MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor."

Transkript

1 HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt Enochsson Hndledre: Anders Arnqvist och Stffn Jnson

2 SAMMANFATTNING i Föreliggnde C-uppsts är en studie v brn som legt inne på sjukhus för observtion på grund v ospecifik mgsmärtor. Undersökningen hr gjorts i smrbete med brn- och ungdomskliniken i Krlstd. Syftet vr dels tt se i vilken utsträckning brnens problem kn relters till psykisk orsker och dels tt hitt orsker till vrför brnen inte återvänder till brnkliniken vid eventuellt fortstt besvär. Studien är en totlundersökning för tiden vid brnoch ungdomskliniken. Brnens föräldrr fick svr på en enkät, som distribuerdes vi post. Enkäten besvrdes v 69,8 % v föräldrrn och ett litet ntl v dem lät sig också intervjus. Anlysen v enkätsvren och brnens medicinsk journler ger vid hnden tt psykosomtik kn misstänks tillhör problemtiken hos en hel del v brnen. De föräldrr som hr brn vrs mgsmärtor inte gått över hr i högre grd än övrig upplevelser v tt läkren inte lyssnde till dem. Dett kn vr en orsk till tt de inte återvänder till kliniken, men det kn också vr ett tecken på tt psykosomtik är en del även v dess brns problem. Totlt sett visr undersökningen tt kommuniktionen melln läkre och förälder är bristfällig, vilket också kn orsk tt mn väljer tt inte återvänd trots fortstt besvär.

3 ABSTRACT ii This study ws relted to children hospitlized becuse of unspecified stomchche. The investigtion ws done in collbortion with the Deprtment of Peditric nd Adolescent Medicine t the Centrl Hospitl, Krlstd. The purpose of the study ws in prt to determine to wht extent the children s problems could be relted to psychologicl origins, nd secondly to scertin why the children nd their prents did not return to the deprtment despite continuous problems. Prents of ll the children hospitlized between 1 Jn 1995 nd 30 Sept 1995 were miled follow up questionnires. In totl 69,8 % of the prents nswered nd few of them were lso interviewed. As result of nlyzing the responses nd recieving medicl journls, psychosomtic problems re suspected in mny of the cses. The prents of children with continuous stomch problems experienced higher incidence thn others of their doctor just not listening to them. This could be n underlying reson for not returning to the clinic, but it cn lso show tht psychosomtics is prt of their children s problems. One cler conclusion is tht the communiction between the doctor nd the child s prent is ineffective, which thereby cusing the prents not to return to the clinic despite their children s continuous problems.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING iii FÖRORD INLEDNING Bkgrund Undersökningens syfte Problemprecisering Avgränsningr TEORIER OCH TIDIGARE FORSKNING Psykosomtik Begreppsdefinition Förekomst Sjukdomsorsker Ptientens möte med vården Konsulttionen Den norml konsulttionen Reltionsupprättnde Kommuniktion Kontktorsk Smmnfttning (i konsulttionen) Dignos och föreskrifter Omvårdnd Slutord - omvårdnd METOD Urvl Dtinsmlingsmetod Enkätkonstruktion Genomförnde Relibilitet och vliditet Dtberbetning Bortfll...21

5 4. RESULTAT Bkgrundsvribler Enkätsvr Index Smmnfttning v enkätsvr Ny vribler Svr på frågeställningrn Misstänkt psykosomtik Korstbuleringr - psykosomtik Ej återvändnde Smbnd melln psykosomtik och ej återvändnde Smmnfttning DISKUSION Metoddiskussion Resulttdskussion Psykosomtik Ej återvändnde Smbnd melln psykosomtik och ej återvändnde Slutord...40 ORDLISTA...42 LITTERATURFÖRTECKNING iv BILAGOR Bilg 1 - enkät och följebrev Bilg 2 - påminnelsebrev Bilg 3 - Journldt och enkätsvr som ej redoviss i resulttkpitlet.

6 FÖRORD 1 Under min tid som lärre i grundskoln hr jg oft stött på brn med ont i mgen. Dess brn, som för mig oft verkt mer sårbr än ndr, hr upptgit en stor del v mitt intresse. Jg hr fundert mycket över hur mn kn hjälp dem, först och främst i skoln som vrit mitt rbetsfält. Det fnns därför ingen tvekn hos mig tt t itu med uppgiften tt följ upp brn med sådn besvär när möjligheten erbjöds. Mång är de som vist stort intresse för min uppsts under rbetets gång. All kn inte nämns här, men någr vill jg speciellt uppmärksmm. De två mest betydelsefull personern för rbetets fortskridnde hr vrit min hndledre Anders Arnqvist och inititivtgren till undersökningen Stffn Jnsson, som också fungert som medicinsk hndledre. Ni hr lltid verkt h gott om tid för mig när jg kommit med min frågor om lltifrån Fisher s Exct probbility Test till Henoch-purpur. Jg hr uppskttt det intresse ni vist, den uppmuntrn jg fått och ll råd ni givit som fört rbetet frmåt. Själv hr jg i stort sett ingen erfrenhet vrken v sjukhusmiljö eller medicinskt språkbruk. Utn Stffns hjälp med tt sätt mig in i dett hde det därför vrit omöjligt tt klr v rbetet på såpss kort tid. Utn ll er som tog er tid tt besvr enkätern hde det inte blivit mycket till rpport. Särskilt vill jg tck er som släppte in mig i er hem och lät er intervjus. Tck ll enkätbesvrre och intervjurespondenter tt ni lämnt ut en bit v er liv för tt ndr förhoppningsvis sk kunn dr nytt v det. Jg hr tillbringt en hel del tid Folkhälsns i Värmlnd lokler. Tck ll ni som där fått mig tt känn mig som en i gänget. Speciellt tck till Agnet och Reidun som också hjälpt mig med prktisk sker. Ett extr tck också till Mrij för ditt stor intresse och din tips. Vår smtl hr hjälpt mig tt tänk klrre. Tck för tt du villigt delt med dig v ditt skrivbord och dtor med SPSS. Tck min kurskompis Mrinne för tt du tog dig tid tt läs vd jg skrivit och peppde mig när jg tyckte tt jg kört fst i rbetet. Sist men inte minst vill jg tck min smbo Gunnr som hel tiden stöttt och uppmuntrt mig. Din distns till den vetenskplig världen hr vrit en välbehövlig motvikt till rbetet. Tck också för tt du sett till tt jg tgit tid till mig själv även när min rbetsbelstning vrit hög.

7 1. INLEDNING Bkgrund Ont i mgen är nog en åkomm som de llr flest hr egen erfrenhet v. Det gemene mn kllr mgen rymmer mång olik orgn och det kn nturligtvis finns mång olik orsker till ont i mgen. Iblnd är det lätt tt förstå vd det beror på: vi vet själv med oss tt vi ätit något olämpligt eller det känns i mgen när vi är nervös inför något. I nnt fll knske en läkre hittr orsken. Men för en del människor händer det tt ders mgond förblir en gåt både för dem själv och den läkre de konsultert. Mn får förmod tt nledningen till läkrbesöket är tt få en dignos och förslg till åtgärder för tt bli v med smärtn. När dett inte inträffr är det inte konstigt om ptienten blir frustrerd och knske till och med ifrågsätter läkrens kompetens. Alfvén (1993) beskriver det från ndr sidn. Som läkre hr hn också oft känt sig frustrerd, när hn förstått tt ptienten hft smärtor utn tt hn hittt någon orsk. En inte lltför ovnlig hypotes i smmnhnget är tt smärtorn orsks v psykisk problem hos ptienten. Det är väl känt tt psykisk och socil problem kn t sig somtisk uttryck, men Blint (1964) är elk mot läkrkåren. Hn menr tt läkre i llmänhet hr lltför bristfällig kunskp om psykisk besvär och mekniskt följer de en uteslutningsdignostik genom lämplig somtisk undersökningr (s.53). De olik sjukdomrn kontrollers efter rng och ptientern rngordns också lltefter den sjukdom de hr. Längst ner på skln blir neurotikern, som klsss som skräp (..). Dett är nturligtvis inte hel snningen. Alfvén (1995) stöder dock Blint i det tt hn påstår tt återkommnde smärtor som mn inte hittr någon orgnisk orsk till, oft dignosticers som psykosomtisk i klinisk prxis. Trots läkrvetenskpens frmsteg sedn Blint skrev sin bok, händer det fortfrnde då och då tt ptienter blir utn specifik dignos. Vd händer med dess? Är mn idg bättre på tt t hnd om dem, eller klsss de fortfrnde som skräp? Även om läkren inte ser psykosomtisk symtom som skräp, kn det för mång ptienter vr svårt med en sådn dignos. Crl-Einr Westerberg uttlr i en intervju tt hns erfrenhet är tt en stor grupp ptienter slutr lyssn om hn nämner psykosomtik. En del v dem säger

8 3 klrt och tydligt tt de inte tror tt läkren tr dem på llvr. Hn menr tt det är mycket viktigt hur mn lägger orden om det finns misstnke om en sådn dignos. (Lönnroth, 1982) Centrlsjukhusets brn- och ungdomsklinik i Krlstd tr emot c ptienter årligen. De llr flest besöker polikliniken och återvänder hem efter tt h träfft läkre. C 3000 brn och ungdomr per år måste dock ligg kvr på någon v klinikens 56 pltser v olik orsker. Ungefär 200 är inlgd för observtion på grund v smärtor i mgen. Ett hundrtl v dess ptienter får ldrig någon specifik dignos ställd. Mn kn lltså inte hitt någon orsk till ders besvär under tiden de är inlgd. Det vnligste är tt smärtorn klingr v inom ett pr dygn och ptienten skicks hem. Mjoriteten v dess hör ldrig v sig igen. På brnkliniken hr mn känt en otillfredsställelse i tt inte vet vd som hänt dess brn. Är nledningen till tt de inte hör v sig igen den tt smärtorn inte återkommit eller hr ptienterns fmiljer tppt förtroendet för sjukvården? Är det så tt brnet får härd ut med sin plågor eller söker mn hjälp på nnt håll om besvären kommer tillbk? Hur mång v dess kn h psykosomtisk besvär? Frågorn är mång, men vrdgen på kliniken är fylld v ny ptienter med ny åkommor och tiden vill inte riktigt räck till tt följ upp de som inte självmnt hör v sig Undersökningens syfte Syftet med denn undersökning är dels tt se i vilken utsträckning de inlgd brnens besvär kn relters till psykisk orsker och dels tt försök krtlägg orsker till tt brnen i undersökningen inte återkommer. Är orsken till tt de inte hörs v igen den som nämnts tt de blivit besvärsfri? En misstnke om tt det inte är hel snningen ligger nturligtvis bkom undersökningen nnrs skulle ingen kommit på tnken tt vilj genomför den. Hur upplever brnen och ders föräldrr tt de blivit bemött? Tycker de tt de blivit tgn på llvr eller upplever de sig blivit klssde i en dignostisk skräpgrupp? Hur tolkr de eventuell dignoser eller teorier om smärtorn? Är de nöjd med läkres och övrig personls insts eller vänder de kliniken ryggen och söker hjälp på nnt håll vid en eventuell näst gång? Är det de vrs besvär kn misstänks h psykosomtisk orsker som

9 4 vänder sig till ndr läkre för tt de inte upplevt sig blivit tgn på llvr? Det knske rentv är så tt det är den gruppen som fortfrnde hr ont i mgen? Problemprecisering Är det möjligt tt se hur stor del v de inlgd brnen som hr psykosomtisk besvär? Kn mn spår nledningr till tt ptientern inte återkommer i den konsulttion eller omvårdnd de erhållit? Finns det något smbnd melln psykosomtik och tt mn inte återkommer - lterntivt söker nnn läkre? Avgränsningr Fyr vgränsningr hr gjorts. Den först är tt studien är begränsd till brn- och ungdomskliniken vid Centrlsjukhuset i Krlstd. För det ndr omfttr undersökningen ptienterns föräldrr, då en betydnde del v brnen snnolikt skulle h stor svårigheter tt besvr en enkät. Avgränsning nummer tre är en tidsbegränsning. Undersökningen omfttr de ptienter som vrit inlgd under perioden Slutligen hr en medicinsk vgränsning gjorts. Brn med mgsmärtor utn specifik dignos hr vlts ut, men från dess hr de undntgits som hft ett klrt trum (t.ex. olyckshändelse), de som fått sin först menstrution i smbnd med det mgond, de som tidigre bukopererts, de med svår funktionshinder (t.ex. CP), de med inkontinens smt de som hft ndr llvrlig sjukdomr smtidigt.

10 2. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORIER. 5 Det finns en del åkommor hos brn som oftre än ndr blir utn specifik dignos. Det är bl.. mgvärk, huvudvärk, värk i rmr och ben smt bröstsmärtor. En mängd undersökningr pekr på ett smbnd melln dess typer v smärtor och personlig svårigheter i en eller nnn form (Förrs, 1977). Medn Alfvén (1993) påpekr tt det under senre år publicerts en del studier som inte givit någr belägg för sådn smbnd, så skttr hn utifrån egen klinisk erfrenhet tt c 80% v ndelen återkommnde smärtor v den typ som nämnts ovn hr psykisk orsk (Alfvén, 1995). Brmstång (1983) skriver: Om mn inte är ärlig mot sig själv och ndr i den ttityd eller i de smtl mn för med ndr eller genom ett tyst språk med sig själv, riskerr mn tt det outsgd, mer eller mindre medvetet mskerde eller felktigt frmställd stoffet somtisers. Det gäller inte minst undertryckt känslor. Det innebär tt kroppslig symtom uppstår som tecken på tt mn innerst inne känner olust för tt mn inte förhållit sig rk och öppen. (s.82) När kroppen får tl för själen på det sätt som beskrivs i cittet ovn, tlr mn om psykosomtik. Vnligst v psykosomtisk åkommor hos brn i Sverige är mgsmärtor (Norstedt, 1971). Då denn studie berör ptienter med mgsmärtor utn specifik dignos, är det nturligt tt frågor kring psykosomtik ts upp. Dett innebär inte tt någon misstänker tt smtlig ptienter i studien lider v psykosomtisk sjukdom. Förrs (1977) kommer dock till följnde slutsts i sin vhndling: /det/ är en hypotes tt brnets återkommnde mgsmärtor, utn påvisbr orgnisk orsk, i llmänhet är ett vriernde, stötvis förekommnde, rektivt symtom på personlig svårigheter i en eller nnn form där såväl brnets miljö, personlighet, konstitution, utvecklingsgrd och ärftlig belstningr smt tlrik okänd fktorer spelr in och där prognosen beror på grden v störning och närmiljöns förmåg tt hjälp brnet tt övervinn symtomet. (s.66) Mgsmärtorns orsk är med ndr ord mycket komplex.

11 2.1. Psykosomtik Begreppsdefinition Psykosomtik innefttr i en vidre definition såväl psykisk symtom hos somtiskt sjuk personer och somtisk symtom hos psykosocilt stressde personer (Gyllensvärd & Lurén, 1983). I dett rbete kommer en vnligre definition tt nvänds. Det är den senre delen tt psykosomtisk sjukdom är somtisk symtom som orskts v psykisk eller socil belstning. Psykosomtisk störning är en mer tillfällig störning v psykosomtiskt slg (Psykologilexikon, 1994) Psykosomtik sk inte förväxls med psykisk sjukdom eller psykisk störning, där inget biologiskt underlg kn påviss (Ntionlencyklopedin 15, 1994) Förekomst Hur vnlig är då psykosomtisk besvär hos brn? När det gäller mgsmärtor finns uppgifter från 10% (Apley, 1975) änd upp till 36% (Lrsson, 1991 cit. efter Alfvén, 1993) hos brn och ungdomr i skolåldern. De flest undersökningr ligger dock närmre det undre tlet. Skillnden beror till en del på hur strikt definition mn nvänder. Mn sk ändå komm i- håg tt mgsmärtorn endst är en del v de psykosomtisk åkommorn om än en stor del % hos brn över 4 år (Norstedt, 1971). I förbigående kn nämns tt stm, som är ett gnsk vnligt psykosomtiskt symtom i i-länder, nästn inte lls förekommer i u-länder. Däremot förekommer förlmningssymtom oftre där (Nordisk Medicin 5/83 s.146). De flest undersökningr som genomförts pekr på tt det är fler flickor än pojkr som hr oklr mgsmärtor (Alfvén, 1993). Förrs (1977) fnn 59,8% i sin undersökning. Hon är inte ensm om de siffrorn, men det finns undntg som pekr i motstt riktning (Liebmn efter Alfvén, 1993) Sjukdomsorsker Mång fler forskre och prktiker än Förrs poängterr tt det är viktigt med en helhetssyn vid bedömning v en persons sjukdom. Ett citt ur högen: Somtisk och psykisk sjukdomr hr oft ett inbördes smbnd. En helhetssyn bör tillämps. (Sttens Offentlig Utredningr 1979:78, s.248).

12 7 Tyvärr nser inte Brmstång (1983) tt så sker överllt. Hn menr tt det hn kllr kutsjukvårdsmodellen, vrs syfte är tt vr effektiv, hr brett ut sig och tillämps i prktiskt tget ll delr v kroppssjukvård. Dett får till följd tt ptienten inte uppftts som en helhet utn som ett orgnfel. Människn identifiers med sin sjukdom. Dock skymtr hn en ljusning och hr förhoppningr om en bättre sjukvård i frmtiden. Det finns olik teorier om vd som orskr psykosomtisk smärtor,men det är inget som kommer tt behndls här, då denn undersökning inte går ut på tt försök identifier någr orsker till brnens smärtor. Men lite kommer tt skrivs llmänt om sjukdomsorsker. Dett resonemng hänger smmn med ptientens upplevelse v sjukhuspersonlens bemötnde. När ptienter och vårdpersonl hr olik uppfttningr om sjukdomsorsker kn dett ge upphov till kommuniktionsproblem. Dess skillnder bli oerhört stor när invndrre från kulturer vitt skild från vår söker vård. Holmdhl (1990) skriver tt mn måste h både socil och kulturell inlevelseförmåg. Hon ger ett exempel som visr tt denn inlevelseförmåg iblnd måste vr mycket stor. Berättelsen är hämtd ur Ateisten och den helig stden v G.Klein och lyder i korthet: En 20-årig pojke uppsöker ett sjukhus i Nirobi. Hns ångest är mycket stor, men ing fysisk fel kn spårs. Inom tre dgr är hn död. Obduktionen visde ing ptologisk fynd. Senre fick mn vet tt en häxdoktor någr dgr före dödsfllet helt och fullkomligt övertygt pojken om tt hn inom en mycket kort tid skulle dö. Dett vr exempel på en trgisk histori, men själv hr jg erfrenhet v en liknnde histori från Afrik med positivt slut. Vår brnflick blev helt plötsligt mycket sjuk, och till tt börj med vr läkrn helt övertygde om tt det vr mlri hon drbbts v. Sjukdomsutvecklingen följde dock inte det gängse mönstret, och efter ett pr månder vr hon medvetslös och mn hde gett upp hoppet om tt hon skulle bli frisk igen. Ing mediciner gvs längre. Så helt plötsligt tillfrisknde hon till lls vår glädje. Inom en veck från tt llt hopp vrit ute kom hon på besök till oss. Hon berättde då tt en äldre släkting vrit rg på henne och tt dett orskt sjukdomen. När hon br blev sjukre och sjukre hde hennes fmilj smlt ihop släkten och rett ut det hel. Strx därefter börjde hennes tillfrisknnde.

13 2.3 Ptientens möte med vården 8 Pendleton, Shoefield, Tt och Hvelock (1994) menr tt ptienten kommer till läkren med en egen teori om sjukdomen. Denn teori påverkr ptientens beteende och ptienten hr utifrån denn också viss förväntningr på vd läkren kommer tt gör. Vd är det som gör tt ptienten uppsöker läkre? All som hr huvudvärk eller mgont konsulterr inte läkre även om smärtn kn vr häftig (..). Ptienten knske oror sig för något nnt, som gör tt smärtn blir värre än nnrs (Orlndo, 1990). Här hr vi så kommit in på det speciell mötet melln läkre och ptient. Det möte som klls konsulttion. Ptienter - speciellt de som är inlgd på sjukhus - hr också reltioner till nnn personl inom vården. I det fllet är det inte fråg om konsulttion utn omvårdnd. I en uppslgsbok kn följnde definitioner läss om dess två ord: Konsulttion - En konsulttion kn vr två sker enligt Psykologilexikon (1994). 1. Rådgivning (medicinsk, ekonomisk, juridisk osv). 2. En läkres smrbete med ptient och/eller nhörig. Omvårdnd definiers som en v omtnke, personlig kontkt och medmänsklighet betond vård. Ordet nvänds också som en motsvrighet till det engelsk nursing och vser då den del v vården som sjuksöterskor och undersköterskor nsvrr för. (Psykologilexikon, 1994) Olik personlgrupper hr nturligtvis också reltioner till vrndr såsom vrnde rbetskmrter. De olik reltionern viss i figur 2.1, som är en egen modell. Figur Reltionern melln ptient, läkre och övrig sjukvårdspersonl. Ptient Konsulttion Omvårdnd Läkre Arbetsgemenskp Sjukskötersk och övr pers

14 9 Tyvärr visr inte undersökningr på tt reltionern melln olik yrkesgrupper på ett sjukhus är speciellt frekvent. Brmstång (1983) refererr till undersökningr som visr tt snnolikheten för tt en läkre sk tl med en nnn läkre är tre gånger så stor som tt hn utbyter informtion med en sjukskötersk på en vårdvdelning. Läkrens kontkter med övrig personl är ytterst liten. Smtl på en vdelning sjuksköterskor emelln är dubbelt så stor som melln dem och övrig personl. Dett inverkr på trivseln inom vårdenheten och underlättr inte kommuniktionen. Det är knske inte så svårt tt förstå tt läkres och vårdpersonls ttityd och vilj tt lyssn till ptienten hr betydelse för hur väl ptienten känner sig omhändertgen och förstådd. Störningr i kommuniktionen melln läkre och övrig personl påverkr också ptientens kontkt med vården (SOU, 1977:66). Vi sk dock inte uppehåll oss vid den eventuell rbetsgemenskp som finns eller inte finns på sjukhuset utn fortsättningsvis kommer spekter på ptientens olik reltioner tt belyss, både konsulttionen och omvårdnden Konsulttionen Den norml konsulttionen Att förstå vrför ptienten uppsökt läkren är nturligtvis det centrl i konsulttionen. Enligt Pendleton et l. (1994) är dett läkrens först uppgift när hn/hon möter ptienten. men innn mn kommer så långt är det nturligt för läkren tt upprätt en reltion till ptienten. Byrne och Long nlyserde bndupptgningr v Konsulttioner hos 71 läkre. De fnn tt konsulttionen normlt sett innehöll sex fser: 1. Reltionsupprättnde 2. Läkren försöker förstå kontktorsken 3. Anmnes + kroppsundersökning 4. Smmnfttning 5. Läkren redogör för behndling och/eller vidre undersökningr. 6. Konsulttionen vsluts. (Pendleton, 1994)

15 2.4.2 Reltionsupprättnde 10 Det är helt givet tt speciellt läkrn är rädd för den när kontkten med sin ptienter och skyddr sin osäkerhet bkom skrivbord och vit rockr. De flest läkre får inte närmre fysisk kontkt med sin ptienter än den som förmedls genom en gummislng på ett stetoskop - och mång inte närmre psykisk kontkt heller. (Stugård, cit efter Brmstång, 1983, s. 57) Om ovnstående stämmer är det ill då en lyckd konsulttion bygger på tt en br reltion upprätts. Men det är inte helt självklrt tt det lycks även om läkren inte beter sig som i exemplet ovn. Pendleton et l. (1994) pekr på en del problem. Snnolikheten tt läkren tillhör en nnn socilgrupp än ptienten är stor och dett medför olik utgångslägen. Ptienten och läkren hr knske då inte smm normer och värderingr (Pendleton et l., 1994). Läkre hr en uktoritet som mn inte ifrågsätter hur som helst och dett innebär ett nsvr för läkren. Ptterson (..) delr upp denn uktoritet i tre delr: Kunskps-, morlisk och krismtisk uktoritet. Kunskpsuktoriteten innebär den rätt tt gör sig hörd som följer v kunskp och expertis. Den morlisk uktoriteten är en följd v läkrens hippokrtisk motiv tt verk för ptientens bäst. Den krismtisk uktoriteten hänger smmn med möjligheten tt dö och storleken v de frågor som läkre ägnr sig åt. Läkryrket är mystiskt och läkren får en prästliknnde roll. Trots sin uktoritet är det inte säkert tt de själv känner tt de hr kontroll över situtionen. Innn vi går vidre i konsulttionens olik delr sk vi t upp kommuniktion också melln övrig vårdpersonl och ptienter Kommuniktion Jg är rädd för språk kdemiskt språk klurigt språk, mnipulert språk men ck, så imponerd. Jg är rädd för den socil kompetensens språk låtssförståelsespråket förvillelsens språk så svårt tt genomskåd. Jg är till och med rädd för kroppsspråket kär du krmspråket de sprudlnde gesterns språk

16 snäll förled mig icke. Men jg är med Dig jg finns med Dig när Du iblnd ger mig, någon gång Din egn ord. 11 Brbro Holmdhl (1990, s.71) Att kommunicer är ingen lätt sk, inte ens när två jämbördig försöker meddel sig med vrndr fungerr det lltid kompliktionsfritt. Förhållndet vårdre - ptient och läkre - ptient är dessutom ett ojämlikt förhållnde på det viset tt ptienten står i ett beroendeförhållnde. I ett jämlikt förhållnde npssr sig båd prter till vrndr, men i vårdreltioner ligger oftst hel npssningskrvet på vårdren (Svlnder, cit efter Brmstång, 1983). Ptienten kn t.ex. befinn sig i ett chocktillstånd - över tt h fått ett besked om dignos eller tt överhuvudtget h blivit sjuk. Ptientern behärskr heller inte lltid sjukvårdens spåk så tt de kn beskriv sin besvär i medicinsk termer (Purtilo, 1989b). Invndrre hr ndr problem. En del ord och företeelser i Sverige förekommer inte i ndr kulturer och i en tolksitution går mång nynser förlorde. Edéll-Gustfsson och Felhendler (1989) gjorde en undersökning blnd invndrde finnr och chilenre där hälften v de undersökt uppgett tt de inte frågt om ll sin sjukdomsbesvär vid en konsulttion. Dett trots tt tolk funnits tillhnds. Orskern vr inte enbrt v språklig krktär, utn kunde ä- ven bero på bristnde smspel melln vårdpersonl och ptient. Att byt lnd innebär inte endst tt mn byter språk, utn också kultur. För en del kn det dessutom vr en flyttning från lndsbygd till storstd. Den icke-verbl kommuniktionen är ett redskp som inte sk glömms bort i dett smmnhng. Purtilo (1989) betonr vikten v denn för tt ök möjlighetern till förståelse melln vårdpersonl och ptient. Hon skiljer då på pntomimen - demonstrtionen som nvänds t.ex. för tt vis hur hjälpmedel sk nvänds och metkommuniktionen som innefttr nsiktsuttryck, ställning, uniform, beröring etc.. Något som gäller för ll smtl är tt mn måste lyssn, mn sk inte genrliser och det måste få t tid (Holmdhl, 1990).

17 Kontktorsk 12 Byrne och Long (Pendleton et l., 1994) menr tt om mn inte uppnår något påtgligt mål med konsulttionen, så beror det på tt läkren inte lyckts utrön orsken till ptientens besök. En åkomm kn vr en förevändning tt gå till läkre, medn något nnt egentligen är problemet. Något mn knske inte tror tt mn kn besvär sjukvården med. Det är viktigt tt läkren lycks komm underfund med det (..) Smmnfttning (i konsulttionen) Byrne och Longs fjärde punkt i konsulttionen går ut på tt smmnftt vd som frmkommit under konsulttionen. Pendleton poängterr rkt igenom sin bok tt ett smrbete med ptienten är nödvändigt. Det hr vist sig tt ptienter som känner sig delktig i konsulttionen i större utsträckning följer behndlingsplner (Fink, 1976, cit efter Pendleton et l., 1994). Pendleton et l. beskriver hälsoföreställningsmodellen enligt Rosenstock smt Becker och Mimn. Det är fem föreställningr som ptienter hr om sin häls. Dess är: 1) Hälsomotivtion, som är motivtionen tt sköt hälsn. 2) Upplevd sårbrhet - ptientens uppfttning om snnolikheten tt ådr sig ett speciellt problem. 3) Upplevd frlighet - ptientens föreställning om hur llvrlig konsekvensern v en sjukdom är. 4) Upplevd kostnder - intäkter. Ptienten jämför för- och nckdelr med olik hndlingslterntiv utifrån sin egen horisont. Kostnder och intäkter behöver inte vr v ekonomisk rt. 5) Hndlingsimpulser. Det är föreställningr som inte är färdigbildde för ll upptänklig problem. De kn frmklls v t.ex. en fysisk förnimmelse, en tidningsrtikel eller ett TV-progrm. Om en läkre inte känner till ptientens föreställningr, kn hn/hon inte nvänd sig v ptientens viktigste hälsoresurs. Vrje läkre som vill få sin ptienter tt sköt om sin häls, följ ordintioner och på bäst sätt utnyttj vårdtjänster måste påverk ders föreställningr om häls. (Pendleton et l., 1994, s.29)

18 Dignos och föreskrifter 13 Ptienter kommer i först hnd till läkren för tt få en dignos (Blint, 1964) ändå visr det sig tt ungefär hälften v de som söker läkrhjälp inte får någon dignos (Holmdhl, 1990). Efter en grundlig nmnes och kroppsundersökning förvänts det ändå tt läkren kommer med sitt svr. Att ställ dignos är ett sätt tt etiketter (Brmstång, 1983), och innn läkren meddelr dignosen måste hn/hon även bedöm ptientens frhågor inför sjukdomen smt ptientens förmåg tt förstå förklringen. Till sken hör tt ptienten själv oftst hr en egen teori om sjukdomen och dett påverkr ptientens beteende gentemot läkren (Pendleton et l., 1994). När så läkren slutgiltigt bestämt sig för vilket besked som sk ges och hndlr därefter, visr det sig tt ptienter dessvärre inte lltid kommer i- håg vd de hört, om de överhuvudtget hr förstått dignosen och föreskriftern (Ley, 1974 och Tucket 1982, cit efter Pendleton et l.,1994). Pendleton själv hr i en egen studie kommit frm till tt ptientern ändå kommer ihåg huvuddelen v den viktig informtion de fått. Hittills hr konsulttionens fem först punkter tgits upp. Den sjätte och sist punkten om hur konsulttionen vsluts är nturligtvis v betydelse, men inget som behöver berörs här Omvårdnd Det räcker inte lltid med en dignos och föreskrifter om hur ptienten sk hnter sjukdomen. Den meriknske psykitern Thoms Szsz hr sgt tt om vården inte innefttr omvårdnd är boten oft värre än sjukdomen själv (cit efter Brmstång, 1983, s.60). Hur mn blir omhändertgen, när mn kommer till ett sjukhus är tydligen lik viktigt för tillfrisknndet som medicinsk behndling. Ptienten får inte behndls som ett objekt, som blir föremål för påverkn, åtgärder mnipulering och mktutövning (Holmdhl, 1990). Auktoriteten hos vårdpersonlen, det skrämmnde i hel den teknisk rekvisitn och ptientens okunnighet, försätter honom/henne i ett psykologiskt underläge, där mn sälln ifrågsätter de förslg om rep-

19 14 rtioner mn ställs inför.(berglund, 1979, cit. efter Brmstång, 1983, s.21) Brmstång (1983) beskriver modern sjukvård som frmväxt efter en modell v industrin med ll dess effektivitet och företgsmhet. Målet är tt återinför människor i produktionen så snbbt som möjligt och ingen hänsyn ts till ptientens känslor inför det hel. Omvårdnd är iblnd nödvändig, men delegers till underställd personl, med lägre sttus och beteckns därför ovetenskplig. Dett vr hns syn 1983, men knske också i nedskärningrns tid ställs omvårdnden åt sidn. Personlen hinner inte med tt smtl med ptienter, trots tt de vet vilken betydelse det hr för tillfrisknndet. Även om kroppen blivit sjuk v stress, så är också sjukdomssymtomen stressnde i sig. Sjukdomen kn utgör ett hinder för ptienten tt tillgodose sin primär behov som t.ex. tt ordn mt eller t sin medicin. En sjukskötersks uppgift är tt t över nsvret åt ptienten för den fysisk omvårdnden och på dett sätt eliminers en del v stressen (Orlndo, 1990). Arbetssättet i omvårdnden måste vr ptientcentrert och det är viktigt tt personlen kn lev sig in i hur ptienten känner det (Brmstång, 1983). För tt kunn utför människovårdnde rbetsuppgifter på mänskligt och livsbejknde sätt behöver mn vr medveten om sin människosyn, vr förtrogen med llmänn psykologisk teorier om människn, både sådn mn tycker om och sådn mn inte tycker om, h en klr uppfttning om hur mn konkret kn hjälp ndr människor tt förändr sig och sin sitution, och kunn omsätt dett i prktiskt rbete - vilket innebär en personlig investering i rbetet. (Johnsson & Ohlsson, cit efter Brmstång, 1983, s. 18) Lindström (1989) beskriver en modell v omvårdnd, där grunden i ett effektivt vårdförhållnde utgörs v inlevelse och distnsering. Inlevelse innebär tt mn gör sig förtrolig med något, tt mn lever med i detsmm. Två människors erfrenheter kn likn vrndr men ldrig vr helt lik. Det är därför viktigt tt h en förmåg tt kunn slå bror över till den ndres erfrenheter. Motstsen till inlevelse är vskärmning. Det är en omedvetenhet både om sin egn och motprtens upplevelser. Distnsering innebär tt mn distnserr sig från sin egn upplevelser och känslor och därmed också från den ndres. Motstsen till distnsering är subjektivering. Det är när mn är involverd v egn subjektiv upplevelser i sin ktuell verklighet och inte förmår bedöm de fktisk orsk-

20 15 verkn smbnden. Mn sknr förmåg tt slå bror till den ndrs erfrenheter. Smbnd melln inlevelse och distnsering illustrers i figur 2.2. Figur Smbnd melln inlevelse och distnsering. Inlevelse Subjektivering A B Distnsering (medv. proc.) Avskärmning (omedveten process) Den idel positionen är position B. För position C gäller det motstt. Målet är tt utveckls i den streckde pilens riktning. Fler fktorer kn påverk inlevelse - distnseringsförmågn. Enligt Lindström är dess: 1. Brist på övning 2. Bristnde energi i reltion till ifrågvrnde förmåg 3. Processen kn påverks v ndr processer t ex beundrn, rädsl. 4. Individens intrpsykisk struktur, där individens energi binds vid intrpsykisk konflikter t ex. 5. Interpersonell spekter, olikheter t ex Slutord - omvårdnd Att se hel människn med ll hennes fel och förtjänster i ll sin skröplighet och i ll sin storhet och ccepter dett som snt mänskligt är vårdrens uppgift. Kärleken i tt hjälp består v ll de hndlingr vi utför med värme, äkthet och inlevelse. Att kärleksfullt vård är den mest mänsklig v ll hndlingr. (Holmdhl, 1990, s.136) I dett kpitel hr pekts på en del problem och risker inom vården vd gäller konsulttion och omvårdnd. Undersökningr visr dock tt de llr flest är nöjd med det bemötnde de får v personlen på sjukhus (Lndstingsenkät -93,1994 och SOU 1977:66 efter Sundelin,1975).

21 3. METOD Urvl De ptienter, som vr v intresse för undersökningen vr brn, som kommit till Centrlsjukhuset i Krlstd med ont i mgen och lämnt detsmm utn specifik dignos. Utvld vr de som vrit inlgd på brn- och ungdomskliniken vid smm sjukhus. Av dess undntogs de som hft ett klrt trum (t.ex. olyckshändelse), de som fått sin först menstrution i smbnd med det mgond, de som tidigre bukopererts, de med svår funktionshinder (t.ex. CP), de med inkontinens smt de som hft ndr llvrlig sjukdomr smtidigt. Undersökningen vr en totlundersökning för tiden 1 jnuri till 30 september Föräldrr till smtlig ptienter, vrs brn pssde in på ovnstående beskrivning och som legt inne under den ngivn tiden fick möjlighet tt delt Dtinsmlingsmetod Som dtinsmlingsmetod vldes enkät. Om mn vill vet människors tnkr om en företeelse och inte hr tillgång till redn dokumentert mteril, är de möjligheter som står till buds enkät eller intervju. Två strk skäl tlde i dett fll för enkät-lterntivet. Det först vr tt jg på grund v sekretessbestämmelser inte hur som helst kunde få vet vilk personer som skulle intervjus. Att nsök hos Etisk rådet om dett hde vrit en möjlighet, men skulle h tgit lång tid i nspråk. Tid, som inte rymdes inom rmen för en C-uppsts. En nnn möjlighet hde vrit tt någon initierd person kunnt t de nödvändig kontktern med tilltänkt respondenter och bett dem tt ställ upp på en intervju med mig. Dett senre lterntiv verkde också en ning omständigt och vem skulle vilj gör dett jobb frivilligt? Det ndr skälet som tlde för en enkätundersökning vr tt det med hjälp v en enkät vr möjligt tt gör en totlundersökning för en viss period. Att intervju ll skulle h gjort undersökningen lltför omfttnde. Om mn väljer en enkät i stället för intervju vinner mn i bredd, men förlorr i djup. Svren blir lätt ytlig. Iblnd kn det vr fullt tillräckligt, som när mn t.ex. frågr om brnet fortfrnde hr ont i mgen och om den

22 17 svrnde i så fll själv hr någon egen teori om orsken. Att ge ett fullständigt svr på hur mn tycker tt mn blivit bemött och i vilken utsträckning mn upplever tt mn tgits på llvr trots tt ingen specifik dignos hr kunnt ställs är svårre. Ett bemötnde omfttr fler dimensioner än vd som ryms på skln melln br och dåligt. Även journldt nvändes i undersökningen. Dess koddes och ldes in i dtfil v en läkre Enkätkonstruktion Efter vl v metod strtde rbetet med tt konstruer en enkät. Förutom till min undersökning skulle frågorn också svr mot brn- och ungdomsklinikens önskn om informtion. Synpunkter från min uppdrgsgivre ntogs liksom från icke-kdemiker i min omgivning, då frågeformuläret senre skulle besvrs v ll slgs människor. Det färdig formuläret med följebrev finns med som bilg 1. De flest frågor i formuläret är flervlsfrågor s.k. slutn frågor, vilket underlättr berbetningen (Shughnessy & Zechmeister, 1994). Någr frågor är hlvöppn. De senre är de frågor där det efterfrågs orsker till det mgond. Det bedömdes som svårt tt kunn täck in ll tänkbr dignoser som föräldrrn uppfttt tt läkren gett eller tt täck in ll v föräldrrn tänkbr orsker till besvären. Om någr dignoser skulle h ngivits och en rd lämnts för nnt... fnns risken tt led tnkrn i viss bnor. En hlvöppen fråg v den här typen kn inte ge hur mång lterntiv som helst förutstt tt svret inte är v typen goddg yxskft. Först frågn i enkäten kn knske tycks lite mlplcerd när de som undersökningen berör är brn med mgont utn specifik dignos. Rimligtvis borde smtlig svr inget på denn först fråg. En misstnke om tt en del föräldrr ändå uppfttt en dignos fnns från klinikens sid och dett troddes kunn vr v intresse för undersökningen. Formuläret vsluts med en helt öppen fråg där det är fritt frm tt skriv sådnt mn inte tycker mn fått frmför tidigre i enkäten. Avsikten med den sist frågn vr tt få frm lite nynser. Enligt Shughnessy & Zechmeister (1994) sk en br enkätfråg h ett enkelt och direkt språk som ll respondenter är beknt med. 2...vr klr och tydlig.

23 3...inte innehåll lednde, lddde eller tvetydig uttryck. 4...vr så kort som möjligt (tjugo eller färre ord). 5...h ll förutsättningr presenterde före nyckelfrågn. 6...h lättläst stil. (s.412, egen övers.) 18 De fortsätter med tt ge synpunkter på formulärets lyout. Först intrycket är viktigt och de menr tt ingen möd sk sprs på tt gör ett ttrktivt formulär. Trost (1994) håller med om dett och påpekr också tt ett slrvigt hopkommet frågeformulär kn få den effekten tt de som sk svr inte heller bedömer frågorn som viktig tt svr på. Men, säger hn, en lltför prålig blnkett kn också få ett negtivt bemötnde. Hn ger exempel från dgens skolor där resursern är begränsde. En påkostd enkät kn känns som ett hån när eleverns läroböcker knppt hänger ihop. Dett torde inte vr svårt tt pplicer på svensk sjukvård idg. Generell frågor som ställs för tt utrön om följdfrågor sk ställs kllr Shughnessy och Zechmeister (1994) för filter-frågor (filter questions). Fler sådn finns i formuläret. Frågorn besvrs med j eller nej och olik följdfrågor sk besvrs beroende på om mn svrt j eller nej. För tt underlätt svrndet gjordes linjer från j- och nej-rutorn till boxr med följdfrågor. Fråg i enkäten (bilg 1) söker svr på respondentens uppfttning om bemötnde v personl, om personlen lyssnt, om mn tycker tt mn blev tgen på llvr och i vilken utsträckning mn upplevde tt mn fick informtion. De svrnde fick uppsktt på en skl från 1-4 hur dess företeelser upplevdes. Genom tt h ett jämnt ntl svrslterntiv, fnns möjligheten tt vid nlysen dikotomiser vriblern Genomförnde En läkre tog frm en list på ktuell brn st - enligt de kriterier som nämnts under rubriken 3.1 ovn. Dess numrerdes liksom enkätern för tt vid behov kunn skick ut påminnelser till de som eventuellt inte svrt. Jg fick ldrig tillgång till listn utn personl på sjukhuset nsvrde för utskicken. De svrnde blev på så vis helt nonym för mig. Smm läkre som tgit frm listn upprättde ett register över de brn som utsetts till undersökningen med dt från journlern. Dess dt numrerdes på smm sätt som enkätern och enkätsvren ldes in i smm dtfil, som vr ett SPSS-dokument. På det sättet kunde bkgrundsdt smkörs med

24 19 enkätsvren i nlysen. De dt som mtdes in från journlern vr kön, ålder ngiven i år, ntionlitet, sjukvårdsdistrikt, inläggningsmånd, mest snnolik orsk till besvären, ndr symtom än mgvärk, om misstnke om psykosomtik fnns ngivet i journlen, om journlskrivnde läkre vr brnläkre eller kirurg, om ptienten hft buksmärtor tidigre smt om ptienten genomgått medicinsk utredningr tidigre. Enkätern tillsmmns med följebrev från både brn- och ungdomskliniken och mig skickdes ut i slutet v november med post och återsändes v respondentern på smm sätt i ett frisvrskuvert. Inget senste dtum för svrnde sttes. 57 enkäter kom in före jul -95 och efter en påminnelse (bilg 2), som skickdes ut direkt efter trettonhelgen -96, återkom ytterligre 14 besvrde enkäter. Det smmnlgd ntlet svrnde vr lltså 71, vrv en tgit bort nummeridentifieringen och inte kunde smkörs med tidigre inlgd bkgrundsdt. Tillsmmns med först utskicket v enkäten bifogdes en förfrågn om någr respondenter kunde tänk sig tt ställ upp på en intervju kring smm frågeställningr. Dett för tt få en fylligre bild v de skriftlig svren. Smtlig dess intervjuer genomfördes i respondenterns hem enligt ders egn önskemål. Vid dess intervjuer fördes nteckningr v mig. Då det endst vr tre intervjuer hr nteckningrn från dess smmnställts med skrivn synpunkter på enkätformuläret Relibilitet och vliditet En v nckdelrn med enkät är tt mn inte kn vr säker på hur en fråg uppftts. Sitter mn med en intervjuperson frmför sig kn mn för det mest läs ut v dennes gernde och svrnde om frågn uppfttts som tänkt. Det finns möjligheter tt förtydlig för tt få ett svr som bättre motsvrr undersökningens syften. Sk mn svr på frågor som hndlr om huruvid mn tycker br eller dåligt om en företeelse kn dgsformen h betydelse. När mn hft en dålig dg knske mn är mer negtiv i sitt tycknde och tvärtom. Vid ett stort ntl svrnde får mn nt tt dett jämnr ut sig. På enkätformulärets sist sid fnns plts för de svrndes egn synpunkter som de inte tyckt kommit till sin rätt i formuläret för övrigt. Dess synpunkter tillsmmns med intervjusvren ger en klrre bild v hur de

25 svrnde tänkt när de svrt på en del frågor Dtberbetning Sttistikprogrmmet SPSS för Windows hr nvänts vid dtberbetningen för de bundn och hlvöppn svren i enkäten. Där respondenter själv ngivit dignoser, hr dess diskuterts med en läkre innn de kodts. Då respondentern - och knske också ders läkre - uttryckt sig lite o- lik, kn smm dignos h uttlts på olik sätt. För mig som lekmn på området vr det inte lätt tt känn till dett. En ptient hr vrit inlgd två gånger och fått två olik dignoser. I dett fll hr den senre dignosen kodts in. Korreltionsnlyser hr gjorts med ett stort ntl vribler för tt spår smbnd. En del frågor hr fått mång svrslterntiv. För tt kunn gör rimlig nlyser, hr på sådn vribler en reducering v ntlet svrslterntiv gjorts och i de flest fll en dikotomisering. Då det fnns ett strkt smbnd melln viss v de värdernde vriblern (fråg i enkäten) där den svrnde nger hur mn nser tt mn blivit bemött etc. hr dess smmnställts i redovisningen till tre index. Dess tre index visr respondenterns smlde uppfttning om läkre, smlde uppfttning om övrig personl smt hur mn upplevde informtionen. I ett fll hr ett index åter delts upp igen och vriblern dikotomiserts till br respektive dåligt. Dett beroende på tt ett smbnd kunde ns melln indexet och den vribel som visde vilk som fortfrnde hde smärtor. Vid en korstbulering med de ursprunglig värderingsvriblern upptäcktes ett strkt smbnd med en v dem. Tre helt ny vribler hr gjorts. Det är jämförelser två och två melln vriblern journlnteckningr om trolig dignos (A), uppfttd dignos (B) och egen idé om orsk efter besöket (C). Jämförelser hr gjorts melln A och B, B och C smt A, B och C tillsmmns för tt se i vilken utsträckning de stämmer överens. De två svrslterntiven på dess ny vribler är stämmer eller stämmer ej. Korstbuleringr hr gjorts melln de flest vribler. Då de llr flest vriblern är på nominlsklenivå, hr φ-koefficienten nvänts som smbndssmått och χ 2 -test nvänts för tt få frm om eventuell smbnd berott på slumpen eller inte. Den nivå för snnolikheten tt den uppkomn skill-

26 21 nden beror på slumpen hr stts till 5%. I de fll där de förväntde frekvensern vrit för små för tt ett χ 2 -mått sk vr tt lit på, hr Fisher s Exct Probbility test nvänts. Både φ-koefficienten och Fisher s Exct Probbility Test kräver dikotom vribler (Pgno, 1990). De öppn svren hr behndlts seprt Bortfll 68,9% v de utskickde enkätern kom i retur besvrde. Dett får enligt Shughnessy och Zechmeister (1994) ses som en god respons på en postenkät och fullt tillräckligt tt gör en dekvt nlys på. Den norml responsen på postenkäter påstår de är 30% (i USA). Även om mn kn vr nöjd med ett såpss stort gensvr som 68,9% bör mn ändå nog nlyser bortfllet när det är upp emot 20% eller mer (Ptel & Dvidson, 1994). Inget systemtiskt bortfll hr kunnt spårs i de korreltionsnlyser som hr gjorts med smtlig bkgrundsvribler. Andr undersökningr pekr dock på någr sker mn bör rikt uppmärksmheten mot. Grupper som oft hr större bortfll än övrig är de som är mycket ung, mycket gml eller resurssvg. Även de, som oft är bortrest, kn vr svår tt få tt svr (Mgne-Holme &Krohn-Solvng, 1991). Denn enkät skickdes ut till föräldrr med brn i åldrrn melln 0 och 18 år vrför funderingr kring bortfll v de mycket ung och mycket gml inte är relevnt. Smtlig mottgre v enkäten bör vr melln 18 och 65 med något enstk undntg. Ett bortfll v s.k. resurssvg är däremot tänkbrt. Lässvg är en nnn grupp som nturligt får ett stort bortfll vid postenkäter, men någr med skrivsvårigheter hr trots llt besvrt enkäten. Vid en undersökning som gjordes med vseende på bortfll vid Bygghälsns hälsoundersökningr v rbetstgre frmkom tt den fktor som påverkde deltgnde mest vr rbetstgrns egn och ders närmste omgivnings inställning till Bygghälsn. De som inte kom vr de som t.ex. inte litde på kompetensen hos läkrn där t.ex. Det fnns ing tecken på förhöjd eller minskd sjuklighet blnd de som uteblev. Både de som kom och de som inte kom vr lik ngelägn om tt sköt och kontroller sin häls. Inte heller fnn mn skillnder i socioekonomisk ställning. (Lrsson & Johnsson, 1986) Om mn drr prlleller från undersökningen på Bygghälsn till denn undersökning kn mn knske dr den slutstsen tt det är de som är ne-

27 22 gtivt inställd till enkäter eller psykologi som inte svrt. Det kn finns en möjlighet tt mn uppfttt tt enkäten kom direkt från brn- och ungdomskliniken och tt de som vrit negtivt inställd till omhändertgndet och kompetensen där underlåtit tt svr. Åtgärder som vidtgits för tt höj svrsbenägenheten är tt försök h ett så lättfttligt språk som möjligt, tt skick ut påminnelse och tt uppge telefonnummer tt ring till om något vr oklrt. Någr utnyttjde också möjligheten tt ring. Att enkäten behndlde ett ämne som för de flest tillfrågde borde känns ngeläget och tt de vr instt i det är också sådnt som höjer svrsfrekvensen.

28 4. RESULTAT 23 I dett kpitel redoviss endst de resultt som är relevnt för undersökningens syfte. De frekvenstbeller, som inte tgits med här, finns i bilg 3. Inledningsvis presenters en del bkgrundsvribler. Till bkgrundsvribler räkns de vribler som mtts in i förväg, såsom kön, ålder, läkre, journldt etc. Därefter kommer de enkätsvr som belyser resulttet och sedn presenters de ny vribler som konstruerts. Sist kommer vsnitt som särskilt behndlr de grupper v brn som undersökningen fokusers på, nämligen de med misstänkt psykosomtik och de som inte sökt upp brnkliniken igen trots kvrstående besvär Bkgrundsvribler Undersökningsgruppen består v 103 brn, 60 är flickor och 43 pojkr. Det är fler flickor i åldern 8 år än i någon nnn åldersgrupp. 9-årsgruppen är också något större än övrig årgångr, men där är könsfördelningen jämn. Från 15 år och uppåt minskr ntlet brn krftigt för vrje år. Ett brn räkns som 2 år änd till 3-årsdgen. I figur 4.1 är brnen indelde i sex åldersgrupper som vr och en omfttr tre årskullr. All brnen är bostt i Värmlnds län. 2/3 bor inom det centrl sjukvårdsdistriktet 1, vilket består v Krlstd med krnskommuner (figur 4.2). De llr flest (87%) är svensk och resternde (13%) kommer från ndr länder både närliggnde och fjärrn, men är bostt i Sverige (figur 4.3). Läkrn, som tr emot brnen på brn- och ungdomskliniken tillhör två olik ktegorier: brnläkre och kirurger. Mång brn träffr fler läkre under sin vistelse på kliniken. Här redoviss de läkre, som skrivit journlen. Av dem tillhör de llr flest den först ktegorin (figur 4.4). I 2/3 v fllen finns en tänkbr dignos i journlen. Tbell 4.1 viss de olik förslgen till dignoser. Infektion/viros är den klrt störst gruppen. Resternde förslg fördelr sig på 16 olik dignoser. Observer tt dess dignoser br är misstnkr om tänkbr orsker till smärtorn. Dessutom finns i 12 v journlern (11.7%) mer eller mindre klrt utskrivet misstnkr om psykosomtik. Dett hr uttolkts v en initierd läkre (figur 4.5). 33 brn hr hft oklr buksmärtor tidigre. Dett viss i figur Dett är inte representtivt, då de ndr fyr distrikten tillsmmns befolkningsmässigt är större än det centrl och centrlsjukhuset i Krlstd är end pltsen i länet där mn lägger in brn för observtion v liknnde åkommor.

29 24 15 Flickor Pojkr n t l Figur Köns och åldersfördelning i den undersökt gruppen. n t l Sv utl n t l centr övr Figur Undersökningsgruppens fördelning på svensk resp. utländsk brn. Figur Uppdelning v brnens bostdsort på centrl resp. övrig sjukvårdsdistrikt. 71 personer (68,9%) v de 103 tillfrågde besvrde enkäten. Fördelningen på bkgrunds-vriblern v de som svrt skiljer sig endst enstk procentenheter från den totl undersökningsgruppens, vrför någon särskild redovisning v bkgrundsvribler för de svrnde inte görs. 4.2 Enkätsvr Fördelningen v de dignoser som föräldrrn uppfttt tt läkrn givit stämmer inte så väl överens med de journlnteckningr, som visdes i tbell 4.1. Nio olik dignoser uppger föräldrrn tt de uppfttt, vrv den

30 n t l brnl kirurg Figur Journlskrivnde läkre fördelde på läkrktegorier. Tbell Tänkbr dignos ngiven i journlen ntl infektion/viros 37 förstoppning 6 öroninflmmtion, tonsillit 5 spädbrnskolik 5 gstro-enterit 4 trum 3 körtelbuk 2 menstrution 2 psykosom. trmsjukd. 2 urinvägsinfektion 2 bråck, gstrit, inflmmtion, läkemedelsbiverkning, mobbning, olämplig mt smt susp. invgintion vrder 1 25 ingen tänkbr dignos 28 n t l j nej n t l j nej Figur Misstnke om psykosomtik ngiven i journlen Figur Oklr buksmärtor hos brnen tidigre. vnligste är infektion/viros, som 11 st v 35 uppgivit. Blindtrmsinflmmtion, körtel-mge och förstoppning uppger 7, 5 respektive 5 föräldrr. Resternde 7 svr fördels på 6 dignoser (tbell 4.2). Fyr föräldrr hr fått dignos v nnn läkre senre, ingen v dess stämmer överens vrken med journlnteckningr eller uppfttd dignos och redoviss därför inte i tbell eller digrm. En svrnde fick senre dignosen funktionell trmbesvär, och denn finns med i gruppen som hr tänkbr psykosomtik. I efterhnd visr det sig tt ett fåtl är överens med läkren, till vilket jg återkommer längre frm (kp. 4.3). Föräldrrns åsikt om orsk redoviss här nedn i tbell 4.3.

31 Tbell Dignoser som föräldrrn uppfttt tt läkren givit. ntl infektion/viros 12 blindtrmsinflmmtion 7 förstoppning 5 körtelbuk 5 trminvgintion 2 mgktrr 1 slemhinnebristning 1 tillfälligt mgknip 1 tr tid innn trmrn lägger sig rätt i en bebismge 1 ingen dignos uppfttd 36 Tbell Vd föräldrrn i efterhnd tror orskt besvären. ntl vet ej 41 Körtelbuk 8 infektion/viros 4 olämplig mt 4 blindtrmsinflmmtion 3 psykisk stress 3 lltför fiberrik mt 1 cyst på äggstock 1 för mycket luft i mgen 1 förstoppning 1 mgktrr 1 menstrution 1 mjölkllergi 1 slemhinnebristning 1 26 Av dem som hr en tänkbr dignos i journlen hr endst hälften v föräldrrn uppfttt en dignos. Av de som inte hr en tänkbr dignos hr hälften ändå uppfttt en dignos. Dett viss i figur 4.7. Observer: det finns inget som säger tt de som hr uppfttt en dignos hr uppfttt det som läkren skrivit i journlen. Tre v fyr uppger tt besvären försvunnit (figur 4.8). För de flest v dess (84,9%) försvnn besvären inom en veck efter besöket på brn- och ungdomskliniken (figur 4.9). En v fyr uppger tt de kn koppl besvärens vklingnde till något speciellt. Dess orsker vrierr nturligtvis och stämmer överens med vd mn nu tror är orsken till besvären. En svrnde uppger som svr på frågn om orsk till besvärens vklingnde tt brnet berättt om en psykiskt jobbig händelse. n t l dignos i journ ej dignos i journ j nej Figur De som fått en tänkbr dignos i journlen och de brn som inte fått en dett uppdelde med vseende på ifll föräldern uppfttt en dignos eller ej.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen

Ett förspel till Z -transformen Fibonaccitalen Ett förspel till Z -trnsformen Fibonccitlen Leonrdo Pisno vnligen klld Leonrdo Fiboncci, den knske störste mtemtiker som Europ frmburit före renässnsen skrev år 10 en bok (Liber bci) i räknelär. J, fktiskt.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1 LINJÄR ALGEBRA II LEKTION JOHAN ASPLUND INNEHÅLL. VEKTORRUM OCH DELRUM Hel kursen Linjär Algebr II hndlr om vektorrum och hur vektorrum (eller linjär rum, som de iblnd klls) beter sig. Tidigre hr mn ntgligen

Läs mer

Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Vnse slse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten

Läs mer

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124 ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Pln Vers. 140124 ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT Profilrpport 21 oktober 2 KONFIDENTIELLT Profilrpport Introdution 21 oktober 2 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v behörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt

Läs mer

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET UPPSALA UNIVERSITET Mtemtik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Förfttre: Mrco Kuhlmnn 2013 (mindre revision Mts Dhllöf 2014) 6 Formell språk Det mänsklig språket

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter?

Vilken rät linje passar bäst till givna datapunkter? Vilken rät linje pssr bäst till givn dtpunkter? Anders Källén MtemtikCentrum LTH nderskllen@gmil.com Smmnfttning I det här dokumentet diskuterr vi minst-kvdrtmetoden för skttning v en rät linje till dt.

Läs mer

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering. G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr /2017) Allmän studiepln för utbildning på forskrnivå i ämnet medicinsk vetenskp (Dnr 3-3225/2017) Gäller fr.o.m. 1 jnuri 2018 Fstställd v Styrelsen för forskrutbildning 2017-09-11 2 Allmän studiepln för utbildning

Läs mer

Så behandlades parodontitskadorna

Så behandlades parodontitskadorna VETENSKAP & KLINIK Så ehndldes prodontitskdorn SAMMANFATTAT I förr numret v Tndläkrtidningen presenterdes fyr ptientfll där du fick terpiplner prolemtänder nteriort om molrer. Här redovisr vi ptient fllen

Läs mer

Integraler och statistik

Integraler och statistik Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges Kommuner och Lndsting.

Läs mer

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite

Läs mer

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p) 1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer

Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö

Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö Upplevd besvär v luftföroreningr, buller och inomhusmiljö Socioekonomisk nlys bserd på Ntionell miljöhälsoenkäten www.fhi.se Rpport nr A 2005:12 Förord Riksdgen hr fttt beslut om ett övergripnde ntionellt

Läs mer

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999

GENETIK. en introduktion av Ingela Carlén 1988 och 1999 GENETIK en introduktion v Ingel Crlén 1988 och 1999 Innehållsförteckning Innehåll Sidn Förord 3 Kromosomer 4 DN 4 Muttioner 5 Gregor Mendel 5 Mendels metod 6 Mendelklyvning (monohybrid) 6 Dihybrid klyvning

Läs mer

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5 Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller

Läs mer

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun Remissversion - mj 2013 Cykelpln 2013 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts: www.enkoping.se

Läs mer

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet

Läs mer

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning

Bokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds

Läs mer

Lösningar basuppgifter 6.1 Partikelns kinetik. Historik, grundläggande lagar och begrepp

Lösningar basuppgifter 6.1 Partikelns kinetik. Historik, grundläggande lagar och begrepp Lösningr bsuppgifter 6.1 Prtikelns kinetik. Historik, grundläggnde lgr och begrepp B6.1 1-2) Korrekt 3) elktig (Enheten skll inte vr med här; om exempelvis m 2 = 10 kg, så är m 2 g = 98,1. Uttrycket m

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

Lulebygdens Forskarförening

Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens Forskrförening MEDLEMSTIDNING Nr 80, november 2012 MEDLEMSMÖTE Söndgen den 9 december 2012 kl 15.30 Lokl: Mrtslen, Kyrkns hus, Nygtn 10, Luleå PROGRAM: l MEDLEMSMÖTE: Stdgeändring, medlemsinformtion

Läs mer

Spelteori: En studie av hur pokerproblemet delvis lösts. Mika Gustafsson

Spelteori: En studie av hur pokerproblemet delvis lösts. Mika Gustafsson Spelteori: En studie v hur pokerproblemet delvis lösts Mik Gustfsson Smmnfttning Spelteorin föddes 198 då von Neumnn mtemtiskt lyckdes påvis bluffens nödvändighet i spel med ofullständig informtion. Dett

Läs mer

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller?

Mitt barn skulle aldrig klottra!...eller? Mitt brn skull ldrig klottr!...llr? trtgi! ls n n tu n g n r h y Täb g och in sn ly b, g in n k c y m ts Gnom u i lyckts v r h l ri t m t g li å rt klott unn. m m o k i t r tt lo k sk in m Hjälp oss tt

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.

Frågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015. FÖRSÄTTSBLAD Institutionen för Nturgeogrfi och Ekosystemvetenskper Institutionen för Teknik och Smhälle Frågor för tentmen EXTA50 Smhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 12 jnuri, 2015. Denn tentmen rätts nonymt.

Läs mer

Kontinuerliga variabler

Kontinuerliga variabler Kontinuerlig vribler c 005 Eric Järpe Högskoln i Hlmstd Antg tt vi kunde mät med oändligt stor noggrnnhet hur stor strömstyrk en viss typ v motstånd klrr. Ing mätningr skulle då vr exkt lik. Om vi mätte

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Modellkalibrering och läckagelokalisering för dricksvattennätet i Kalmar kommun med minsta kvadratmetoden.

EXAMENSARBETE. Modellkalibrering och läckagelokalisering för dricksvattennätet i Kalmar kommun med minsta kvadratmetoden. EXAMESARBETE 29:49 CIV Modellklibrering och läckgeloklisering för dricksvttennätet i Klmr kommun med minst kvdrtmetoden Robert Wldem Luleå teknisk universitet Civilingenjörsprogrmmet Smhällsbyggndsteknik

Läs mer

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag] Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även

Läs mer

Säkerhetsföreskrifter för Danderyds Sjukhus AB

Säkerhetsföreskrifter för Danderyds Sjukhus AB DS2013-1389 10_Säkerhetsföreskrifter för Dnderyds Sjukhus AB 1 v 23 Nmn på dokument Säkerhetsföreskrifter för Dnderyds Sjukhus AB Enhet: Urspr. version SGS, Stb (dtum) 2011-08-17 Fstställd/Gäller från:

Läs mer

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a.

Monteringsanvisning. Bakåtvänd montering. Godkänd höjd 61-105 cm. Maximal vikt 18 kg. UN regulation no. R129 i-size. Ålder 6 mån - 4 år. 1 a. 1 6 d c e Monteringsnvisning f h g i j k l m 7 8 10 2 3 9 c e d Bkåtvänd montering Godkänd höjd 61-105 cm 4 5 11 12 Mximl vikt 18 kg Ålder 6 mån - 4 år UN regultion no. R129 i-size 8 9 Tck för tt du vlde

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

Materiens Struktur. Lösningar

Materiens Struktur. Lösningar Mteriens Struktur Räkneövning 1 Lösningr 1. I ntriumklorid är vrje N-jon omgiven v sex Cl-joner. Det intertomär vståndet är,8 Å. Ifll tomern br skulle växelverk med Coulombväxelverkn oh br med de närmste

Läs mer

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen S m m nträdesprotokol I 2075-t2-07 16 (2e) s 224 Svr på revisionens uppföljning v revisionens tidigre genomförd grnskningr åren 2Oí.2-2OL3 (KS 2OL5.372) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING SLING MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING FOC_SLING_1107 Introduktion Dett är en ruksnvisning för det dynmisk rmstödet SLING som monters på rullstol, stol eller nnn nordning. SLING tillverks v FOCAL Meditech,

Läs mer

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4

Läs mer

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2016

Resultat från de årliga attitydundersökningarna 2016 Rpport 1 Dtum Anders I Andersson, nlytiker. Södr regionen. Henrik Frnzon, nlytiker. Huvudkontoret, nlysenheten. Resultt från de årlig ttitydundersökningrn Postdress: 171 94 Soln Telefon: 0771-567 567 huvudkontoret@sktteverket.se,

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Revidering 1. 2014-05-05 Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges

Läs mer

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's

Läs mer

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju

Regionmagasinet. Tid för återhämtning. Musikglädje över alla gränser. Kulturpristagaren Stefan Jarl i exklusiv intervju Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 4. 2010 Tid för återhämtning så motverkr du den skdlig stressen Musikglädje över ll gränser Sid 20 Kulturpristgren Stefn Jrl i exklusiv

Läs mer

YRKESUTBILDNINGSAVTAL

YRKESUTBILDNINGSAVTAL YRKESUTBILDNINGSAVTAL Gäller fr o m 1 juni 2006 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Yrkesutbildningsvtlet melln Sveriges Byggindustrier, Mskinentreprenörern, Svensk Byggndsrbetreförbundet och Fcket för Service och

Läs mer

TATA42: Tips inför tentan

TATA42: Tips inför tentan TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så

Läs mer

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik

Operativsystemets uppgifter. Föreläsning 6 Operativsystem. Skydd, allmänt. Operativsystem, historik Opertivsystemets uppgifter Föreläsning 6 Opertivsystem Opertivsystemets uppgifter Historik Skydd: in- oh utmtning, minne, CPU Proesser, tidsdelning Sidindelt minne, virtuellt minne Filsystem Opertivsystemet

Läs mer

DeLaval mjölkningsenhet MP400 Instruktionsbok

DeLaval mjölkningsenhet MP400 Instruktionsbok DeLvl mjölkningsenhet MP400 Instruktionsbok 91323231 2012-10-29, Version 2 Bruksnvisning i originl Innehållsförteckning EG-försäkrn om överensstämmelse - DeLvl mjölkningsenhet MP400... 5 Säkerhetsföreskrifter...

Läs mer

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22

Regionmagasinet. Vi fick en andra chans! Nya spännade rätter till vinterns alla fester Sid 16. Akutsjukvården börjar redan i ambulansen Sid 22 Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www.vgregion.se nr 4. 2009 Ny spännde rätter till vinterns ll fester Sid 16 Akutsjukvården börjr redn i mbulnsen Sid 22 Vi fick en ndr chns! 10 sidor

Läs mer

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014

Mötesprotokoll för styrelsen i Chalmers Dykarklubb (802416-3019). Tid och datum: 18:20 19:50, onsdagen den 1:e oktober 2014 Mötesprotokoll Mötesprotokoll för styrelsen i Chlmers Dykrklubb (802416-3019). Plts: CDK:s lokl i mskinhuset, Chlmers Chlmers tvärgt 4, Göteborg Tid och dtum: 18:20 19:50, onsdgen den 1:e oktober 2014

Läs mer

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna

GOLV. Norgips Golvskivor används som underlag för golv av trä, vinyl, mattor och andra beläggningar. Här de tre viktigaste konstruktionerna GOLV Norgips Golvskivor nvänds som underlg för golv v trä, vinyl, mttor och ndr beläggningr. Här de tre viktigste konstruktionern 1. Ett lg golvskivor på träunderlg 2. Flytnde golv med två lg golvskiv

Läs mer

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969

Evighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969 Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:

Läs mer

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14

Lyran. Fyra blir nia! AF i höst? Intevju med Emilia. Klassbyte 4/9 sid 4 Lyrans historia sid 8 Intervjuer sid 10-14 Lyrn DOLF FREDRIKS MUSIKKLASSERS SKOLTIDNING Fyr blir ni! AF i höst? (En ktt som inte lls hr något med tidningen tt gör) Intevju med Emili Årgång 42 08/09 Nr. 3 Relesed 19/02 Klssbyte 4/9 sid 4 Lyrns histori

Läs mer

9. Vektorrum (linjära rum)

9. Vektorrum (linjära rum) 9. Vektorrum (linjär rum) 43. Vektorrum (linjärt rum) : definition och xiom 44. Exempel på vektorrum v funktioner. 45. Hur definierr mn subtrktion i ett vektorrum? 46. Underrum 47. Linjärkombintioner,

Läs mer

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de

Läs mer

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk. Mtemtisk sttistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 1 John Lindström 1 september 2014 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 2/26 Exempel Tillämpningr Signlbehndling Mtemtisk sttistik

Läs mer

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN DRICKSVTTEN RPPORT Kontroll v dricsvttennläggningr 2009/2010. Tillsynsprojet, Miljösmvern Östergötlnd. Bgrund Ett behov v ompetensutvecling och smsyn vid ontroll v dricsvttennläggningr hr påtlts v flertlet

Läs mer

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning

Rationella uttryck. Förlängning och förkortning Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing

Läs mer

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC

MEDIA PRO. Introduktion BYGG DIN EGEN PC BYGG DIN EGEN PC MEDIA PRO Introduktion Dett är Kjell & Compnys snguide till hur Dtorpketet MEDIA PRO monters. Att ygg en dtor är idg myket enkelt oh kräver ingen tidigre erfrenhet. Det ehövs ing djupgående

Läs mer

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1 Uppgiftssmling 5B1493, lektionern 1 6 Lektion 1 4. (Räkning med oändlig decimlbråk) Låt x = 0, 1 2 3 n och y = 0,b 1 b 2 b 3 b n ( i och b i siffror 0, 1,, 9).. Kn Du beskriv något förfrnde som säkert

Läs mer

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering. 1 Introduktion till progrmmering SMD180 Föreläsning 8: Listor 2 Listor = generliserde strängr Strängr = sekvenser v tecken Listor = sekvenser v vd som helst [10, 20, 30, 40] # en list v heltl ["spm", "ungee",

Läs mer

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass

TERRASSNYTT. Funderingar från en terrass Informtionsbld för HSB Brf Terrssen i Ulnds Väsby TERRASSNYTT Nr 2 Aril 2014 I dett nummer bl : Nyinflyttrträff... sid 2 Målning, rboler och UC-byte... sid 2 Trfiken frmför hus 1... sid 2 Fsighetsskötsel,

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8 Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr

Läs mer

Tentamen i Databasteknik

Tentamen i Databasteknik Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig

Läs mer