Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Upplevda besvär av luftföroreningar, buller och inomhusmiljö"

Transkript

1 Upplevd besvär v luftföroreningr, buller och inomhusmiljö Socioekonomisk nlys bserd på Ntionell miljöhälsoenkäten Rpport nr A 2005:12

2 Förord Riksdgen hr fttt beslut om ett övergripnde ntionellt mål för folkhälsorbetet: Att skp smhällelig förutsättningr för en god häls på lik villkor för hel befolkningen. Det finns ett behov v mer kunskp om bl.. den miljörelterde hälsn i olik befolkningsgrupper. I denn rpport hr nlyser gjorts för tt undersök om besvär och störningr orskde v miljöfktorern luftföroreningr, buller och inomhusmiljö skiljer sig melln olik befolkningsgrupper. Underlg till nlysern hr hämtts från den ntionell miljöhälsoenkäten som genomfördes i den vuxn befolkningen Rpporten är en underlgsrpport för Socilstyrelsens Folkhälsorpport och Sttens folkhälsoinstituts Folkhälsopolitisk rpport. Projektet hr bedrivits i smrbete melln Socilstyrelsen, Sttens folkhälsoinstitut och Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns lndsting. I projektgruppen hr följnde personer medverkt: Ing-Mrie Olsson, Mgnus Stenbeck, Ann Thuvnder och Ann Widell (Socilstyrelsen), Krin Eriksson, Ev Flck och Anit Linell (Sttens Folkhälsoinstitut), Tom Bellnder, Melind Cuzner och Mgnus Svrtengren (Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns lndsting). Ann Widell hr svrt för det prktisk nlysrbetet och utrbett rpporten under hndledning v Mgnus Stenbeck. Anit Linell Enheten för miljö och häls Sttens folkhälsoinstitut Ann Thuvnder Enheten för hälsoskydd Socilstyrelsen STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT A 2005: 12 ISSN: ISBN: REDAKTÖR: EVA FALCK

3 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 3 Innehåll FÖRORD... 2 FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING... 5 Bkgrund... 5 Resultt... 5 Buller i boendemiljön... 5 Luftföroreningr... 5 Inomhusmiljö... 6 Besvär... 6 Tolkning v resultt... 6 SUMMARY... 7 Bckground... 7 Findings... 7 Noise in the living environment... 7 Air pollution... 7 The indoor environment... 8 Types of discomfort... 8 Interpreting the findings... 8 INTRODUKTION... 9 MATERIAL OCH METOD...10 Enkäten...10 Frågeurvl...10 Bkgrundsvribler...11 Utbildning Sysselsättning Inkomst Storstdsbo Födelselnd Allergisk besvär Exponering för ndrs tobksrök Grundmodell...14 Interktioner Ickelinjär smbnd Utförnde STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

4 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 4 RESULTAT...16 Orsker till besvär...16 Buller Luftföroreningr Inomhusmiljö Upplevd besvär...21 Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Irriterd, täppt eller rinnnde näs Övrig rpporterde besvär TOLKNING AV RESULTAT...25 Boende i hyresbostd Sjuk Utlndsfödd Allergi Inkomst och utbildning Smbnd melln besvär och miljöfktorer i boendemiljön REFERENSER...27 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT

5 Smmnfttning Bkgrund Syftet med denn studie vr tt undersök om upplevd besvär och störningr orskde v miljöfktorern luftföroreningr, buller och klimtfktorer inomhusmiljön skiljer sig melln olik befolkningsgrupper. Till grund för nlysern låg den Ntionell Miljöhälsoenkäten (NMHE99), som genomfördes under 1999 för tt undersök den vuxn befolkningens miljörelterde häls. I enkäten ingick bl.. frågor om boende, besvärsupplevelser och störningr v miljöfktorer, hälsotillstånd, rökvnor, rbete och utbildning. C personer i åldern år besvrde enkäten och resultten redovisdes i Miljöhälsorpport Dt från enkäten och register nlyserdes för tt undersök eventuell smbnd melln upplevd besvär och olik bkgrundsfktorer hos befolkningen (ålder, kön, utbildning, inkomst, sysselsättning, födelselnd, boende i storstd, bostdens upplåtelseform, stm, llergi). Resultt Miljöfktorer i boendemiljön orskde besvär hos 2-23 % v de tillfrågde. Andelen besvärde vrierde beroende på vilken typ v miljöfktor som efterfrågdes. Smbnd melln besvär och inkomst kunde endst konstters i någr fll (t.ex. trötthet, tung i huvudet och illmående). I de flest fll då det fnns smbnd melln besvär och utbildning vr högutbildde mer besvärde än lågutbildde. Buller i boendemiljön Ljud från grnnr och vägtrfikbuller vr de vnligste orskern till störning v totlt ått bullerkällor som togs upp i enkäten. Generellt för störningr orskde v buller vr tt de som vr sjuk-, förtidspensionerde eller sjukskrivn oftre vr störd än de med nställning. Utlndsfödd vr oftre störd än svenskfödd och de med liten boendeyt vr mer störd än de med större boendeyt. Luftföroreningr Bilvgser och vedeldningsrök vr de vnligste orskern till besvär v totlt sex efterfrågde luftföroreningr. Personer som rpportert tt de hr eller hr hft llergisk ögonbesvär eller llergisk snuv vr generellt mer besvärde v luftföroreningr än övrig. Storstdsbor vr mer besvärde v bilvgser och mindre besvärde v vedeldningsrök än personer boende utnför storstädern. STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT A 2005: 12 ISSN: ISBN: REDAKTÖR: EVA FALCK

6 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 6 Inomhusmiljö De vnligste besvärsorskern i inomhusmiljön vr torr luft och dmm. Personer med llergisk besvär, boende i hyresbostd, sjuk-, förtidspensionerde eller sjukskrivn personer, och utlndsfödd vr grupper i befolkningen som vr mer besvärde v inomhusmiljön än ndr. Besvär Av elv olik typer v besvär vr trötthet, tung i huvudet och huvudvärk de vnligste besvären. 74 % v de svrnde rpporterde trötthet minst 1 gång/veck eller mer sälln under den senste tremåndersperioden. Av dess nsåg 30 % tt tröttheten vr relterd till miljön (ntingen utomhusmiljön, inomhusmiljön i bostden eller inomhusmiljön på rbetet, eller kombintioner v dess lterntiv). Smtlig elv besvär vr relterde till ålder och de flest besvären vr vnligre hos kvinnor än män förutom nedstt luktsinne och irriterd, täppt eller rinnnde näs, som vr vnligre hos män. I övrigt vr sjuk-, förtidspensionerde eller sjukskrivn personer, utlndsfödd, personer med llergisk besvär, stmtiker och boende i hyresbostd oftre besvärde. Tolkning v resultt Att de sjuk-, förtidspensionerde eller sjukskrivn och personer med llergisk besvär oftre vr besvärde v olik miljöfktorer och oftre rpporterde olik typer v besvär kn bero på tt de är känsligre för störningr. När det gäller de sjuk-, förtidspensionerde och sjukskrivn kn det även vr så tt de exponers för mer miljörelterde störningr i boendemiljön eftersom de troligen vists mer i hemmet än personer med nställning eller också kn de h blivit sjuk för tt de oftre störs. Utlndsfödd vr också mer besvärde än svenskfödd. När det gäller buller kn utlndsfödd vr känsligre, eftersom de behöver koncentrer sig mer på ett främmnde språk. Det är också möjligt tt utlndsfödd bor i en sämre miljö och är mer trångbodd än svenskfödd, vilket gör dem mer besvärde v sin boendemiljö. Boende i hyresbostd vr generellt mer besvärde och störd v miljöfktorer. Den som äger sin bostd hr troligen hft större möjligheter tt välj stndrd och miljö på bostden och kn därför upplev miljön och störningrn på ett nnt sätt. En nnn förklring skulle kunn vr tt hyresbostäder hr sämre stndrd eller är belägn i sämre boendemiljöer. Tolkningen v resultten är hypoteser, vilk inte är vetenskpligt belgd. Resultten kn bli föremål för ytterligre studier. 6

7 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 7 Summry Bckground The im of this study ws to exmine whether reported discomfort nd disturbnces cused by environmentl fctors such s ir pollution, noise nd the indoor environment differed mong vrious popultion groups. The Ntionl Environmentl Helth Survey (NEHS99), performed during 1999 to exmine the environment-relted helth of the dult popultion in Sweden, ws used s bsis for the study. The survey included questions on the respondent's living environment, experienced discomfort nd disturbnce from environmentl fctors, stte of helth, smoking hbits, work sitution nd eduction. About 11,000 people between the ges of 19 nd 81 took prt in the survey nd the findings were presented in the Swedish Environmentl Report Dt from the survey nd registers were nlysed in order to exmine possible reltionships between experienced discomfort nd different bckground fctors in the popultion (ge, gender, eduction, income, employment, country of birth, urbn living environment, form of housing ownership, sthm, llergy). Findings Environmentl fctors in the living environment cused discomfort for between 2 nd 23 per cent of respondents. The number of those experiencing discomfort vried depending on the type of environmentl fctor being inquired bout. A reltionship between type of discomfort nd income could only be estblished in few cses (e.g. ftigue, hevy hededness nd nuse). In most of the cses where there ws reltionship between discomfort nd eduction, highly educted people were more troubled thn those with low eduction. Noise in the living environment Noise from neighbours nd rod trffic were the most common cuses of disturbnce out of totl of eight noise sources listed in the questionnire. A generl observtion regrding noise disturbnces ws tht those on long-term sick leve or disbility pension were more often disturbed thn those who worked. Foreign-born individuls were more often disturbed thn Swedish-born people nd those living in smll housing units were more often disturbed thn those living in spcious ccommodtion. Air pollution Rod trffic emissions nd smoke from wood-fired boilers were the most common cuses of discomfort out of totl of six different types of ir pollution. People who reported tht they hd or hd hd llergy-relted eye or nose problems were generlly more troubled by ir pollution thn other people were. City dwellers were more troubled by rod trffic emissions nd less troubled by smoke from wood-fired boilers thn people living outside the big cities. 7

8 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 8 The indoor environment The most common cuses of discomfort in the indoor environment were dry ir nd dust. People with llergy-relted problems, those living in rented ccommodtion, those on sick leve or disbility pension nd foreign-born individuls mde up the popultion groups tht were more troubled by the indoor environment thn others. Types of discomfort Out of eleven different types of discomfort, the most common were ftigue, hevy hededness nd hedche. Twenty-six per cent reported no discomfort t ll nd seventy-four per cent of respondents reported being ftigued once week or more seldom during the lst three months. Thirty per cent of the ltter felt tht the ftigue ws relted to the environment (either the outdoor environment, indoor environment where they lived or their indoor work environment, or combintion of these lterntives). All eleven types of discomfort were relted to ge nd most were more common mong women thn men prt from impired sense of smell nd n irritted, blocked or runny nose, both of which were more common mong men. Otherwise, those on sick leve or disbility pension, foreign-born individuls, people with llergies, sthmtics nd those living in rented ccommodtion experienced more discomfort. Interpreting the findings The fct tht those on sick leve or disbility pension nd people with llergies experienced discomfort from vrious environmentl fctors nd reported it more often my be becuse they re more sensitive to disturbnce. Concerning those on long-term sick leve or disbility pension, it might lso be the cse tht they re exposed to more environment-relted disturbnces in the living environment becuse they re more frequently t home thn people who go out to work or perhps they hve become ill becuse they re disturbed more often. Foreign-born individuls lso experienced more discomfort thn Swedish-born people. Foreign-born individuls my be more sensitive to noise since they need to concentrte more on foreign lnguge. It my lso be the cse tht foreign-born persons live in poorer environment nd their ccommodtion is more crmped thn Swedish-born people, which mkes them more troubled by their living environment. Those living in rented ccommodtion generlly experienced more discomfort nd were more disturbed by environmentl fctors. A person who owns his own home hs probbly hd more opportunity to choose the stndrd of his/her housing nd the environment nd my therefore experience it nd the disturbnces differently. Another explntion could be tht rented ccommodtion is of n inferior stndrd or is locted in poorer living environments. These interprettions of the findings re merely hypotheses nd re not scientificlly proven. The findings cn, however, be the subject of further studies. 8

9 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 9 Introduktion Det finns idg ett stort intresse för socioekonomisk fktorers betydelse för miljörelterd häls. I EU:s strtegi för miljö och häls (SCALE) frmhålls tt strtegin sk led till en bättre kunskp om skillndern på miljöhälsoområdet i Europ. Den sk också ge en bättre grund för tt finn smbnd melln långsiktig hälsoeffekter och miljöfktorer genom en särskild fokusering på miljöhälsns socioekonomisk spekter. Strtegins ndr etpp kommer bl.. tt inrikts på frågor om t.ex. buller, miljöhälsns socioekonomisk fktorer smt ndr riskgrupper som äldre och fttig människor och kvinnor i brnfödnde ålder. I Sverige är det ntionell folkhälsomålet tt skp smhällelig förutsättningr för en god häls på lik villkor för hel befolkningen. Ojämlikheter i häls som bottnr i t.ex. kön, klsstillhörighet eller etnicitet sk motrbets. För tt kunn vidt åtgärder för tt förbättr folkhälsn och utjämn skillnder melln olik grupper i smhället behövs en bättre kunskp om situtionen för olik grupper. Det finns hälsoskillnder melln socil grupper (Folkhälsorpport 2001). Inom miljöhälsoområdet är dock kunskpen om socioekonomisk fktorers betydelse fortfrnde mycket bristfällig. Det diskuters också om personer med låg socioekonomisk sttus inte br är mer exponerde för t.ex. luftföroreningr, utn också pg. sin sttus även är mer känslig (O Neill et l., 2003). Socilstyrelsen gv under 1998 Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Stockholms läns lndsting i uppgift tt utrbet en enkät för tt undersök befolkningens miljörelterde häls. Under 1999 genomfördes en lndsomfttnde enkätundersökning (NMHE99) i den vuxn befolkningen med frågor bl.. om boende, besvärsupplevelser och störningr v miljöfktorer, hälsotillstånd, rökvnor smt rbete och utbildning. Enkätdistributionen och svrsinsmlingen genomfördes v Sttistisk Centrlbyrån. Resultten redoviss i Miljöhälsorpport Syftet med denn studie vr tt undersök om någr v de upplevd besvär och störningr som rpporterdes i NMHE99 skiljer sig melln olik befolkningsgrupper. 9

10 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 10 Mteril och metod Enkäten Våren 1999 skickdes ett frågeformulär ut till personer i hel lndet. Målpopultionen vr ll i åldrrn år som vrit bostt i Sverige under de senste fem åren. Ett slumpmässigt urvl v 750 personer per län gjordes. Den totl svrsfrekvensen vr 72,5 %. Enkäten innehöll 71 frågor om boende, besvärsupplevelser, hälsotillstånd, rök- och kostvnor smt rbete och utbildning. Mer informtion om enkäten ges i Miljöhälsorpport Eftersom ett lik stort stickprov drogs från ll länen (trots tt länen hr olik stor befolkning) gjordes i Miljöhälsorpport 2001 justeringr (vägning) för tt t.ex. skttningr v förekomsten v olik besvär skulle vr representtiv för hel befolkningen. Då målet för denn nlys inte vrit tt gör sådn skttningr utn tt se på olik smbnd, hr inte motsvrnde justering gjorts här. Andelen som rpporterr ett visst besvär är därför i denn nlys representtiv för stickprovet och inte för befolkningen, och skiljer sig något från motsvrnde ndel i Miljöhälsorpport Frågeurvl Utgångspunkt för denn studie vr två frågor från enkäten om dels vilk störningr i boendemiljön som orskde besvär och dels upplevelsen v olik typer v besvär. Störningrn vr uppdelde på olik sorters buller, luftföroreningr och fktorer i inomhusmiljön (Tbell 1). De olik typern v besvär viss i tbell 2. De som ngivit tt de hft något besvär fick även bedöm om besväret berodde på vistelsemiljön. Tbell 1. Enkätfråg om besvär orskde v olik typer v buller, luftföroreningr och inomhusmiljö. I svrskolumnern viss ntl personer som svrt respektive lterntiv. Hr Du de senste 3 måndern känt Dig besvärd v något v följnde i eller i närheten v Din bostd? J, minst 1 gång per veck J, men mer sälln Nej, ldrig Ljud från grnnr Vägtrfikbuller Tågbuller Flygbuller Buller från industrier Fläktbuller i fstigheten Buller från nöjeslokler Annt buller Bilvgser Vedeldningsrök Löveldningsrök Lukt från djurstllr Lukt från industrier

11 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 11 Annn luftförorening utifrån För torr luft Dmm Andrs tobksrök Instängd (dålig) luft Drg Annt klimtproblem inomhus Tbell 2. Enkätfråg om upplevelsen v olik typer v besvär, smt besvärens reltion till vistelsemiljön. I kolumnern viss ntl personer som svrt respektive lterntiv. Hr Du under de senste 3 måndern hft något v följnde besvär? J, minst en gång per veck J, men mer sälln Nej, ldrig Om j: Tror du tt det beror på miljön som du vists i? J, utomh usmiljö n J, inomhus miljön i bostden J, inomhus miljön på rbetet eller i skoln Nej, beror inte på miljön Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Illmående/yrsel Koncentrtions- Svårigheter Klåd, sved, irrittion i ögonen Irriterd, täppt eller rinnnde näs Hett eller brännnde känsl i huden Nedstt luktsinne Heshet, hlstorrhet Host En del v de som svrt tt de ldrig vr besvärde, svrde trots det på följdfrågn om besväret vr reltert till miljön. Dess svr på följdfrågn hr tgits bort från utvärderingen. Bkgrundsvribler Informtion om personerns ålder, kön, utbildning, sysselsättning, inkomst, bostdens upplåtelseform, boendeyt, egen rökning, exponering för ndrs rökning i hemmet, stm, llergi, födelselnd och boende i storstd smldes också in från enkäten eller från register. Utbildning Utbildningsnivån deldes in i tre ktegorier: grundskol, gymnsium och högskol/universitet. Sysselsättning I enkäten fnns en fråg om sysselsättning: 11

12 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 12 Vilket eller vilk v följnde lterntiv stämmer bäst in på Dig? Arbetr som nställd Hushållsrbete i hemmet Sköter eget eller delägt företg Förtidspensionär eller sjukpensionär Ålderspensionär Tjänstledig, inklusive studie- och föräldrledig Studernde, Prktiknt Arbetslös Sjukskriven Annt För tt underlätt den sttistisk berbetningen v resultten deldes svren in i fem ktegorier. Anställd: De som enbrt ngivit tt de rbetr som nställd och de som rbetr som nställd i kombintion med hushållsrbete i hemmet. Denn grupp nvändes som jämförelsegrupp i nlysern. Anställd och egenföretgre: De som ngivit tt de rbetr som nställd och/eller är egenföretgre tillsmmns med eventuell ytterligre lterntiv. Endst egenföretgre: De som enbrt vr egenföretgre och egenföretgre i kombintion med hushållsrbete i hemmet. Sjuk: De som ngivit tt de vr förtidspensionär, sjukpensionär eller sjukskrivn. Övrig: De som inte vr nställd, egenföretgre eller sjuk, d.v.s. de som enbrt hde hushållsrbete i hemmet, vr ålderspensionärer, tjänstledig, studernde, rbetslös eller själv ngivit någon nnn sysselsättning eller kombintioner v dess lterntiv. Inkomst Inkomst nges som förvärvs- och kpitlinkomst, vilket består v summn v inkomst v tjänst, inkomst v näringsverksmhet och överskott v kpitl. I inkomst v tjänst ingår kontnt bruttolön, skttepliktig förmån, sjukpenning m.m., sjöinkomst, kostndsersättning, pension, ej pensionsgrundde ersättningr, hobbyverksmhet, ersättning från fåmnsbolg och fåmnsägt hndelsbolg. Inkomst v yrkesmässigt bedriven förvärvsverksmhet nses som inkomst v näringsverksmhet om inkomsten inte räkns in under inkomstslgen kpitl och tjänst. Innehv v näringsfstighet, d.v.s., fstighet som inte utgör privtbostd, hänförs till näringsverksmhet. De flest intäkter och kostnder som hr direkt smbnd med verksmheten är skttepliktig respektive vdrgsgill. Inkomst v kpitl är bl.. ränt på tillgodohvnden och ndr fordringr, skuldränt, uthyrning v bostd och vinst eller förlust vid försäljning v ktier och fstigheter. 12

13 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 13 Storstdsbo Som storstdsbo räkns de som bor i Stockholm, Göteborg eller Mlmö. Födelselnd Mjoriteten v de som besvrt enkäten vr född i Sverige. De utlndsfödd kom från 73 olik länder och utgjorde totlt knppt 8 % v de svrnde. Eftersom de utlndsfödd utgjorde en sådn liten del bedömdes det vr bäst tt betrkt dem som en grupp istället för tt del upp den i fler mindre grupper. Det måste dock bekts när resultten tolks tt utlndsfödd är en mycket heterogen grupp med personer från bl.. USA, Mrocko och Dnmrk tillsmmns, som jämförs med de som är född i Sverige. Olik etnisk grupper kn h kommit till Sverige vid olik tidpunkter, vilket också kn bidr till tt ders situtioner skiljer sig åt. Allergisk besvär I enkäten fnns två frågor om llergisk besvär. Den först frågn gällde om personern hr eller hr hft llergisk ögonbesvär och den ndr om de hr eller hr hft hösnuv eller nnn llergisk snuv. I denn nlys hr inte de llergisk besvären delts upp, utn ll som ngivit minst ett llergiskt besvär hr hmnt i smm grupp. Exponering för ndrs tobksrök Frågn om hur mycket personern vr exponerde för ndrs tobksrök i hemmet vr uppdeld på exponering måndg-fredg och exponering lördg-söndg. Det vr stor korreltion melln exponering måndg-fredg och lördg-söndg, men det skndes fler svr på frågn om exponering lördg-söndg. Därför hr uppgiftern om exponering måndg-fredg nvänts i nlysern. I tbell 3 och 4 viss smmnställningr över bkgrundsvriblern. Tbell 3. Smmnställning över nvänd kontinuerlig bkgrundsvribler. Medel ± stndrdvvikelse medin 95%-il min-mx Ålder (år) 48± Inkomst (tusen kronor) 163± Boendeyt (m 2 ) 109± Tbell 4. Fördelning v ktegorivribler. % Kön Män 48,0 Kvinnor 52,0 Utbildning Grundskol 35,6 13

14 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 14 Gymnsium 36,0 Högskol/universitet 28,4 Bostdens upplåtelseform Hyresbostd 30,7 Äger bostd 69,3 Storstdsboende Stockholm, Göteborg eller Mlmö 9,9 Övrig 90,1 Sysselsättning Anställd 52,4 Anställd + företgre m.m. 2,5 Endst egenföretgre 6,2 Sjuk 6,6 Övrig 32,3 Födelselnd Sverige 92,1 Övrig världen 7,9 Astm Astmtiker 9,4 Övrig 90,6 Allergisk besvär Ögonbesvär och/eller snuv 25,9 Ej ovnstående besvär 74,1 Rökning Rökre (dgl. eller feströkre) 23,9 F.d. rökre 27,9 Icke-rökre 48,2 Exponering för ndrs rökning (måndg-fredg) Mer än 1 timme per dg 4,2 Mindre än 1 timme per dg 8,0 Aldrig 87,8 Grundmodell En grundmodell togs frm för tt med logistisk regression undersök eventuell smbnd melln rpporterde besvär och olik bkgrundsfktorer hos befolkningen. Bkgrundsvriblern som nvändes som utgångspunkt vr: Ålder, kön, utbildning, boendeyt, inkomst, hyresbostd, sysselsättning, storstdsboende, utlndsfödd, (stm, llergi och egn rökvnor där det vr relevnt för frågeställningen). Interktioner Interktion melln bostdens upplåtelseform och inkomst testdes också i modellen (Inkomst*hyresbostd). 14

15 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 15 Effekten v interktionen melln ålder och utbildning testdes genom tt del in åldern i tre klsser: Åldersklss 1: år, åldersklss 2: år och åldersklss 3: år. Åldersklssern kombinerdes sedn med utbildningsnivåern (t.ex. åldersklss1*gymnsium). Ickelinjär smbnd Ickelinjär smbnd för ålder och inkomst undersöktes också i modellen. Genom tt kvdrer ålder, (ålder) 2 och inkomst, (inkomst) 2 kunde kurvsmbnden illustrerde i Figur 1 och b undersöks. Figur 1. Figur 1b. Kvdrtsmbnd, t.ex. för (ålder) 2. Genom tt t ålder och inkomst i kubik kn modellen npsss till kurvorn i Figur 2 och b. Figur 2. Figur 2b. Kubiksmbnd, t.ex. för (ålder) 3. Utförnde Grundmodellen testdes för de olik upplevd besvären och icke-signifiknt vribler togs ur modellen (p>0,05), förutom vribeln kön, som vr med i ll modeller. Slutmodellern för de olik besvären och besvärsorskern vrierde lltså beroende på vilk vribler som hde signifiknt effekt. Smbnd melln de olik typern v besvär (trötthet, huvudvärk etc.) och besvär orskde v buller, luftföroreningr och inomhusmiljö undersöktes också med logistisk regression. Resultten v vriblerns effekt nges som estimerd oddskvot. 15

16 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 16 Resultt Andelen besvärde v de olik störningskällorn i bostdsmiljön vrierde melln 2-23 %. De typer v buller som besvärde flest, vr ljud från grnnr och vägtrfikbuller. När det gäller buller vr det vnligt tt sjuk, utlndsfödd och boende i hyresbostd oftre vr besvärde. Boendeytn hde också betydelse, där en mindre boyt innebr tt mn oftre stördes v buller. Bilvgser och vedeldningsrök vr de vnligste luftföroreningrn som orskde besvär. Personer med llergisk besvär vr oftre besvärde v luftföroreningr. Storstdsbor vr mer besvärde v bilvgser och mindre besvärde v vedeldningsrök än övrig. I övrigt vrierde gruppern som besvärdes v luftföroreningr beroende på vilken typ v luftförorening som efterfrågdes. De vnligste besvärsorskern i inomhusmiljön vr för torr luft och dmm. Personer med llergisk besvär, utlndsfödd, boende i hyresbostd, sjuk och de med mindre boendeyt vr oftre störd v inomhusmiljöfktorer. De vnligste typern v upplevd besvär vr trötthet, tung i huvudet och huvudvärk. Astmtiker och personer med llergisk besvär, de med hyresbostd, sjuk och utlndsfödd vr oftre besvärde. De flest besvären vr vnligre hos kvinnor förutom irriterd näs och nedstt luktsinne som vr vnligre hos män. Figurern i rpporten exemplifierr en del v de funn smbnden för en ngiven ktegori v befolkningen (t.ex. kvinnor med llergisk besvär boende i storstd). Vilken ktegori som representers beskrivs vid respektive figur. Orsker till besvär Buller Tbell 5 visr fördelningen v enkätsvren för besvär v buller. Totlt sett vr melln 2 och 23 % besvärde v de olik typern v buller under den senste 3-måndersperioden. Tbell 5. Upplevd besvär v buller i eller i närheten v bostden. Minst 1 gång Mer sälln Aldrig per veck Ljud från grnnr 7,7% 15 % 77 % Vägtrfikbuller 8,0 % 15 % 77 % Tågbuller 2,2 % 3,6 % 94 % Flygbuller 2,6 % 7,9 % 90 % Buller från industrier 0,82 % 2,0 % 97 % Fläktbuller i fstigheten 3,2 % 5,2 % 92 % Buller från nöjeslokler 0,48 % 1,8 % 98 % Annt buller 2,5 % 2,1 % 95 % Tbell 6. visr vilk vribler som hde signifiknt effekt för hur oft mn upplevde besvär v buller. Ett plus-tecken betyder oftre störd än jämförelsegruppen och ett minus-tecken betyder 16

17 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 17 mer sälln störd. För kontinuerlig vribler, t.ex. boendeyt, innebär ett minustecken tt ju mindre boendeyt mn hr, desto oftre är mn besvärd. Inget tecken lls betyder tt vribeln inte vr signifiknt. Ålderssmbndet för t.ex. besvär v fläktbuller i fstigheten visr ett plus för ålder och minus för (ålder) 2. Det innebär tt det finns ett kurvsmbnd motsvrnde figur 1b, d.v.s. först ökr besvären med öknde ålder för tt sedn minsk vid högre ålder. Det bör dock påpeks tt eftersom studien inte hr upprepts över tid kn inte effekter v ålder skiljs från kohorteffekter. Smbndet melln inkomst och besvär v ljud från nöjeslokler visr på ett tredjegrdssmbnd som motsvrr kurvn i figur 2b. Tbell 6. Signifiknt vribler för besvär v olik typer v buller. Grnnr Vägtrfik Tågtrfik Flygtrfik Industri Fläkt i fstigheten Nöjeslokler Annt Ålder (Ålder) Kvinnor + Gymnsium Högskol b Åldkl1*gymnsium - b Åldkl1* högskol - Boendeyt Inkomst + - (Inkomst) 2 + (Inkomst) 3 - Hyresbostd b - Inkomst*Hyresbostd Egenföretgre - Sjuk Övrig Storstd Utlndsfödd Ålder och inkomst i kvdrt och i kubik (se Mteril och metod, ickelinjär smbnd figur 1 och 2). b Interktioner (se Mteril och metod, interktioner) Besvär v ljud från grnnr Det fnns signifiknt smbnd melln besvär v ljud från grnnr och ålder, utbildning, boendeyt, bostdens upplåtelseform, sysselsättning, storstdsboende och födelselnd (Tbell 6.). Yngre vr oftre besvärde än äldre, liksom högskoleutbildde jämfört med de med lägre utbildning, de med mindre boendeyt jämfört med större boyt, boende i hyresbostd jämfört med de som ägde sin bostd, sjuk jämfört med nställd, storstdsbor jämfört med boende utnför storstd och utlndsfödd jämfört med svenskfödd. Egenföretgre vr mindre störd än nställd. Störst effekt hde bostdens upplåtelseform, sjukdom, storstdsboende och födelselnd (Tbell 7.) Figur 3. visr smbndet melln ndelen som oft vr störd v ljud från grnnr och boendeytn, för kvinnor, 50 år, med nställning, högskoleutbildning, boende i hyresbostd i storstd smt skillnden melln utlndsfödd och svenskfödd. 17

18 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 18 Tbell 7. Estimerde oddskvoter för de strkste effektern för besvär v ljud från grnnr. Estimerde Oddskvoter Hyresbostd 2,79 Sjuk 1,48 Storstdsbo 1,52 Utlndsfödd 1,56 Besvär v vägtrfikbuller Fktorer v betydelse för upplevd besvär v vägtrfikbuller vr bostdens upplåtelseform, boendeyt, sysselsättning och födelselnd. Boende i hyresbostd vr mer besvärde än de som ägde sin bostd, de med mindre boendeyt vr mer besvärde än de med större yt, sjuk och de med övrig sysselsättning vr mer besvärde än nställd och utlndsfödd vr mer besvärde än svenskfödd. (Tbell 6.). Estimerde oddskvoter för de strkste effektern vr hyresbostd =2,0; sjuk=1,7 och utlndsfödd=1,4. Övrigt buller Generellt för övrig buller (tågbuller, flygbuller, buller från industrier, fläktbuller i fstigheten, buller från nöjeslokler, nnt buller) vr tt sjuk oftre vr störd än nställd, utlndsfödd oftre störd än svenskfödd och ju mindre boendeyt mn hde, desto mer störd vr mn (tbell 6.). Luftföroreningr Tbell 8 visr enkätsvren för besvär v luftföroreningr. Andelen besvärde v de ngivn luftföroreningrn vrierde melln 4-18 %. Vnligste orsken till besvär vr bilvgser och vedeldningsrök (14 respektive 18 % besvärde). De signifiknt förklringsvriblern för störning v luftföroreningr viss i tbell 9. Personer med llergisk besvär vr generellt känsligre för luftföroreningr förutom för lukt från djurstllr. Ålder hde också betydelse för smtlig besvärsupplevelser orskde v luftföroreningr. Tbell 8. Upplevd besvär v luftföroreningr i eller i närheten v bostden. Minst 1 gång per veck Mer sälln Aldrig Bilvgser 4,3 % 9,5 % 86 % Vedeldningsrök 4,0 % 14 % 82 % Löveldningsrök 0,36 % 6,6 % 93 % Lukt från djurstllr 0,75 % 3,6 % 96 % Lukt från industrier 1,3 % 4,5 % 94 % Annn luftförorening Utifrån 1,3 % 2,9 % 96 % 18

19 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 19 Tbell 9. Signifiknt vribler för störning v luftföroreningr. Bilvgser Vedeldning Löveldning Lukt djurstllr Lukt industrier Annn luftf. Ålder (Ålder) (Ålder) 3 + Kvinnor + + Högskol Boendeyt Inkomst - Hyresbostd Anst+företg Egenföretgre - + Sjuk + + Övrig Storstd Utlndsfödd Astm + Allergisk besvär Ålder i kvdrt och i kubik (se Mteril och metod, ickelinjär smbnd figur 1 och 2). Bilvgser Kön, bostdens upplåtelseform, boendeyt, llergisk besvär, födelselnd, storstdsboende och sysselsättning hde betydelse för upplevd besvär v bilvgser. Kvinnor vr mer besvärde än män, liksom boende i hyresbostd jämfört med de som ägde sin bostd, de med mindre boendeyt jämfört med större boendeyt, personer med llergisk besvär jämfört med de utn llergisk besvär, utlndsfödd jämfört med svenskfödd, storstdsbor jämfört med boende utnför storstädern, sjuk, de med övrig sysselsättning och de som både rbetde som nställd och egenföretgre vr oftre störd än nställd (Tbell 9). Det fnns också ett smbnd med ålder. Figur 4. visr hur ndelen störd v bilvgser oft (minst 1 gång per veck), mer sälln eller ldrig vrierde med åldern för kvinnor, född i Sverige, boende i hyresbostd (100m 2 ), i storstd och med llergisk besvär och är sjukskrivn. Tbell 10 visr estimerde oddskvoter för de strkste effektern för utfllet v besvär orskde v bilvgser. Tbell 10. Estimerde oddskvoter för de strkste effektern för utfllet v besvär orskde v bilvgser. Estimerde oddskvoter Hyresbostd 2,07 Anställd+ företgre 1,77 Sjuk 1,59 Utlndsfödd 1,52 Allergisk besvär 1,67 Besvär v vedeldningsrök Även för besvär v vedeldningsrök fnns ett kvdrtsmbnd med ålder liknnde det för besvär v bilvgser. I övrigt vr de med större boendeyt mer besvärde än de med mindre boendeyt, 19

20 UPPLEVA BESVÄR AV LUFTFÖRORENINGAR, BULLER OCH INOMHUSMILJÖ 20 liksom de som ägde bostden jämfört med de som hyrde bostden, boende utnför storstädern jämfört med storstdsbor och personer med llergisk besvär vr oftre besvärde än personer som inte hde llergisk besvär. Högskoleutbildde vr mindre besvärde än de med lägre utbildning och nställd och företgre smt enbrt egenföretgre vr mindre besvärde än enbrt nställd. Strkst effekt hde hyresbostd (estimerd oddskvot= 0,49) och storstdsboende (estimerd oddskvot=0,51). Inomhusmiljö Tbell 11 visr enkätsvren för besvär v inomhusmiljön. För torr luft och dmm vr de vnligste orskern till besvär. Andelen besvärde vrierde från 4-21 %. De signifiknt förklringsvriblern för störning v luftföroreningr och exponering för ndrs tobksrök viss i tbell 12. Tbell 11. Upplevd besvär v inomhusmiljö i bostden Minst 1 gång per veck Mer sälln Aldrig För torr luft 5,9 % 15 % 79 % Dmm 5,4 % 15 % 79 % Andrs tobksrök 5,6 % 13 % 82 % Instängd (dålig) luft 4,3 % 15 % 80 % Drg 3,1 % 11 % 86 % Annt klimtproblem Inomhus 1,8 % 1,8 % 96 % Tbell 12. Fktorer v betydelse för upplevd besvär v inomhusmiljö, smt exponering för ndrs tobksrök i hemmet. Torr luft Dmm Andrs tobksrök Exp ndrs rök i hemmet (må-fre) Dålig luft Drg Annt klimtproblem Ålder (Ålder) (Ålder) Kvinnor Gymnsium Högskol Boendeyt Inkomst - - (Inkomst) 2 + (Inkomst) 3 - Hyresbostd b Inkomst*Hyrbost Anst+företg + Egenföretgre + Sjuk Övrig Storstd

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7.

Långtidssjukskrivna. diagnos, yrke, partiell sjukskrivning och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2002 och 2003 REDOVISAR 2004:7. REDOVISAR 2004:7 Långtidssjukskrivn dignos, yrke, prtiell sjukskrivning och återgång i rbete En jämförelse melln 2002 och 2003 Smmnfttning Kvinnor svrr för 65 procent v de långvrig sjukskrivningrn som

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen

Plan för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet uppdrag till kommunstyrelseförvaltningen 2016-05-23 Sid 1/2 Tjänsteskrivelse Dnr: LKS 2016-235 Kommunstyrelseförvltningen Leif Schöndell, 0523-61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Pln för lik rättigheter och möjligheter i rbetslivet uppdrg till

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temung.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T n n u k k s g n u r All e d u t s r e l l e b job EUROPEISKA UNIONEN Europeisk socilfonden »GÅ UT GYMNASIET«Mång ung upplever stress och tjt

Läs mer

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN

SPEL OM PENGAR FÖR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? VERKTYG, ÖVNINGAR OCH KUNSKAPSBANK FÖR ARBETE MED SPEL OM PENGAR I SKOLAN Övningr och verktyg för år 7-9 och gymnsiet SPEL OM PENGAR - EN FRÅGA FÖR SKOLAN? ANPASSAT FÖR BLAND ANNAT SVENSKA, SPEL I KONSTHISTORIEN BILD, MATEMATIK OCH SAMHÄLLSKUNSKAP IILLEGALT SPEL VERKTYG, ÖVNINGAR

Läs mer

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen

Månadsrapport juni 2014. Social- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsavdelningen Måndsrpport juni 2014 Socil- och äldrenämnden Äldre- och omsorgsvdelningen 1 Ekonomi och verksmhet 1.1 Resultt per verksmhet 1.1.1 Resultt juni 2014 Intäkter Kostnder Verksmhet Kom. ers. Fsg v verksm.

Läs mer

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande

Varför är. kvinnor. mer sjukskrivna. änmän. -just här? Reflektioner och ett fortsatt lärande Vrför är kvinnor mer sjukskrivn änmän -just här? Reflektioner och ett fortstt lärnde Smmnställning v vunnen kunskp och reflektioner Under tre dgr hr 29 medrbetre från sex myndigheter i norr Västmnlnd fördjupt

Läs mer

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd

KOMMLIN FILIPSTADS. Fax: 0590-615 99 E-post: kommun@fi lipstad.se. Revisionsrapport angående gemensam administrativ nämnd FILIPSTADS KOMMLIN Dtum 2013-03-12 För kdnnedom: Kommunstyrelsen Kommuffillmhige Revisionsrpport ngående gemensm dministrtiv nämnd Vi hr, tillsmmns med revisorem i Kristinehmns, Krlskog och Storfors kommuner

Läs mer

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär

Slutrapport Jordbruksverket Dnr. 25-12105/10 Kontroll av sniglar i ekologisk produktion av grönsaker och bär Slutrpport Jordruksverket Dnr. 25-125/ Kontroll v sniglr i ekologisk produktion v grönsker och är Projektledre: Birgitt Svensson, Område Hortikultur, SLU Innehåll sid Smmnfttning 3 Bkgrund / Motivering

Läs mer

Internetförsäljning av graviditetstester

Internetförsäljning av graviditetstester Internetförsäljning v grviditetstester Mrkndskontrollrpport från Enheten för medicinteknik 2010-05-28 Postdress/Postl ddress: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsl, SWEDEN Besöksdress/Visiting ddress: Dg Hmmrskjölds

Läs mer

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT

Profilrapport. Erik Henningson. 21 oktober 2008 KONFIDENTIELLT Profilrpport 21 oktober 2 KONFIDENTIELLT Profilrpport Introdution 21 oktober 2 Introduktion Denn rpport sk endst tolks v behörig nvändre under ikttgnde v professionell oh yrkesetisk övervägnden. De resultt

Läs mer

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.

Försök med vallfröblandningar Av Nilla Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsala E-post: Nilla.Nilsdotter-Linde@ffe.slu. Försök med vllfröblndningr Av Nill Nilsdotter-Linde SLU, Fältforskningsenheten, Box 7043, 750 07 Uppsl E-post: Nill.Nilsdotter-Linde@ffe.slu.se Smmnfttning Målsättningen med försöksserien hr vrit tt sök

Läs mer

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun

analys Nuläges- Redo för nästa steg Flens kommun idag Det bästa med Flens kommun är Eldsjälarna som brinner för sin ort Invånare om Flens kommun Nuläges- nlys Redo för näst steg För tt kunn sätt mål och gör en hndlingspln för tt nå dit, måste mn vet vr mn befinner sig. Den kunskpen får vi genom nulägesrpporten som försöker ge en övergripnde beskrivning

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Uppföljning ASI Uppföljning är en stndrdintervju för uppföljning v personer i missruks- och eroendevård. Den nvänds för tt stämm v personens sitution och hjälpehov smt för uppföljning v instser. Intervjun

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Campingpolicy för Tanums kommun

Campingpolicy för Tanums kommun 1(8) Cmpingpolicy för Tnums kommun 1. Bkgrund Strömstds och Tnums kommuner diskuterde gemensmt sin syn på cmpingverksmhetern i respektive kommun år 2003 och kunde då se ett stort behov v tt en likrtd syn

Läs mer

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan Vers. 140124 ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Pln Vers. 140124 ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport september 2013. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport september 2013 Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 5 Individ- och fmiljeomsorg,

Läs mer

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck

> VD har ordet: Frösunda satsar på anhörigfrågorna > Frösunda främjar kvinnors företagande i Indien > 5 frågor: Sofia Hägg-Jegebäck > VD r ordet: Frösund stsr på nörigfrågorn > Frösund främjr kvinnors företgnde i Indien > 5 frågor: Sofi Hägg-Jegebäck APRIL 2015 Nyetsbld med ktuell informtion till dig som rbetr i Frösund. VD HAR ORDET

Läs mer

Sfärisk trigonometri

Sfärisk trigonometri Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller

Läs mer

Allmän information (1 av 1)

Allmän information (1 av 1) ASI Grund ASI Grund är en stndrdintervju för krtläggning och edömning v prolem och resurser för personer med missruks- och eroendeprolem. Intervjun innehåller huvudskligen frågor om sju livsområden: fysisk

Läs mer

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor.

MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om barn med ospecifika magsmärtor. HÖGSKOLAN I KARLSTAD Institutionen för utbildningsvetenskp och psykologi MAMMA, JAG HAR ONT I MAGEN! - en studie om brn med ospecifik mgsmärtor. C-uppsts i psykologi, 10 poäng vt 1996 Förfttre: AnnBritt

Läs mer

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000

Naturresurser. Vatten. Kapitel 10. Översiktsplan 2000 Kpitel 10 Nturresurser Att hushåll med jordens nturresurser är en viktig del i den översiktlig fysisk plneringen. Mål Tillgång till vtten v god kvlité sk säkrs för frmtiden. Läckge v näringsämnen och ndr

Läs mer

ORIENTERINGSRAPPORT Långtidseffekter på skogsproduktion efter askåterföring och kalkning Preliminära resultat från en pilotstudie

ORIENTERINGSRAPPORT Långtidseffekter på skogsproduktion efter askåterföring och kalkning Preliminära resultat från en pilotstudie MILJÖRIKTIG ANVÄNDNING AV ASKOR 1107 ORIENTERINGSRAPPORT Långtidseffekter på skogsproduktion efter skåterföring och klkning Preliminär resultt från en pilotstudie Ulf Sikström, Stffn Jcobson, Ulf Johnsson,

Läs mer

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland

Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland Utvärderingsrpporter 2012:04 Regionl utveckling Erfrenheter v projekt och progrm i Västr Götlnd En metnlys v utvärderingr v projekt och progrm inom tillväxtrbetet i Västr Götlnd. Anlysen är genomförd v

Läs mer

Gödselmedel i jordbruket

Gödselmedel i jordbruket Sttistisk centrlbyrån SCBDOK 3.2 (5) Gödselmedel i jordbruket 202/203 MI00 Inneåll 0 Allmänn uppgifter... 2 0. Ämnesområde... 2 0.2 Sttistikområde... 2 0.3 SOS-klssificering... 2 0.4 Sttistiknsvrig...

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody

Från fotbollsplan till affärsplan. Berättelsen om Newbody Från fotbollspln till ffärspln Berättelsen om Newbody Vi hjälper skolor och föreningr tt tjän pengr till cuper, träningsläger och skolresor. Genom tt sälj vår populär strumpor och underkläder kn de lätt

Läs mer

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION

UPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i

Läs mer

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).

Läs mer

EXAMENSARBETE. Modellkalibrering och läckagelokalisering för dricksvattennätet i Kalmar kommun med minsta kvadratmetoden.

EXAMENSARBETE. Modellkalibrering och läckagelokalisering för dricksvattennätet i Kalmar kommun med minsta kvadratmetoden. EXAMESARBETE 29:49 CIV Modellklibrering och läckgeloklisering för dricksvttennätet i Klmr kommun med minst kvdrtmetoden Robert Wldem Luleå teknisk universitet Civilingenjörsprogrmmet Smhällsbyggndsteknik

Läs mer

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN

RAPPORT. Kontroll av dricksvattenanläggningar 2009/2010. Tillsynsprojekt, Miljösamverkan Östergötland. DRICKSVATTEN DRICKSVTTEN RPPORT Kontroll v dricsvttennläggningr 2009/2010. Tillsynsprojet, Miljösmvern Östergötlnd. Bgrund Ett behov v ompetensutvecling och smsyn vid ontroll v dricsvttennläggningr hr påtlts v flertlet

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-08. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Screening för cervixcancer kan vara kostnadseffektiv Kombinationen cellprov och HPV-test skulle ge ytterligare vinster

Screening för cervixcancer kan vara kostnadseffektiv Kombinationen cellprov och HPV-test skulle ge ytterligare vinster Klinik och vetenskp Peter Bistoletti, överläkre, docent i obstetrik och gynekologi, centrum för utvärdering v medicinsk teknologi (CMT), Linköpings universitet, och kvinnokliniken, Nyköpings lsrett peterbistoletti@yhoo.com

Läs mer

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5

Nya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5 Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller

Läs mer

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg

Månadsrapport maj 2014. Individ- och familjeomsorg Måndsrpport mj Individ- och fmiljeomsorg Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksmhet... 3 1.1 Resultt per verksmhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 3 1.3 Volymer, sttistik och kostndsnyckeltl... 4

Läs mer

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk.

Matematisk statistik för B, K, N, BME och Kemister. Matematisk statistik slumpens matematik. Exempel: Utsläpp från Källby reningsverk. Mtemtisk sttistik för B, K, N, BME och Kemister Föreläsning 1 John Lindström 1 september 2014 John Lindström - johnl@mths.lth.se FMS086/MASB02 F1 2/26 Exempel Tillämpningr Signlbehndling Mtemtisk sttistik

Läs mer

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG:

Rekrytera. 15 år av snabb 10 000:- JOBBAKUTENS SMARTA TIPS FÖR BÄTTRE REKRYTERING STEFAN THORSTENSSON 8& TOM SJÖTUN GER DIG: Rekryter En tidning om rbetsfrågor och rekrytering från Jobbkuten Väst AB #1 2011 Jobbkuten 15 år v snbb rekrytering! 10 000:- ATT TJÄNA TIPSA OM EN ARBETSSÖKANDE VÄN sid. 7 JOBBAKUTENS STEFAN THORSTENSSON

Läs mer

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser

13.9.2006 Dnr 6/002/2006. Till pensionsstiftelser som bedriver tilläggspensionsskydd och är underställda lagen om pensionsstiftelser FÖRESRIFT 13.9.2006 Dnr 6/002/2006 Till pensionsstiftelser som edriver tilläggspensionsskydd och är underställd lgen om pensionsstiftelser FÖRSÄRINGSTENIS BERÄNINGR OCH DERS BERÄNINGSGRUNDER FÖR PENSIONSSTIFTELSER

Läs mer

SF1625 Envariabelanalys

SF1625 Envariabelanalys Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En

Läs mer

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006

VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 VÅRT MILJÖARBETE MILJÖ HÄLSA SÄKERHET ENERGI 2006 SCA GRAPHIC SUNDSVALL ETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG 1 I KORTHET SCA GRAPHIC SUNDSVALL SCA Grphic Sundsvll tillverkr klorfri sulftmss, CTMP och psorbtionsmterilet

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Revidering 1. 2014-05-05 Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges

Läs mer

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering

Utgångspunkter för lokala överenskommelser om nyanländas etablering METODSTÖD Utgångspunkter för lokl överenskommelser om nynländs etblering Frmtgen i smrbete melln Arbetsförmedlingen, Försäkringskssn, länsstyrelsern, Migrtionsverket smt Sveriges Kommuner och Lndsting.

Läs mer

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb

Nystartsjobb /särskilt nystartsjobb Arbetsförmedlingens fktbld. Arbetsgivre. 2015-04. Nystrtsjobb /särskilt nystrtsjobb Du kn få ekonomisk ersättning om du nställer en person som hr vrit utn rbete en längre tid eller är ny i Sverige. Stödet

Läs mer

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS

Läsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på

Läs mer

Det energieffektiva kylbatteriet

Det energieffektiva kylbatteriet Croline Hglund, Civ.ing. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Energiteknik, Borås, croline.hglund@sp.se Per Fhlén, Prof. Inst. för Instlltionsteknik, CTH, Göteorg, per.fhlen@hvc.chers.se Det

Läs mer

YRKESUTBILDNINGSAVTAL

YRKESUTBILDNINGSAVTAL YRKESUTBILDNINGSAVTAL Gäller fr o m 1 juni 2006 GEMENSAMMA VÄRDERINGAR Yrkesutbildningsvtlet melln Sveriges Byggindustrier, Mskinentreprenörern, Svensk Byggndsrbetreförbundet och Fcket för Service och

Läs mer

Tentamen i Databasteknik

Tentamen i Databasteknik Tentmen i Dtsteknik lördgen den 22 oktoer 2005 Tillåtn hjälpmedel: Allt upptänkligt mteril Använd r frmsidn på vrje ld. Skriv mx en uppgift per ld. Motiver llt, dokumenter egn ntgnden. Oläslig/oegriplig

Läs mer

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna

Under årens lopp har många lärare och forskare beskrivit hur nybörjarstudenterna B. Grevholm, J. Lundqvist, L-E. Persson & P. Wll Ett mentorprojekt för gymnsieelever i Luleå Hur får vi fler gymnsieelever intresserde v tt örj läs mtemtik vid universitetet? Den frågn hr mång mtemtiklärre

Läs mer

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation

Råd och hjälpmedel vid teledokumentation Råd och hjälpmedel vid teledokumenttion Elektrisk Instlltörsorgnistionen EIO Innehåll: Vd skiljer stndrdern åt När sk vilken stndrd nvänds Hur kn gmml och ny stndrd kominers Hur kn dokumenttionen förenkls

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet

Kallelse till årsstämma i Samfälligheten Askträdet Kllelse till årsstämm i Smfälligheten Askträdet Hej, Vrmt välkomn till års stämm för medlemmrn i Smfälligheten Askträdet; Torsdg mrs 9. på Förskoln Tårpilsgränd Väl mött, Styrelsen . Vl v mötesordförnde

Läs mer

TATA42: Tips inför tentan

TATA42: Tips inför tentan TATA42: Tips inför tentn John Thim 25 mj 205 Syfte Tnken med dett kort dokument är tt ge lite extr studietips inför tentn. Kursinnehållet definiers så klrt fortfrnde v kursplnen och kurslitterturen så

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun

Remissversion - maj 2013. Cykelplan 2013. Enköpings kommun Remissversion - mj 2013 Cykelpln 2013 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts: www.enkoping.se

Läs mer

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007

Kvalificeringstävling den 2 oktober 2007 SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v

Läs mer

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014

GOODTIMES. teknikens framkant. Prisbelönat samarbetsprojekt i ONE.2014 Sidn 4 Avbrottsfritt för SVT Sidn 6-7 Full kontroll i Sidn 8 Hydro stsr på bättre styrning GOODTIMES ONE.2014 Prisbelönt smrbetsprojekt i teknikens frmknt Världens modernste forskningslbortorium byggs

Läs mer

Induktion LCB 2000/2001

Induktion LCB 2000/2001 Indution LCB 2/2 Ersätter Grimldi 4. Reursion och indution; enl fll n 2 En tlföljd n nturligtvis definiers genom tt mn nger en explicit formel för uträning v n dess 2 element, som till exempel n 2 () n

Läs mer

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p)

Skriv tydligt! Uppgift 1 (5p) 1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!

Läs mer

Repetitionsuppgifter i matematik

Repetitionsuppgifter i matematik Lärrprogrmmet Ingång Mtemtik och Lärnde Repetitionsuppgifter i mtemtik Inför vårterminens mtemtikstudier kn det vr r tt repeter grundläggnde räknefärdigheter. Dett mteril innehåller uppgifter inom följnde

Läs mer

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13

1. Svar på revisionens uppföljning av revisonens tidigare genomförda granskningar åren zorz- 2o13 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen S m m nträdesprotokol I 2075-t2-07 16 (2e) s 224 Svr på revisionens uppföljning v revisionens tidigre genomförd grnskningr åren 2Oí.2-2OL3 (KS 2OL5.372) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun

Antagen av kommunfullmäktige 2014-04-08. Cykelplan 2014-2018. Enköpings kommun Antgen v kommunfullmäktige 2014-04-08 Cykelpln 2014-2018 Enköpings kommun UTGIVARE Enköpings kommun Kungsgtn 42, 745 80 Enköping Tfn: 0171-62 50 00 Fx: 0171-392 68 E-post: informtion@enkoping.se Webbplts:

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM

CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM CHECKLISTA FÖR PERSONALRUM Checklistn är ett hjälpmedel både vid plnering v ny personlrum och vid genomgång v befintlig personlutrymmen. Den innehålller bl frågor om klädrum, torkskåp och torkrum, tvätt-

Läs mer

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012

Medborgarnas synpunkter på Skatteverkets sätt att arbeta. Brukarundersökningen. Resultat från en riksomfattande undersökning maj-juni 2012 Meorgrns synpunkter på Sktteverkets sätt tt ret Brukrunersökningen Resultt från en riksomfttne unersökning mj-juni Rpport 2013:1 1 2 Föror Sktteverket gör regelunet mätningr v meorgrns oh företgens syn

Läs mer

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag]

Kylfrysguide [Namn] Elektroskandia Sverige AB [år-månad-dag] Kylfrysguide [Nmn] Elektroskndi Sverige AB [år-månd-dg] Kylfrysguide Vilken kyl-frys sk du välj? Nturligtvis är det utrymmet som är det först tt t hänsyn till. Vnligst instlltionsbredd är 60 cm, men även

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

9. Bestämda integraler

9. Bestämda integraler 77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln

Läs mer

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET

6 Formella språk. Matematik för språkteknologer (5LN445) UPPSALA UNIVERSITET UPPSALA UNIVERSITET Mtemtik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Förfttre: Mrco Kuhlmnn 2013 (mindre revision Mts Dhllöf 2014) 6 Formell språk Det mänsklig språket

Läs mer

Programmeringsguide ipfg 1.6

Programmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsguide ipfg 1.6 Progrmmeringsklr i-ört pprter (CIC, knl, fullonh) Progrmmeringsklr kom-ört pprter CS-44 Phonk-version Progrmmeringsklr miropprter CS-44 Phonk-version 1 2 1 2 1 2 ipfg 1.6 stndrd

Läs mer

Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell)

Rektangulär kanal, K. Produktbeteckning. Beteckningsexempel. Sida A (se storlekstabell) Sida B (se storlekstabell) K Rektngulär knl, K Produkteteckning Produkt K c d Sid A (se storlekstell) Sid B (se storlekstell) Längd 1=2000 mm 2= 1250 mm 3= 1000 mm 4= 600 mm 5= Löpnde längd nges i klrtext (mx 2500 mm) 1= Skrv i

Läs mer

Frami transportbult 2,5kN

Frami transportbult 2,5kN 07/2012 Orginlbruksnvisning 999281910 sv Sprs för frmtid behov Frmi trnsportbult 2,5kN rt.nr 588494000 fr.o.m. tillverkningsår 2009 Orginlbruksnvisning Frmi trnsportbult 2,5kN Produktbeskrivning d Underhåll

Läs mer

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås

En satsning på fritid, vetenskap och kultur i Västerås En stsning på fritid, vetenskp och kultur i Västerås Innehållsförteckning sid Reseskildring 2 Observtoriet i Bälinge 3 Observtoriern i Åkest (fotomontge) 4 Agend för möte den 2008-02-14 5 Brev till VARF's

Läs mer

Granskning av nköp och upphandling

Granskning av nköp och upphandling VALLNTUNA KOMMUN RVISIONN VALLNTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen KLK 20t{ -0t- I 7 Dnr:...,. ;. MISSIV 20 13-12- 18 KOMMUNSTYRLSN Grnskning v nköp och upphndling hr på uppdrg v oss förtroendevld revisorer grnskt

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Utvärdering av Enkla råd inom tandvård. Samtal om Tobak Räddar Liv

Utvärdering av Enkla råd inom tandvård. Samtal om Tobak Räddar Liv Utvärdering v Enkl råd inom tndvård Smtl om Tobk Räddr Liv Stockholm, 25 November Suvi Virtnen suvi.virtnen@ki.se Metod: flödesschem Kliniker vilks vlbrhet bedöms (n=128) Exkluderde kliniker (n=101) Uppfyllde

Läs mer

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING

Lamellgardin. Nordic Light Luxor INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING INSTALLATION - MANÖVRERING - RENGÖRING Se till tt lmellgrdinen fästes i ett tillräckligt säkert underlg. Ev motor och styrutrustning skll instllers v behörig elektriker. 1 Montering Luxor monters med de

Läs mer

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering.

OM REPAMERA HUR. Se mer info om deltagande föreläsare, workshopledare och bilder i slutet av denna utvärdering. G N I R E D R UTVÄ h c o x i f, g l t t m o e i r e r s p h o h n s k d r e o r w u n d E t e d v n t t y n r e m i mx OM REPAMERA Föreläsningsserien RepMer rrngerdes under 2014 som ett smrbete melln Mlmö

Läs mer

Checklista för energitillsyn

Checklista för energitillsyn Checklist för energitillsyn Om checklistn Checklistn är frmtgen inom rmen för energieffektiviseringsprojektet PROEFF II (Projekt för energieffektivisering i skånsk företg genom tillsyn och rådgivning)

Läs mer

Hjälpreda. Lathunden 1. Dimensionering Virkeskvaliteter Fuktkvotsklasser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Tabeller. Lathunden Virkesåtgång

Hjälpreda. Lathunden 1. Dimensionering Virkeskvaliteter Fuktkvotsklasser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Tabeller. Lathunden Virkesåtgång Hjälpred Lthunden Virkesåtgång Dimensionering Virkeskvliteter Fuktkvotsklsser Träskydd Virkessortiment Limträsortiment Teller 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 Lthunden 1 Lthunden 2 Sommrhus Tjjkovski,

Läs mer

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det

Regionmagasinet DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL. Allt du behöver veta om. Vaccinet mot livmoderhalscancer så funkar det Regionmgsinet en tidning från Västr Götlndsregionen www. vgregion. se nr 2. 2009 Allt du behöver vet om DITT VAL AV VÅRD- CENTRAL Sid 4 9 Vccinet mot livmoderhlscncer så funkr det Sid 14 Sov gott med lite

Läs mer

Spelteori: En studie av hur pokerproblemet delvis lösts. Mika Gustafsson

Spelteori: En studie av hur pokerproblemet delvis lösts. Mika Gustafsson Spelteori: En studie v hur pokerproblemet delvis lösts Mik Gustfsson Smmnfttning Spelteorin föddes 198 då von Neumnn mtemtiskt lyckdes påvis bluffens nödvändighet i spel med ofullständig informtion. Dett

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter

Läs mer

KLARA Manual för kemikalieregistrerare

KLARA Manual för kemikalieregistrerare KLARA Mnul för kemiklieregistrerre Version 16.4 (2015-05-08) Utrbetd v Anders Thorén och Björn Orheim Först utgåv 2002-11-01 Innehåll Introduktion 3 Vd är KLARA? 3 Systemkrv och övrig informtion 3 Vd säger

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

KAPITEL 1.10 BESTÄMMELSER OM TRANSPORTSKYDD

KAPITEL 1.10 BESTÄMMELSER OM TRANSPORTSKYDD 2 112/213 KAPITEL 1.1 BESTÄMMELSER OM TRANSPORTSKYDD Bestämmelser om trnsportskydd och förpliktelser i smnd med trnsport v frlig ämnen finns i TFÄ-lgen smt i 6, 8 5 mom., 15 1 mom. 5 och 6 punkten och

Läs mer

IL1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 I. a a. iljlt :i

IL1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 I. a a. iljlt :i ~R ~ L1fNX L ÅRSBERÄTTELSE 2001 iljlt :i lo LYNX ÅRSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSXRET 200J Styrelscn och ljcr/?stdllnde direktören/lir Silver KpiüdfbrlJiltningABfàr härmed vgefoljmldc ånbertïuelse forjrmdcn

Läs mer

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral

Gustafsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dagverksamhet Servicecentral Gustfsgårds åldringscentrum Ålderdomshem Dgverksmhet Servicecentrl 1 På Gustfsgård uppskttr mn följnde sker: invånres välmående ett gott liv ktivt smrbete med de nhörig kompetens i gerontologisk vård personlens

Läs mer

Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN

Vnse slse{ Verkeï f or f ost'rsn oah ut'bildming. VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN Vnse s"lse{ Verkeï f or f ost'rsn oh ut'bildming Jl VERKsAMHETsPLAN nön mor6on- oc+ EFTER,UTDDAøs- VERKSAMHET TNOM DEN 6RUNDL {G6ANDE UTBILDNIN6EN 2014 INNEHALLSFöRTECKNING 1. Principer för ordnnde v verksmheten

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Strategi för IKT i skolan att integrera teknik i ett komplex sammanhang

Strategi för IKT i skolan att integrera teknik i ett komplex sammanhang Strtegi för IKT i skoln tt integrer teknik i ett komplex smmnhng Mätbrt, jämlikt, sttusfritt Crl Tinnsten Institutionen för informik Beteendevetenskp med inriktning mot IT-miljöer Exmensrbete på kndidtnivå,

Läs mer

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90

Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Referensdata till frågeformulär MM 040 NA - inomhusklimat (arbetsmiljö) Rapport M 5/90 Kjell Andersson, Inger Fagerlund, Barbro Larsson Miljömedicinska enheten Yrkesmedicinska kliniken Regionsjukhuset,

Läs mer

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering.

Listor = generaliserade strängar. Introduktion till programmering SMD180. Föreläsning 8: Listor. Fler listor. Listindexering. 1 Introduktion till progrmmering SMD180 Föreläsning 8: Listor 2 Listor = generliserde strängr Strängr = sekvenser v tecken Listor = sekvenser v vd som helst [10, 20, 30, 40] # en list v heltl ["spm", "ungee",

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex

Skyddseffekt mot snytbaggeskador för Merit Forest, Forester, Hylobi Forest och Conniflex Skyddseffektt mot snytggeskdor för Merit Forest, Forester, Hyloi Forest och Conniflex Smmnställning v försök nlgd 2-92 9 på As och Tönnersjöhedens försöksprker Delrpport nr 3 Kristin Wllertz & Ulf Johnsson

Läs mer

Dental erosion. Modernt tandslitage och en ny folksjukdom. vetenskap & klinik ann-katrin johansson

Dental erosion. Modernt tandslitage och en ny folksjukdom. vetenskap & klinik ann-katrin johansson vetenskp & klinik nn-ktrin johnsson nn-ktrin johnsson, odont dr, övertndläkre, Odontologisk utildningsenheten, Centrum för specilisttndvård och Ntionellt kunskpscentrum för ätstörningr nät, Örero läns

Läs mer

Innovation GAT med guldkant

Innovation GAT med guldkant Innovtion GT med guldknt Med nytänknde och uppfinningsrikedom hr bubbelbdkret nu tgits till en helt ny nivå. tt bdkr ur GTs Innovtion-serie ger dig fler vlmöjligheter, enklre funktioner och mssge utöver

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8 Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr

Läs mer

halmstad nissastrand Juvelen på Nissastrand

halmstad nissastrand Juvelen på Nissastrand hlmstd nissstrnd SMARAGDEN Juvelen på Nissstrnd I Smrgden skpr vi bostäder med en modern, urbn känsl och hög kvlitet på mteril och utformning. Cityboende på bäst läge Nu bygger JM bostäder för dig som

Läs mer

MER MASSAGE - MINDRE LJUD

MER MASSAGE - MINDRE LJUD MR MSSG - MINR LJU Nytt unikt bottensystem med vttenmssge Nytt unikt system - dkr med ljusterpi System sic, ett något enklre mssgesystem Nytt system i xclusive serien Revolutionernde tyst mssge ger en

Läs mer

tillförlitlighet i system och rutiner för

tillförlitlighet i system och rutiner för VALLENTUNA KOMMUN REVISIONEN MISSIV 20L3-t2- t8 KOMMUNSTYRELSEN Grnskning v ntern kontroll - tillförlitlighet i system och rutiner för leverntörsfkturor inklusive mnuell utbetlningr hr på uppdrg v oss

Läs mer