bo Lndin skriver sin sist krönik i dett nummer v KinNytt när hn nu

Läs mer

Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005. Projektets nummer och namn: B65 Utveckling av miljöbelastningsprofil, MBP

Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005. Projektets nummer och namn: B65 Utveckling av miljöbelastningsprofil, MBP Dirienummer för ursprunglig nsökn: 464-2737/2005 Projektets nummer och nmn: B65 Utveckling v miljöbelstningsprofil, MBP Dtum för slutrpporten: 2009-12-01 Smmnfttning 3 1 Inledning 4 1.1 Beskrivning och

Läs mer

Sidor i boken

Sidor i boken Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer

Läs mer

Granskning av nköp och upphandling

Granskning av nköp och upphandling VALLNTUNA KOMMUN RVISIONN VALLNTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen KLK 20t{ -0t- I 7 Dnr:...,. ;. MISSIV 20 13-12- 18 KOMMUNSTYRLSN Grnskning v nköp och upphndling hr på uppdrg v oss förtroendevld revisorer grnskt

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Vår verksamhet under ett år

Vår verksamhet under ett år Vår verkshet under ett år verkshetsberättelse 2014. Vi ökr! Här berättr förbundsordförnde Susnn Gideonsson o 2014, året då fortstte tt väx. Direkt besvrde er än 78 000 telefonstl. Vi genoförde fler stor

Läs mer

Webbaserad applikation för administrering av investeringar

Webbaserad applikation för administrering av investeringar Webbserd ppliktion för dministrering v investeringr Dtprtner softwre Dtprtner Oy grundt 1987 i Finlnd Progrmvr och tjänster för investeringsbedömning, värdering och finnsiell modellering I Sverige dotterbolget

Läs mer

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista Tomelill kommun Fmiljenämndens utskott för gymnsie-, vuxenutbildnings- och rbetsmrkndsfrågor Ledmöter klls Ersättre underrätts Tid: torsdgen den 9 pril 2015 kl. 14.00 Plts: Sve Hund i kommunhuset Kllelse

Läs mer

Användande av formler för balk på elastiskt underlag

Användande av formler för balk på elastiskt underlag Användnde v formler för blk på elstiskt underlg Bilg 2 Sidn 1 v 1 Formler från [ ] hr nvänts i exelberäkningr för någr geometrier och någr lstfll. Dess exempel hr också beräknts med FEM för tt kontroller

Läs mer

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter!

Skapa uppmärksamhet och få fler besökare till din monter! Skp uppmärksmhet och få fler esökre till din monter! För tt vinn den tuff tävlingen om uppmärksmheten, på en plts där hel rnschen är smld, gäller det tt slå på stor trummn och tl om tt du finns. Till en

Läs mer

,,i s At PROTOKOLL. fört vid årsstämma. den 26 mars 2015, med aktieägarna i Swedbank AB. Dansens Hus i Stockholm

,,i s At PROTOKOLL. fört vid årsstämma. den 26 mars 2015, med aktieägarna i Swedbank AB. Dansens Hus i Stockholm PROTOKOLL fört vid årsstämm med ktieägrn i Swedbnk AB den 26 mrs 2015, Dnsens Hus i Stockholm 51,Ârsstämmn öppndes v ordförnden i bnkens styrelse, Anders Sundström, som hälsde de närvrnde välkomn till

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014 Mötesprotokoll Mötesprotokoll för styrelsen i Chlmers Dykrklubb (802416-3019). Plts: CDK:s lokl i mskinhuset, Chlmers Chlmers tvärgt 4, Göteborg Tid och dtum: 18:20 19:50, onsdgen den 1:e oktober 2014

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

01:2006 årgång 91. Biblioteksbladet

01:2006 årgång 91. Biblioteksbladet 01:2006 årgång 91 Biblioteksbldet Innehåll Förord Biblioteksbldet 01:2006 3 Mlmö tecknr vtl med Adlibris. Annin Rbe 6 Universitets- och högskolebiblioteken bildr förbund. Henriette Zorn 7 Vd är Mångkulturåret

Läs mer

Månadsrapport maj Social- och äldrenämnden

Månadsrapport maj Social- och äldrenämnden Måndsrpport mj 2015 Socil- och äldrenämnden 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt mj 2015 Verksmhet Nämnd, ledning smt biståndsbedömning Kom. ers. Fsg v Intäkter Övr. int. Kostnder

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017) Allmän studiepln för utbildning på forskrnivå i ämnet medicinsk vetenskp (Dnr 3-3225/2017) Gäller fr.o.m. 1 jnuri 2018 Fstställd v Styrelsen för forskrutbildning 2017-09-11 2 Allmän studiepln för utbildning

Läs mer

Finaltävling den 20 november 2010

Finaltävling den 20 november 2010 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning

Läs mer

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a. 1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde

Läs mer

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018

Sammanställning av centrala resultat från Nationella trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Smmnställning v centrl resultt från Ntionell trygghetsundersökningen 2018 Brå kunskpscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå

Läs mer

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten

Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON. Så hjälper du igelkotten N KLUBBE 13 Nr 3/4 20 PYSSEL! LÄSARFOTON Så hjälper du igelkotten i vinter 1 Hej! u är den tiden på året N då djuren förbereder sig för den kll vintern. Mång fåglr flyger långt långt bort till vrmre länder.

Läs mer

Guide - Hur du gör din ansökan

Guide - Hur du gör din ansökan Guide - Hur du gör din nsökn För tt komm till nsökningswebben går du in på www.gymnsievlsjuhärd.se och klickr på Ansökningswebb. Men innn du går dit läs igenom informtion under Ansökn och Antgning. Ansökningswebben

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS.

BLÖTA BOKEN MONTERINGSANVISNING PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. MONTERINGSANVISNING BLÖTA BOKEN PALLADIUM DE LUXE PLUS VIKDÖRR I NISCH VIKTIG INFORMATION. LÄS DETTA INNAN MONTERINGEN PÅBÖRJAS. 1. Läs igenom hel nvisningen innn monteringen påbörjs. 2. Kontroller produkten

Läs mer

Mellan hopp och hopplöshet i Peking

Mellan hopp och hopplöshet i Peking # 2 2 0 1 3 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Foto: REUTERS/Chin Dily/Scnpix Drömmen om en klrblå himmel KinNytts Agnet Engqvist hr bevkt Kin sedn 1980-tlet och drömmer

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

Hårdare vindar inför partimötet

Hårdare vindar inför partimötet # 4 2 0 1 3 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Foto: JASON LEE/Reuters/TT Hårdre vindr inför prtimötet Xi Jinpings först år vid mkten hr vrit mer händelserikt än tio

Läs mer

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT Profilrpport 21 oktober 2 KONFIDENTIELLT Profilrpport Introdution 21 oktober 2 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v behörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt

Läs mer

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs

Byar i förändring tätortsnära utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs Byr i förändring tätortsnär utveckling med kulturmiljö som resurs. Bkgrund Skellefteå museum hr fått bidrg från Riksntikvrieämbetets nslg

Läs mer

Thomas Lagerqvist ny ordförande i SCTC Ökat engagemang ska ge ökat medlemsvärde och fler medlemmar

Thomas Lagerqvist ny ordförande i SCTC Ökat engagemang ska ge ökat medlemsvärde och fler medlemmar # 3 2 0 1 1 Aktuell ffärsnyheter om och från kin. Utgivre: Sweden-Chin Trde Council Thoms Lgerqvist ny ordförnde i SCTC Ökt enggemng sk ge ökt medlemsvärde och fler medlemmr Thoms Lgerqvist, som vldes

Läs mer

Generaliserade integraler

Generaliserade integraler Generliserde integrler Mtemtik Breddning 2.5 Frm till denn punkt hr vi endst studert integrler där funktionen som skll integrers vrit begränsd. Dessutom hr det intervll över vilket vi integrerr vrit begränst

Läs mer

IL1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 I. a a. iljlt :i

IL1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 I. a a. iljlt :i ~R ~ L1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 iljlt :i lo LYNX ÅRSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSXRET 200J Styrelscn och ljcr/?stdllnde direktören/lir Silver KpiüdfbrlJiltningABfàr härmed vgefoljmldc ånbertïuelse forjrmdcn

Läs mer

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5 Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller

Läs mer

Snabbare på stålämnen

Snabbare på stålämnen Snbbre på stålämnen Det hndlr om fokusering. Vi kpr och skär stål. Vi hr ldrig vrit intresserde v tt bli hlvbr på en mss olik sker. Det känns helt enkelt bättre tt vr riktigt, riktigt vss inom ett specifikt

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 80, november 2012 MEDLEMSMÖTE Söndgen den 9 december 2012 kl 15.30 Lokl: Mrtslen, Kyrkns hus, Nygtn 10, Luleå PROGRAM: l MEDLEMSMÖTE: Stdgeändring, medlemsinformtion

Läs mer

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass Informtionsbld för HSB Brf Terrssen i Ulnds Väsby TERRASSNYTT Nr 2 Aril 2014 I dett nummer bl : Nyinflyttrträff... sid 2 Målning, rboler och UC-byte... sid 2 Trfiken frmför hus 1... sid 2 Fsighetsskötsel,

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En

Läs mer

Integraler och statistik

Integraler och statistik Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor. HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt

Läs mer